Diagnoserna ökar i takt med kraven

Svenska barn och ungdomar tar allt mer medicin mot adhd. Sedan år 2009 har användandet ökat med 83 procent, visar siffror som Skolporten låtit ta fram. Ett bidragande skäl är att medicinen kan göra det lättare att klara skolan.

USA har debatten varit intensiv om mängden läkemedel mot adhd som skrivs ut. År 2007 hade över 13 procent av alla amerikanska pojkar mellan 4 och 17 år fått diagnosen adhd, visar siffror från sjukvårdsmyndigheten CDC, Centers for disease control and prevention.

Att vi skulle vara på väg mot samma utveckling i Sverige tror inte Anki Sandberg, förbundsordförande för Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Vi tycker att våra svenska skolmyndigheter och Socialstyrelsen har mer kunskap och högre ambitioner när det gäller vård och stöd än så. Vi har ett större helhetstänk i vårt land. I USA ligger förskrivningen av läkemedel mot adhd till barn kanske 4–5 gånger högre än i Sverige. I Sverige har vi snarast en undermedicinering, säger hon.

Siffror som Apotekens Service AB tagit fram för Skolporten visar dock att antalet dygnsdoser adhd-medicin per 1 000 barn och ungdomar, 17 år eller yngre, har ökat med 83 procent från 2009 till och med första kvartalet 2013.

I juni kom Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, med en ny systematisk översikt av adhd. Lars Jacobsson, ordförande för SBU:s projektgrupp och professor emeritus i psykiatri vid Umeå universitet, tror inte att den ökade förskrivningen av adhd-medicin har att göra med att tillståndet ökar i samhället, utan att det upptäcks och att fler diagnosticeras.

– Många upplever att medicinerna har effekt och att det finns något som hjälper är tillräckligt för att folk ska vilja prova. Medicin funkar inte för alla, men när det gör det får du effekt på bara några dagar. Inom psykiatrin vill jag påstå att det nästan inte finns några andra mediciner eller behandlingsformer som har så snabb och tydlig effekt. Patienter beskriver att det klarnar i huvudet, lugnar ner sig och gör det lättare att koncentrera sig, säger Lars Jacobsson.

SBU:s experter har identifierat 15 olika diagnostiska instrument som används i Sverige vid misstankar om adhd. Vid sidan av läkemedel finns 30 olika behandlingsmetoder. Gemensamt för behandlingsmetoderna och diagnosinstrumenten är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Utan vidare forskning går det inte att säkerställa hur effektiva metoderna är.

Medicin mot adhd lindrar däremot symtomen, konstaterar SBU-rapporten.

– Men enbart medicin är inte tillräckligt som behandling. Det finns heller inte tillräckligt med forskning för att visa vad läkemedlen har för effekt på lång sikt. Ett frågetecken är om barn som får centralstimulerande medel riskerar att hamna i missbruk eller beroende längre fram. Det mesta talar för att det inte finns en sådan problematik, men det är jätteviktigt att vi kan få ett säkrare besked. De studier som finns är gjorda över ganska kort tid, säger Lars Jacobsson.

Vid sidan av att kunskaperna om att adhd ökat inom vården, menar Lars Jacobsson att samhällsutvecklingen spelar roll för att fler får diagnosen.

– I samhällen där ingen kan läsa och skriva är skriv- och lässvårigheter inte intressant att diagnosticera. I vårt samhälle krävs mer och mer av medborgarna vad gäller uppmärksamhet och koncentration. Kraven ökar och det tror jag bidrar till att den här diagnosgruppen ökar. Problemen har funnits tidigare också, men var inte lika intressanta. I det gamla bondesamhället hade man inte krav på sig att vara fungerande på samma sätt i alla avseenden.

Bo-Lennart Ekström

Bo-Lennart Ekström tror att adhd-medicineringen kommer att öka.

Specialpedagogen och forskaren Bo-Lennart Ekström har i sin avhandling vid Göteborgs universitet förra året skrivit om olika aspekter av medicinering av barn och motsättningar kring det. Bo-Lennart Ekström håller med om att en del elever behöver medicinering för att fungera socialt och kognitivt, i skolan såväl som i hemmet.

– Men en del av förklaringen till att skolbarn medicineras i högre utsträckning i dag är sannolikt att de pedagogiska resurserna minskar i skolan, samtidigt som nya läroplaner ställer specifika krav på eleverna att nå kunskapsmålen.

Enligt honom finns det också en policy i svensk skola, som riskerar att motverka sig själv, nämligen den att alla elever ska inkluderas i den ordinarie klassrumsundervisningen, oavsett funktionsnedsättningar.

