Hoppa till sidinnehåll
Internationellt

Forskaren Therese Hopfenbeck brinner för bedömning

Publicerad:2018-04-12
Uppdaterad:2023-08-31
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Elever med dålig självbild kan vara de som behöver betyg och provresultat mest. Det menar Therese Hopfenbeck, bedömningsforskare i Oxford.
Therese Hopfenbeck
Therese Hopfenbeck är aktuell med boken Att lyckas med kunskapsbedömning.
NÄR FLICKOR SOM växt upp i områden med svag socioekonomisk status fick betyg upptäckte de att de var duktigare än de själva trodde. Den typen av forskningsresultat lyfter den norska bedömningsforskaren Therese Hopfenbeck gärna fram som exempel på betydelsen av bedömning. – Om du kommer från en miljö där det inte finns förväntningar på dig i skolan, kan det vara en väldigt god stimulans att få positiv feedback genom bedömning. Att någon talar om för dig att du är bra, säger hon. Jag träffar Therese Hopfenbeck i Oxford, där hon sedan fem år tillbaka har sin arbetsplats. Just nu är hon på svenska aktuell med boken Att lyckas med kunskapsbedömning (Studentlitteratur 2017). – Kvalificerad bedömning handlar för mig om att ge eleverna återkoppling så att de kan få en realistisk självuppfattning. I en av de höga viktorianska byggnaderna vid universitetsparken har hon titeln Associate Professor och är chef för the Oxford University Centre for Educational Assessment. I Norge hade hon ingen fast tjänst som forskare, men efter en tid i England fick hon erbjudande om anställning. – Den chansen ville jag förstås ta, så vi sålde huset där hemma och flyttade hit på riktigt, berättar hon. I den internationella miljön har hon vidareutvecklat de tankar om bedömning av elevers kunskaper som hon arbetade med på Institutet för lärarutbildning i Oslo, där hon också lade fram sin doktorshandling. Fram till år 2000 jobbade Therese Hopfenbeck själv som lärare i ungdomsskolen i Norge, där eleverna är 13–16 år. Hon undervisade i norska och engelska, historia och musik. – De första åren jag forskade saknade jag undervisningen, men i dag undervisar jag studenter här i Oxford. Några ska bli lärare, andra är det redan och kommer hit för att vidareutbilda sig. I boken slår hon fast att värderingssamtal mellan lärare och elev måste ske i ett tryggt klassrum, där eleverna inte är rädda för att svara fel, utan vågar fråga tills de förstår. Då blir det också lättare för dem att lära sig att samarbeta och utvärdera sitt arbete. Bra värdering och bedömning av elevers kunskaper är på många sätt detsamma som bra undervisning, framhåller Therese Hopfenbeck. – Det är en konst att utveckla ämnen, ställa bra frågor till eleverna och ge bra återkoppling. Goda lärare testar inte bara detaljkunskaper, utan tar eleverna ett steg längre. – Vi önskar att våra elever ska växa upp och känna till år som 1939 och 1945 och vad de står för, annars blir vi historielösa. Men de måste ju också nå en djupare förståelse och det får de genom att läsa, diskutera och skriva sig till kunskap. LÄRARE SOM LYCKAS i sitt arbete har i regel insikt om varför de bedömer, menar Therese Hopfenbeck. De vet hur ofta de ska bedöma, när det blir för mycket eller för lite. Och de vet hur de ska använda resultaten. Både hennes egna och andras studier visar att det är lättare att få till bra rutiner för bedömning i skolor där lärare arbetar i team och backas upp av sina skolledare. – De verkligt bra testen är de som avslöjar elevernas missuppfattningar. Om lärare systematiskt tar vara på elevers missuppfattningar kan det bli utgångspunkten för diskussioner om hur de kunnat uppstå. Hon har i sin forskning ägnat sig en hel del åt internationella jämförelser. Tillsammans med en kollega i Oxford inledde hon år 2015 en studie om hur man bättre kan förstå och utnyttja data från Pirls-undersökningen, som mäter läsförmågan hos elever i årskurs 4. – Uppgifterna i Pirls utnyttjas tyvärr ganska lite av lärare. Kunskapen är viktig i diskussioner om hur bättre förutsättningar för läsundervisning kan skapas, men också för diskussioner om bedömning av läsförståelse, säger Therese Hopfenbeck, som anser att bedömningen av elevernas kunskaper ska vara så förutsägbar och rättvis som möjligt. Skolledare och lärare bör använda ett system som är anpassat till den egna skolan, som är möjligt att genomföra och som eleverna förstår. Samtidigt får systemet inte vara så omfattande att administrationen tar upp för mycket tid. – Man ska också komma ihåg att det finns gränser för hur mycket återkoppling eleverna kan ta in. I ENGLAND ARBETAR lärare i ett system där de hela tiden måste vara beredda på att bli kontrollerade av Ofsted, den brittiska motsvarigheten till Skolinspektionen. – Lärarna känner sig begränsade då de vet att de när som helst kan testas på vad de gör. När Therese Hopfenbeck pratar med lärare och lärarstudenter i England är de ofta väldigt intresserade av de skandinaviska skolsystemen. – De upplever att deras kolleger i Skandinavien har större frihet att välja vad de vill undervisa. Även om lärarnas arbetssituation har blivit mer pressad i till exempel Norge och Sverige så har de ändå goda möjligheter lägga upp sina lektioner och utveckla undervisningsmaterial. Själv har Therese Hopfenbeck stora förväntningar på teknologins nya möjligheter i skolan, och menar att tekniken kan vara ett viktigt stöd i fattiga länder där utbildningsnivån ofta är ojämn. Hon deltar själv i ett forskningsprojekt i Tanzania, där hon samarbetar med forskare på plats om hur man främjar bättre kvalitet i matematikundervisning med hjälp av bedömning för lärande. Ett mål med projektet är att stötta lärare som arbetar i utsatta områden där eleverna kommer från svåra förhållanden. När hon funderar över vilka vägar kunskapsbedömningen kan ta i framtiden, understryker hon behovet av likvärdighet, både vad gäller bedömningssystemen i sig och de elevgrupper som lärarna bedömer. – Värdering är tveeggat. Du kan ha system som gör att klasskillnader upprätthålls och där de som redan har mycket fortsätter att få mer. HON ÅTERKOMMER TILL att bra bedömning och uppbackning kan vara avgörande för elever med svag självuppfattning. Särskilt bland flickor finns det många som behöver tro mer på sin egen förmåga. – Vi glömmer lätt att det är de sårbara grupperna som behöver bedömning mest. Jag önskar att man i framtiden kan skapa värderingssystem som jämnar ut klasskillnader. Av Torbjörn TenfältIllustration Kajsa Eldsten
6×Hopfenbeck: × Född: 1969 i Sarpsborg, Norge. × Bor: I Oxford, England. × Arbetar: Associate Professor, Director of the Oxford University Centre for Educational Assessment. × Dit reser jag gärna: Hem till Norge för att åka skidor. × Favoritplats i Oxford: Cherwell Boathouse, i en båt där man kan slappna av med klassisk engelsk Pimss och jordgubbar. × Aktuell: Med boken Att lyckas med kunskapsbedömning (Studentlitteratur 2017).
Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2/2018 – ute nu! Tema: Skola på vetenskaplig grund.PRENUMERERA HÄR!Prova på-pris: Just nu 2 nr för 99 kr (enbart för nya prenumeranter)TIPS! Du kan även köpa lösnummer i appen Skolporten – 75 kr för nya nr, 20 kr för äldre nr!  I appen läser du alltid bilagan Pedagogisk forskning utan kostnad! Ladda ner appen i App Store eller Google Play
InternationelltProvLikvärdig skolaKunskapsmätningarBetygBedömning
Stockholm

Skolnärvaro

Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk F–Gy
27 mar 2026

Att möta explosivt beteende i förskolan

Kursen leds av Anna Hellberg Björklund och ger konkreta verktyg för att möta och förebygga explosiva beteenden hos barn i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk