2013-10-15 12:36  5394 Dela:

Diagnoserna ökar i takt med kraven

Svenska barn och ungdomar tar allt mer medicin mot adhd. Sedan år 2009 har användandet ökat med 83 procent, visar siffror som Skolporten låtit ta fram. Ett bidragande skäl är att medicinen kan göra det lättare att klara skolan.

USA har debatten varit intensiv om mängden läkemedel mot adhd som skrivs ut. År 2007 hade över 13 procent av alla amerikanska pojkar mellan 4 och 17 år fått diagnosen adhd, visar siffror från sjukvårdsmyndigheten CDC, Centers for disease control and prevention.

Att vi skulle vara på väg mot samma utveckling i Sverige tror inte Anki Sandberg, förbundsordförande för Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Vi tycker att våra svenska skolmyndigheter och Socialstyrelsen har mer kunskap och högre ambitioner när det gäller vård och stöd än så. Vi har ett större helhetstänk i vårt land. I USA ligger förskrivningen av läkemedel mot adhd till barn kanske 4–5 gånger högre än i Sverige. I Sverige har vi snarast en undermedicinering, säger hon.

Siffror som Apotekens Service AB tagit fram för Skolporten visar dock att antalet dygnsdoser adhd-medicin per 1 000 barn och ungdomar, 17 år eller yngre, har ökat med 83 procent från 2009 till och med första kvartalet 2013.

I juni kom Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, med en ny systematisk översikt av adhd. Lars Jacobsson, ordförande för SBU:s projektgrupp och professor emeritus i psykiatri vid Umeå universitet, tror inte att den ökade förskrivningen av adhd-medicin har att göra med att tillståndet ökar i samhället, utan att det upptäcks och att fler diagnosticeras.

– Många upplever att medicinerna har effekt och att det finns något som hjälper är tillräckligt för att folk ska vilja prova. Medicin funkar inte för alla, men när det gör det får du effekt på bara några dagar. Inom psykiatrin vill jag påstå att det nästan inte finns några andra mediciner eller behandlingsformer som har så snabb och tydlig effekt. Patienter beskriver att det klarnar i huvudet, lugnar ner sig och gör det lättare att koncentrera sig, säger Lars Jacobsson.

SBU:s experter har identifierat 15 olika diagnostiska instrument som används i Sverige vid misstankar om adhd. Vid sidan av läkemedel finns 30 olika behandlingsmetoder. Gemensamt för behandlingsmetoderna och diagnosinstrumenten är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Utan vidare forskning går det inte att säkerställa hur effektiva metoderna är.

Medicin mot adhd lindrar däremot symtomen, konstaterar SBU-rapporten.

– Men enbart medicin är inte tillräckligt som behandling. Det finns heller inte tillräckligt med forskning för att visa vad läkemedlen har för effekt på lång sikt. Ett frågetecken är om barn som får centralstimulerande medel riskerar att hamna i missbruk eller beroende längre fram. Det mesta talar för att det inte finns en sådan problematik, men det är jätteviktigt att vi kan få ett säkrare besked. De studier som finns är gjorda över ganska kort tid, säger Lars Jacobsson.

Vid sidan av att kunskaperna om att adhd ökat inom vården, menar Lars Jacobsson att samhällsutvecklingen spelar roll för att fler får diagnosen.

– I samhällen där ingen kan läsa och skriva är skriv- och lässvårigheter inte intressant att diagnosticera. I vårt samhälle krävs mer och mer av medborgarna vad gäller uppmärksamhet och koncentration. Kraven ökar och det tror jag bidrar till att den här diagnosgruppen ökar. Problemen har funnits tidigare också, men var inte lika intressanta. I det gamla bondesamhället hade man inte krav på sig att vara fungerande på samma sätt i alla avseenden.

Bo-Lennart Ekström

Bo-Lennart Ekström tror att adhd-medicineringen kommer att öka.

