Diagnoserna ökar i takt med kraven

Svenska barn och ungdomar tar allt mer medicin mot adhd. Sedan år 2009 har användandet ökat med 83 procent, visar siffror som Skolporten låtit ta fram. Ett bidragande skäl är att medicinen kan göra det lättare att klara skolan.

USA har debatten varit intensiv om mängden läkemedel mot adhd som skrivs ut. År 2007 hade över 13 procent av alla amerikanska pojkar mellan 4 och 17 år fått diagnosen adhd, visar siffror från sjukvårdsmyndigheten CDC, Centers for disease control and prevention.

Att vi skulle vara på väg mot samma utveckling i Sverige tror inte Anki Sandberg, förbundsordförande för Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Vi tycker att våra svenska skolmyndigheter och Socialstyrelsen har mer kunskap och högre ambitioner när det gäller vård och stöd än så. Vi har ett större helhetstänk i vårt land. I USA ligger förskrivningen av läkemedel mot adhd till barn kanske 4–5 gånger högre än i Sverige. I Sverige har vi snarast en undermedicinering, säger hon.

Siffror som Apotekens Service AB tagit fram för Skolporten visar dock att antalet dygnsdoser adhd-medicin per 1 000 barn och ungdomar, 17 år eller yngre, har ökat med 83 procent från 2009 till och med första kvartalet 2013.

I juni kom Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, med en ny systematisk översikt av adhd. Lars Jacobsson, ordförande för SBU:s projektgrupp och professor emeritus i psykiatri vid Umeå universitet, tror inte att den ökade förskrivningen av adhd-medicin har att göra med att tillståndet ökar i samhället, utan att det upptäcks och att fler diagnosticeras.

– Många upplever att medicinerna har effekt och att det finns något som hjälper är tillräckligt för att folk ska vilja prova. Medicin funkar inte för alla, men när det gör det får du effekt på bara några dagar. Inom psykiatrin vill jag påstå att det nästan inte finns några andra mediciner eller behandlingsformer som har så snabb och tydlig effekt. Patienter beskriver att det klarnar i huvudet, lugnar ner sig och gör det lättare att koncentrera sig, säger Lars Jacobsson.

SBU:s experter har identifierat 15 olika diagnostiska instrument som används i Sverige vid misstankar om adhd. Vid sidan av läkemedel finns 30 olika behandlingsmetoder. Gemensamt för behandlingsmetoderna och diagnosinstrumenten är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Utan vidare forskning går det inte att säkerställa hur effektiva metoderna är.

Medicin mot adhd lindrar däremot symtomen, konstaterar SBU-rapporten.

– Men enbart medicin är inte tillräckligt som behandling. Det finns heller inte tillräckligt med forskning för att visa vad läkemedlen har för effekt på lång sikt. Ett frågetecken är om barn som får centralstimulerande medel riskerar att hamna i missbruk eller beroende längre fram. Det mesta talar för att det inte finns en sådan problematik, men det är jätteviktigt att vi kan få ett säkrare besked. De studier som finns är gjorda över ganska kort tid, säger Lars Jacobsson.

Vid sidan av att kunskaperna om att adhd ökat inom vården, menar Lars Jacobsson att samhällsutvecklingen spelar roll för att fler får diagnosen.

– I samhällen där ingen kan läsa och skriva är skriv- och lässvårigheter inte intressant att diagnosticera. I vårt samhälle krävs mer och mer av medborgarna vad gäller uppmärksamhet och koncentration. Kraven ökar och det tror jag bidrar till att den här diagnosgruppen ökar. Problemen har funnits tidigare också, men var inte lika intressanta. I det gamla bondesamhället hade man inte krav på sig att vara fungerande på samma sätt i alla avseenden.

Bo-Lennart Ekström

Bo-Lennart Ekström tror att adhd-medicineringen kommer att öka.

Specialpedagogen och forskaren Bo-Lennart Ekström har i sin avhandling vid Göteborgs universitet förra året skrivit om olika aspekter av medicinering av barn och motsättningar kring det. Bo-Lennart Ekström håller med om att en del elever behöver medicinering för att fungera socialt och kognitivt, i skolan såväl som i hemmet.

– Men en del av förklaringen till att skolbarn medicineras i högre utsträckning i dag är sannolikt att de pedagogiska resurserna minskar i skolan, samtidigt som nya läroplaner ställer specifika krav på eleverna att nå kunskapsmålen.

