En skola för alla

KRÖNIKA/KARIN BERG

Karin Berg

Karin Berg.

MIN FARFAR HADE läshuvud, sades det under min uppväxt. Ändå slutade han skolan vid tolv års ålder eftersom hans bakgrund och klass inte tillät honom att studera vidare. Det kom att bli hans stora sorg i livet. Huruvida min farmors huvud var lämpat för vidare studier var det ingen som reflekterade över. Hon var ju flicka, dessutom ensam flicka i en familj med tre söner, och så klart skulle inte hon studera vidare. Min pappa var den första i sin släkt att ta studenten. Detta efter att den nya gymnasieskolan, som gjorde gymnasiestudier mer tillgängliga för alla samhällsklasser, införts. Min mamma lyckades efter mycket slit på Komvux trassla sig in på universitetet.

När sedan jag och min syster började skolan var klassresan ett faktum. Gymnasiestudier var en självklarhet och universitetens utbud stod lika öppet för oss som för alla andra.

För mig är det detta den moderna skolan handlar om. En kompensatorisk skola där alla, oavsett bakgrund, har möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på hög nivå. En skola som lyckas kompensera för människors olika bakgrund är demokratins starkaste medel. För en sådan skola skapar ett samhälle där alla har verktyg för att göra sin röst hörd, skapa opinion och bli lyssnade på. Det blir ett samhälle där livets och mänsklighetens alla nyanser får utrymme. Ett samhälle med en god skola för alla är också ett samhälle där människorna lever längre, är friskare och lyckligare – det visar otaliga studier. Det är också ett samhälle som rent samhällsekonomiskt är rikt. Och det är ju därför, och bara därför, som OECD är så engagerade just i skolfrågor.

En gång för inte så länge sedan var svensk skola också världsbäst på att verka kompensatoriskt. Så är det inte längre. Svenska skolans likvärdighet har sjunkit under hela 2000-talet, till dagens med svenska mått mätt mycket låga nivåer. I dag spelar det återigen roll vilka föräldrar du har och i vilken skola du går. Något som är alarmerande på många olika plan samtidigt, demokratiskt, ekonomiskt och individuellt.

Personligen har jag hela mitt välstånd att tacka den kompensatoriska skolan för. Samtidigt är det numera inte mina barn som individuellt kommer att drabbas av skolans bristande kompensatoriska förmåga. Men jag minns fortfarande min farfars sorg över att han aldrig fick läsa vidare, och jag minns min farmors kapacitet och kraft som bara fick utrymme inom familjens ram. Deras historia är min historia. Därför kommer den likvärdiga skolan alltid att vara den viktigaste frågan för mig. Någon kanske vill klistra en politisk färg på likvärdigheten, men för demokratins skull, för ekonomin och för var och en av oss borde likvärdigheten och skolans kompensatoriska förmåga vara viktigast för oss alla.

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2017, prenumerera eller beställ ditt ex här! 

NYHET!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2017-11-16 16:43 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fokus
För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

Nu finns en fokussida där vi samlar allt som rör vuxenutbildning. Materialet omfattar forskning, nyheter, rapporter, reportage, fortbildning och mycket mer.

Besök fokussidan om vuxenutbildning
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Mest läst senaste veckan

Ja till att förskolechefer blir rektorer!

I morgon fattar riksdagen beslut om att förskolechefer i fortsättningen ska benämnas rektorer och också genomgå en fullvärdig rektorsutbildning på 30 högskolepoäng. Det är ett efterlängtat erkännande av förskolechefens kompetens och ansvar, skriver representanter för Moderaterna och Lärarförbundet.

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort. ”Bra”, tycker läraren Annika Sjödahl.

Förskolechefer blir också rektorer

I dag fattar riksdagen ett viktigt beslut om att den som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska benämnas rektor i stället för förskolechef.

”Faktakunskaper ska bli viktigare i grundskolan”

Skolverket vill ha bättre balans mellan faktakunskaper och förmågor, tydligare skillnader mellan vad elever i olika årskurser förväntas kunna och förbättrade kunskapskrav för att underlätta betygsättningen. Jag undertecknar i dag ett beslut för att gå vidare med förändringar av kursplaner och kunskapskrav, skriver Peter Fredriksson, Skolverket.

Huvudmäns jämförande analyser svaga när det gäller betygssättning

Att sätta betyg är en komplex process. Kunskapskrav ska tolkas, elevuppgifter bedömas och slutligen ska ett samlat underlag av elevprestationer vägas ihop till ett betyg. För att betygen ska bli rättvisa och likvärdiga behöver därför lärare goda förutsättningar i sitt arbete med betygssättning. Det behövs även ett jämförande och analyserande arbete från huvudmännens sida.