Forskaren Therese Hopfenbeck brinner för bedömning

Elever med dålig självbild kan vara de som behöver betyg och provresultat mest. Det menar Therese Hopfenbeck, bedömningsforskare i Oxford.

Therese Hopfenbeck

Therese Hopfenbeck är aktuell med boken Att lyckas med kunskapsbedömning.

NÄR FLICKOR SOM växt upp i områden med svag socioekonomisk status fick betyg upptäckte de att de var duktigare än de själva trodde. Den typen av forskningsresultat lyfter den norska bedömningsforskaren Therese Hopfenbeck gärna fram som exempel på betydelsen av bedömning.

– Om du kommer från en miljö där det inte finns förväntningar på dig i skolan, kan det vara en väldigt god stimulans att få positiv feedback genom bedömning. Att någon talar om för dig att du är bra, säger hon.

Jag träffar Therese Hopfenbeck i Oxford, där hon sedan fem år tillbaka har sin arbetsplats. Just nu är hon på svenska aktuell med boken Att lyckas med kunskapsbedömning (Studentlitteratur 2017).

– Kvalificerad bedömning handlar för mig om att ge eleverna återkoppling så att de kan få en realistisk självuppfattning.

I en av de höga viktorianska byggnaderna vid universitetsparken har hon titeln Associate Professor och är chef för the Oxford University Centre for Educational Assessment. I Norge hade hon ingen fast tjänst som forskare, men efter en tid i England fick hon erbjudande om anställning.

– Den chansen ville jag förstås ta, så vi sålde huset där hemma och flyttade hit på riktigt, berättar hon.

I den internationella miljön har hon vidareutvecklat de tankar om bedömning av elevers kunskaper som hon arbetade med på Institutet för lärarutbildning i Oslo, där hon också lade fram sin doktorshandling.

Fram till år 2000 jobbade Therese Hopfenbeck själv som lärare i ungdomsskolen i Norge, där eleverna är 13–16 år. Hon undervisade i norska och engelska, historia och musik.

– De första åren jag forskade saknade jag undervisningen, men i dag undervisar jag studenter här i Oxford. Några ska bli lärare, andra är det redan och kommer hit för att vidareutbilda sig.

I boken slår hon fast att värderingssamtal mellan lärare och elev måste ske i ett tryggt klassrum, där eleverna inte är rädda för att svara fel, utan vågar fråga tills de förstår. Då blir det också lättare för dem att lära sig att samarbeta och utvärdera sitt arbete.

Bra värdering och bedömning av elevers kunskaper är på många sätt detsamma som bra undervisning, framhåller Therese Hopfenbeck.

– Det är en konst att utveckla ämnen, ställa bra frågor till eleverna och ge bra återkoppling.

Goda lärare testar inte bara detaljkunskaper, utan tar eleverna ett steg längre.

– Vi önskar att våra elever ska växa upp och känna till år som 1939 och 1945 och vad de står för, annars blir vi historielösa. Men de måste ju också nå en djupare förståelse och det får de genom att läsa, diskutera och skriva sig till kunskap.

LÄRARE SOM LYCKAS i sitt arbete har i regel insikt om varför de bedömer, menar Therese Hopfenbeck. De vet hur ofta de ska bedöma, när det blir för mycket eller för lite. Och de vet hur de ska använda resultaten.

Både hennes egna och andras studier visar att det är lättare att få till bra rutiner för bedömning i skolor där lärare arbetar i team och backas upp av sina skolledare.

– De verkligt bra testen är de som avslöjar elevernas missuppfattningar. Om lärare systematiskt tar vara på elevers missuppfattningar kan det bli utgångspunkten för diskussioner om hur de kunnat uppstå.

Hon har i sin forskning ägnat sig en hel del åt internationella jämförelser. Tillsammans med en kollega i Oxford inledde hon år 2015 en studie om hur man bättre kan förstå och utnyttja data från Pirls-undersökningen, som mäter läsförmågan hos elever i årskurs 4.

– Uppgifterna i Pirls utnyttjas tyvärr ganska lite av lärare. Kunskapen är viktig i diskussioner om hur bättre förutsättningar för läsundervisning kan skapas, men också för diskussioner om bedömning av läsförståelse, säger Therese Hopfenbeck, som anser att bedömningen av elevernas kunskaper ska vara så förutsägbar och rättvis som möjligt.