– Det är i grunden behjärtansvärt och en i grunden korrekt tillämpning av skolans styrdokument, men om en enskild elev har stora problem med att klara de kunskapskrav som läroplanen ställer, och får individuellt anpassat stöd i syfte att tillgodose de särskilda behoven i den ordinarie klassrumsundervisningen, kan eleven uppleva situationen som iögonfallande och segregerande. Eleven, som vill vara som alla andra, kan tvärtemot syftet känna sig utanför.

Bo-Lennart Ekström menar att man rent av kan tala om en medikalisering av pedagogiken och han tror att medicineringen kommer att öka.

– Det har blivit som ett slags normaltillstånd, säger han och nämner att dagens lärarstudenter inte reagerar nämnvärt över den ökade medicineringen vid neuropsykologiska diagnoser.

Genomslaget för neuropsykiatriska diagnoser och tillhörande medicinering med psykofarmaka menar han också beror på att det finns en maktkamp inom vetenskapen.

– En medicinsk diagnos är svår att ifrågasätta. Det reser den viktiga frågan om vem som får formulera problemen med elevers kognitiva och sociala svårigheter.

I framtiden kommer det faktum att de neuropsykologiska diagnoserna är formulerade i ett västerländskt medicinskt sammanhang att skapa problem, tror Bo-Lennart Ekström.

– Flyktingar och invandrare har många gånger djupt traumatiska erfarenheter av krig. När de kommer till den svenska skolan kan det ställa helt nya krav på medicineringen, säger Bo-Lennart Ekström.

SBU:s rapport visar att föräldrar till barn med adhd ofta känner utanförskap och upplever att det sociala stödet brister, något som enligt Lars Jacobsson ofta handlar om en allmän okunskap om adhd och de problem som förknippas med det.

Under hösten kommer Skolinspektionen att granska hur situationen i skolan ser ut för ett antal sjunde- och åttondeklassare med diagnosen adhd. Inspektörerna kommer att intervjua elever, föräldrar, lärare, rektorer, huvudmän och personal från elevhälsan. Det kommer även att göras observationer ute på skolor för att se hur väl undervisningen och skolmiljön har anpassats efter den enskilde eleven.

Dessutom arbetar Socialstyrelsen med att ta fram en vägledning till stöd för personer med adhd: en del rör medicinering och en del handlar bland annat om miljöanpassning, pedagogiska insatser och psykologiska behandlingar.

Sofia Stridsman

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsmagasinet Skolporten nr 3 2013.

Sidan publicerades 2013-10-15 12:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-11-29 11:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Lärarna låter sig inte vara fria självständiga pedagoger”

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

Pedagogiska frågor underordnas medicinen

I Bo-Lennart Ekströms avhandling beskrivs, analyseras och diskuteras kontroversen om DAMP. – Det är en vetenskapsbaserad kontrovers som ifrågasätter den vetenskapliga grunden för diagnosen DAMP, säger han.

Hur kan man motverka kunskapsmotstånd?

Läs vår intervju med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, som ska föreläsa på Skolportens konferens Källkritik. Hon kommer att tala om kunskapsmotstånd.

Skolindustrin – Hur mångfald blev enfald Uppdaterad 2022

Det hävdas ofta att en vinstbegränsning hotar mångfalden och valfriheten i skolan. I den här rapporten visar vi att det tvärtom är vinstdriften som undergräver mångfalden, eftersom den leder till koncentration och oligopol – en marknad som domineras av ett fåtal aktörer. (pdf)

Varför mår allt fler barn och ungdomar sämre?

Christian Rück, professor i psykiatri, ska föreläsa på Skolportens konferens Psykologi. Han kommer att tala om varför vi mår så dåligt när allt är så bra.

”EdTech urholkar tilliten till lärarnas professionalism”

Digitaliseringen ses som ett framtidslöfte av såväl arbetsgivare inom skolvärlden som Sveriges kommuner och regioner och säljs in av stora aktörer inom EdTech industrin. Men Aron Trägårdh ser här en risk för att lärarnas professionalism urholkas och att kostnaden kan vara högre än bara den ekonomiska. ”EdTech urholkar tilliten till lärarnas professionalism”

Mångmiljonbelopp läggs på experimentell metod på sfi i Sörmland

Genom ett EU-projekt etablerades en både hyllad och kritiserad experimentell pedagogisk metod inom sfi i flera Sörmländska kommuner. Och trots att man satsat miljoner på att försöka få den erkänd har man misslyckats. Men det hindrar inte afi-utbildningarna från att fortsätta satsa på suggestopedi, som metoden heter.

IES får nytt kök för 11 miljoner – kommunens egna skolkök kan få vänta

Kommunens stora skolkök föreslås delas i två halvor: En halva som helrenoveras och tillfaller IES, och en som utan större ingrepp fortsätter att förse kommunens skolor egna med mat. ”Det ser ut som att man premierar den externa aktören framför den egna personalen”, säger oppositionsrådet Niklas Daoson (S).

”Visst går det att få valfrihet utan vinster i skolan”

I mars 2022 fyllde den svenska friskolereformen 30 år. Det som enligt de dåvarande förespråkarna skulle gynna små, lärardrivna enheter har blivit ett paradis för vinstdrivande skolkoncerner. Detta trots att svenska folkets motstånd mot vinstuttag är stort och konstant, skriver Lisa Gemmel på ledarplats.

Bli en bättre handledare i akademiskt skrivande!

Maria Axinge, legitimerad gymnasielärare i svenska och historia och skrivhandledare vid Örebro universitet, leder Skolportens digitala kurs om akademiskt skrivande. I den här kursen får du som handleder gymnasiearbetet handfasta verktyg för att lotsa eleverna genom den akademiska skrivprocessen.

”Hederskultur i förskolan – en debatt om debatten”

En rapport om hur hedersförtryck kommer till uttryck i Malmös förskolor har orsakat debatt. Var rapporten tillräckligt vetenskaplig? Spelar det någon roll om den inte var det? Vad menar vi egentligen när vi pratar om hedersförtryck? Mats Olsson och Per Dahlbeck debatterar debatten och menar att till syvende och sist handlar det om att låta allas röster höras och göra skillnad.

Hur kan man tänka kring språkriktighet i svenskundervisningen?

Lena Lind Palicki ska föreläsa på Skolportens konferens Svenska för gymnasiet och högstadiet. Hon kommer att tala om språkriktighetsfrågor i svenskundervisningen.

”Det handlar om mer än skolan”

Antalet barn med neuropsykiatriska diagnoser har ökat explosionsartat. En del menar att den främsta orsaken är skolan och dess höga kunskapskrav. Denna hypotes är dock missvisande, skriver Lasse Mattila, socionom. m.fl.

Sveriges i särklass bäst digitaliserade förskola finns i Sollentuna Kommuns regi: Turebergs Förskolor.

Rektor Tanya Bennet är mycket imponerad över hur pedagogerna genom användarvänlighet, nyfikenhet, tillgänglighet och likvärdighet har kunnat ta till sig den digitala tekniken och idag till stor del kompetensutvecklar sig själva genom kollegialt lärande. Turebergs Förskolor har skapat rätt digitala förutsättningar för att rektor, förskollärare och barnskötare skall kunna fokusera på barnen, deras trygghet, utveckling, utbildning och det pedagogiska uppdraget.

Hårdare krav på aktörer för pedagogisk omsorg

De som får samhällets förtroende att ansvara för barns utbildning och omsorg ska vara kunniga för uppdraget och lämpliga att genomföra det. Nu lämnar regeringen förslag på åtgärder för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i pedagogisk omsorg.

Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg

I propositionen lämnar regeringen förslag på åtgärder som syftar till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i pedagogisk omsorg. (pdf)

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Hur kan man motverka kunskapsmotstånd?
  Åsa Wikforss

Hur kan man motverka kunskapsmotstånd?

Läs vår intervju med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, som ska föreläsa på Skolportens konferens Källkritik. Hon kommer att tala om kunskapsmotstånd.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Annica Henrysson blir ny gymnasiechef i Skövde kommun

Annica Henrysson efterträder Bengt Stenhammar som gymnasiechef i Skövde kommun. Annica har en lång erfarenhet från olika delar av skolans verksamhet och kommer närmast från en tjänst som avdelningschef inom sektor utbildning i Mariestads kommun.

Mot nya utmaningar – ännu en chef slutar

Landskronas skolchef Fredrik Menkus Wegbratt ut ett mejl till personalen på sin förvaltning att han slutar. Detta efter blott två år på tjänsten.

Carina Högberg ny rektor på Västanviks folkhögskola

Carina Högberg är ny rektor på Västanviks folkhögskola.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Årets lärare vill vara mjuk

Lågstadieläraren Anna Rydberg har arbetat på Husbygårdsskolan i drygt 20 år. Nu prisas hon för sitt lågmälda sätt att undervisa, vilket skapar ett tryggt klimat i klassen. ”Jag vill vara en mjuk lärare som inte behöver höja rösten”, säger hon.

Rekordstort intresse för Pantresan – första pris till Bärstadsskolan i Värmland

Intresset för skoltävlingen Pantresan har varit rekordstort. Aldrig tidigare har så många skolklasser varit med och tävlat, 742 stycken. I tuff konkurrens är nu vårens vinnarklass utsedd: Bärstadsskolan klass 3 Röd i Hammarö i Värmland.

Grattis Fredrika skola – årets bokväckare 2022!

Årets bokväckare 2022 tilldelas Fredrika skola: ”Som visat hur mycket en liten byskola med stort hjärta kan åstadkomma. Fredrika skola har gjort läsning till ett samtalsämne i bygden, och fått både förskolan, föräldrarna och resten av byn med på sitt glädjefyllda bokväckartåg.”

Läs fler
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier