Läromedel ett viktigt instrument

De flesta lärare, 86 procent, menar sig inte kunna köpa in de läromedel eleverna behöver. Samtidigt anser 9 av 10 elever i högstadiet och gymnasieskolan att läromedel är viktiga. Det visar en undersökning som Läromedelsförfattarna gjort.

När Skolportens magasin år 2017 intervjuade Tim Oates, en av världens främsta experter på läromedel, sade han att läromedel av hög kvalitet är viktiga instrument. Inte bara som ett stöd för eleverna, utan också för lärarna, som får hjälp med att strukturera undervisningen och kan ägna mer tid åt den professionella utvecklingen.

År 2014 visade han i rapporten Why textbooks count att läroböcker av god kvalitet är avgörande för studieresultaten i högpresterande skolsystem som Singapore och Hongkong. Dessutom visade det sig att de bästa lärarna i dessa system är mest positiva till böckerna. Men det betyder inte att de följer dem slaviskt – tvärtom lägger de gärna till egna aktiviteter, frågor och prov.

– I andra skolsystem, där vissa lärares ämneskunskaper inte är så starka som de borde vara, så kanske man är mer beroende av böckerna. Men det betyder ändå att alla barn får ta del av noggrant förberedda aktiviteter och material, sade Tim Oates, som är forskningsledare för Cambridge Assessment Group.

På många håll är böckerna också ett medel för att omsätta läroplanerna i praktisk undervisning.

– Vi säger inte att läroböcker är det enda sättet att förmedla den nationella läroplanen på, men det är tydligt att de är ett viktigt instrument. Om ett land inte tänker på hur det bäst kan uppmuntra högkvalitativa läroböcker så går man miste om det instrumentet.

Syftet med rapporten var att uppmärksamma den låga användningen av läroböcker i den brittiska skolan och att få de egna läromedelsproducenterna att bli mer kvalitetsmedvetna. Men Tim Oates ser betydande likheter mellan Storbritannien och Sverige.

– Det första ni behöver göra är att lyfta blicken och jämföra er med andra högpresterande system. Sedan får ni ta ställning till vilka skillnader som är befogade och vilka som behöver åtgärdas. Det är vad vi har gjort i Storbritannien och det är vad jag skulle rekommendera för Sverige, sade han.

SOM STÖD FÖR ALLA som vill genomgå en sådan process publicerade han The Cambridge approach to textbooks, en lång förteckning över de egenskaper som utmärker världens bästa läroböcker. Där lyfts bland annat genomtänkta inlärningsmodeller, fokus på de viktigaste begreppen och tydliga mål med läroboken fram.

Av Staffan Eng


Fotnot. Artikeln är ett något redigerat och kortat utdrag ur artikeln ”Det våras för läroboken” i Skolportens magasin nr 2/2017

Skolporten nr 2/2017.

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2021-04-27 16:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-28 08:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver kursplanens innehåll ska läraren kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Ta del av den senaste forskningen i undervisningsämnet och praktiska exempel för ditt klassrum.

Så organiserar du undervisningen i svenska som andraspråk

Linda Castell, föreläsare och utvecklingskonsult, ska tala om hur man bäst organiserar undervisningen i SVA på Skolportens konferens Svenska som andraspråk.

Först i landet med kommunförlagt lärarlyft i Svenska som andraspråk

Falkenbergs kommun vill öka sin lärarkompetens inom svenska som andraspråk. I en samlad satsning har man bestämt sig för att kompetenshöja en grupp lärare som efter tre terminers halvtidsstudier kommer att bli behöriga att undervisa för åk 7-9 i svenska som andraspråk. Högskolan Väst står för genomförandet.

Remiss av SOU 2020:66 Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat SOU 2020:66 Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk.

Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk

KLIVA-utredningen redovisar i detta betänkande uppdraget att utreda behovet av förändringar när det gäller kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) och sfi i kombination med annan utbildning inom kommunal vuxenutbildning.

Få godkända i svenska som andraspråk i Ronneby

Tre fjärdedelar av eleverna får inte godkänt i svenska som andraspråk i Ronneby. Det är den lägsta siffran i landet.

Stor brist på behöriga lärare i svenska som andraspråk

En enkät som Sveriges Radio har gjort bland över 380 rektorer visar att var femte rektor som svarat på enkäten inte är nöjd med undervisningen i svenska som andraspråk. Samtidigt visar statistik från Skolverket på stor brist på behöriga lärare och låga studieresultat.

Elever i kläm i urval till svenska som andraspråk

Cirka 40 procent av de som läser svenska som andraspråk i skolan är födda i Sverige. Och ofta blir det godtyckligt vilka elever som får läsa ämnet.

