Diagnoserna ökar i takt med kraven

Svenska barn och ungdomar tar allt mer medicin mot adhd. Sedan år 2009 har användandet ökat med 83 procent, visar siffror som Skolporten låtit ta fram. Ett bidragande skäl är att medicinen kan göra det lättare att klara skolan.

USA har debatten varit intensiv om mängden läkemedel mot adhd som skrivs ut. År 2007 hade över 13 procent av alla amerikanska pojkar mellan 4 och 17 år fått diagnosen adhd, visar siffror från sjukvårdsmyndigheten CDC, Centers for disease control and prevention.

Att vi skulle vara på väg mot samma utveckling i Sverige tror inte Anki Sandberg, förbundsordförande för Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Vi tycker att våra svenska skolmyndigheter och Socialstyrelsen har mer kunskap och högre ambitioner när det gäller vård och stöd än så. Vi har ett större helhetstänk i vårt land. I USA ligger förskrivningen av läkemedel mot adhd till barn kanske 4–5 gånger högre än i Sverige. I Sverige har vi snarast en undermedicinering, säger hon.

Siffror som Apotekens Service AB tagit fram för Skolporten visar dock att antalet dygnsdoser adhd-medicin per 1 000 barn och ungdomar, 17 år eller yngre, har ökat med 83 procent från 2009 till och med första kvartalet 2013.

I juni kom Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, med en ny systematisk översikt av adhd. Lars Jacobsson, ordförande för SBU:s projektgrupp och professor emeritus i psykiatri vid Umeå universitet, tror inte att den ökade förskrivningen av adhd-medicin har att göra med att tillståndet ökar i samhället, utan att det upptäcks och att fler diagnosticeras.

– Många upplever att medicinerna har effekt och att det finns något som hjälper är tillräckligt för att folk ska vilja prova. Medicin funkar inte för alla, men när det gör det får du effekt på bara några dagar. Inom psykiatrin vill jag påstå att det nästan inte finns några andra mediciner eller behandlingsformer som har så snabb och tydlig effekt. Patienter beskriver att det klarnar i huvudet, lugnar ner sig och gör det lättare att koncentrera sig, säger Lars Jacobsson.

SBU:s experter har identifierat 15 olika diagnostiska instrument som används i Sverige vid misstankar om adhd. Vid sidan av läkemedel finns 30 olika behandlingsmetoder. Gemensamt för behandlingsmetoderna och diagnosinstrumenten är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Utan vidare forskning går det inte att säkerställa hur effektiva metoderna är.

Medicin mot adhd lindrar däremot symtomen, konstaterar SBU-rapporten.

– Men enbart medicin är inte tillräckligt som behandling. Det finns heller inte tillräckligt med forskning för att visa vad läkemedlen har för effekt på lång sikt. Ett frågetecken är om barn som får centralstimulerande medel riskerar att hamna i missbruk eller beroende längre fram. Det mesta talar för att det inte finns en sådan problematik, men det är jätteviktigt att vi kan få ett säkrare besked. De studier som finns är gjorda över ganska kort tid, säger Lars Jacobsson.

Vid sidan av att kunskaperna om att adhd ökat inom vården, menar Lars Jacobsson att samhällsutvecklingen spelar roll för att fler får diagnosen.

– I samhällen där ingen kan läsa och skriva är skriv- och lässvårigheter inte intressant att diagnosticera. I vårt samhälle krävs mer och mer av medborgarna vad gäller uppmärksamhet och koncentration. Kraven ökar och det tror jag bidrar till att den här diagnosgruppen ökar. Problemen har funnits tidigare också, men var inte lika intressanta. I det gamla bondesamhället hade man inte krav på sig att vara fungerande på samma sätt i alla avseenden.

Bo-Lennart Ekström

Bo-Lennart Ekström tror att adhd-medicineringen kommer att öka.

Specialpedagogen och forskaren Bo-Lennart Ekström har i sin avhandling vid Göteborgs universitet förra året skrivit om olika aspekter av medicinering av barn och motsättningar kring det. Bo-Lennart Ekström håller med om att en del elever behöver medicinering för att fungera socialt och kognitivt, i skolan såväl som i hemmet.

– Men en del av förklaringen till att skolbarn medicineras i högre utsträckning i dag är sannolikt att de pedagogiska resurserna minskar i skolan, samtidigt som nya läroplaner ställer specifika krav på eleverna att nå kunskapsmålen.

Enligt honom finns det också en policy i svensk skola, som riskerar att motverka sig själv, nämligen den att alla elever ska inkluderas i den ordinarie klassrumsundervisningen, oavsett funktionsnedsättningar.

– Det är i grunden behjärtansvärt och en i grunden korrekt tillämpning av skolans styrdokument, men om en enskild elev har stora problem med att klara de kunskapskrav som läroplanen ställer, och får individuellt anpassat stöd i syfte att tillgodose de särskilda behoven i den ordinarie klassrumsundervisningen, kan eleven uppleva situationen som iögonfallande och segregerande. Eleven, som vill vara som alla andra, kan tvärtemot syftet känna sig utanför.

Bo-Lennart Ekström menar att man rent av kan tala om en medikalisering av pedagogiken och han tror att medicineringen kommer att öka.

– Det har blivit som ett slags normaltillstånd, säger han och nämner att dagens lärarstudenter inte reagerar nämnvärt över den ökade medicineringen vid neuropsykologiska diagnoser.

Genomslaget för neuropsykiatriska diagnoser och tillhörande medicinering med psykofarmaka menar han också beror på att det finns en maktkamp inom vetenskapen.

– En medicinsk diagnos är svår att ifrågasätta. Det reser den viktiga frågan om vem som får formulera problemen med elevers kognitiva och sociala svårigheter.

I framtiden kommer det faktum att de neuropsykologiska diagnoserna är formulerade i ett västerländskt medicinskt sammanhang att skapa problem, tror Bo-Lennart Ekström.

– Flyktingar och invandrare har många gånger djupt traumatiska erfarenheter av krig. När de kommer till den svenska skolan kan det ställa helt nya krav på medicineringen, säger Bo-Lennart Ekström.

SBU:s rapport visar att föräldrar till barn med adhd ofta känner utanförskap och upplever att det sociala stödet brister, något som enligt Lars Jacobsson ofta handlar om en allmän okunskap om adhd och de problem som förknippas med det.

Under hösten kommer Skolinspektionen att granska hur situationen i skolan ser ut för ett antal sjunde- och åttondeklassare med diagnosen adhd. Inspektörerna kommer att intervjua elever, föräldrar, lärare, rektorer, huvudmän och personal från elevhälsan. Det kommer även att göras observationer ute på skolor för att se hur väl undervisningen och skolmiljön har anpassats efter den enskilde eleven.

Dessutom arbetar Socialstyrelsen med att ta fram en vägledning till stöd för personer med adhd: en del rör medicinering och en del handlar bland annat om miljöanpassning, pedagogiska insatser och psykologiska behandlingar.

Sofia Stridsman

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsmagasinet Skolporten nr 3 2013.

Sidan publicerades 2013-10-15 12:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-11-29 11:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Lärarna låter sig inte vara fria självständiga pedagoger”

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

Pedagogiska frågor underordnas medicinen

I Bo-Lennart Ekströms avhandling beskrivs, analyseras och diskuteras kontroversen om DAMP. – Det är en vetenskapsbaserad kontrovers som ifrågasätter den vetenskapliga grunden för diagnosen DAMP, säger han.

”Skolverket ska inte leka Oppfinnar-Jocke”

Att den myndighet som ansvarar för våra barns skola har så lite respekt för vetenskap och beprövad erfarenhet är djupt oroande, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

Lärare inom småbarnspedagogiken i Raseborg hinner inte alltid ta ut sin planeringstid – orsaken stavas vikariebrist

Utveckling av den pedagogiska vardagen kräver planeringstid, men en intern enkät visar att småbarnspedagogerna i Raseborg inte kan förverkliga den planering som de borde ha rätt till.

Så kan inkludering av gymnasieelever med NPF bli bättre

Läs Skolportens intervju med Emma Leifler som är specialpedagog och forskare vid Göteborgs universitet. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i gymnasiet och kommer att tala om inkludering.

Frågor och svar om Letterbox – paketet som ökar barns läs- och skrivutveckling

Monica Achà Sonesson är specialpedagog i botten och nu projektledare för Letterbox Club Sverige, en insats som syftar till att öka barn i socialt utsatta situationers lust till att läsa, skriva, räkna och lära sig. Barnen som är med får hem paket fyllda med noggrant utvalda böcker, spel och pysselsaker. Vi ställde henne några frågor om Letterbox Club!

Prisbelönta lärarens kritik: Skolan har för många anpassningar

Väldigt många elever har extra anpassningar i klassrummet, och som lärare kan du ibland ha uppemot tio olika specialbehov att tillgodose i en klass. När en elev behöver stöd i skolan utöver det vanliga är första steget extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen – anpassningar som högstadieläraren David Lugner i Lidköping är kritisk till.

”Skolformen kan inte förklara problemen”

Att se driftsformen som den dominerande problemkällan är ett stickspår. Viktigast för en bra skola är ordentligt intresse för praktik och resultat, skriver Mats Alvesson och Magnus Henrekson i en slutreplik.

Studenten Marwa i ensam talibanprotest

18-åriga Marwa stod ensam utanför Kabuls universitet i söndags med sitt plakat i protest mot att talibanregimen förbjudit kvinnor att studera.– För första gången i mitt liv kände jag mig stolt, stark och mäktig därför att jag stod emot dem och krävde den rätt som Gud har gett oss.