Enligt honom finns det också en policy i svensk skola, som riskerar att motverka sig själv, nämligen den att alla elever ska inkluderas i den ordinarie klassrumsundervisningen, oavsett funktionsnedsättningar.

– Det är i grunden behjärtansvärt och en i grunden korrekt tillämpning av skolans styrdokument, men om en enskild elev har stora problem med att klara de kunskapskrav som läroplanen ställer, och får individuellt anpassat stöd i syfte att tillgodose de särskilda behoven i den ordinarie klassrumsundervisningen, kan eleven uppleva situationen som iögonfallande och segregerande. Eleven, som vill vara som alla andra, kan tvärtemot syftet känna sig utanför.

Bo-Lennart Ekström menar att man rent av kan tala om en medikalisering av pedagogiken och han tror att medicineringen kommer att öka.

– Det har blivit som ett slags normaltillstånd, säger han och nämner att dagens lärarstudenter inte reagerar nämnvärt över den ökade medicineringen vid neuropsykologiska diagnoser.

Genomslaget för neuropsykiatriska diagnoser och tillhörande medicinering med psykofarmaka menar han också beror på att det finns en maktkamp inom vetenskapen.

– En medicinsk diagnos är svår att ifrågasätta. Det reser den viktiga frågan om vem som får formulera problemen med elevers kognitiva och sociala svårigheter.

I framtiden kommer det faktum att de neuropsykologiska diagnoserna är formulerade i ett västerländskt medicinskt sammanhang att skapa problem, tror Bo-Lennart Ekström.

– Flyktingar och invandrare har många gånger djupt traumatiska erfarenheter av krig. När de kommer till den svenska skolan kan det ställa helt nya krav på medicineringen, säger Bo-Lennart Ekström.

SBU:s rapport visar att föräldrar till barn med adhd ofta känner utanförskap och upplever att det sociala stödet brister, något som enligt Lars Jacobsson ofta handlar om en allmän okunskap om adhd och de problem som förknippas med det.

Under hösten kommer Skolinspektionen att granska hur situationen i skolan ser ut för ett antal sjunde- och åttondeklassare med diagnosen adhd. Inspektörerna kommer att intervjua elever, föräldrar, lärare, rektorer, huvudmän och personal från elevhälsan. Det kommer även att göras observationer ute på skolor för att se hur väl undervisningen och skolmiljön har anpassats efter den enskilde eleven.

Dessutom arbetar Socialstyrelsen med att ta fram en vägledning till stöd för personer med adhd: en del rör medicinering och en del handlar bland annat om miljöanpassning, pedagogiska insatser och psykologiska behandlingar.

Sofia Stridsman

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsmagasinet Skolporten nr 3 2013.

Sidan publicerades 2013-10-15 12:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-11-29 11:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Lärarna låter sig inte vara fria självständiga pedagoger”

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

Pedagogiska frågor underordnas medicinen

I Bo-Lennart Ekströms avhandling beskrivs, analyseras och diskuteras kontroversen om DAMP. – Det är en vetenskapsbaserad kontrovers som ifrågasätter den vetenskapliga grunden för diagnosen DAMP, säger han.

Elever mot sexuella trakasserier

Med uppropet #tystiklassen vittnar 1 700 elever i grundskolan och gymnasiet om sexuella trakasserier och övergrepp i skolan. Hör en av initiativtagarna 17-åriga Disa Horner berätta om situationen i skolan. Hör också Anna-Karin Hildingson Bokvist utredningschef på BO, som anser att det behövs hårdare tag mot sexuella trakasserier i skolan samt Gustav Fridolin, utbildningsminister. (webb-radio)

Förslag om att återinföra PRAO

Regeringen har lämnat förslag till riksdagen om obligatorisk prao. Enligt förslaget ska huvudmän för grundskolor och specialskolor ansvara för att anordna prao. I grundskolan ska prao omfatta minst tio dagar sammanlagt under årskurs 8 och 9. I specialskolan gäller samma omfattning som grundskolan, men för elever i årskurs 9 och 10.

Skolelev: Inför psykiskt välmående i läroplanen

Jag har gått elva år i skolan. Men inte på något sätt har jag blivit informerad om hur man som elev ska orka hålla hoppet uppe och kämpa. Det skriver gymnasieeleven Elvira Kempe, som menar att psykisk ohälsa behöver ingå i läroplanen.

Hur bra är svenska barn på problemlösning?

Flickor är bättre på att samarbeta och lösa konflikter i grupp, än pojkar, visar en ny Pisa-undersökning. Bland de 50 länder som ingick i studien hamnade Sverige klart över snittet när det gäller just den här biten. Studien är den första i sitt slag och är en väckarklocka enligt Skolverket. Hör Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige och Josefin Jara Åstrand, Lärarförbundet. (webb-radio)

”Högskolan broms för Sverige som kunskapsnation”

Svensk högre utbildning är inte utformad så att den förser närings­livet med de kompetenser som behövs. Det hotar vår välfärd och vår ambition som konkurrenskraftig kunskaps­nation, skriver forskarna Johan Eklund och Dan Brändström.

Tid för pedagogiskt ledarskap

Den viktigaste framtidsfrågan för skolledarna är att få handlingsutrymme för att vara ledare och chef. Att hinna med att fokusera på det pedagogiska uppdraget i en tid då bland annat kompetensförsörjningsfrågor står högt på dagordningen.

Åtta chefer berättar om sina uppdrag

Utmanande, komplext, roligt och ansvarsfullt. Den bilden ger åtta skolledare av sina olika chefsuppdrag. Men för flera av dem saknas vissa förutsättningar, som behöver vara på plats för att de ska kunna göra ett så bra jobb som de önskar.

”En klok chef gör medarbetarna delaktiga”

Jalle Lorensson, rektor för Kulturskolan i Malmö, möblerar om på sin mobil när det blir helg. Han flyttar bort ikonen för jobbmejl, så att den inte syns. ”Alla chefer måste lära sig att dra en gräns mellan arbete och fritid.”

Få dalalärare pratar om hederskultur

Trots att en kvarts miljon unga beräknas leva under hedersförtryck i Sverige idag är det få lärare på länets högstadieskolor som pratar med sina elever om hederskultur på sex och samlevnadslektionerna. Så kan lärare upptäcka att elever lever under hedersförtryck.

I mötet mellan gymnasiesärskola och gymnasieskola

Den här rapporten handlar om samläsning – när elever i gymnasiesärskolan och gymnasieskolan har integrerad undervisning. Samläsning kan ge elever i gymnasiesärskolan både pedagogiska och sociala utmaningar och förbereda dem bättre för ett arbete efter utbildningen.

Lisa Magnusson: Eleverna behöver lärare, inte roliga vuxenpolare

Den som är en ”kul kille” klarar sig alltid, även om skolan sviker. Men hur ska det gå för alla andra? De som faktiskt vill bli något och behöver ordentlig undervisning och studiero för att ta sig dit.

”Likvärdigheten i skolan ska inte vara ideologiskt slagträ”

LO, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet ordnade nyligen en stor konferens om likvärdighet i skolan. Det hade varit önskvärt att all den kraft och energi som läggs på att förklara och bortförklara låga resultat på grund av elevernas bakgrund, istället läggs på att fokusera på höga kunskapsresultat, skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Hemmet är den bästa platsen för förskolebarnen

I förskolornas dokumentationer framstår barnomsorgen som den bästa platsen för våra barn. Men att vara hemma med föräldrarna är nästan alltid bättre – särskilt i en tid när barngrupperna blir allt större, skriver förskolläraren och föräldern Marie Rydell.

En skola för alla

En gång för inte så länge sedan var svensk skola också världsbäst på att verka kompensatoriskt. Så är det inte längre, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
Magasin skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och teckna en prenumeration!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolinspektionen svarar på kritiken

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolan får kritik för att fokusera för mycket på brister och problem. Generaldirektör Helén Ängmo försvarar myndighetens arbetssätt – och tänker börja använda det även i skolan.

Föräldrar byter kommun när stöd till elever varierar

Skolan ska vara likvärdig för alla barn, oavsett var man bor i landet. Men när det kommer till elever med särskilda behov, exempelvis barn som har ADHD eller Aspergers, kan stödet som erbjuds se väldigt olika ut i olika kommuner. Så pass att en del familjer känner sig tvungna att flytta för att få den hjälp som de menar sig ha rätt till.

Skolledarens uppmaning: ”Rektorer, satsa på tvålärarsystem”

En uppmaning från skolledaren Eva Myrehed Karlsson: ”Rektorer, använd statliga medel för att införa tvålärarsystem i ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete”.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.