2019-05-06 03:15  5518 Dela:

Digitala lärplattformar förvillar lärarna i betygssättningen

DEBATT. Digitala lärplattformar fungerar bra för information om frånvaro, läxor, prov, schemabrytande aktiviteter, föräldramöten, vilka gympakläder man ska ha mm. Men när det gäller bedömning och betygssättning fungerar de inte alls. De medför att kunskapskravens svårbegripliga formuleringar ersätter de begripliga gensvar som elever behöver. Elever och föräldrar får inte heller den information som skollagen kräver och betygen sätts på fel sätt, skriver betygsexperten Per Måhl.

Per Måhl

För att förstå varför lärplattformarnas information om betygssättning inte alls fungerar måste man veta att betygssättning är en process med två delar. Den första delen är formativ och i den delen söker lärare efter underlag. Här erbjuds elever arbetsuppgifter och prov som speglar kunskapskraven. Här bedömer läraren elevprestationer på dessa uppgifter. Här är frirummet stort. Till exempel så får lärare sätta uppgiftsbetyg och lärare får använda ett valfritt antal steg med valfria beteckningar. I den första delen bör också öppenheten mot elever och föräldrar var så stor som möjlig. Elever och föräldrar vill ju veta hur uppgifterna ser ut och hur de bedöms och ju öppnare läraren kan vara desto mer förutsägbar och trygg blir relationen mellan lärare och elever.

Den andra delen är summativ. Här tolkas de underlag som läraren har fått tillgång till, både sådant som eleven har gjort på lektioner och på de prov och arbetsuppgifter som läraren har erbjudit. Tolkningen resulterar i så kallade kunskapsomdömen och vid betygstillfället jämförs dessa med kunskapskraven. Läraren markerar då var i kunskapskraven eleven befinner sig och elevens profil vägs samman till ett termins- eller kursbetyg, en bokstav. I skollagen finns föreskrifter som reglerar sammanvägningar till B och D, undantag, streck, prövningar med mera. Här framgår också att elevernas och föräldrarnas önskemål inte ska påverka hur en betygssättande lärare hanterar den summativa delen av processen.

I många lärplattformar citeras kunskapskraven och utifrån denna text markerar läraren var eleven befinner sig. Markeringen kan göras direkt efter det att läraren har rättat en uppgift och ibland görs den automatiskt. Det medför att elever och föräldrar tror att den som ”har en dålig dag” automatiskt får ett lägre termins- eller kursbetyg. I en del lärplattformar används röda, gula eller gröna prickar som kan tolkas på olika sätt. De krav som ställs på ett prov eller en arbetsuppgift framgår inte av prickarna så eleverna förstår inte varför de fick en viss prick. De vet inte heller vad de ska göra för att få en ”högre” prick nästa gång. Elever och föräldrar blir mindre intresserade av hur det gick på en uppgift och funderar mindre på vad eleven borde lära sig. De blir istället mer intresserade av vilket termins- eller kursbetyg eleven motsvarar så långt.

Många lärplattformar ersätter alltså den första delens öppna formativa bedömningar med den andra delens summativa. Att betygssättning är en tvådelad process och att lärare i den formativa delen av processen — underlagen — ska bedöma styrkor och svagheter i elevernas prestationer har systemkonstruktörerna inte förstått. När öppenheten kring uppgifter är borta och bedömningarna av dessa inte blir begripliga för elever uteblir också de positiva effekter som bedömningar kan få.

Att lärplattformarna dessutom medför att elever ibland får fel betyg kan förklaras så här. I kunskapskraven i svenska i åk 9 står bland annat:

”Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.”

I den formativa delen av processen ska läraren då erbjuda sina elever uppgifter av typen: ”Skriv en berättelse” och eleverna ska lämna in en berättelse. Om läraren inte har erbjudit uppgifter eller om en elev inte har lämnat in en berättelse saknar läraren underlag. Då går det inte att göra en summativ bedömning vid betygstillfället och sätta F, E, C eller A på elevens förmåga att skriva ”berättande texter”.

