Digitala lärplattformar förvillar lärarna i betygssättningen

DEBATT. Digitala lärplattformar fungerar bra för information om frånvaro, läxor, prov, schemabrytande aktiviteter, föräldramöten, vilka gympakläder man ska ha mm. Men när det gäller bedömning och betygssättning fungerar de inte alls. De medför att kunskapskravens svårbegripliga formuleringar ersätter de begripliga gensvar som elever behöver. Elever och föräldrar får inte heller den information som skollagen kräver och betygen sätts på fel sätt, skriver betygsexperten Per Måhl.

Per Måhl

För att förstå varför lärplattformarnas information om betygssättning inte alls fungerar måste man veta att betygssättning är en process med två delar. Den första delen är formativ och i den delen söker lärare efter underlag. Här erbjuds elever arbetsuppgifter och prov som speglar kunskapskraven. Här bedömer läraren elevprestationer på dessa uppgifter. Här är frirummet stort. Till exempel så får lärare sätta uppgiftsbetyg och lärare får använda ett valfritt antal steg med valfria beteckningar. I den första delen bör också öppenheten mot elever och föräldrar var så stor som möjlig. Elever och föräldrar vill ju veta hur uppgifterna ser ut och hur de bedöms och ju öppnare läraren kan vara desto mer förutsägbar och trygg blir relationen mellan lärare och elever.

Den andra delen är summativ. Här tolkas de underlag som läraren har fått tillgång till, både sådant som eleven har gjort på lektioner och på de prov och arbetsuppgifter som läraren har erbjudit. Tolkningen resulterar i så kallade kunskapsomdömen och vid betygstillfället jämförs dessa med kunskapskraven. Läraren markerar då var i kunskapskraven eleven befinner sig och elevens profil vägs samman till ett termins- eller kursbetyg, en bokstav. I skollagen finns föreskrifter som reglerar sammanvägningar till B och D, undantag, streck, prövningar med mera. Här framgår också att elevernas och föräldrarnas önskemål inte ska påverka hur en betygssättande lärare hanterar den summativa delen av processen.

I många lärplattformar citeras kunskapskraven och utifrån denna text markerar läraren var eleven befinner sig. Markeringen kan göras direkt efter det att läraren har rättat en uppgift och ibland görs den automatiskt. Det medför att elever och föräldrar tror att den som ”har en dålig dag” automatiskt får ett lägre termins- eller kursbetyg. I en del lärplattformar används röda, gula eller gröna prickar som kan tolkas på olika sätt. De krav som ställs på ett prov eller en arbetsuppgift framgår inte av prickarna så eleverna förstår inte varför de fick en viss prick. De vet inte heller vad de ska göra för att få en ”högre” prick nästa gång. Elever och föräldrar blir mindre intresserade av hur det gick på en uppgift och funderar mindre på vad eleven borde lära sig. De blir istället mer intresserade av vilket termins- eller kursbetyg eleven motsvarar så långt.

Många lärplattformar ersätter alltså den första delens öppna formativa bedömningar med den andra delens summativa. Att betygssättning är en tvådelad process och att lärare i den formativa delen av processen — underlagen — ska bedöma styrkor och svagheter i elevernas prestationer har systemkonstruktörerna inte förstått. När öppenheten kring uppgifter är borta och bedömningarna av dessa inte blir begripliga för elever uteblir också de positiva effekter som bedömningar kan få.

Att lärplattformarna dessutom medför att elever ibland får fel betyg kan förklaras så här. I kunskapskraven i svenska i åk 9 står bland annat:

”Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.”

I den formativa delen av processen ska läraren då erbjuda sina elever uppgifter av typen: ”Skriv en berättelse” och eleverna ska lämna in en berättelse. Om läraren inte har erbjudit uppgifter eller om en elev inte har lämnat in en berättelse saknar läraren underlag. Då går det inte att göra en summativ bedömning vid betygstillfället och sätta F, E, C eller A på elevens förmåga att skriva ”berättande texter”.