Ledare: Svensk skola – världsbäst på digitalisering?

Har de digitala verktygen i skolan och förskolan gjort skillnad? En studie från IFAU för några år sedan visade att kunskapsresultaten inte påverkades alls på skolor där alla elever hade en egen dator – förutom hos elever med lågutbildade föräldrar. Där visade studien på en viss försämring av kunskapsresultaten.

Delredovisning II av regeringsuppdrag att följa upp och utvärdera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Garantin för tidiga stödinsatser, eller läsa- skriva- räknagarantin som den också kallas, är en reform som infördes i skollagen inför läsåret 2019/20. Reformen ska stärka skolornas arbete med att utveckla elevers kunskaper inom svenska, svenska som andraspråk och matematik. (pdf)

Dom om förskingring från Römosseskolan

I stället för att gå till den svenska skolverksamheten försvann drygt tolv miljoner kronor av skolpengen till bland annat Somalia. Nu fastställer hovrätten domen mot Römosseskolans tidigare rektor som dömts till fyra och ett halvt års fängelse för förskingring och bokföringsbrott.

På Södra skolan i Falun får skolbarnen laga klimatsmart mat – räknar ut klimatavtrycken själva

Varje torsdag får elever från femte klass laga maten till sina skolkamrater. De är de själva som har bestämt vilken rätt som serveras och har anpassat den för att få så lite klimatavtryck som möjligt.

Därför sa skolchefen i Arvidsjaur upp sig i protest

Den före detta skolchefen i Arvidsjaur sa upp sig i protest, vilket kommer att kosta kommunen minst 650 000 kronor. Det är de ledande politikerna i kommunstyrelsen som Ola Sonidsson anser saknar respekt för såväl barn- och utbildningsnämnden och honom som anställd.

Föräldrarna om tryggheten efter skjutningarna nära Ryaskolan

En oro för att de senaste årens händelser i Biskopsgården ska återkomma, men även en känsla av trygghet i den gemenskap som finns kring skolan. Så känner några av föräldrarna kring hur skjutningarna i närheten av Ryaskolan påverkat dem och deras barn.

Hur gör Pedagogiskt center för att stötta ledarskapet i Helsingborgs stads skolor?

Pedagogiskt center arbetar på flera plan med att stötta Helsingborgs stads skolor i arbetet med ledarskap och studiero. Michael Jensen stöttar både lärarlag och enskilda lärare.

Skolportens konferenser
Skolportens konferenser
Så kan inkludering av gymnasieelever med NPF bli bättre
  Emma Leifler

Så kan inkludering av gymnasieelever med NPF bli bättre

Läs Skolportens intervju med Emma Leifler som är specialpedagog och forskare vid Göteborgs universitet. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i gymnasiet och kommer att tala om inkludering.

Läs mer och boka din plats!
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Utmärkelser

Med hjärtat i värdegrunden

När Ulrica Colliander var rektor för Karlbergs F–3-skola i Stockholm slopade hon ordningsreglerna och införde sex hjärtan i stället. För det fick hon priset Årets värdegrundsarbete 2021.

De prisas för sitt arbete med föräldrarna

När Malmö pedagogpris delades ut stod pedagogerna på avdelningen Junibacken på Almgårdens förskola som vinnare. Bland annat för deras fina arbete med relationer, inte bara med barnen utan även med vårdnadshavarna.

Succé för podden Förskolan!

Förskolan har blivit nominerad i kategorin bästa podcast i European Content Awards. Podden görs av de tre förskollärarna Eva Lindström, Fredrik Kahn och Elin Björkén, tillsammans med redaktören Anna Westman Swantesson.

Läs fler
Namn och Nytt
Louise Andersson blir ny rektor på gymnasiet: ”Brinner för att göra skillnad”

Andreas Ekberg har slutat som rektor på Hultsfreds gymnasium. Louise Andersson har fått jobbet som ny gymnasierektor och påbörjar sin tjänst under våren.

Ola Rick blir rektor på Uppsala yrkesgymnasium Jälla

Nu är det klart att Ola Rick blir ny rektor för Uppsala yrkesgymnasium Jälla. Han tillträder i januari 2023. Ola har många års erfarenhet av arbete som lärare och rektor.

Ny dansant rektor på Björngårdsskolan och Storkyrkoskolan

Lena Jilg blir ny rektor på Björngårdsskolan och Storkyrkoskolan. Hon kommer närmast från Järfälla kommun där hon varit rektor på Ulvsättraskolan.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Fokussida för chefer

Fokussida för chefer

Nyheter, rapporter, forskning och utveckling för dig som är skolledare eller skolchef.

Till fokussida
Nyhetskategorier