2019-05-06 03:15  5431 Dela:

Digitala lärplattformar förvillar lärarna i betygssättningen

DEBATT. Digitala lärplattformar fungerar bra för information om frånvaro, läxor, prov, schemabrytande aktiviteter, föräldramöten, vilka gympakläder man ska ha mm. Men när det gäller bedömning och betygssättning fungerar de inte alls. De medför att kunskapskravens svårbegripliga formuleringar ersätter de begripliga gensvar som elever behöver. Elever och föräldrar får inte heller den information som skollagen kräver och betygen sätts på fel sätt, skriver betygsexperten Per Måhl.

Per Måhl

För att förstå varför lärplattformarnas information om betygssättning inte alls fungerar måste man veta att betygssättning är en process med två delar. Den första delen är formativ och i den delen söker lärare efter underlag. Här erbjuds elever arbetsuppgifter och prov som speglar kunskapskraven. Här bedömer läraren elevprestationer på dessa uppgifter. Här är frirummet stort. Till exempel så får lärare sätta uppgiftsbetyg och lärare får använda ett valfritt antal steg med valfria beteckningar. I den första delen bör också öppenheten mot elever och föräldrar var så stor som möjlig. Elever och föräldrar vill ju veta hur uppgifterna ser ut och hur de bedöms och ju öppnare läraren kan vara desto mer förutsägbar och trygg blir relationen mellan lärare och elever.

Den andra delen är summativ. Här tolkas de underlag som läraren har fått tillgång till, både sådant som eleven har gjort på lektioner och på de prov och arbetsuppgifter som läraren har erbjudit. Tolkningen resulterar i så kallade kunskapsomdömen och vid betygstillfället jämförs dessa med kunskapskraven. Läraren markerar då var i kunskapskraven eleven befinner sig och elevens profil vägs samman till ett termins- eller kursbetyg, en bokstav. I skollagen finns föreskrifter som reglerar sammanvägningar till B och D, undantag, streck, prövningar med mera. Här framgår också att elevernas och föräldrarnas önskemål inte ska påverka hur en betygssättande lärare hanterar den summativa delen av processen.

I många lärplattformar citeras kunskapskraven och utifrån denna text markerar läraren var eleven befinner sig. Markeringen kan göras direkt efter det att läraren har rättat en uppgift och ibland görs den automatiskt. Det medför att elever och föräldrar tror att den som ”har en dålig dag” automatiskt får ett lägre termins- eller kursbetyg. I en del lärplattformar används röda, gula eller gröna prickar som kan tolkas på olika sätt. De krav som ställs på ett prov eller en arbetsuppgift framgår inte av prickarna så eleverna förstår inte varför de fick en viss prick. De vet inte heller vad de ska göra för att få en ”högre” prick nästa gång. Elever och föräldrar blir mindre intresserade av hur det gick på en uppgift och funderar mindre på vad eleven borde lära sig. De blir istället mer intresserade av vilket termins- eller kursbetyg eleven motsvarar så långt.

Många lärplattformar ersätter alltså den första delens öppna formativa bedömningar med den andra delens summativa. Att betygssättning är en tvådelad process och att lärare i den formativa delen av processen — underlagen — ska bedöma styrkor och svagheter i elevernas prestationer har systemkonstruktörerna inte förstått. När öppenheten kring uppgifter är borta och bedömningarna av dessa inte blir begripliga för elever uteblir också de positiva effekter som bedömningar kan få.

Att lärplattformarna dessutom medför att elever ibland får fel betyg kan förklaras så här. I kunskapskraven i svenska i åk 9 står bland annat:

”Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.”

I den formativa delen av processen ska läraren då erbjuda sina elever uppgifter av typen: ”Skriv en berättelse” och eleverna ska lämna in en berättelse. Om läraren inte har erbjudit uppgifter eller om en elev inte har lämnat in en berättelse saknar läraren underlag. Då går det inte att göra en summativ bedömning vid betygstillfället och sätta F, E, C eller A på elevens förmåga att skriva ”berättande texter”.

E C A
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

 

Därefter markerar läraren med prickar var eleven befinner sig i vardera raden. Vilka konsekvenser dessa ”checklistor” får kan illustreras med ett exempel. Låt säga att en elev är duktig på att berätta, beskriva och bygga upp spänning i sina berättelser. Eleven får då en prick i den andra radens A-kolumn. Samma elev är inte bra på att stava och sätta punkt. Eleven får då en prick i första radens E-kolumn. Vilket terminsbetyg ska eleven ha? För att få C ska ju eleven uppfylla alla krav för C så det måste väl bli ett E. Men vad hänt om läraren istället hade använt en kunskapsmatris som såg ut så här:

Kunskapsaspekt E C A
Eleven kan skriva olika slags texter, t ex berättande texter med beskrivningar och dramaturgi, med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. enkla beskrivningar enkel uppbyggnad
viss variation,
enkel textbindning
i huvudsak fungerande anpassning till …
utvecklade relativt komplex relativt god,
utvecklad
relativt väl fungerande anpassning till …
välutvecklade
komplex
god variation, välutvecklad
väl fungerande anpassning till …

 

En kunskapsmatris innehåller samma information som kunskapskraven. Men meningarna är inte särskrivna och det framgår att lärare ska bedöma flera saker samtidigt. Det är ju när eleverna skriver ”olika slags texter”, t ex berättelser, som deras förmåga att sätta punkt och stava ska bedömas, inte när eleverna skriver en mening i taget eller enstaka ord.

I den första formativa delen av betygsprocessen kan lärare då utnyttja det frirum som finns och sätta uppgiftsbetyg som speglar kunskapskravet. Den som är duktig på att berätta, beskriva och bygga upp spänning men som är sämre på att sätta punkt och stava kan då få uppgiftsbetyget C med motivet: ”Du är bra på att berätta men inte så bra på att stava och sätta punkt i texter”. Vilka kvaliteter en berättelse ska innehålla för att få ett visst uppgiftsbetyg får läraren själv bestämma.

Vid betygssättningen tar läraren sen hänsyn till all information, gör en summativ bedömning och sätter terminsbetyget C på elevens förmåga att skriva ”berättande texter med beskrivningar och dramaturgi, med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp språkliga normer och strukturer.” Gör läraren fel? Absolut inte! Det är den som använder Lärplattformarnas checklistor och som sätter flera termins- eller kursbetyg på enskilda berättelser som gör fel.

Exemplen illustrerar att sättet att ”lista” kunskapskrav påverkar betygssättningen. I Lärplattformarnas ”checklistor” har man tagit en mening i taget eller gjort en rad för varje fetstilt ord. Det begränsar lärarnas frihet och medför att mindre viktiga delar av kunskapskraven får för stor betydelse för betygen. Elever som lyckas bra i vissa delar av kunskapskraven och mindre bra i andra får samma låga betyg som elever som inte lyckas alls. Betygen speglar inte längre elevernas kunskaper ”på ett allsidigt sätt”. De blir varken likvärdiga eller rättssäkra.

Vad kan man då göra? Som jag ser det finns det fem tänkbara åtgärder:

  1. Utnyttja frirummet och sätt uppgiftsbetyg i fyra nivåer: F, E, C och A.
  2. Gör elevplaneringar som ger eleverna den information om ”underlagen” för uppgiftsbetyg som de behöver och som skollagen kräver.
  3. Ta bort kunskapskraven ur Lärplattformarna.
  4. Gör kunskapsmatriser där kunskapskraven delas in i så få delar som möjligt.
  5. Ge elever och föräldrar en muntlig information om hur eleven ligger till i förhållande till kunskapsmatriser vid högst två tillfällen per termin.

Då får elever och föräldrar den information som skollagen kräver och eleverna får mer likvärdiga och mer rättssäkra betyg. Dessutom kan elever och föräldrar fokusera mindre på kunskapskraven och mer på de prestationer som avgör uppgiftsbetygen. Det, i sin tur, gör att eleverna lär sig mer.

Per Måhl


Fakta/
Per Måhl är utbildad gymnasielärare i svenska, religionskunskap och filosofi. Per har tidigare arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning och varit sakkunnig i politiska utredningar kring betyg.

Sidan publicerades 2019-05-06 03:15 av
Sidan uppdaterades 2019-04-29 13:04 av


Relaterat

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga på att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen. Det menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Gymnasieskolor går tillbaka till undervisning på plats

I höst kommer gymnasieskolorna börja med undervisning på plats igen efter en vår av distansundervisning. Mikael Cederberg är förbundsdirektör för Jämtlands Gymnasium, han berättar att både elever och lärare velat komma tillbaka till skolan under våren.  

Grundskola köpte in strålningsskydd för routrar och surfplattor – kritiseras av forskare

Spiraskolan i Täby har låtit installera strålningsskydd, med hjälp av personer som har kopplingar till lobbygruppen Strålskyddsstiftelsen. Stiftelsen arbetar för att sprida budskapet om att trådlösa nätverk och surfplattor ger cancer, vilket är rent felaktigt enligt aktuell vetenskap.

Undervisning på distans – så tyckte eleverna

På grund av coronapandemin så infördes distansundervisning för landets gymnasieskolor. Nu har eleverna i Linköping och Norrköping fått svara på en enkät med frågor om hur de upplevde undervisningen.

Skolpersonal larmar om hot och våld – saknar åtgärder

Personalen på Slättgårdsskolan i Bredäng i södra Stockholm har under en längre tid larmat om problem med droger, misshandel och hot på skolan. De menar att skolledningen har varit alldeles passiv.

En av lärarna dog – och var fjärde blev smittad

Medan coronaviruset stängt skolor världen över så har de hållits öppna i Sverige. Svenska elever tycks ha klarat sig – men på en skola i Kåge utanför Skellefteå insjuknade hälften av lärarkåren samtidigt. En lärare dog. Vem som har smittat vem är oklart. Ingen smittspårning har gjorts och barnen har inte testats.

Uppgifter som främjar elevers lärande

Skolinspektionen har granskat om inlämningsuppgifter är utformade och inramade på ett sätt som främjar elevernas lärande. Fokus för granskningen har legat på de samhällsorienterande ämnena i årskurs 8. Granskningen visar att det finns kvalitetsskillnader i uppgifternas utformning och i det lärarstöd som eleverna får.

Rektorer och lärare kräver att utökat skolår slopas

Rektorer och lärare i Eskilstuna protesterar kraftfullt mot de styrande skolpolitikernas beslut att utöka skolåret med totalt fyra dagar. De anser att beslutet hotar måluppfyllelsen för eleverna och vill att beslutet rivs upp.

Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning

I detta betänkande redovisar Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola uppdraget att föreslå hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna bättre kan planeras och dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov. (Del 2)

Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning

I detta betänkande redovisar Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola uppdraget att föreslå hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna bättre kan planeras och dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov. (Del 1)

Stort behov av nya lärare i länet

Bristen på lärare kommer att bestå. Det spår Lärarförbundet som analyserat behovet av lärare de närmaste tre åren. Gymnasiet och de högre klasserna i grundskolan kommer att drabbas hårdast.

Coronapandemin och studie- och yrkesvägledningen

Pandemin försämrar vägledningen i den svenska skolan. Över 70 procent av studie- och yrkesvägledarna tycker att eleverna fått sämre förutsättningar och kunskaper inför val av studier och yrkesbana. Det rapporterar LR i ett femte PM om pandemins effekter på den svenska skolan och på undervisningen. (pdf).

Gudrun Erickson prisas internationellt för sin forskning kring bedömning

Diskussionen om bedömningens dubbla funktion – att främja både lärande och likvärdighet – har blivit allt vanligare under de senaste åren. Det menar professorn, forskaren och läraren Gudrun Erickson som i år tar emot British Councils utmärkelse till framstående personer inom internationell språkbedömning.

Karin Berg: Vikten av (ut)bildning

I vår iver att marknadsanpassa skolan, vinna Pisaundersökningar och kopiera andra länders utbildningssystem har vi tappat bort det som från början skapade vårt välstånd: vårt bildningsideal. Det skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Ingen mer distansundervisning – gymnasie och högskola öppnar i höst

På fredagen beslutade regeringen om att alla gymnasier och högskolor från och med 15 juni kan öppna igen. Det innebär i nuläget att vanlig undervisning kommer att kunna hållas när höstterminen drar igång.

Konferenser

Information om höstens konferenser

På grund av rådande omständigheter övergår några av höstens konferenser helt till digitalt format. Du som är anmäld till en fysisk konferens flyttas då automatiskt över till webbkonferensen och behåller din plats. Vi kontaktar dig personligen för mer information.

Konferenser som övergår till webbkonferens:

  • Specialpedagogik, 2-3 september, Göteborg
  • Specialpedagogik, 17-18 september, Stockholm
  • Svenska som andraspråk, 8-9 september, Malmö
  • Elevhälsa, 15-16 september, Stockholm
  • Biologi, 28 september, Stockholm
  • Franska, 6-7 oktober, Stockholm
  • Tyska, 6-7 oktober, Stockholm
  • Spanska, 8-9 oktober, Stockholm
  • Fortbildning
    Skolporten satsar på digitala konferenser

    Skolporten satsar på digitala konferenser

    I höst storsatsar Skolporten på digital fortbildning. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

    Läs hela artikeln
    Läsårstider
    När börjar höstterminen?

    När börjar höstterminen?

    Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

    Hitta din kommun
    Forskarintervjuer

    Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

    Här hittar du alla intervjuer
    Fjärr- och distansundervisning
    Skola på distans

    Skola på distans

    Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

    Läs mer
    Namn och Nytt

    Ny statssekreterare på Utbildningsdepartementet

    Regeringen har utsett Stefan Engström till statssekreterare hos Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

    Skolporten 20 år
    Uppdrag: Att göra skillnad

    Uppdrag: Att göra skillnad

    Skolporten fyller 20 år! Det startade med ett enkelt faxbrev till Sveriges rektorer. I dag når vi mer än en tredjedel av skolans personal. Läs om Skolportens resa sedan starten år 2000.

    Läs mer
    Annonsera
    Vill du synas hos oss?

    Vill du synas hos oss?

    Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

    Läs mer
    Nyhetskategorier
    SKOLPORTENS MAGASIN
    Skolportens magasin
      Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

    Skolportens magasin

    Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

    Läs mer här
    Student
    För dig som ska bli lärare

    För dig som ska bli lärare

    Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

    Läs mer
    Utmärkelser

    Nytt stort pris för Linköpings Universitet

    Kulturgatan i Bodafors tillsammans med Linköpings Universitet har med bidrag ifrån Kamprads Stiftelse möjliggjort ett nytt stipendium för utövare inom trä och konshantverk.

    Läs fler