Ett prov, tre års slit

KRÖNIKA/KARIN BERG

Karin Berg

Karin Berg.

DET ÄR KORTBANE-EM i Köpenhamn och världens bästa simmare, Sarah Sjöström, blir utslagen i försöken. Ändå kommer hon, när mästerskapet summeras, att ha lyckats vinna tre guld och tre silver. Ett lopp var dåligt, men i det stora hela var de flesta loppen bra – så bra att vi utan att överdriva kan konstatera att Sjöström fortfarande är världens bästa simmare, trots att ett av hennes lopp faktiskt inte riktigt var godkänt.

Samma vecka som Sarah simmar i Köpenhamn sitter jag på den kalla bänken utanför klassrummet på min skola för att ge mina elever deras resultat på det sista nationella provet de kommer att genomföra i livet. De flesta eleverna har presterat på en förväntad nivå. Några har lyckats över förväntan. Andra har, likt Sarah Sjöström, skrivit bort sig helt. Redan innan jag satt mig där på bänken vet jag vilka samtal som kommer bli enkla och vilka som kommer bli betydligt svårare.

Efter tre års slit landar vi här, med ett resultat på ett prov som vi lagt mycket möda på att klara av, men som i slutänden faktiskt bara utgör en liten del av en hel gymnasietid. Hur mycket jag än försöker poängtera att provet bara är en del av helheten, så upplevs provresultatet som avgörande och elevernas förväntan blandas med ångest och uppgivenhet. När jag sitter där på bänken tänker jag på regeringens förslag om att göra det nationella provet än mer tongivande för betygssättningen – och så tänker jag på Sarah Sjöström.

Att bedöma en texts kvalitet är en sak. Att bedöma en skribents färdigheter är en annan. När det kommer till det nationella provet i svenska 3 på gymnasiet är det så många olika aspekter som spelar in och det finns många små villovägar där även duktiga skribenter kan hamna fel. En liten feltolkning av källmaterialet, en glömd källhänvisning eller en för tunn slutsats kan dra ner hela slutresultatet, till och med till en icke-godkänd nivå.

Provet ger oss som lärare massor av vettig information om vad eleverna generellt tycker är svårt och vad vi faktiskt lyckats lära dem. Utifrån det kan vi utveckla vår undervisning så att den blir bättre, och förhoppningsvis utvecklas eleverna i takt med den förbättrade undervisningen.

Men att låta ett enskilt provresultat avgöra vad en elev faktiskt kan skulle vara som att summera Sarah Sjöströms karriär utifrån hennes misslyckade lopp i Köpenhamn. Den kunskap jag har om vad mina elever kan och inte kan, kan aldrig ett enskilt prov konkurrera ut. Det är ju jag som möter eleverna varje dag, och det är jag som innan, under och efter varje lektion gör bedömningar om på vilken nivå eleverna befinner sig och vad de behöver utveckla. Jag har helt enkelt fler lopp att utgå ifrån. Det är så självklart att till och med skolpolitiken borde kunna begripa det.

 

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2018.

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolportens magasin nr 1/2018

Tema: Undervisning i förskolan

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

 

 

 

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

 

Sidan publicerades 2018-03-12 11:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-21 10:52 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att växa?

Dags att växa?

Våren är i antågande och just nu är det många som funderar på sin arbetssituation och möjligheten till nya utmaningar. Går du i samma tankar? Vi har samlat ett antal nyheter om lön, karriär och yrkesutveckling i ett särskilt temabrev för dig som funderar över dina karriärmöjligheter.

Till Tema Karriär
Mest läst senaste veckan

Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Kommunerna behöver spara in 31 miljarder kronor fram till år 2022, enligt SKL:s ekonomirapport från förra året. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna.

Motivation måste komma inifrån

Stenkulaskolan ligger i ett socioekonomiskt tufft område i Malmö. De senaste fyra åren har skolan genomgått en förändring. Allt fler elever kvalar in till gymnasiet, skolan ligger 15 procent över förväntansvärdet som Malmö stad satt upp.

Nya regler i skolans värld från den 1 juli

Nedräkningen börjar mot nya regler i förskola och skola. Från den 1 juli ska förskolechefer kallas rektorer och få genomgå befattningsutbildning, precis som övriga rektorer.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Se när årets ”Min lärare” överraskas av sina elever

Rekordmånga, drygt 2 100, nomineringar till årets ”Min lärare” har skickats in till SVT:s Lilla Aktuellt från elever i hela landet.  Nu är det klart att utmärkelsen går till en mycket omtyckt lärare i Borrby.

Prisad rektor håller hårt i kompassen

Huddingerektorn Stefan Vilkman har tre grundpelare. Medarbetarna ska känna att de är bra, att de har ett visst mått av självständig­het och schysta kompisar på jobbet. Nyligen valdes han till Årets chef 2019.

Svenska Akademiens svensklärarpris

Svenska Akademien har till mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris 2019 utsett Camilla Edvardsson Lundmark, Hortlax skola i Piteå, Sara Persson, Gunnebo skola i Gunnebo och Daniel Sandin, Katedralskolan i Lund, med 50 000 kronor var, samt till mottagare av ett gemensamt pris Anki Källman och Anneli Wahlsten, Gunnarsboskolan i Mullsjö, med totalt 50 000 kronor.

Camilla tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris

Camilla Edvardsson Lundmark, svensklärare på Hortlax skola, är en av fem lärare som får ta emot Svenska Akademiens svensklärarpris 2019 för att hon i sin yrkesroll stimulerat intresset för läsning hos unga killar genom att de läser tillsammans med sina pappor.

Peter Tabichi är världens lärare

I år tilldelades läraren Peter Tabichi från Kenya The global teacher prize. Prissumman är en miljon dollar.

Läs fler