E C A
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

 

Därefter markerar läraren med prickar var eleven befinner sig i vardera raden. Vilka konsekvenser dessa ”checklistor” får kan illustreras med ett exempel. Låt säga att en elev är duktig på att berätta, beskriva och bygga upp spänning i sina berättelser. Eleven får då en prick i den andra radens A-kolumn. Samma elev är inte bra på att stava och sätta punkt. Eleven får då en prick i första radens E-kolumn. Vilket terminsbetyg ska eleven ha? För att få C ska ju eleven uppfylla alla krav för C så det måste väl bli ett E. Men vad hänt om läraren istället hade använt en kunskapsmatris som såg ut så här:

Kunskapsaspekt E C A
Eleven kan skriva olika slags texter, t ex berättande texter med beskrivningar och dramaturgi, med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. enkla beskrivningar enkel uppbyggnad
viss variation,
enkel textbindning
i huvudsak fungerande anpassning till …
utvecklade relativt komplex relativt god,
utvecklad
relativt väl fungerande anpassning till …
välutvecklade
komplex
god variation, välutvecklad
väl fungerande anpassning till …

 

En kunskapsmatris innehåller samma information som kunskapskraven. Men meningarna är inte särskrivna och det framgår att lärare ska bedöma flera saker samtidigt. Det är ju när eleverna skriver ”olika slags texter”, t ex berättelser, som deras förmåga att sätta punkt och stava ska bedömas, inte när eleverna skriver en mening i taget eller enstaka ord.

I den första formativa delen av betygsprocessen kan lärare då utnyttja det frirum som finns och sätta uppgiftsbetyg som speglar kunskapskravet. Den som är duktig på att berätta, beskriva och bygga upp spänning men som är sämre på att sätta punkt och stava kan då få uppgiftsbetyget C med motivet: ”Du är bra på att berätta men inte så bra på att stava och sätta punkt i texter”. Vilka kvaliteter en berättelse ska innehålla för att få ett visst uppgiftsbetyg får läraren själv bestämma.

Vid betygssättningen tar läraren sen hänsyn till all information, gör en summativ bedömning och sätter terminsbetyget C på elevens förmåga att skriva ”berättande texter med beskrivningar och dramaturgi, med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp språkliga normer och strukturer.” Gör läraren fel? Absolut inte! Det är den som använder Lärplattformarnas checklistor och som sätter flera termins- eller kursbetyg på enskilda berättelser som gör fel.

Exemplen illustrerar att sättet att ”lista” kunskapskrav påverkar betygssättningen. I Lärplattformarnas ”checklistor” har man tagit en mening i taget eller gjort en rad för varje fetstilt ord. Det begränsar lärarnas frihet och medför att mindre viktiga delar av kunskapskraven får för stor betydelse för betygen. Elever som lyckas bra i vissa delar av kunskapskraven och mindre bra i andra får samma låga betyg som elever som inte lyckas alls. Betygen speglar inte längre elevernas kunskaper ”på ett allsidigt sätt”. De blir varken likvärdiga eller rättssäkra.

Vad kan man då göra? Som jag ser det finns det fem tänkbara åtgärder:

  1. Utnyttja frirummet och sätt uppgiftsbetyg i fyra nivåer: F, E, C och A.
  2. Gör elevplaneringar som ger eleverna den information om ”underlagen” för uppgiftsbetyg som de behöver och som skollagen kräver.
  3. Ta bort kunskapskraven ur Lärplattformarna.
  4. Gör kunskapsmatriser där kunskapskraven delas in i så få delar som möjligt.
  5. Ge elever och föräldrar en muntlig information om hur eleven ligger till i förhållande till kunskapsmatriser vid högst två tillfällen per termin.

Då får elever och föräldrar den information som skollagen kräver och eleverna får mer likvärdiga och mer rättssäkra betyg. Dessutom kan elever och föräldrar fokusera mindre på kunskapskraven och mer på de prestationer som avgör uppgiftsbetygen. Det, i sin tur, gör att eleverna lär sig mer.

Per Måhl


Fakta/
Per Måhl är utbildad gymnasielärare i svenska, religionskunskap och filosofi. Per har tidigare arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning och varit sakkunnig i politiska utredningar kring betyg.

Sidan publicerades 2019-05-06 03:15 av
Sidan uppdaterades 2019-04-29 13:04 av


Relaterat

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga på att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen. Det menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Om artificiell intelligens och andra digitala resurser i skolan

Läs Skolportens intervju med Thomas Nygren, professor i didaktik. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Betyg och bedömning och kommer att tala om den digitala skolan.

Särskilt stöd kommer ofta för sent

Många elever med behov av särskilt stöd får inte den hjälp de behöver i skolan. Det här har lett till fler anmälningar om bristande tillgänglighet till DO. Sveriges Lärare påpekar att stödet sätts in alltför sent, trots att lärare känner till elevers svårigheter – det här beror på bristande resurser.

Nyfiken på central rättning och extern bedömning av nationella prov

I Helsingborg deltar Högastensskolan i Skolverkets försöksverksamhet inför digitala nationella prov. Här har man också fått vara med i ett första test av central rättning och extern bedömning av de nationella proven i Engelska. Engelsklärarna Louise Hall och Kristin Jarring berättar om sin medverkan i försöket under vårterminen.

Gewarges Odisho förlorade ett år på grund av Yrkesgymnasiets brister

När SVT granskade friskolebranschen 2011 var Gewarges Odisho elev på byggprogrammet på Yrkesgymnasiet i Huddinge/Stockholm. Han var en av de som behövde gå om ett läsår på grund av att undervisningen inte höll måttet på den nyöppnade skolan. Tolv år senare träffar vi honom igen.

Skytte: Elever som triggas lätt får aldrig tvingas in i en oönskad roll

Om jag inte gör det jobbet är risken att jag får elever i en klass som förväntas störa på lektionen. Då tvingas de in i en roll de inte vill ha av både sina klasskamrater och av mig som lärare, skriver idrottsläraren Alexander Skytte.

Granskning av SFI visar att elever inte ges likvärdiga möjligheter att lära sig grundläggande svenska

Elever ges inte likvärdiga möjligheter att lära sig grundläggande svenska, eftersom undervisningen skiftar i kvalitet. Detta ser Skolinspektionen i en ny granskning. Bedömningen är att totalt 24 av 30 verksamheter behöver utveckla undervisningen.

Granskning av SFI visar att elever inte ges likvärdiga möjligheter att lära sig grundläggande svenska

Elever ges inte likvärdiga möjligheter att lära sig grundläggande svenska, eftersom undervisningen skiftar i kvalitet. Detta ser Skolinspektionen i en ny granskning. Bedömningen är att totalt 24 av 30 verksamheter behöver utveckla undervisningen. (pdf)

Kjell Häglund: Därför drevas det mot specialpedagoger

Trots att inkludering gäller i de flesta av västvärldens skolsystem, och trots att undervisning alltid anpassas efter elevers stödbehov, har inkludering och anpassningar blivit hatobjekt i sociala medier – och specialpedagoger får klä skott. Men det kanske inte är riktigt på riktigt? skriver Kjell Häglund i en krönika.

Här leker förskolebarnen på finska och samiska – efter undervisning om minoritetsspråk

”Det står ju i läroplanen att vi ska arbeta med minoritetsspråk, men det har varit svårt att hitta bra material. När vi fick tag på Filminstitutets materialpaket ”Språklek med film” så underlättade det vårt arbete och har också höjt kvaliteten i undervisningen,” berättar Shalale Quliyeva som är förskollärare på förskolan Klintbacken 11 i Bromma.

Debatt: Tillåter mobiler i fritidshemmet

Om undervisningen i fritidshemmet ska behandla digitala verktyg och dessutom utgå från elevernas intressen och behov så förefaller det mycket märkligt att just det digitala intresset ska få stryka på foten, när det är barnen själva som för med sig sådana verktyg in i verksamheten, skriver Mats Andersson, lärare i fritidshem i Södertälje.

Relationer är grunden för lärares ledarskap

Att bygga relationer är en viktig del i lärares ledarskap och grunden för att skapa en tillgänglig undervisning. Läraren Ahmed Eldaba på Burgårdens IM-program jobbar med relationsbyggande både i och utanför klassrummet, och tror på att våga vara personlig. Här berättar han om hur han använder kroppsspråk och icke-verbal kommunikation i sitt ledarskap.

Nya raketskolan hotas med 600 000 i böter på grund av lärarbristen

Bristen på lärare vid Nya raketskolan i Kiruna gör att skolan nu hotas av 600 000 kronor i vite av Skolinspektionen. Myndighetens tillsyn visar att eleverna inte fått undervisning i alla ämnen och inte heller den lektionstid de har rätt till.

Skolans förebyggande arbete mot hot och våld ska granskas

Många inrapporterade händelser från skolor de senaste åren handlar om hot och våldssituationer. I maj startar Arbetsmiljöverket en nationell inspektionsinsats för att granska skolans förebyggande arbete mot hot och våld mot skolpersonal. Omkring 1 000 grund- och gymnasieskolor i hela landet ska besökas. Insatsen pågår till och med juni 2024.

Lindström: Självklart bedömer vi barnen

Vi gör bedömningar av barnens utveckling hela tiden, varför är vi då så rädda för att bedöma barnens lärande? Om det är svårt att bedöma barnens lärande beror det inte på barnen utan på att vi vuxna ställt fel frågor i våra planeringar, skriver Eva Lindström.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Om artificiell intelligens och andra digitala resurser i skolan
  Thomas Nygren. Foto: Mikael Wallerstedt

Om artificiell intelligens och andra digitala resurser i skolan

Läs Skolportens intervju med Thomas Nygren, professor i didaktik. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Betyg och bedömning och kommer att tala om den digitala skolan.

Läs mer och boka din plats!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Fokussida för chefer

Fokussida för chefer

Nyheter, rapporter, forskning och utveckling för dig som är skolledare eller skolchef.

Till fokussida
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Utmärkelser

Förskolorna prisas för viktiga naturinsatser – hit går prispengarna

I Götene kommun prisas förskolorna med både ära och cash. GULLD-fonden delar årligen ut medel till någon som vill förverkliga sin idé om hållbara insatser i biosfärområdet. Pengarna kommer bland annat gå till en härlig utflykt för barnen.

Marie Gustafsson är Sveriges Bästa Lärare 2023

Sydsvenska Handelskammarens årliga utmärkelse ”Sveriges Bästa lärare” går i år till Marie Gustafsson från Vendestigens Skola i Djursholm. ”Det är med stor glädje och tacksamhet som jag tar emot priset för Sveriges bästa lärare. Jag känner mig hedrad!”

Svenska Akademien prisar Hammarkullsskolans svensklärare och skolbibliotekarie ”Det känns overkligt”

Varje år utser Svenska Akademien årets svensklärare och årets skolbibliotekarie. I år går prisen till två medarbetare på Hammarkullsskolan i Göteborg – Marika Abrahamsson, svensklärare och Jonna Bruce, skolbibliotekarie.

Läs fler
Namn och Nytt
Ester Alavei går in som tillförordnad utbildningsdirektör

Efter att Sofie Lindén meddelat att hon slutar i kommunen är det nu klart att det blir Ester Alavei som går in som tillförordnad utbildningsdirektör.

Ny förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen i Marks kommun

Rachel Törnell är namnet på kommunens nya chef för barn- och utbildningsförvaltningen (BUF). ”Det känns spännande och inspirerande”, säger hon.

Ny rektor på Katarina södra skola

Naiyya Westberg är ny rektor på Katarina södra skola. Hon har bland annat arbetat på förskolor, Språkcentrum och Johannes skola tidigare.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Nyhetskategorier