Ett prov, tre års slit

KRÖNIKA/KARIN BERG

Karin Berg

Karin Berg.

DET ÄR KORTBANE-EM i Köpenhamn och världens bästa simmare, Sarah Sjöström, blir utslagen i försöken. Ändå kommer hon, när mästerskapet summeras, att ha lyckats vinna tre guld och tre silver. Ett lopp var dåligt, men i det stora hela var de flesta loppen bra – så bra att vi utan att överdriva kan konstatera att Sjöström fortfarande är världens bästa simmare, trots att ett av hennes lopp faktiskt inte riktigt var godkänt.

Samma vecka som Sarah simmar i Köpenhamn sitter jag på den kalla bänken utanför klassrummet på min skola för att ge mina elever deras resultat på det sista nationella provet de kommer att genomföra i livet. De flesta eleverna har presterat på en förväntad nivå. Några har lyckats över förväntan. Andra har, likt Sarah Sjöström, skrivit bort sig helt. Redan innan jag satt mig där på bänken vet jag vilka samtal som kommer bli enkla och vilka som kommer bli betydligt svårare.

Efter tre års slit landar vi här, med ett resultat på ett prov som vi lagt mycket möda på att klara av, men som i slutänden faktiskt bara utgör en liten del av en hel gymnasietid. Hur mycket jag än försöker poängtera att provet bara är en del av helheten, så upplevs provresultatet som avgörande och elevernas förväntan blandas med ångest och uppgivenhet. När jag sitter där på bänken tänker jag på regeringens förslag om att göra det nationella provet än mer tongivande för betygssättningen – och så tänker jag på Sarah Sjöström.

Att bedöma en texts kvalitet är en sak. Att bedöma en skribents färdigheter är en annan. När det kommer till det nationella provet i svenska 3 på gymnasiet är det så många olika aspekter som spelar in och det finns många små villovägar där även duktiga skribenter kan hamna fel. En liten feltolkning av källmaterialet, en glömd källhänvisning eller en för tunn slutsats kan dra ner hela slutresultatet, till och med till en icke-godkänd nivå.

Provet ger oss som lärare massor av vettig information om vad eleverna generellt tycker är svårt och vad vi faktiskt lyckats lära dem. Utifrån det kan vi utveckla vår undervisning så att den blir bättre, och förhoppningsvis utvecklas eleverna i takt med den förbättrade undervisningen.

Men att låta ett enskilt provresultat avgöra vad en elev faktiskt kan skulle vara som att summera Sarah Sjöströms karriär utifrån hennes misslyckade lopp i Köpenhamn. Den kunskap jag har om vad mina elever kan och inte kan, kan aldrig ett enskilt prov konkurrera ut. Det är ju jag som möter eleverna varje dag, och det är jag som innan, under och efter varje lektion gör bedömningar om på vilken nivå eleverna befinner sig och vad de behöver utveckla. Jag har helt enkelt fler lopp att utgå ifrån. Det är så självklart att till och med skolpolitiken borde kunna begripa det.

 

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2018.

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolportens magasin nr 1/2018

Tema: Undervisning i förskolan

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

 

 

 

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

 

Sidan publicerades 2018-03-12 11:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-21 10:52 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fortbildning för dig som undervisar i
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
In memoriam
Skolportens grundare och vd har gått bort

Skolportens grundare och vd har gått bort

Per Reinolf, grundare och vd för Skolporten, har gått bort efter en kortare tids sjukdom. ”Det är med stor sorg som vi idag har mottagit beskedet att Per har gått bort. Att driva Skolporten var en viktig del av hans liv och han var en mycket omtyckt chef”, säger vice vd Birgitta Hartzell.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Missade du?
Tema: Arbetsmiljö

Tema: Arbetsmiljö

Missade du vårt temabrev om arbetsmiljö? Här kan du läsa ikapp!

Till temabrevet
Nyhetskategorier
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Idrott och hälsa

Idrott och hälsa

Vi har samlat nyheter, rapport, forskning och mycket mer inom ämnet idrott och hälsa på en och samma sida. Välkommen in!

Till Idrott och hälsa
Mest läst senaste veckan

”Den fria läsningen kan bli en social hävstång”

Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse, skriver läraren Jenny Edvardsson.

Ojämlik digitalisering i skolor

Det är stora skillnader i den digitala undervisningen på länets skolor, enligt lärare och Skolverket. Det trots att digitaliseringen står inskriven i läroplanen från och med den här terminen.

Ingen tid för rast i lärarnas schema

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen. ”De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen”, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Saudiska kungahuset sponsrar svensk friskola

Saudiska intressen letar sig in i Sverige – med syfte att sprida en extrem tolkning av islam. SvD kan nu berätta om en friskola i Örebro som fått miljonbidrag direkt från det saudiska kungahuset.

Lärare som begått brott mot elever har fått behålla legitimationen

Lärare som kränkt, eller till och med begått brott mot elever, kan behålla sin lärarlegitimation och fortsätta att arbeta inom skolan.

Fortbildning

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver läroplanens innehåll ska läraren även kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet men även praktiska exempel presenteras.

Läs mer och boka plats