Skolledare och lärare bör använda ett system som är anpassat till den egna skolan, som är möjligt att genomföra och som eleverna förstår. Samtidigt får systemet inte vara så omfattande att administrationen tar upp för mycket tid.

– Man ska också komma ihåg att det finns gränser för hur mycket återkoppling eleverna kan ta in.

I ENGLAND ARBETAR lärare i ett system där de hela tiden måste vara beredda på att bli kontrollerade av Ofsted, den brittiska motsvarigheten till Skolinspektionen.

– Lärarna känner sig begränsade då de vet att de när som helst kan testas på vad de gör.

När Therese Hopfenbeck pratar med lärare och lärarstudenter i England är de ofta väldigt intresserade av de skandinaviska skolsystemen.

– De upplever att deras kolleger i Skandinavien har större frihet att välja vad de vill undervisa. Även om lärarnas arbetssituation har blivit mer pressad i till exempel Norge och Sverige så har de ändå goda möjligheter lägga upp sina lektioner och utveckla undervisningsmaterial.

Själv har Therese Hopfenbeck stora förväntningar på teknologins nya möjligheter i skolan, och menar att tekniken kan vara ett viktigt stöd i fattiga länder där utbildningsnivån ofta är ojämn.

Hon deltar själv i ett forskningsprojekt i Tanzania, där hon samarbetar med forskare på plats om hur man främjar bättre kvalitet i matematikundervisning med hjälp av bedömning för lärande. Ett mål med projektet är att stötta lärare som arbetar i utsatta områden där eleverna kommer från svåra förhållanden.

När hon funderar över vilka vägar kunskapsbedömningen kan ta i framtiden, understryker hon behovet av likvärdighet, både vad gäller bedömningssystemen i sig och de elevgrupper som lärarna bedömer.

– Värdering är tveeggat. Du kan ha system som gör att klasskillnader upprätthålls och där de som redan har mycket fortsätter att få mer.

HON ÅTERKOMMER TILL att bra bedömning och uppbackning kan vara avgörande för elever med svag självuppfattning.

Särskilt bland flickor finns det många som behöver tro mer på sin egen förmåga.

– Vi glömmer lätt att det är de sårbara grupperna som behöver bedömning mest. Jag önskar att man i framtiden kan skapa värderingssystem som jämnar ut klasskillnader.

Av Torbjörn Tenfält

Illustration Kajsa Eldsten


6×Hopfenbeck:

× Född: 1969 i Sarpsborg, Norge.

× Bor: I Oxford, England.

× Arbetar: Associate Professor, Director of the Oxford University Centre for Educational Assessment.

× Dit reser jag gärna: Hem till Norge för att åka skidor.

× Favoritplats i Oxford: Cherwell Boathouse, i en båt där man kan slappna av med klassisk engelsk Pimss och jordgubbar.

× Aktuell: Med boken Att lyckas med kunskapsbedömning (Studentlitteratur 2017).


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2/2018 – ute nu!

Tema: Skola på vetenskaplig grund.

PRENUMERERA HÄR!

Prova på-pris: Just nu 2 nr för 99 kr (enbart för nya prenumeranter)

TIPS! Du kan även köpa lösnummer i appen Skolporten – 75 kr för nya nr, 20 kr för äldre nr! 

I appen läser du alltid bilagan Pedagogisk forskning utan kostnad! Ladda ner appen i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2018-04-12 13:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-13 09:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Regeringen utreder statligt finansierad grundskola

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen. ”Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola”, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal- inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Här är skolan där mobiler är förbjudna

En mobilfri zon- det är vad Nils Holgerssonskolan satsar på. Eleverna är förbjudna att använda sina telefoner under skoltid, alla medhavda mobiler måste lämnas in på morgonen.

Svårt att få tag i studentbostäder även i år

I år är det lika svårt att få tag i en studentbostad som förra året. Anledningen är det stora söktrycket till högskolan.

Yazel och Natsuda går i skolan på sommarlovet

Mindre grupper och lärare som har tid att hjälpa till gör att det blir lättare att plugga upp mattebetygen. Det tycker Yazel Karan och Natsuda Puechtonglang som går i sommarlovsskola på Fittjaskolan i Botkyrka.

Höga löner lockar lärare till sommarlovsskolan

Flera kommuner i Stockholms län har svårt att hitta lärare som vill jobba på lovskolorna. I Norrtälje har man lyckats tack vare ett saftigt lönepåslag.