Specialpedagogen och forskaren Bo-Lennart Ekström har i sin avhandling vid Göteborgs universitet förra året skrivit om olika aspekter av medicinering av barn och motsättningar kring det. Bo-Lennart Ekström håller med om att en del elever behöver medicinering för att fungera socialt och kognitivt, i skolan såväl som i hemmet.

– Men en del av förklaringen till att skolbarn medicineras i högre utsträckning i dag är sannolikt att de pedagogiska resurserna minskar i skolan, samtidigt som nya läroplaner ställer specifika krav på eleverna att nå kunskapsmålen.

Enligt honom finns det också en policy i svensk skola, som riskerar att motverka sig själv, nämligen den att alla elever ska inkluderas i den ordinarie klassrumsundervisningen, oavsett funktionsnedsättningar.

– Det är i grunden behjärtansvärt och en i grunden korrekt tillämpning av skolans styrdokument, men om en enskild elev har stora problem med att klara de kunskapskrav som läroplanen ställer, och får individuellt anpassat stöd i syfte att tillgodose de särskilda behoven i den ordinarie klassrumsundervisningen, kan eleven uppleva situationen som iögonfallande och segregerande. Eleven, som vill vara som alla andra, kan tvärtemot syftet känna sig utanför.

Bo-Lennart Ekström menar att man rent av kan tala om en medikalisering av pedagogiken och han tror att medicineringen kommer att öka.

– Det har blivit som ett slags normaltillstånd, säger han och nämner att dagens lärarstudenter inte reagerar nämnvärt över den ökade medicineringen vid neuropsykologiska diagnoser.

Genomslaget för neuropsykiatriska diagnoser och tillhörande medicinering med psykofarmaka menar han också beror på att det finns en maktkamp inom vetenskapen.

– En medicinsk diagnos är svår att ifrågasätta. Det reser den viktiga frågan om vem som får formulera problemen med elevers kognitiva och sociala svårigheter.

I framtiden kommer det faktum att de neuropsykologiska diagnoserna är formulerade i ett västerländskt medicinskt sammanhang att skapa problem, tror Bo-Lennart Ekström.

– Flyktingar och invandrare har många gånger djupt traumatiska erfarenheter av krig. När de kommer till den svenska skolan kan det ställa helt nya krav på medicineringen, säger Bo-Lennart Ekström.

SBU:s rapport visar att föräldrar till barn med adhd ofta känner utanförskap och upplever att det sociala stödet brister, något som enligt Lars Jacobsson ofta handlar om en allmän okunskap om adhd och de problem som förknippas med det.

Under hösten kommer Skolinspektionen att granska hur situationen i skolan ser ut för ett antal sjunde- och åttondeklassare med diagnosen adhd. Inspektörerna kommer att intervjua elever, föräldrar, lärare, rektorer, huvudmän och personal från elevhälsan. Det kommer även att göras observationer ute på skolor för att se hur väl undervisningen och skolmiljön har anpassats efter den enskilde eleven.

Dessutom arbetar Socialstyrelsen med att ta fram en vägledning till stöd för personer med adhd: en del rör medicinering och en del handlar bland annat om miljöanpassning, pedagogiska insatser och psykologiska behandlingar.

Sofia Stridsman

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsmagasinet Skolporten nr 3 2013.

Sidan publicerades 2013-10-15 12:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-11-29 11:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Lärarna låter sig inte vara fria självständiga pedagoger”

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

Pedagogiska frågor underordnas medicinen

I Bo-Lennart Ekströms avhandling beskrivs, analyseras och diskuteras kontroversen om DAMP. – Det är en vetenskapsbaserad kontrovers som ifrågasätter den vetenskapliga grunden för diagnosen DAMP, säger han.

Fredagsintervjun Live Special om ”Genusdoktrinen”

I boken ”Genusdoktrinen” hävdar Ivar Arpi, ledarskribent på SvD, och Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogik, att regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering av universiteten drivs av genusaktivister som får gehör för extrema idéer. (webb-radio)

Gymnasieskolorna kan öppna till höstterminen

Barn och unga driver inte spridningen av covid-19 och personal inom skola och barnomsorg insjuknar inte oftare än andra yrkesgrupper. Mot denna bakgrund har Folkhälsomyndigheten beslutat att dra tillbaka rekommendationen om distansundervisning från och med den 15 juni.

Vem ska leda svensk skola?

Sveriges Skolledarförbund vänder sig ånyo till regeringen om ett särskilt rektorslönelyft. I förbundets lönestatisk framgår att ansvarsavståndet, mätt i lön och utifrån ansvar, mellan skolledare och lärare fortsätter krympa. Lärare kan till och med ha en högre lön än de skolledare som sätter deras lön. För att inte försämra rekryteringsmöjligheterna ytterligare, krävs nu en lönesatsning på rektorerna. ”Min oro för en tilltagande ledarkris har ökat efter den här våren”, skriver förbundsordförande Matz Nilsson. (pdf)

Så har arbetsgivare och regering skött sig under pandemin

Arbetsgivarna har inte skyddat lärare i riskgrupp i tillräckligt hög grad. Var tredje grundskolelärare tycker att deras arbetsgivare har brustit i smittskyddet. Det framgår av LR:s tredje PM om pandemins effekter på den svenska skolan och på undervisningen. (pdf)

Möjlighet till betyg från årskurs 4 – efter försöksverksamheten

Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet. I promemorian föreslås att det bemyndigande i skollagen som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet som avser betygsättning i åk 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i åk 5 och 6 i specialskolan, ska upphävas. (pdf)

”Skolor måste kunna planera undervisningen”

Det går att räkna vårterminens kvarvarande veckor på en hand. Elever, studenter och lärare vid gymnasieskolor och läroverk avslutar terminen på samma sätt som man alltid kommer minnas den, på distans, skriver Ellen Gustafsson på ledarplats.

”Fjärr- och distansundervisning är ett nödvändigt komplement”

En organiserad distansundervisning är något annat än dagens onlineundervisning. Den är både ett nödvändigt komplement samt en möjlighet till utveckling som att till exempel få tillbaka hemmasittare till skolan, slutreplikerar Per-Arne Andersson, SKR och Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

”Låt barn röra på sig mer i skolan”

Det finns en stor vilja från skolorna att systematiskt arbeta med fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor som en del av hela skoldagen, nu väntar vi bara på att politiker ska fatta de beslut som krävs för att vi alla ska dra åt samma håll, skriver Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep.

Sångpromenader lösningen när öppna förskolan håller coronastängt

Har du sett en krokodil i ett träd i Garphyttan? Då är sannolikheten stor att du snubblat in på stigen för en sångpromenad. För om man inte får träffas inne och sjunga när coronapandemin sätter stopp så får man gå ut istället resonerar arrangörerna.

Examensceremonin blir digital och opersonlig

Universiteten i Sverige har sedan mitten av mars fått studera på distans och för de studenter som tar examen, så blir även den digital. För studenterna på Linnéuniversitet i både i Kalmar och Växjö kommer det att sändas ut en digital ceremoni till samtliga studenter.

Utmaningar när distansundervisning fortsätter

Till följd av coronapandemin bedrivs undervisning vid skolor och universitet på distans, en förändring som ser ut att kvarstå. ”Det är ju inte jättekul att sitta ensam hemma i flera veckor och kolla in i en vägg och plugga direkt. Det var väl skönt de första dagarna men det är inte så roligt längre” säger Nora Borg som går sista året på ett gymnasium i Göteborg. Hör reportage av Mathilda Alveflo om hur elever och lärare upplever distansundervisningen.

Oro bland brittiska föräldrar när skolor ska öppna igen

Den brittiska regeringens beslut att de första skolorna i Storbritannien ska öppna igen från och med den förste juni har väckt intensiv debatt i landet. Många brittiska föräldrar är inte övertygade om att det är säkert nog att skicka sin barn till skolorna igen.

HPV-vaccination till alla barn i årskurs 5

Från och med i höst kommer alla elever i årskurs 5 att erbjudas vaccination mot HPV. Nu har Folkhälsomyndigheten fattat beslut om den föreskriftsändring som krävs för att erbjuda vaccinationen också till pojkar. Detta ger ett mer jämlikt program som på sikt förebygger ytterligare 120–130 HPV-relaterade cancerfall om året.

Kommunen backar barnen tillsammans

Ystad kommun, Region Skåne och polisen har inlett ett nära samarbete med namnet ”Backa barnet” för att bli bättre på att upptäcka barn som far illa. Skolchefen Dennis Hjelmström är spindeln i nätet.

Konferenser
Skolporten 20 år
Uppdrag: Att göra skillnad

Uppdrag: Att göra skillnad

Skolporten fyller 20 år! Det startade med ett enkelt faxbrev till Sveriges rektorer. I dag når vi mer än en tredjedel av skolans personal. Läs om Skolportens resa sedan starten år 2000.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fjärr- och distansundervisning
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Läs mer
Nyhetskategorier
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om skolforskning med lektorerna Janne Kontio & Sofia Lundmark i samarbete med Skolporten. Lyssna här!

Läs mer
Mest läst senaste veckan

Kartläggning: Behovet av sommarskola ökar i år

Distansundervisning, ökad frånvaro och ökad psykisk ohälsa. Skälen är många till att sommarskolorna väntas bli fyllda i sommar. Läraren har kartlagt sommarskolebehoven i pandemins Sverige.

Östersunds rektorer larmar om ohållbara budgetkrav

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. Mest drabbade blir elever i behov av särskilt stöd.

”Stefan Löfven – leken med våra liv måste få ett slut”

Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen, skriver debattörerna.

Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris: ”Hedrande”

Läraren Annika Sjödahl prisas för sitt jobb i klassrummet. Hon och tre andra lärare tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Skåneskolor prisas för internationella projekt

Lillstjärnans förskola i Malmö och Liljeborgsskolan i Trelleborg – de är vinnarna av årets svenska eTwinning-priser. Skolorna belönas av Universitets- och högskolerådet (UHR) för framgångsrika digitala samarbeten med skolor i andra länder. Priset: presentkort för inköp av teknik till nya digitala projekt.

Årets yrkeslärare hyllar självständigt yrke

Yrket som lastbilschaufför kan fortfarande uppfattas som ett ensamt arbete. Men icke. Det är en förlegad bild av transportbranschen, anser Sandra Petersson som har utnämnts till Årets yrkeslärare.

Läs fler
Namn och Nytt

Ny rektor vid Linköpings universitet

I dag beslutade regeringen att anställa Jan-Ingvar Jönsson som rektor vid Linköpings universitet. Jan-Ingvar Jönsson tillträder tjänsten den 1 juli.

Anna Örjebo slutar som skolchef

Det fortsätter att storma inom skolvärlden i Östersunds kommun. På onsdagen stod det klart att Anna Örjebo slutar som skolchef efter bara nio månaders tjänstgöring. Istället blir hon chef på kulturskolan.

Gd slutar och blir chef på Skolinspektionen

Agneta Broberg har varit Diskrimineringsombudsman i nästan sju år. Nu står det klart att hon kommer att bli regionchef på Skolinspektionen.

Sveriges elevkårer får ny generalsekreterare

Myrra Franzén är utsedd till ny generalsekreterare för Sveriges elevkårer.

Frida Landgren ny barn- och utbildningschef

Nu är det klart att Frida Landgren blir ny chef för barn- och utbildningskontoret. Frida tillträder sin nya tjänst efter sommaren. Fram till dess är Gunnel Weinz fortsatt tillförordnad chef för kontoret.