E C A
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

 

Därefter markerar läraren med prickar var eleven befinner sig i vardera raden. Vilka konsekvenser dessa ”checklistor” får kan illustreras med ett exempel. Låt säga att en elev är duktig på att berätta, beskriva och bygga upp spänning i sina berättelser. Eleven får då en prick i den andra radens A-kolumn. Samma elev är inte bra på att stava och sätta punkt. Eleven får då en prick i första radens E-kolumn. Vilket terminsbetyg ska eleven ha? För att få C ska ju eleven uppfylla alla krav för C så det måste väl bli ett E. Men vad hänt om läraren istället hade använt en kunskapsmatris som såg ut så här:

Kunskapsaspekt E C A
Eleven kan skriva olika slags texter, t ex berättande texter med beskrivningar och dramaturgi, med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. enkla beskrivningar enkel uppbyggnad
viss variation,
enkel textbindning
i huvudsak fungerande anpassning till …
utvecklade relativt komplex relativt god,
utvecklad
relativt väl fungerande anpassning till …
välutvecklade
komplex
god variation, välutvecklad
väl fungerande anpassning till …

 

En kunskapsmatris innehåller samma information som kunskapskraven. Men meningarna är inte särskrivna och det framgår att lärare ska bedöma flera saker samtidigt. Det är ju när eleverna skriver ”olika slags texter”, t ex berättelser, som deras förmåga att sätta punkt och stava ska bedömas, inte när eleverna skriver en mening i taget eller enstaka ord.

I den första formativa delen av betygsprocessen kan lärare då utnyttja det frirum som finns och sätta uppgiftsbetyg som speglar kunskapskravet. Den som är duktig på att berätta, beskriva och bygga upp spänning men som är sämre på att sätta punkt och stava kan då få uppgiftsbetyget C med motivet: ”Du är bra på att berätta men inte så bra på att stava och sätta punkt i texter”. Vilka kvaliteter en berättelse ska innehålla för att få ett visst uppgiftsbetyg får läraren själv bestämma.

Vid betygssättningen tar läraren sen hänsyn till all information, gör en summativ bedömning och sätter terminsbetyget C på elevens förmåga att skriva ”berättande texter med beskrivningar och dramaturgi, med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp språkliga normer och strukturer.” Gör läraren fel? Absolut inte! Det är den som använder Lärplattformarnas checklistor och som sätter flera termins- eller kursbetyg på enskilda berättelser som gör fel.

Exemplen illustrerar att sättet att ”lista” kunskapskrav påverkar betygssättningen. I Lärplattformarnas ”checklistor” har man tagit en mening i taget eller gjort en rad för varje fetstilt ord. Det begränsar lärarnas frihet och medför att mindre viktiga delar av kunskapskraven får för stor betydelse för betygen. Elever som lyckas bra i vissa delar av kunskapskraven och mindre bra i andra får samma låga betyg som elever som inte lyckas alls. Betygen speglar inte längre elevernas kunskaper ”på ett allsidigt sätt”. De blir varken likvärdiga eller rättssäkra.

Vad kan man då göra? Som jag ser det finns det fem tänkbara åtgärder:

  1. Utnyttja frirummet och sätt uppgiftsbetyg i fyra nivåer: F, E, C och A.
  2. Gör elevplaneringar som ger eleverna den information om ”underlagen” för uppgiftsbetyg som de behöver och som skollagen kräver.
  3. Ta bort kunskapskraven ur Lärplattformarna.
  4. Gör kunskapsmatriser där kunskapskraven delas in i så få delar som möjligt.
  5. Ge elever och föräldrar en muntlig information om hur eleven ligger till i förhållande till kunskapsmatriser vid högst två tillfällen per termin.

Då får elever och föräldrar den information som skollagen kräver och eleverna får mer likvärdiga och mer rättssäkra betyg. Dessutom kan elever och föräldrar fokusera mindre på kunskapskraven och mer på de prestationer som avgör uppgiftsbetygen. Det, i sin tur, gör att eleverna lär sig mer.

Per Måhl


Fakta/
Per Måhl är utbildad gymnasielärare i svenska, religionskunskap och filosofi. Per har tidigare arbetat på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning och varit sakkunnig i politiska utredningar kring betyg.

Sidan publicerades 2019-05-06 03:15 av
Sidan uppdaterades 2019-04-29 13:04 av


Relaterat

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga på att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen. Det menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Hur ska lärare förhålla sig till gränsen mellan religion och yttrandefrihet?

Det bestialiska mordet på den franska läraren Samuel Paty har lett till en svår debatt i Frankrike om var gränsen ska dras mellan religion och yttrandefrihet. I måndagens Studio Ett svarade utbildningsminister Anna Ekström inte direkt ja på frågan om svenska lärare ska kunna visa upp Muhammedkarikatyrer. Något hon på sociala medier senare skrev att hon borde ha gjort. Vad tänker lärare i Sverige nu? Vilket stöd får de? Hör kommentar av Anna Ekström och ett samtal med gymnasieläraren Ann-Kristin Allvin och Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund.

Rasismen på skolgården – elever och lärare berättar

Nenne berättar att hon fick sämre betyg än de vita kompisarna som svarat likadant som hon på SO-proven.Alma dolde sin romska identitet, men möttes ändå av orden ”din jävla zigenare, gå och tigg” på skolutflykten.Och lärarna Peter och Maria har haft elever som heilat respektive ”tjingtjongat” åt dem – utan att skolledningen ingripit. Här är deras vittnesmål om vardagsrasismen i skolan.

Lärarkritik mot hot och våld på resursskola

I går rapporterade Ekot om lärare och föräldrar som kritiserade en resursskola för barn med adhd och autism, eftersom de inte anser att eleverna det stöd de behöver för att klara skolan. Enligt flera lärare som nyligen slutat lyckas skolan inte heller stoppa hot och våld.

Viktigt med rätt gruppstorlekar vid fjärrundervisning

Lärarbristen slår ofta hårt mot områden med stora geografiska avstånd, och den nya lagstiftningen om utökade möjligheter till fjärrundervisning spelar en stor roll för att elever i hela landet ska få undervisning av behöriga lärare. Det är viktigt att all undervisning håller hög kvalitet, därför får nu Skolverket i uppdrag att bedöma hur stora grupperna av elever bör vara vid fjärrundervisning. Nu görs också förordningsändringar som bland annat innebär att fjärrundervisning bara ska få användas i vissa ämnen när det gäller de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer.

Betydelsen av matte- och NO-lärares kön för elevers senare utbildningsval

I den här rapporten analyserar jag om andelen kvinnliga matte- och NO-lärare i högstadiet har betydelse för om kvinnliga elever väljer att läsa matematikintensiva utbildningar på gymnasiet och högskolan. (pdf)

Lärarstjärnor med digital kompetens nominerade till lärarpriset Guldäpplet 2020

Det är ett speciellt år för alla i skolan. Lärare runt om i landet har visat en imponerande förmåga att anpassa undervisningen och bemästra situationer med allt från undervisning helt digitalt till kombinationer av undervisning i klassrummet och via nätet. Många av årets nominerade till lärarpriset Guldäpplet tillhör de lärare som bidragit till att utveckla undervisningen digitalt under våren. De har förnyat undervisningen, stöttat och inspirerat eleverna – men också kollegorna.

Skolkommunalrådet om höga betyg i bild och slöjd: ”Kan finnas en godtycklighet”

Få behöriga lärare i praktiska ämnen – det menar Sara Wettergren (L) kan vara en förklaring till de höga betygen i bild och slöjd på Malmös friskolor. – Detta kan i sin tur leda till att det finns en godtycklighet i bedömningen, säger hon.

Gudrun Erickson prisas internationellt för sin forskning kring bedömning

Diskussionen om bedömningens dubbla funktion – att främja både lärande och likvärdighet – har blivit allt vanligare under de senaste åren. Det menar professorn, forskaren och läraren Gudrun Erickson som i år tar emot British Councils utmärkelse till framstående personer inom internationell språkbedömning.

Karin Berg: Vikten av (ut)bildning

I vår iver att marknadsanpassa skolan, vinna Pisaundersökningar och kopiera andra länders utbildningssystem har vi tappat bort det som från början skapade vårt välstånd: vårt bildningsideal. Det skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Så har arbetsgivare och regering skött sig under pandemin

Arbetsgivarna har inte skyddat lärare i riskgrupp i tillräckligt hög grad. Var tredje grundskolelärare tycker att deras arbetsgivare har brustit i smittskyddet. Det framgår av LR:s tredje PM om pandemins effekter på den svenska skolan och på undervisningen. (pdf)

Coronapandemin och undervisningens genomförande

Åtta av tio lärare upplever en ökad arbetsbelastning under coronapandemin. Det är en av slutsatserna i LR:s andra PM om pandemins effekter på den svenska skolan och på undervisningen. (pdf)

Utmaningar när distansundervisning fortsätter

Till följd av coronapandemin bedrivs undervisning vid skolor och universitet på distans, en förändring som ser ut att kvarstå. ”Det är ju inte jättekul att sitta ensam hemma i flera veckor och kolla in i en vägg och plugga direkt. Det var väl skönt de första dagarna men det är inte så roligt längre” säger Nora Borg som går sista året på ett gymnasium i Göteborg. Hör reportage av Mathilda Alveflo om hur elever och lärare upplever distansundervisningen.

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Ändring i förordning ger möjlighet att ge fjärr-eller distansundervisning när en skola är öppen men elever eller lärare är hemma med anledning av covid-19

Informationsmaterial om ändring i förordning ger möjlighet att ge fjärr-eller distans-undervisning när en skola är öppen men elever eller lärare är hemma med anledning av sjukdomen covid-19. (pdf)

Konferenser

Förändringar av höstens konferenser

På grund av rådande läge övergår samtliga höstens konferenser till digitalt format. Du som är anmäld till en fysisk konferens flyttas automatiskt över till webbkonferensen och behåller din plats. Vi kontaktar dig personligen för mer information. Läs mer här.

SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Betyg & Bedömning
Temabrev om betyg & bedömning
  Temabrev från 7 oktober 2020

Temabrev om betyg & bedömning

I vardagen närmar det sig skarpt läge för landets lärare när höstterminens betyg ska sättas. Under en pågående pandemi är det mer komplicerat än någonsin. I det här brevet har vi samlat de senaste nyheterna, debatterna, forskningsrönen men också lärarstöd om betyg och bedömning.

Läs hela brevet här
Erbjudande
Bedömningsunderlag lärarlönelyftet

Bedömningsunderlag lärarlönelyftet

Ska du se över fördelningen av lärarlönelyftet 2020? Med Skolportens bedömningsunderlag för lärarlönelyftet får du ett enkelt verktyg som hjälper till i det komplexa arbetet.

Läs mer och beställ här
KONFERENS
Så hanterar du utmanande personalsamtal
  Foto: Marcus Gustafsson

Så hanterar du utmanande personalsamtal

Jakob Carlander, leg psykoterapeut, handledare och författare, ska föreläsa på Skolportens konferens Rektor i förskolan. Han ska tala om strategier som kan underlätta hanteringen av svåra personalsamtal, och vad rektorer bör undvika för att inte hamna i konfliktfyllda situationer med medarbetare.

Läs mer
Fortbildning
Skolporten satsar på digitala konferenser

Skolporten satsar på digitala konferenser

I höst storsatsar Skolporten på digital fortbildning. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

Läs hela artikeln
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Namn och Nytt

Tillsättningen av rektorstjänsterna i Trelleborgs kommun är nu klar

Nu är rekryteringen till rektorstjänsterna i Trelleborgs kommun avslutad och följande personer kommer att tillträda tjänsten som rektor i något av Trelleborgs nio nya rektorsområden.

Rektor invald i nationell styrelse

På dagens förbundsförsamling har rektor Martin Hellström blivit invald som styrelseledamot i Sveriges universitets- och högskoleförbunds, SUHF, styrelse för perioden 2021-2023.

UHR:s tidigare gd blir ny utbildningsordförande hos IVA

Karin Röding blir ny ordförande för Utbildning och forskning vid Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien.

Rektor på Allbo lärcenter får lämna sin tjänst

Rektorn på Allbo lärcenter i Alvesta Daniel Söderberg får lämna sin tjänst efter att ha varit rektor där sedan 2013.

Skolchef Fredric Norlin slutar i Kristinehamns kommun

Efter snart åtta år som skolchef på skolförvaltningen i Kristinehamns kommun meddelar Fredric Norlin under måndagen att han nu går vidare till ett nytt uppdrag på Region Värmland och därmed avslutar sin anställning i Kristinehamn.

Skolporten 20 år
Uppdrag: Att göra skillnad

Uppdrag: Att göra skillnad

Skolporten fyller 20 år! Det startade med ett enkelt faxbrev till Sveriges rektorer. I dag når vi mer än en tredjedel av skolans personal. Läs om Skolportens resa sedan starten år 2000.

Läs mer
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Nya Läraren nominerad igen – till europeiskt kommunikationspris

Nya Läraren, webbplatsen och magasinen, är nominerad – igen. Den här gången till ett av Europas tyngsta kommunikationspris. Dubbelt upp, till och med.

Sverige lärare tilldelas Guldäpplets Särskilda pris 2020

”Under vårterminen 2020 ställdes skolan inför extraordinära utmaningar. Vi har sett ett fantastiskt arbete i skolor för att hantera en svår och osäker situation som vi aldrig varit med om förut”, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Alla Sveriges lärare får Guldäpplejuryns Särskilda Pris 2020

Nu firar vi Sveriges lärare för deras insatser, engagemang, kompetens och kreativitet i mötet med pandemin. Guldäpplets Särskilda Pris 2020 tilldelas alla Sveriges lärare!

Läs fler
Fjärr- och distansundervisning
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Läs mer
Nyhetskategorier