En skola för alla

KRÖNIKA/KARIN BERG

Karin Berg

Karin Berg.

MIN FARFAR HADE läshuvud, sades det under min uppväxt. Ändå slutade han skolan vid tolv års ålder eftersom hans bakgrund och klass inte tillät honom att studera vidare. Det kom att bli hans stora sorg i livet. Huruvida min farmors huvud var lämpat för vidare studier var det ingen som reflekterade över. Hon var ju flicka, dessutom ensam flicka i en familj med tre söner, och så klart skulle inte hon studera vidare. Min pappa var den första i sin släkt att ta studenten. Detta efter att den nya gymnasieskolan, som gjorde gymnasiestudier mer tillgängliga för alla samhällsklasser, införts. Min mamma lyckades efter mycket slit på Komvux trassla sig in på universitetet.

När sedan jag och min syster började skolan var klassresan ett faktum. Gymnasiestudier var en självklarhet och universitetens utbud stod lika öppet för oss som för alla andra.

För mig är det detta den moderna skolan handlar om. En kompensatorisk skola där alla, oavsett bakgrund, har möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på hög nivå. En skola som lyckas kompensera för människors olika bakgrund är demokratins starkaste medel. För en sådan skola skapar ett samhälle där alla har verktyg för att göra sin röst hörd, skapa opinion och bli lyssnade på. Det blir ett samhälle där livets och mänsklighetens alla nyanser får utrymme. Ett samhälle med en god skola för alla är också ett samhälle där människorna lever längre, är friskare och lyckligare – det visar otaliga studier. Det är också ett samhälle som rent samhällsekonomiskt är rikt. Och det är ju därför, och bara därför, som OECD är så engagerade just i skolfrågor.

En gång för inte så länge sedan var svensk skola också världsbäst på att verka kompensatoriskt. Så är det inte längre. Svenska skolans likvärdighet har sjunkit under hela 2000-talet, till dagens med svenska mått mätt mycket låga nivåer. I dag spelar det återigen roll vilka föräldrar du har och i vilken skola du går. Något som är alarmerande på många olika plan samtidigt, demokratiskt, ekonomiskt och individuellt.

Personligen har jag hela mitt välstånd att tacka den kompensatoriska skolan för. Samtidigt är det numera inte mina barn som individuellt kommer att drabbas av skolans bristande kompensatoriska förmåga. Men jag minns fortfarande min farfars sorg över att han aldrig fick läsa vidare, och jag minns min farmors kapacitet och kraft som bara fick utrymme inom familjens ram. Deras historia är min historia. Därför kommer den likvärdiga skolan alltid att vara den viktigaste frågan för mig. Någon kanske vill klistra en politisk färg på likvärdigheten, men för demokratins skull, för ekonomin och för var och en av oss borde likvärdigheten och skolans kompensatoriska förmåga vara viktigast för oss alla.

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2017, prenumerera eller beställ ditt ex här! 

NYHET!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2017-11-16 16:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek, 21-22 mars i Göteborg

Som central plats för kunskapsinhämtning och läsinspiration har biblioteket sin självklara plats. Under denna konferens fördjupar vi oss i det källkritiska uppdraget vilket följer som en röd tråd under båda dagarna. Välkommen till Skolportens årliga mötesplats för dig som är skolbibliotekarie!

Elevhälsa, 17-18 jan i Göteborg

I ett fungerande elevhälsoarbete möter vi elever där de är och fungerar som en kompensatorisk funktion för att alla elever ska nå skolframgång och en god hälsa. Ledord i arbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken?

Tydliga utmaningar i ny skolrapport

Öppna jämförelser för grundskolan visar på både orosmoln och ljuspunkter. I många kommuner har resultaten försämrats. Samtidigt visar internationella studier att elevernas kunskaper stärkts.

Indvandrerskoler går gerne i kirke til jul

Flere skoler med mange tosprogede tager eleverne med i kirke op til jul uden problemer.

V-politiker: Mer jämställt med normkritik i förskolorna

Den starka #metoo-rörelsen visar hur viktigt det är att redan i förskolan motverka traidionella könsroller med hjälp av genuspedagogik, skriver två V-politiker.

Skola riskerar 350 000 i vite för dålig arbetsmiljö – lärare fick jobba på toalett

Det finns omfattande brister i arbetsmiljön på Sankt Olofsskolan i Sundsvall. Det konstaterar Arbetsmiljöverket och kräver åtgärder. Annars hotar ett vite på 350 000 kronor.

Här införs totalförbud mot mobiler i skolan

Frankrike inför ett totalförbud mot mobiltelefoner i skolorna. Utbildningsminister Jean-Michel Blanquer beskriver telefonerna som en fråga om ”folkhälsan”.

Lönelyft för förskollärare i Malmö

I Malmö har många förskollärare valt att jobba i förskoleklass för att få upp lönen. Nu vill kommunen minska lönegapet för att stoppa flykten. 2018 får de 350 lägst betalda förskollärarna ett lönelyft på mellan 400 och 3000 kronor.

Trygga famnar sökes! – Barnskötarnas roll i framtidens förskola

Rapporten visar att barnskötarna i stort är positiva till sina förutsättningar att ge barnen en god omvårdnad. (pdf)

Gustav Fridolin deltar i seminarium om barnskötarens roll i framtiden

Måndagen den 11 december presenterar Kommunal rapporten Trygga famnar sökes! – Barnskötarnas roll i framtidens förskola vid ett seminarium i Stockholm. Utbildningsminister Gustav Fridolin är på plats för att diskutera förskolans behov i dag och i framtiden.

Trots ökad skolgång i världen – hälften av barnen kan inte läsa

Världens regeringar måste ta större ansvar för att barn lär sig något i skolan, skriver FN-organet Unesco i en rapport om lärandekris i skolan. Trots att nio av tio barn i världen börjar i skolan kan mer än hälften inte läsa när de gått ut fjärde klass, varnar Världsbanken.

Så mår eleverna i Norrbotten

I dag presenteras undersökningen som visar hur eleverna i Norrbotten mår. Att känna sig ledsen och stressad har blivit vanligare.

Skoleleder: Juleafslutning behøver ikke foregå i kirke

Formanden for Skolelederforeningen mener, at man på den enkelte skole selv beslutter, hvordan julen markeres.

Skole sløjfer julegudstjeneste og skaber debat i Gribskov

Langtfra alle er enig i en skoles beslutning om at droppe juletradition med at gå i kirke i december.

Grundare till vit makt-rörelse lärare i Örebro län

En av grundarna till vit makt-rörelsen Nordisk Alternativhöger jobbar som mattelärare på en av länets gymnasieskolor.

Många förbättrar betyg i engelska till årskurs 9

I svensk grundskola får eleverna sedan 2012 betyg varje termin från och med höstterminen årskurs 6. När eleverna som hade icke godkänt betyg i engelska i årskurs 6 senare gick ut årskurs 9 hade 60 procent av dem uppnått kunskapskraven för ett godkänt betyg i ämnet.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Läs mer
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola.  Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism.

Skolinspektionen: Sexuella trakasserier i skolan

Tusentals elever har berättat om sina upplevelser under #tystiklassen och #räckupphanden. Här kan du läsa om vad som gäller i skolan och vad Skolinspektionen gör.

”Som lärare ska man trolla med knäna”

En undersökning om skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Enligt skollagen har elever i årskurs 7–9 som utretts för särskilt stöd, och bedömts vara i behov av det, rätt att få sådant stöd.