Digitala lärplattformar förvillar lärarna i betygssättningen

DEBATT. Digitala lärplattformar fungerar bra för information om frånvaro, läxor, prov, schemabrytande aktiviteter, föräldramöten, vilka gympakläder man ska ha mm. Men när det gäller bedömning och betygssättning fungerar de inte alls. De medför att kunskapskravens svårbegripliga formuleringar ersätter de begripliga gensvar som elever behöver. Elever och föräldrar får inte heller den information som skollagen kräver och betygen sätts på fel sätt, skriver betygsexperten Per Måhl.

Per Måhl

För att förstå varför lärplattformarnas information om betygssättning inte alls fungerar måste man veta att betygssättning är en process med två delar. Den första delen är formativ och i den delen söker lärare efter underlag. Här erbjuds elever arbetsuppgifter och prov som speglar kunskapskraven. Här bedömer läraren elevprestationer på dessa uppgifter. Här är frirummet stort. Till exempel så får lärare sätta uppgiftsbetyg och lärare får använda ett valfritt antal steg med valfria beteckningar. I den första delen bör också öppenheten mot elever och föräldrar var så stor som möjlig. Elever och föräldrar vill ju veta hur uppgifterna ser ut och hur de bedöms och ju öppnare läraren kan vara desto mer förutsägbar och trygg blir relationen mellan lärare och elever.

Den andra delen är summativ. Här tolkas de underlag som läraren har fått tillgång till, både sådant som eleven har gjort på lektioner och på de prov och arbetsuppgifter som läraren har erbjudit. Tolkningen resulterar i så kallade kunskapsomdömen och vid betygstillfället jämförs dessa med kunskapskraven. Läraren markerar då var i kunskapskraven eleven befinner sig och elevens profil vägs samman till ett termins- eller kursbetyg, en bokstav. I skollagen finns föreskrifter som reglerar sammanvägningar till B och D, undantag, streck, prövningar med mera. Här framgår också att elevernas och föräldrarnas önskemål inte ska påverka hur en betygssättande lärare hanterar den summativa delen av processen.

I många lärplattformar citeras kunskapskraven och utifrån denna text markerar läraren var eleven befinner sig. Markeringen kan göras direkt efter det att läraren har rättat en uppgift och ibland görs den automatiskt. Det medför att elever och föräldrar tror att den som ”har en dålig dag” automatiskt får ett lägre termins- eller kursbetyg. I en del lärplattformar används röda, gula eller gröna prickar som kan tolkas på olika sätt. De krav som ställs på ett prov eller en arbetsuppgift framgår inte av prickarna så eleverna förstår inte varför de fick en viss prick. De vet inte heller vad de ska göra för att få en ”högre” prick nästa gång. Elever och föräldrar blir mindre intresserade av hur det gick på en uppgift och funderar mindre på vad eleven borde lära sig. De blir istället mer intresserade av vilket termins- eller kursbetyg eleven motsvarar så långt.

Många lärplattformar ersätter alltså den första delens öppna formativa bedömningar med den andra delens summativa. Att betygssättning är en tvådelad process och att lärare i den formativa delen av processen — underlagen — ska bedöma styrkor och svagheter i elevernas prestationer har systemkonstruktörerna inte förstått. När öppenheten kring uppgifter är borta och bedömningarna av dessa inte blir begripliga för elever uteblir också de positiva effekter som bedömningar kan få.

Att lärplattformarna dessutom medför att elever ibland får fel betyg kan förklaras så här. I kunskapskraven i svenska i åk 9 står bland annat:

”Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.”

I den formativa delen av processen ska läraren då erbjuda sina elever uppgifter av typen: ”Skriv en berättelse” och eleverna ska lämna in en berättelse. Om läraren inte har erbjudit uppgifter eller om en elev inte har lämnat in en berättelse saknar läraren underlag. Då går det inte att göra en summativ bedömning vid betygstillfället och sätta F, E, C eller A på elevens förmåga att skriva ”berättande texter”.

E C A
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

 

Därefter markerar läraren med prickar var eleven befinner sig i vardera raden. Vilka konsekvenser dessa ”checklistor” får kan illustreras med ett exempel. Låt säga att en elev är duktig på att berätta, beskriva och bygga upp spänning i sina berättelser. Eleven får då en prick i den andra radens A-kolumn. Samma elev är inte bra på att stava och sätta punkt. Eleven får då en prick i första radens E-kolumn. Vilket terminsbetyg ska eleven ha? För att få C ska ju eleven uppfylla alla krav för C så det måste väl bli ett E. Men vad hänt om läraren istället hade använt en kunskapsmatris som såg ut så här:

Kunskapsaspekt E C A
Eleven kan skriva olika slags texter, t ex berättande texter med beskrivningar och dramaturgi, med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. enkla beskrivningar enkel uppbyggnad
viss variation,
enkel textbindning
i huvudsak fungerande anpassning till …
utvecklade relativt komplex relativt god,
utvecklad
relativt väl fungerande anpassning till …
välutvecklade
komplex
god variation, välutvecklad
väl fungerande anpassning till …

 

En kunskapsmatris innehåller samma information som kunskapskraven. Men meningarna är inte särskrivna och det framgår att lärare ska bedöma flera saker samtidigt. Det är ju när eleverna skriver ”olika slags texter”, t ex berättelser, som deras förmåga att sätta punkt och stava ska bedömas, inte när eleverna skriver en mening i taget eller enstaka ord.

I den första formativa delen av betygsprocessen kan lärare då utnyttja det frirum som finns och sätta uppgiftsbetyg som speglar kunskapskravet. Den som är duktig på att berätta, beskriva och bygga upp spänning men som är sämre på att sätta punkt och stava kan då få uppgiftsbetyget C med motivet: ”Du är bra på att berätta men inte så bra på att stava och sätta punkt i texter”. Vilka kvaliteter en berättelse ska innehålla för att få ett visst uppgiftsbetyg får läraren själv bestämma.

Vid betygssättningen tar läraren sen hänsyn till all information, gör en summativ bedömning och sätter terminsbetyget C på elevens förmåga att skriva ”berättande texter med beskrivningar och dramaturgi, med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp språkliga normer och strukturer.” Gör läraren fel? Absolut inte! Det är den som använder Lärplattformarnas checklistor och som sätter flera termins- eller kursbetyg på enskilda berättelser som gör fel.

Exemplen illustrerar att sättet att ”lista” kunskapskrav påverkar betygssättningen. I Lärplattformarnas ”checklistor” har man tagit en mening i taget eller gjort en rad för varje fetstilt ord. Det begränsar lärarnas frihet och medför att mindre viktiga delar av kunskapskraven får för stor betydelse för betygen. Elever som lyckas bra i vissa delar av kunskapskraven och mindre bra i andra får samma låga betyg som elever som inte lyckas alls. Betygen speglar inte längre elevernas kunskaper ”på ett allsidigt sätt”. De blir varken likvärdiga eller rättssäkra.

Vad kan man då göra? Som jag ser det finns det fem tänkbara åtgärder:

  1. Utnyttja frirummet och sätt uppgiftsbetyg i fyra nivåer: F, E, C och A.
  2. Gör elevplaneringar som ger eleverna den information om ”underlagen” för uppgiftsbetyg som de behöver och som skollagen kräver.
  3. Ta bort kunskapskraven ur Lärplattformarna.
  4. Gör kunskapsmatriser där kunskapskraven delas in i så få delar som möjligt.
  5. Ge elever och föräldrar en muntlig information om hur eleven ligger till i förhållande till kunskapsmatriser vid högst två tillfällen per termin.

Då får elever och föräldrar den information som skollagen kräver och eleverna får mer likvärdiga och mer rättssäkra betyg. Dessutom kan elever och föräldrar fokusera mindre på kunskapskraven och mer på de prestationer som avgör uppgiftsbetygen. Det, i sin tur, gör att eleverna lär sig mer.

Per Måhl


Fakta/
Per Måhl är utbildad gymnasielärare i svenska, religionskunskap och filosofi. Per har tidigare arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning och varit sakkunnig i politiska utredningar kring betyg.

