Forskaren Therese Hopfenbeck brinner för bedömning

Elever med dålig självbild kan vara de som behöver betyg och provresultat mest. Det menar Therese Hopfenbeck, bedömningsforskare i Oxford.

Therese Hopfenbeck

Therese Hopfenbeck är aktuell med boken Att lyckas med kunskapsbedömning.

NÄR FLICKOR SOM växt upp i områden med svag socioekonomisk status fick betyg upptäckte de att de var duktigare än de själva trodde. Den typen av forskningsresultat lyfter den norska bedömningsforskaren Therese Hopfenbeck gärna fram som exempel på betydelsen av bedömning.

– Om du kommer från en miljö där det inte finns förväntningar på dig i skolan, kan det vara en väldigt god stimulans att få positiv feedback genom bedömning. Att någon talar om för dig att du är bra, säger hon.

Jag träffar Therese Hopfenbeck i Oxford, där hon sedan fem år tillbaka har sin arbetsplats. Just nu är hon på svenska aktuell med boken Att lyckas med kunskapsbedömning (Studentlitteratur 2017).

– Kvalificerad bedömning handlar för mig om att ge eleverna återkoppling så att de kan få en realistisk självuppfattning.

I en av de höga viktorianska byggnaderna vid universitetsparken har hon titeln Associate Professor och är chef för the Oxford University Centre for Educational Assessment. I Norge hade hon ingen fast tjänst som forskare, men efter en tid i England fick hon erbjudande om anställning.

– Den chansen ville jag förstås ta, så vi sålde huset där hemma och flyttade hit på riktigt, berättar hon.

I den internationella miljön har hon vidareutvecklat de tankar om bedömning av elevers kunskaper som hon arbetade med på Institutet för lärarutbildning i Oslo, där hon också lade fram sin doktorshandling.

Fram till år 2000 jobbade Therese Hopfenbeck själv som lärare i ungdomsskolen i Norge, där eleverna är 13–16 år. Hon undervisade i norska och engelska, historia och musik.

– De första åren jag forskade saknade jag undervisningen, men i dag undervisar jag studenter här i Oxford. Några ska bli lärare, andra är det redan och kommer hit för att vidareutbilda sig.

I boken slår hon fast att värderingssamtal mellan lärare och elev måste ske i ett tryggt klassrum, där eleverna inte är rädda för att svara fel, utan vågar fråga tills de förstår. Då blir det också lättare för dem att lära sig att samarbeta och utvärdera sitt arbete.

Bra värdering och bedömning av elevers kunskaper är på många sätt detsamma som bra undervisning, framhåller Therese Hopfenbeck.

– Det är en konst att utveckla ämnen, ställa bra frågor till eleverna och ge bra återkoppling.

Goda lärare testar inte bara detaljkunskaper, utan tar eleverna ett steg längre.

– Vi önskar att våra elever ska växa upp och känna till år som 1939 och 1945 och vad de står för, annars blir vi historielösa. Men de måste ju också nå en djupare förståelse och det får de genom att läsa, diskutera och skriva sig till kunskap.

LÄRARE SOM LYCKAS i sitt arbete har i regel insikt om varför de bedömer, menar Therese Hopfenbeck. De vet hur ofta de ska bedöma, när det blir för mycket eller för lite. Och de vet hur de ska använda resultaten.

Både hennes egna och andras studier visar att det är lättare att få till bra rutiner för bedömning i skolor där lärare arbetar i team och backas upp av sina skolledare.

– De verkligt bra testen är de som avslöjar elevernas missuppfattningar. Om lärare systematiskt tar vara på elevers missuppfattningar kan det bli utgångspunkten för diskussioner om hur de kunnat uppstå.

Hon har i sin forskning ägnat sig en hel del åt internationella jämförelser. Tillsammans med en kollega i Oxford inledde hon år 2015 en studie om hur man bättre kan förstå och utnyttja data från Pirls-undersökningen, som mäter läsförmågan hos elever i årskurs 4.

– Uppgifterna i Pirls utnyttjas tyvärr ganska lite av lärare. Kunskapen är viktig i diskussioner om hur bättre förutsättningar för läsundervisning kan skapas, men också för diskussioner om bedömning av läsförståelse, säger Therese Hopfenbeck, som anser att bedömningen av elevernas kunskaper ska vara så förutsägbar och rättvis som möjligt.

Skolledare och lärare bör använda ett system som är anpassat till den egna skolan, som är möjligt att genomföra och som eleverna förstår. Samtidigt får systemet inte vara så omfattande att administrationen tar upp för mycket tid.

– Man ska också komma ihåg att det finns gränser för hur mycket återkoppling eleverna kan ta in.

I ENGLAND ARBETAR lärare i ett system där de hela tiden måste vara beredda på att bli kontrollerade av Ofsted, den brittiska motsvarigheten till Skolinspektionen.

– Lärarna känner sig begränsade då de vet att de när som helst kan testas på vad de gör.

När Therese Hopfenbeck pratar med lärare och lärarstudenter i England är de ofta väldigt intresserade av de skandinaviska skolsystemen.

– De upplever att deras kolleger i Skandinavien har större frihet att välja vad de vill undervisa. Även om lärarnas arbetssituation har blivit mer pressad i till exempel Norge och Sverige så har de ändå goda möjligheter lägga upp sina lektioner och utveckla undervisningsmaterial.

Själv har Therese Hopfenbeck stora förväntningar på teknologins nya möjligheter i skolan, och menar att tekniken kan vara ett viktigt stöd i fattiga länder där utbildningsnivån ofta är ojämn.

Hon deltar själv i ett forskningsprojekt i Tanzania, där hon samarbetar med forskare på plats om hur man främjar bättre kvalitet i matematikundervisning med hjälp av bedömning för lärande. Ett mål med projektet är att stötta lärare som arbetar i utsatta områden där eleverna kommer från svåra förhållanden.

När hon funderar över vilka vägar kunskapsbedömningen kan ta i framtiden, understryker hon behovet av likvärdighet, både vad gäller bedömningssystemen i sig och de elevgrupper som lärarna bedömer.

– Värdering är tveeggat. Du kan ha system som gör att klasskillnader upprätthålls och där de som redan har mycket fortsätter att få mer.

HON ÅTERKOMMER TILL att bra bedömning och uppbackning kan vara avgörande för elever med svag självuppfattning.

Särskilt bland flickor finns det många som behöver tro mer på sin egen förmåga.

– Vi glömmer lätt att det är de sårbara grupperna som behöver bedömning mest. Jag önskar att man i framtiden kan skapa värderingssystem som jämnar ut klasskillnader.

Av Torbjörn Tenfält

Illustration Kajsa Eldsten


6×Hopfenbeck:

× Född: 1969 i Sarpsborg, Norge.

× Bor: I Oxford, England.

× Arbetar: Associate Professor, Director of the Oxford University Centre for Educational Assessment.

× Dit reser jag gärna: Hem till Norge för att åka skidor.

× Favoritplats i Oxford: Cherwell Boathouse, i en båt där man kan slappna av med klassisk engelsk Pimss och jordgubbar.

× Aktuell: Med boken Att lyckas med kunskapsbedömning (Studentlitteratur 2017).


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2/2018 – ute nu!

Tema: Skola på vetenskaplig grund.

PRENUMERERA HÄR!

Prova på-pris: Just nu 2 nr för 99 kr (enbart för nya prenumeranter)

TIPS! Du kan även köpa lösnummer i appen Skolporten – 75 kr för nya nr, 20 kr för äldre nr! 

I appen läser du alltid bilagan Pedagogisk forskning utan kostnad! Ladda ner appen i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2018-04-12 13:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-13 09:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Forskare: Vad vi inte vet om konfessionella skolor

Det är för mycket känsloargument och för lite forskningsbaserade argument i debatten om konfessionella friskolor i Sverige. Det menar Jonas Qvarsebo, lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö Universitet och Fredrik Wenell lektor i systematisk teologi vid Örebro Teologiska Högskola, som skrivit rapporten Konfessionella friskolor – samhällsproblem eller mänsklig rättighet?

Rektorn: ”Diskussionen om mössa och betyg löser inte skolfrågan”

Mobil- eller mössförbud är ickefrågor i årets val. Det konstaterar rektorn Patrik Henriksson efter att P4 Västerbotten besökt valfamiljen i skolmiljö.

Skolidrottsbarometern 2018

Skolidrottsbarometern är en undersökning som ger kunskap om förutsättningarna för ungas möjlighet till rörelse i skolan. Undersökningen genomfördes mellan 13-25 mars 2018. Statistiken bygger på totalt 520 svar.  

”Skrota idén om lika för alla – ge fler extra skolår”

Inkluderingstanken, att alla barn, oavsett förutsättningar, ska gå i samma klass, har gått för långt. De barn som har det svårast har i stället stängts ute från möjligheten att få med sig kunskaper. Inrätta fler särskilda undervisningsgrupper, låt fler elever gå ett extra år och satsa på fler speciallärare, föreslår Liberalernas partiledare Jan Björklund.

Regeringen tillsätter utredning om SFI

Efter Skolinspektionens kritiska rapport, som DN tidigare berättat om, tillsätter nu regeringen en statlig utredning för att försöka stärka kvaliteten inom SFI, svenska för invandrare.  ”De som kommer hit till Sverige har ett stort ansvar att lära sig svenska. Att ha med sig språket är nyckeln för att komma in i det svenska samhället och att kunna försörja sig”, säger Anna Ekström (S).

Förslaget om tre timmar minoritetsspråk i skolan får stöd

Förslaget om att införa nationellt minoritetsspråk som eget ämne i skolan får stöd av många remissinstanser – även om man ser stora utmaningar med att förverkliga det.

Forskare om porrfilter: ”Det sämsta är att det inte fungerar”

Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete, forskar kring barn och internet och har engagerat sig i debatten kring porrfilter.

”Sluta sprid myter om Kvibergsskolan”

Isak Skogstad, sluta sprida myter. Det du skriver stämmer inte. Kvibergsskolan experimenterar inte med elever och den har visst klassrum. Hur mycket du än påstår att den inte har klassrum blir det inget annat än lögn, skriver läraren och skolkommunalrådet Karin Pleijel (MP).

Lärare varnas för uttalanden om ensamkommande

En lärare varnas för felaktig tjänsteutövning efter uttalanden om nyanlända elever i sociala medier.

Skolklassen vann Surfa Lugnt-priset – släpper broschyr om näthat hos vuxna

I februari vann klass 8F på Östra Grundskolan i Huddinge Surfa Lugnt-priset för sitt arbete med att försöka få vuxna att förstå att dålig ton på nätet inte bara är ett ungdomsproblem. Nu släpper klassen en broschyr om näthat hos vuxna, med hopp om att göra nätet till en tryggare plats.

Lärare varnas för uttalanden om ensamkommande

En lärare varnas för felaktig tjänsteutövning efter uttalanden om nyanlända elever i sociala medier.

”Utflyttning i tysta vittnar om en akut situation”

Hur ska elever i Sverige kunna skaffa sig kvalificerad kunskap om de studerar i en miljö med oordning och våld, skriver Inger Enkvist i en ledare.

Lärarförbundet om SVT:s Uppdrag Granskning: ”Ska alla elever ges samma chans?”

Skolpengens konstruktion behöver förändras. Att hela pengen försvinner när en elev byter skola, samtidigt som nästan alla kostnader finns kvar, är feltänkt, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Minister udsætter kontroversiel undersøgelse om gymnasieelevers trivsel

Nærgående undersøgelse af gymnasieelevers trivsel skal ses efter i sømmene, mener undervisningsministeren.

Konferenser
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Aktuella chefstjänster
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr ute 4 april!

Tema: Skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste veckan

Skolverkets generaldirektör: Bergströms oro är obefogad

Hans Bergström uttrycker i sin artikel en oro för att Skolverket inte anser att det har någon betydelse vad skolan gör. Den oron är obefogad. Efter att ha arbetat 30 år i skolan vet jag att det har stor betydelse vad ansvariga skolhuvudmän, rektorer och lärare gör, skriver Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, i en replik.  

Lista: Så mycket tjänar lärare i olika ålder

Genomsnittlig månadslön inom kommunal sektor efter ålder, och skolyrke, 2016. Växla mellan lärartyperna med hjälp av pilarna.

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov.  På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna. ”Vi ser fram emot att få vara en av provskolorna”, säger rektorn Anna Brandén.

Utsatt stadsdel förlorar 36 miljoner kronor när elever byter skola

36 miljoner kronor. Så mycket pengar försvinner från Angered när elever väljer friskolor eller skolor i andra stadsdelar och kommuner. Pengarna var tänkta att användas särskilt i Angered. Nu förändrar Göteborgs stad skolpengen för att stoppa pengablödningen.

Så löser du de 8 värsta konflikterna på jobbet

Chef frågade deltagarna i undersökningen: ”Vilken är den svåraste konflikt du haft under din karriär?” och in kom svar som hade kunnat platsa i vilket psykologiskt tv-drama som helst. Här är några av dem – med kommentarer och förslag till lösningar från Chefs expert Leif E Andersson.

Konferens
För dig som undervisar i musik

För dig som undervisar i musik

Konferensen tar bland annat upp: likvärdig bedömning av musikkunskap, musiksalens digitala verktygslåda, elevers lustfyllda låtskrivande i praktiken och hur du kan skapa ett kreativt förhållningssätt till musikundervisningen. Välkommen!

Läs mer och boka plats