Digitala lärplattformar förvillar lärarna i betygssättningen

DEBATT. Digitala lärplattformar fungerar bra för information om frånvaro, läxor, prov, schemabrytande aktiviteter, föräldramöten, vilka gympakläder man ska ha mm. Men när det gäller bedömning och betygssättning fungerar de inte alls. De medför att kunskapskravens svårbegripliga formuleringar ersätter de begripliga gensvar som elever behöver. Elever och föräldrar får inte heller den information som skollagen kräver och betygen sätts på fel sätt, skriver betygsexperten Per Måhl.

Per Måhl

För att förstå varför lärplattformarnas information om betygssättning inte alls fungerar måste man veta att betygssättning är en process med två delar. Den första delen är formativ och i den delen söker lärare efter underlag. Här erbjuds elever arbetsuppgifter och prov som speglar kunskapskraven. Här bedömer läraren elevprestationer på dessa uppgifter. Här är frirummet stort. Till exempel så får lärare sätta uppgiftsbetyg och lärare får använda ett valfritt antal steg med valfria beteckningar. I den första delen bör också öppenheten mot elever och föräldrar var så stor som möjlig. Elever och föräldrar vill ju veta hur uppgifterna ser ut och hur de bedöms och ju öppnare läraren kan vara desto mer förutsägbar och trygg blir relationen mellan lärare och elever.

Den andra delen är summativ. Här tolkas de underlag som läraren har fått tillgång till, både sådant som eleven har gjort på lektioner och på de prov och arbetsuppgifter som läraren har erbjudit. Tolkningen resulterar i så kallade kunskapsomdömen och vid betygstillfället jämförs dessa med kunskapskraven. Läraren markerar då var i kunskapskraven eleven befinner sig och elevens profil vägs samman till ett termins- eller kursbetyg, en bokstav. I skollagen finns föreskrifter som reglerar sammanvägningar till B och D, undantag, streck, prövningar med mera. Här framgår också att elevernas och föräldrarnas önskemål inte ska påverka hur en betygssättande lärare hanterar den summativa delen av processen.

I många lärplattformar citeras kunskapskraven och utifrån denna text markerar läraren var eleven befinner sig. Markeringen kan göras direkt efter det att läraren har rättat en uppgift och ibland görs den automatiskt. Det medför att elever och föräldrar tror att den som ”har en dålig dag” automatiskt får ett lägre termins- eller kursbetyg. I en del lärplattformar används röda, gula eller gröna prickar som kan tolkas på olika sätt. De krav som ställs på ett prov eller en arbetsuppgift framgår inte av prickarna så eleverna förstår inte varför de fick en viss prick. De vet inte heller vad de ska göra för att få en ”högre” prick nästa gång. Elever och föräldrar blir mindre intresserade av hur det gick på en uppgift och funderar mindre på vad eleven borde lära sig. De blir istället mer intresserade av vilket termins- eller kursbetyg eleven motsvarar så långt.

Många lärplattformar ersätter alltså den första delens öppna formativa bedömningar med den andra delens summativa. Att betygssättning är en tvådelad process och att lärare i den formativa delen av processen — underlagen — ska bedöma styrkor och svagheter i elevernas prestationer har systemkonstruktörerna inte förstått. När öppenheten kring uppgifter är borta och bedömningarna av dessa inte blir begripliga för elever uteblir också de positiva effekter som bedömningar kan få.

Att lärplattformarna dessutom medför att elever ibland får fel betyg kan förklaras så här. I kunskapskraven i svenska i åk 9 står bland annat:

”Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.”

I den formativa delen av processen ska läraren då erbjuda sina elever uppgifter av typen: ”Skriv en berättelse” och eleverna ska lämna in en berättelse. Om läraren inte har erbjudit uppgifter eller om en elev inte har lämnat in en berättelse saknar läraren underlag. Då går det inte att göra en summativ bedömning vid betygstillfället och sätta F, E, C eller A på elevens förmåga att skriva ”berättande texter”.

E C A
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

 

Därefter markerar läraren med prickar var eleven befinner sig i vardera raden. Vilka konsekvenser dessa ”checklistor” får kan illustreras med ett exempel. Låt säga att en elev är duktig på att berätta, beskriva och bygga upp spänning i sina berättelser. Eleven får då en prick i den andra radens A-kolumn. Samma elev är inte bra på att stava och sätta punkt. Eleven får då en prick i första radens E-kolumn. Vilket terminsbetyg ska eleven ha? För att få C ska ju eleven uppfylla alla krav för C så det måste väl bli ett E. Men vad hänt om läraren istället hade använt en kunskapsmatris som såg ut så här:

Kunskapsaspekt E C A
Eleven kan skriva olika slags texter, t ex berättande texter med beskrivningar och dramaturgi, med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. enkla beskrivningar enkel uppbyggnad
viss variation,
enkel textbindning
i huvudsak fungerande anpassning till …
utvecklade relativt komplex relativt god,
utvecklad
relativt väl fungerande anpassning till …
välutvecklade
komplex
god variation, välutvecklad
väl fungerande anpassning till …

 

En kunskapsmatris innehåller samma information som kunskapskraven. Men meningarna är inte särskrivna och det framgår att lärare ska bedöma flera saker samtidigt. Det är ju när eleverna skriver ”olika slags texter”, t ex berättelser, som deras förmåga att sätta punkt och stava ska bedömas, inte när eleverna skriver en mening i taget eller enstaka ord.