Sidan publicerades 2019-05-06 03:15 av
Sidan uppdaterades 2019-04-29 13:04 av


Relaterat

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga på att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen. Det menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Ny dom: Diskriminering att inte tillåta hjälpmedel vid nationella prov

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska. Advokaten som driver fallet rekommenderar kommuner att inte följa Skolverkets direktiv.

Lokala vuxenutbildningens projekt vann pris – nu sprids satsningen i Europa

Vux Huddinge är bäst i Europa på integration. Vuxenutbildningens satsning för att få kvinnor med kort skolbakgrund in i yrkeslivet har lett till ett europeiskt pris för de goda resultaten på hemmaplan.  Nu sprids integrationsprojektet till flera andra länder.

”Era löften håller inte – ni sparar på våra barn”

Systemet med resursskolor behöver utredas och förstärkas. I väntan på det kan inte våra barns tillvaro få slås i spillror, skriver Lotta Cronsjö Gest, Föräldraföreningen Lunaskolan, och Malena Beijer, Föräldraföreningen Aspdammsskolan och Skolgrunden.

Many frustrated teachers say it’s not burnout — It’s demoralization

Battles over curricula and pressure from high-stakes testing, among other factors, can cause teachers to feel demoralized, said Chrissy Romano-Arribito, a classroom teacher, and Doris Santoro, head of Bowdoin College’s education department. In a recent podcast, they, along with another teacher, discuss the effect of demoralization and offer suggestions for addressing it.

”Bevara en kulturskola tillgänglig för alla i Göteborg”

Göteborg dras fortfarande med stor ojämlikhet och tillgängligheten till kultur är inget undantag. Om kulturskolan tappar relationen till grundskolan och går mot en kulturinstitution kommer resultatet bli kontraproduktivt och flera barn går miste om det kulturella utbytet skolan erbjuder, skriver bland andra Daniel Skoglund, Lärarförbundet Göteborg.

Rektor anmäler Vetenskapsskolan för orimliga betyg

Bristande undervisning, otillåtna religiösa inslag och kopplingar till extremistisk islamism – nu kommer ny kritik mot Vetenskapsskolan. Göteborgsrektorn Linnea Lindquist har anmält skolan för orimliga betyg. ”Det finns inte en chans i världen att 91,7 procent får fullständiga betyg i nian”, säger hon.

Skolklass från Älmhult medverkar när Barnkonventionen 30 firas på ABBA The Museum

Gemöskolans åk 5-klass från småländska Älmhult har i en nationell skolutmaning blivit utvald att framföra sin version av ABBA:s ”I Have A Dream” på “Barnkonventionen 30 år”, ett event som arrangeras av UNICEF Sverige och ABBA The Museum i Stockholm den 20 november.

”Låt reformpennan vila!”

Utvärdera tidigare reformer innan nya beslut tas, skriver forskarna Lina Lago och Helena Ackesjö.

Så försöker kommunerna lösa rektorskrisen

Av de 161 kommuner som besvarade vår tidning Chef & Ledarskaps enkät hade 43 kommuner korttidsanställda rektorer vid höstterminens start. Enkäten gick ut till samtliga 290 kommuner med en påminnelse. Vi har gjort nedslag i några av dem.

Børn skal høres inden udsmidning fra privatskoler

Regeringen vil indføre en lov, der sikrer, at børn høres, inden de kan smides ud af fri- og privatskoler.

General election 2019: Lib Dems promise 20,000 more teachers

The Lib Dems have promised to recruit 20,000 more teachers in England and spend billions more on schools if they are elected to government.

”Ska skolan vända andra kinden till?”

Du har väl inte missat höstens hetaste debatt? Då talar jag varken om klimatkris eller Muminrädsla utan om den svenska skolan och mer precist den lärare i Lidköping som lyfte bort en stökig elev, skriver Per Kristensson på ledarplats.

Budgetunderskott när elever väljer friskola

Fler elever än beräknat har i höst valt friskolor istället för Nyköpings kommunala skolor vilket gett ett minus på 34 miljoner för kommunen.

Elever vågar vara snälla – ”Då blir man inte en arg gubbe”

Elever på Hunnebostrand skola har tillsammans med undervisande pedagoger arbetat med temat ”Våga vara snäll”.

