Ett prov, tre års slit

KRÖNIKA/KARIN BERG

Karin Berg

Karin Berg.

DET ÄR KORTBANE-EM i Köpenhamn och världens bästa simmare, Sarah Sjöström, blir utslagen i försöken. Ändå kommer hon, när mästerskapet summeras, att ha lyckats vinna tre guld och tre silver. Ett lopp var dåligt, men i det stora hela var de flesta loppen bra – så bra att vi utan att överdriva kan konstatera att Sjöström fortfarande är världens bästa simmare, trots att ett av hennes lopp faktiskt inte riktigt var godkänt.

Samma vecka som Sarah simmar i Köpenhamn sitter jag på den kalla bänken utanför klassrummet på min skola för att ge mina elever deras resultat på det sista nationella provet de kommer att genomföra i livet. De flesta eleverna har presterat på en förväntad nivå. Några har lyckats över förväntan. Andra har, likt Sarah Sjöström, skrivit bort sig helt. Redan innan jag satt mig där på bänken vet jag vilka samtal som kommer bli enkla och vilka som kommer bli betydligt svårare.

Efter tre års slit landar vi här, med ett resultat på ett prov som vi lagt mycket möda på att klara av, men som i slutänden faktiskt bara utgör en liten del av en hel gymnasietid. Hur mycket jag än försöker poängtera att provet bara är en del av helheten, så upplevs provresultatet som avgörande och elevernas förväntan blandas med ångest och uppgivenhet. När jag sitter där på bänken tänker jag på regeringens förslag om att göra det nationella provet än mer tongivande för betygssättningen – och så tänker jag på Sarah Sjöström.

Att bedöma en texts kvalitet är en sak. Att bedöma en skribents färdigheter är en annan. När det kommer till det nationella provet i svenska 3 på gymnasiet är det så många olika aspekter som spelar in och det finns många små villovägar där även duktiga skribenter kan hamna fel. En liten feltolkning av källmaterialet, en glömd källhänvisning eller en för tunn slutsats kan dra ner hela slutresultatet, till och med till en icke-godkänd nivå.

Provet ger oss som lärare massor av vettig information om vad eleverna generellt tycker är svårt och vad vi faktiskt lyckats lära dem. Utifrån det kan vi utveckla vår undervisning så att den blir bättre, och förhoppningsvis utvecklas eleverna i takt med den förbättrade undervisningen.

Men att låta ett enskilt provresultat avgöra vad en elev faktiskt kan skulle vara som att summera Sarah Sjöströms karriär utifrån hennes misslyckade lopp i Köpenhamn. Den kunskap jag har om vad mina elever kan och inte kan, kan aldrig ett enskilt prov konkurrera ut. Det är ju jag som möter eleverna varje dag, och det är jag som innan, under och efter varje lektion gör bedömningar om på vilken nivå eleverna befinner sig och vad de behöver utveckla. Jag har helt enkelt fler lopp att utgå ifrån. Det är så självklart att till och med skolpolitiken borde kunna begripa det.

 

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2018.

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolportens magasin nr 1/2018

Tema: Undervisning i förskolan

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

 

 

 

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

 

Sidan publicerades 2018-03-12 11:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-21 10:52 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Annonsera hos oss
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fokus
För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

Nu finns en fokussida där vi samlar allt som rör vuxenutbildning. Materialet omfattar forskning, nyheter, rapporter, reportage, fortbildning och mycket mer.

Besök fokussidan om vuxenutbildning
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Mest läst senaste veckan

Fem fördelar med mer språk i skolan

”Vi är, likt Skolverket, övertygade om att satsningar på språkinlärning är en god investering med flertalet positiva effekter för Sverige. Vi hoppas därför att regeringen följer Skolverkets rekommendationer”, skriver sex debattörer.

Sigfrid: Utan ordning ingen kunskap

Det ökande skolket är ett uttryck för skolans sjunkande status. Samtidigt minskar arbetsron i klassrummen. Det är dags för skolorna att införa nolltolerans mot oordning, skriver Karl Sigfrid.

Fortbildning i specialpedagogik för lärare i grundskolan, motsvarande utbildning vid särskilda ungdomshem och sameskolan

Detta uppdrag ersätter det av regeringen beslutade uppdraget att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik för lärare i grundskolan, motsvarande utbildning vid särskilda ungdomshem och sameskolan (U2015/05783/S).

Debatt: Skola och vård måste samverka för att stärka barns livschanser

Den enskilt viktigaste faktorn för att stärka barns livschanser är att de får förutsättningar att lyckas i skolan. Alltför ofta klarar inte samhället möta behoven av stöd hos de barn för vilka rätt insatser skulle betyda allra mest. Ofta beror det på en oförmåga att samarbeta mellan sjukvård och skola och brister i samordningen, skriver Helena Holmberg (L).

Solskyddskontroll på förskolor ska minska risken för hudcancer

Förskolebarn spenderar mycket av sin tid utomhus. Därför behövs ett bra solskydd och en utförlig planering av miljön där barnen är, anser Miljökontoret. Målet är att minska barnens exponering för skadlig UV-strålning, samt att minska risken för hudcancer längre fram i livet.