I den första formativa delen av betygsprocessen kan lärare då utnyttja det frirum som finns och sätta uppgiftsbetyg som speglar kunskapskravet. Den som är duktig på att berätta, beskriva och bygga upp spänning men som är sämre på att sätta punkt och stava kan då få uppgiftsbetyget C med motivet: ”Du är bra på att berätta men inte så bra på att stava och sätta punkt i texter”. Vilka kvaliteter en berättelse ska innehålla för att få ett visst uppgiftsbetyg får läraren själv bestämma.

Vid betygssättningen tar läraren sen hänsyn till all information, gör en summativ bedömning och sätter terminsbetyget C på elevens förmåga att skriva ”berättande texter med beskrivningar och dramaturgi, med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp språkliga normer och strukturer.” Gör läraren fel? Absolut inte! Det är den som använder Lärplattformarnas checklistor och som sätter flera termins- eller kursbetyg på enskilda berättelser som gör fel.

Exemplen illustrerar att sättet att ”lista” kunskapskrav påverkar betygssättningen. I Lärplattformarnas ”checklistor” har man tagit en mening i taget eller gjort en rad för varje fetstilt ord. Det begränsar lärarnas frihet och medför att mindre viktiga delar av kunskapskraven får för stor betydelse för betygen. Elever som lyckas bra i vissa delar av kunskapskraven och mindre bra i andra får samma låga betyg som elever som inte lyckas alls. Betygen speglar inte längre elevernas kunskaper ”på ett allsidigt sätt”. De blir varken likvärdiga eller rättssäkra.

Vad kan man då göra? Som jag ser det finns det fem tänkbara åtgärder:

  1. Utnyttja frirummet och sätt uppgiftsbetyg i fyra nivåer: F, E, C och A.
  2. Gör elevplaneringar som ger eleverna den information om ”underlagen” för uppgiftsbetyg som de behöver och som skollagen kräver.
  3. Ta bort kunskapskraven ur Lärplattformarna.
  4. Gör kunskapsmatriser där kunskapskraven delas in i så få delar som möjligt.
  5. Ge elever och föräldrar en muntlig information om hur eleven ligger till i förhållande till kunskapsmatriser vid högst två tillfällen per termin.

Då får elever och föräldrar den information som skollagen kräver och eleverna får mer likvärdiga och mer rättssäkra betyg. Dessutom kan elever och föräldrar fokusera mindre på kunskapskraven och mer på de prestationer som avgör uppgiftsbetygen. Det, i sin tur, gör att eleverna lär sig mer.

Per Måhl


Fakta/
Per Måhl är utbildad gymnasielärare i svenska, religionskunskap och filosofi. Per har tidigare arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning och varit sakkunnig i politiska utredningar kring betyg.

Sidan publicerades 2019-05-06 03:15 av
Sidan uppdaterades 2019-04-29 13:04 av


Relaterat

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga på att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen. Det menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Lärarfacket: För lite tid för historia i skolan

Det är för få timmar i historia i skolan. Det varnar Lärarnas riksförbund nu för. Bakgrunden är Skolverkets beslut om att låta antiken vara kvar i undervisningen trots för få undervisningstimmar.

Ministern: Lärare ska inte vara socialarbetare

Skolor där unga riskerar att dras in i kriminella gäng måste satsa stenhårt på undervisningen. Men också bygga upp elevhälsan – och ha nära kontakt med socialtjänst och polis. ”Lärarna ska inte vara socialarbetare eller uppfostra barnen, de ska undervisa,” säger Anna Ekström, utbildningsminister (S).

Ny prognos: Fortsatt mycket stort behov av fler lärare

Det kommer att saknas cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare om 15 år. Jämfört med Skolverkets förra lärarprognos innebär det att den beräknade framtida bristen minskar, men läget är fortsatt bekymmersamt. Behovet för skolor och förskolor att rekrytera nya lärare och förskollärare kommer även fortsättningsvis vara stort, framförallt de närmaste fem åren. Prognosen finns uppdelad per län och det går att göra egna sökningar i Skolverkets nya sökverktyg.

”Klimatkrisen berör också ämnen som samhällskunskap”

Hej Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling och senior rådgivare på den partipolitiskt oberoende tankesmedjan Global utmaning. Du ska föreläsa på Skolportens konferens Fortbildning för gymnasielärare i samhällskunskap.

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Lärare måste lockas tillbaka”

En viktig målgrupp som sällan diskuteras i skoldebatten är de nästan 40 000 lärare som har lämnat yrket. Det är märkligt att regeringen inte lagt kraft på dem om man på allvar vill minska lärarbristen, anser Roger Haddad (L), och Anna Svalander (L).

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Undervisning i yrkesämnena djur och ellära

Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot undervisningens kvalitet i två yrkesämnen, ämnet djur på naturbruksprogrammet och ämnet ellära på el- och energiprogrammet. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 24 skolhuvudmän och 26 skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena. (pdf)

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som erbjuder stöd i säkerhetsfrågor till kemilärare och rektorer.

400 lärare och nobelpristagare diskuterade klimatet: ”vi måste lära eleverna att kräva ansvar”

I samband med Nobelveckan samlades cirka 400 lärare från 14 olika länder och tre tidigare nobelpristagare för att diskutera vad lärare kan och ska göra för klimatarbetet. En av lärarna från Örebro var Maria Törnblom, som tar med sig mycket från dagens diskussioner.

Reportage: Väck läslusten!

På Lerbergsskolan i Höganäs tränar tvåorna läsförståelse genom att diskutera och fundera. Undervisningens fokus på läsförståelse har gett resultat, tycker läraren Stina Schölander. Läs hela reportaget ur Skolportens magasin här.

Lärarfacket rasar över att eleverna i Gällivare inte får sin undervisning

Att elever i Gällivare får betyg i musik och hemkunskap trots att de inte haft någon undervisning upprör Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund. ”Jag hart aldrig hört talas om något liknande. Det här är jätteallvarligt”, säger hon.

Jenny Edvardsson: Vikten av läsning

Allt fler unga läser allt mindre på sin fritid. Därför måste vi se till att det ges tid till läsning, både i skolan och i hemmet. Det finns inte några genvägar, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

Konferenser
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio & Sofia Lundmark.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Pojkar i skolan. Genom att bryta antiplugg-kulturer och maskulinitetsnormer kan pojkars skolresultat bli bättre.

Läs mer!
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Carolin är 25 år – jobbar som rektor

Carolin Lindström har jobbat som barnskötare och inom förskolan, pluggat till legitimerad förskollärare, varit föräldraledig och fått jobb som biträdande rektor – och är bara 25 år gammal.

Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder till kommunerna. Se hela listan – kommun för kommun.

Skolsköterska gav elev varmt vaccin – anmäls av kommunen

En skolsköterska i Sörmland har vaccinerat ett barn med vaccin som varit alldeles för varmt, enligt en anmälan från kommunen till Inspektionen för vård och omsorg.

Skolportens expertpanel

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Läs fler experttexter
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Maria prisas för sitt arbete med syv

Studie- och yrkesvägledaren Maria Järgenstedt tilldelas Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris för sitt engagemang för likvärdig studie- och yrkesvägledning. ”En bra vägledning kan göra skillnad för väldigt många elever”, säger hon.

”Läraryrket är en konst”

Utnämningen ”Världens bästa lärare” firar ett hantverk, inte en person. Det tycker vinnaren och bildläraren Andria Zafirakou som vill att kreativiteten ska få större tyngd i skolan.

Årets Vikarie 2019 är Erik Börjesson, 19 år, från Enskede i Stockholm

Utmärkelsen Årets Vikarie 2019 tilldelades i veckan Erik Börjesson, som har jobbat som vikarie för Pedagogpoolen sen han tog studenten i våras. Han vikarierar i alla ämnen i grundskolan och även på förskola.

Tre skolor fick ta emot utmärkelser för vinnande kvalitetskultur

Under en ceremoni på Rikskonferensen Bättre Skola i Upplands Väsby fick Framtidskompassens förskolor i Vellinge kommun, Virginska gymnasiet i Örebro och Nya Rydsskolan i Linköping ta emot kvalitetsutmärkelser.

Förskolepersonal filmade sig själva på jobbet – vann jämställdhetspris

Sju pedagoger på Derome förskola filmade sig själva för att upptäcka om de behandlade pojkar och flickor olika. I efterhand är de nöjda med det modiga beslutet att granska sig själva.

Läs fler
Namn och Nytt

Magnus Wallerå ny chef för utbildning, forskning & innovation

Magnus Wallerå är ny chef för Svenskt Näringslivs avdelning för utbildning, forskning och innovation. Han börjar sin tjänst 15 mars.

Ny rektor på Utsäljeskolan i Huddinge

Utsäljeskolans nuvarande rektor Kicki Holmgren-Larsson avslutar sin tjänst på skolan den 31 januari 2020. Hennes efterträdare – Marianne Widercrantz – tillträder sin tjänst den 1 april.

Ny rektor på Hagaskolan i Dals-Eds kommun

Rektorsrekryteringen på Hagaskolan åk 4-9 är nu klar. Maria Engström, 41 år, från Melleruds kommun tillträder tjänsten den 1 augusti. Maria bor tillsammans med sin familj i Mellerud och har de tre senaste åren arbetat som rektor i Åmåls kommun.

Chef för utbildningsförvaltningen är utsedd

Nu är det klart att Linda Lindahl blir förvaltningschef för utbildningsförvaltningen i Enköping från den första januari.

Han blir utbildningschef i Borgholms kommun

Roland Hybelius tillträder som utbildningschef den 1 mars och avslutar då sin tjänst som områdeschef på utbildningsförvaltningen i Växjö.