Stora brister i SVA: ”Hela svensk­ämnet måste göras om”

Nära tre av fyra skolor får underkänt för sin undervisning i svenska som andraspråk. Det visar en granskning från Skolinspektionen. ”Hela svenskämnet måste göras om”, säger Anna Kaya, SVA-lärare och samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

”Svenska som andraspråk är skolans sämsta ämne”

Priset betalas i fallet svenska som andraspråk av elever som får en undervisning de inte kan ta till sig, av lärare som tvingas underkänna två av fem elever, av rektorer som får ägna sig åt rekrytering utan chans att lyckas och av medborgare som får betala för en skola som inte lär ut vad den borde, skriver Barometern på ledarplats.

Brister i skolors bedömning i svenska som andraspråk

En granskning som Skolinspektionen har gjort av ämnet svenska som andraspråk på 30 av landets skolor visar bland annat att majoriteten av skolorna inte gjorde någon fullständig bedömning av elevens behov av att läsa ämnet när de kommer upp till högstadiet.

Ny granskning visar på stora svagheter i svenska som andraspråk

På många skolor görs ingen bedömning av vilka elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk. Det visar en ny granskning från Skolinspektionen. ”Det är så många elever som far illa”, säger Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Svaga bedömningar av elevers behov av svenska som andraspråk

Bedömningen av elevers behov av svenska som andraspråk behöver utvecklas. Andraspråksperspektivet i ämnet behöver också stärkas. Detta visar en ny granskning från Skolinspektionen.

Svenska som andraspråk i årskurs 7–9

Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot skolhuvudmäns och skolors insatser för undervisning i svenska som andraspråk i årskurs 7–9. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 24 skolhuvudmän och 30 skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena. (pdf)

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

– Digitala handböcker med praktiska inslag. Så kan våra nya kurser enkelt beskrivas. Det säger Åsa Gustafsson, projektledare på Skolporten som nu lanserar digitala kurser i olika ämnen för skolans alla stadier.

Läs mer här
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Skolportens digitala kurser
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Maria Wiman prisbelönt lärare, debattör och författare, leder Skolportens digitala kurser för nya lärare. Här förmedlas mycket av den tysta kunskap som inte lärs ut på lärarutbildningen och som erfarna lärare tar för givet.

Skolporten
Fokussida
Betyg och bedömning

Betyg och bedömning

Betyg och bedömning väcker åsikter – håll dig uppdaterad inom ämnet med de senaste nyheterna.

Till fokussida
Skolportens konferenser
Organisera undervisningen i Sva
  Linda Castell

Organisera undervisningen i Sva

Hallå där Linda Castell, föreläsare och utvecklingskonsult, som ska tala om hur man bäst organiserar undervisningen i Sva på Skolportens konferens Svenska som andraspråk.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Namn och Nytt
Sara Brodin ny rektor på Blackebergsskolan

Sara Brodin blir ny rektor på Blackebergsskolan i Stockholm. På hennes meritförteckning finns uppdrag som lärare, arbetslagsledare, biträdande rektor och rektor. Sara Brodin vill ge alla elever möjligheter att utvecklas, både de som har behov av extra stöd och de som har behov av extra utmaningar.

Helya Riazat: Jag hjälper andra att tända sin låga

För Helya Riazat är kollektivet i fokus. Nu utses hon till Framtidens kvinnliga ledare 2021 för sitt ledarskap.

Helya Riazat, medgrundare och rektor på Järvaskolan, är Framtidens kvinnliga ledare 2021

För femtonde året i rad korar Sveriges chefsorganisation Ledarna Framtidens kvinnliga ledare. Syftet är att inspirera fler unga kvinnor att bli chefer. Årets vinnare är Helya Riazat, medgrundare av och rektor på Järvaskolan.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning

Här belyser vi studie- och yrkesvägledningens viktiga funktion och samlar nyheter, debatt och forskning.

Till fokussida
Utmärkelser

Helya Riazat: Jag hjälper andra att tända sin låga

För Helya Riazat är kollektivet i fokus. Nu utses hon till Framtidens kvinnliga ledare 2021 för sitt ledarskap.

Helya Riazat, medgrundare och rektor på Järvaskolan, är Framtidens kvinnliga ledare 2021

För femtonde året i rad korar Sveriges chefsorganisation Ledarna Framtidens kvinnliga ledare. Syftet är att inspirera fler unga kvinnor att bli chefer. Årets vinnare är Helya Riazat, medgrundare av och rektor på Järvaskolan.

Prisad för att eleverna når gymnasiet – Helya Riazat Framtidens kvinnliga ledare

Hon har medgrundat Järvaskolan, där nära nio av tio elever går ut med gymnasiebehörighet – en betydligt högre siffra än i de kommunala skolorna i samma område. Nu belönas Helya Riazat med priset ”Framtidens kvinnliga ledare”, som delas ut av organisationen Ledarna. ”Vi har tänkt mycket utanför ramarna”, säger hon.

Läs fler
Fokus Covid-19 och skolan

Vill du hitta nyheter och forskning om skolan och Covid-19? Besök vår fokussida där vi samlar det nya på området.

Till fokussida
Nyhetskategorier
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer