En skola för alla

KRÖNIKA/KARIN BERG

Karin Berg

Karin Berg.

MIN FARFAR HADE läshuvud, sades det under min uppväxt. Ändå slutade han skolan vid tolv års ålder eftersom hans bakgrund och klass inte tillät honom att studera vidare. Det kom att bli hans stora sorg i livet. Huruvida min farmors huvud var lämpat för vidare studier var det ingen som reflekterade över. Hon var ju flicka, dessutom ensam flicka i en familj med tre söner, och så klart skulle inte hon studera vidare. Min pappa var den första i sin släkt att ta studenten. Detta efter att den nya gymnasieskolan, som gjorde gymnasiestudier mer tillgängliga för alla samhällsklasser, införts. Min mamma lyckades efter mycket slit på Komvux trassla sig in på universitetet.

När sedan jag och min syster började skolan var klassresan ett faktum. Gymnasiestudier var en självklarhet och universitetens utbud stod lika öppet för oss som för alla andra.

För mig är det detta den moderna skolan handlar om. En kompensatorisk skola där alla, oavsett bakgrund, har möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på hög nivå. En skola som lyckas kompensera för människors olika bakgrund är demokratins starkaste medel. För en sådan skola skapar ett samhälle där alla har verktyg för att göra sin röst hörd, skapa opinion och bli lyssnade på. Det blir ett samhälle där livets och mänsklighetens alla nyanser får utrymme. Ett samhälle med en god skola för alla är också ett samhälle där människorna lever längre, är friskare och lyckligare – det visar otaliga studier. Det är också ett samhälle som rent samhällsekonomiskt är rikt. Och det är ju därför, och bara därför, som OECD är så engagerade just i skolfrågor.

En gång för inte så länge sedan var svensk skola också världsbäst på att verka kompensatoriskt. Så är det inte längre. Svenska skolans likvärdighet har sjunkit under hela 2000-talet, till dagens med svenska mått mätt mycket låga nivåer. I dag spelar det återigen roll vilka föräldrar du har och i vilken skola du går. Något som är alarmerande på många olika plan samtidigt, demokratiskt, ekonomiskt och individuellt.

Personligen har jag hela mitt välstånd att tacka den kompensatoriska skolan för. Samtidigt är det numera inte mina barn som individuellt kommer att drabbas av skolans bristande kompensatoriska förmåga. Men jag minns fortfarande min farfars sorg över att han aldrig fick läsa vidare, och jag minns min farmors kapacitet och kraft som bara fick utrymme inom familjens ram. Deras historia är min historia. Därför kommer den likvärdiga skolan alltid att vara den viktigaste frågan för mig. Någon kanske vill klistra en politisk färg på likvärdigheten, men för demokratins skull, för ekonomin och för var och en av oss borde likvärdigheten och skolans kompensatoriska förmåga vara viktigast för oss alla.

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2017, prenumerera eller beställ ditt ex här! 

NYHET!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2017-11-16 16:43 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Kreativitet och skapande
  Kreativitet och skapande

Kreativitet och skapande

Här samlar vi allt som rör bild, dans, musik, slöjd och drama.

Till Kreativitet och skapande
Mest läst senaste veckan

Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2018

I Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2018 beskriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nyckeltal om gymnasieskolans studieresultat och resurser på kommunnivå. Uppgifterna i rapporten gäller huvudsakligen läsåret 2016/17. (pdf)

Nya råd om betyg varnar för matriser

Större frihet för lärarna. Men forskare tvivlar på att Skolverkets nya allmänna råd för betyg och betygsättning ökar likvärdigheten.

41 års erfarenhet – nekas legitimation

En utbildad fritidspedagog med 41 års erfarenhet nekas legitimation av Skolverket. Hennes examen anses inte vara på högskolenivå.

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Betyg och studieresultat år 2018

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2018. (pdf)

Fortbildning

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver läroplanens innehåll ska läraren även kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet men även praktiska exempel presenteras.

Läs mer och boka plats
Nyhetskategorier