Ett prov, tre års slit

KRÖNIKA/KARIN BERG

Karin Berg

Karin Berg.

DET ÄR KORTBANE-EM i Köpenhamn och världens bästa simmare, Sarah Sjöström, blir utslagen i försöken. Ändå kommer hon, när mästerskapet summeras, att ha lyckats vinna tre guld och tre silver. Ett lopp var dåligt, men i det stora hela var de flesta loppen bra – så bra att vi utan att överdriva kan konstatera att Sjöström fortfarande är världens bästa simmare, trots att ett av hennes lopp faktiskt inte riktigt var godkänt.

Samma vecka som Sarah simmar i Köpenhamn sitter jag på den kalla bänken utanför klassrummet på min skola för att ge mina elever deras resultat på det sista nationella provet de kommer att genomföra i livet. De flesta eleverna har presterat på en förväntad nivå. Några har lyckats över förväntan. Andra har, likt Sarah Sjöström, skrivit bort sig helt. Redan innan jag satt mig där på bänken vet jag vilka samtal som kommer bli enkla och vilka som kommer bli betydligt svårare.

Efter tre års slit landar vi här, med ett resultat på ett prov som vi lagt mycket möda på att klara av, men som i slutänden faktiskt bara utgör en liten del av en hel gymnasietid. Hur mycket jag än försöker poängtera att provet bara är en del av helheten, så upplevs provresultatet som avgörande och elevernas förväntan blandas med ångest och uppgivenhet. När jag sitter där på bänken tänker jag på regeringens förslag om att göra det nationella provet än mer tongivande för betygssättningen – och så tänker jag på Sarah Sjöström.

Att bedöma en texts kvalitet är en sak. Att bedöma en skribents färdigheter är en annan. När det kommer till det nationella provet i svenska 3 på gymnasiet är det så många olika aspekter som spelar in och det finns många små villovägar där även duktiga skribenter kan hamna fel. En liten feltolkning av källmaterialet, en glömd källhänvisning eller en för tunn slutsats kan dra ner hela slutresultatet, till och med till en icke-godkänd nivå.

Provet ger oss som lärare massor av vettig information om vad eleverna generellt tycker är svårt och vad vi faktiskt lyckats lära dem. Utifrån det kan vi utveckla vår undervisning så att den blir bättre, och förhoppningsvis utvecklas eleverna i takt med den förbättrade undervisningen.

Men att låta ett enskilt provresultat avgöra vad en elev faktiskt kan skulle vara som att summera Sarah Sjöströms karriär utifrån hennes misslyckade lopp i Köpenhamn. Den kunskap jag har om vad mina elever kan och inte kan, kan aldrig ett enskilt prov konkurrera ut. Det är ju jag som möter eleverna varje dag, och det är jag som innan, under och efter varje lektion gör bedömningar om på vilken nivå eleverna befinner sig och vad de behöver utveckla. Jag har helt enkelt fler lopp att utgå ifrån. Det är så självklart att till och med skolpolitiken borde kunna begripa det.

 

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2018.

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolportens magasin nr 1/2018

Tema: Undervisning i förskolan

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

 

 

 

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

 

Sidan publicerades 2018-03-12 11:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-21 10:52 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
In memoriam
Skolportens grundare och vd har gått bort

Skolportens grundare och vd har gått bort

Per Reinolf, grundare och vd för Skolporten, har gått bort efter en kortare tids sjukdom. ”Det är med stor sorg som vi idag har mottagit beskedet att Per har gått bort. Att driva Skolporten var en viktig del av hans liv och han var en mycket omtyckt chef”, säger vice vd Birgitta Hartzell.

Läs mer
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
För dig som arbetar i grundskolan

Läs ikapp: ta del av senaste utgåvan av Grundskolebrevet. Vi har sammanfattat det viktigaste från den senaste månadens skörd av nyheter och forskning.

Till brevet
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Internationella nyheter

Internationella nyheter

Skolporten har en omfattande bevakning av internationella skolnyheter. Du hittar dem på vår fokussida "Internationellt".

Till internationellt
Mest läst senaste veckan

Det nya avtalet är klart: ”Vi möter lärarbristen”

Det nya läraravtalet är till slut klart. Det signerades av parterna på torsdagskvällen och löper över tre år.

Nytt kommunalt avtal, vad betyder det för skolledare?

Skolledare, lärare eller studie- och yrkesvägledare som har kommun, landsting eller företag i Sobona (tidigare Pacta) som arbetsgivare, har fått ett nytt treårigt avtal. Det kallas #skolavtal18. Här presenteras de viktigaste bitarna som rör skolledare.

Ökad arbetsbörda för rektorerna oroar

Lärarnas samverkansråd, Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och Sobona (tidigare Pacta) kom på torsdagskvällen överens om ett nytt avtal för landets lärare. Lärarnas arbetsmiljö står i centrum, parterna ska arbeta för att förbättra den och minska sjuktalen.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. ”Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna”, säger hon.