Konferenser
Läsarundersökning
Vi vill veta vad du tänker!

Vi vill veta vad du tänker!

Hjälp oss att bli bättre genom att svara på Skolportens läsarundersökning. Det tar bara 5 minuter.

Gå till undersökningen
Fortbildning
Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk

Välkommen till två dagar med den senaste forskningen och praktiska exempel för lärare i svenska som andraspråk. 2-3 april 2020 i Malmö.

Läs mer om konferensen
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

”Kapad elevhälsa sviker barn med behov”

Elever med till exempel autism och ADHD, samt andra typer av funktionsvariationer, har rätt till en skolmiljö av hög kvalitet, precis som de utan funktionsvariation. Det skriver lärare och specialpedagoger bakom Elevhälsoupproret.

SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Fritidshemmet. Fritidshemmets uppdrag är att skapa en meningsfull fritid för eleverna där deras intressen och kompetenser tas till vara, menar forskarna i nya numret av Skolportens magasin. INTERVJU: Det är dags för en jämlik skola – möt Dennis Beach, professor vid Högskolan i Borås.

Läs mer!
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Skolportens expertpanel

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Jenny Edvardsson: Vikten av läsning

Allt fler unga läser allt mindre på sin fritid. Därför måste vi se till att det ges tid till läsning, både i skolan och i hemmet. Det finns inte några genvägar, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

Läs fler experttexter
Utmärkelser

Lokala vuxenutbildningens projekt vann pris – nu sprids satsningen i Europa

Vux Huddinge är bäst i Europa på integration. Vuxenutbildningens satsning för att få kvinnor med kort skolbakgrund in i yrkeslivet har lett till ett europeiskt pris för de goda resultaten på hemmaplan.  Nu sprids integrationsprojektet till flera andra länder.

Skolklass från Älmhult medverkar när Barnkonventionen 30 firas på ABBA The Museum

Gemöskolans åk 5-klass från småländska Älmhult har i en nationell skolutmaning blivit utvald att framföra sin version av ABBA:s ”I Have A Dream” på “Barnkonventionen 30 år”, ett event som arrangeras av UNICEF Sverige och ABBA The Museum i Stockholm den 20 november.

Årets Pontonjärprisvinnare

Årets mottagare av Pontonjärpriset är Sverker Arnesson på Åkrahällskolan i Nybro samt Nibe Industrier AB, med huvudkontor i Markaryd. Priserna delades ut under en ceremoni i Kalmar den 18 november 2019.

Internetforskaren Elza Dunkels prisad för god ton på nätet

Elza Dunkels, internetforskare och docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet har utsetts till årets Nätängel.

Gymnasieelever får pris för kortfilm om klimatsmart mat

I våras vann de tävlingen Unga reportrar med en kortfilm om klimatsmart mat. Idag fick de motta Solrospriset av Klimatkommissionen Kalmar län.

Läs fler
Namn och Nytt

Barn- och utbildningschef slutar

Barn- och utbildningschefen i Tibro kommun, Per Hallén, har sagt upp sig. Eva Gustavsson, rektor för Kompetenscentrum, är tillsatt som tillförordnad barn- och utbildningschef.

Han blir nu utbildningschef i Borgholms kommun

Roland Hybelius tillträder som utbildningschef den 1 mars och avslutar då sin tjänst som områdeschef på utbildningsförvaltningen i Växjö.

Isak Skogstad blir ny skolpolitisk expert för Liberalerna

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad går in i Liberalerna och blir ny skolpolitisk expert för partiet. Det erfar Expressen. Tanken är att han ska utveckla partiets skolpolitik och återta Liberalernas position som ledande inom området.

Jenny Nordström ny förvaltningsdirektör för Barn- och utbildningskontoret

Jenny Nordström har anställts som förvaltningsdirektör för Barn- och utbildningskontoret i Norrtälje kommun och är nu ansvarig för kommunens utbildningsverksamhet inom förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola samt vuxenutbildning.

Lundsbergsrektor ny skolchef i Degerfors

Christer Carlsson, som i somras efter ett år slutade som rektor på Lundsbergs skola, har nu tillträtt som ny kultur- och utbildningschef i Degerfors.