Moderaterna vill göra lovskolan obligatorisk för elever

Kommuner har svårt att få de elever som riskerar att inte klara gymnasiebehörighet att läsa upp betygen i lovskolan. Nu vill Moderaterna göra den obligatorisk för elever från årskurs sex.

Varför är informationen om skolvalet så dålig?

Trots det rekordstora antalet elever i friskolor så är det alltjämt många som inte känner till att man kan välja skola. Ett välgrundat skolval kräver att det finns bra informationsunderlag om skolorna, skriver Ulla Hamilton, vd friskolornas riksförbund.

KI-rektor misstänks själv för forskningsfusk

Efter att en rad forskare har fällts för forskningsfusk vid Karolinska institutet (KI) i sviterna av Macchiariniskandalen riktas nu misstankar mot rektorn Ole Petter Ottersen själv. Det var KI som utförde granskningen som fällde de sju forskarna.

Politikerna ställs till svar för gifter i skolmaten

Giftfri, näringsrik och vällagad skolmat blir billigare för kommunen i längden, det hävdar Bosse Ottosson, studiecirkelledare för ”Kräsen konsument”.

”Gymnasielagen visar på svagheter i det svenska systemet”

”Problemet som uppstått gäller de 9 000 afghaner som fått avslag på sina asylansökningar men av riksdagen fått en ny möjlighet. Men så händer något unikt. En förvaltningsdomstol i Malmö vägrar att tillämpa lagen”, skriver statsvetaren Jan Strid.

Svårt för kommuner att ordna obligatorisk sommarlovsskola

Enligt en ny lag måste kommuner ordna lovskola för de elever i åttan och nian som riskerar att inte klara betygen. Men många av Stockholms kommuner har svårt att få lärare och elever till sommarskolan.

Har regeringen glömt utbildningsmålet?

”Kunskap och utbildning för hållbar utveckling ska främjas” står det i regeringens handlingsplan för Agenda 2030. Men var finns regeringens åtgärdsförslag?, undrar representanter för Uppsala Universitet, Folkbildningsrådet, Naturskyddsföreningen, och Världsnaturfonden.

Hammarö kommun riskerar vite

Hammarlundens skola måste förbättra ventilationen i klassrummen. Annars riskerar kommunen ett vite på 150.000 kronor. Det beslutar Arbetsmiljöverket efter att ha utrett en anmälan från ett skyddsombud.

Konferenser
Annonsera hos oss
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fokus
För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

Nu finns en fokussida där vi samlar allt som rör vuxenutbildning. Materialet omfattar forskning, nyheter, rapporter, reportage, fortbildning och mycket mer.

Besök fokussidan om vuxenutbildning
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Mest läst senaste veckan

Fem fördelar med mer språk i skolan

”Vi är, likt Skolverket, övertygade om att satsningar på språkinlärning är en god investering med flertalet positiva effekter för Sverige. Vi hoppas därför att regeringen följer Skolverkets rekommendationer”, skriver sex debattörer.

Sigfrid: Utan ordning ingen kunskap

Det ökande skolket är ett uttryck för skolans sjunkande status. Samtidigt minskar arbetsron i klassrummen. Det är dags för skolorna att införa nolltolerans mot oordning, skriver Karl Sigfrid.

Fortbildning i specialpedagogik för lärare i grundskolan, motsvarande utbildning vid särskilda ungdomshem och sameskolan

Detta uppdrag ersätter det av regeringen beslutade uppdraget att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik för lärare i grundskolan, motsvarande utbildning vid särskilda ungdomshem och sameskolan (U2015/05783/S).

Debatt: Skola och vård måste samverka för att stärka barns livschanser

Den enskilt viktigaste faktorn för att stärka barns livschanser är att de får förutsättningar att lyckas i skolan. Alltför ofta klarar inte samhället möta behoven av stöd hos de barn för vilka rätt insatser skulle betyda allra mest. Ofta beror det på en oförmåga att samarbeta mellan sjukvård och skola och brister i samordningen, skriver Helena Holmberg (L).

Solskyddskontroll på förskolor ska minska risken för hudcancer

Förskolebarn spenderar mycket av sin tid utomhus. Därför behövs ett bra solskydd och en utförlig planering av miljön där barnen är, anser Miljökontoret. Målet är att minska barnens exponering för skadlig UV-strålning, samt att minska risken för hudcancer längre fram i livet.