Forskaren Therese Hopfenbeck brinner för bedömning

Elever med dålig självbild kan vara de som behöver betyg och provresultat mest. Det menar Therese Hopfenbeck, bedömningsforskare i Oxford.

Therese Hopfenbeck

Therese Hopfenbeck är aktuell med boken Att lyckas med kunskapsbedömning.

NÄR FLICKOR SOM växt upp i områden med svag socioekonomisk status fick betyg upptäckte de att de var duktigare än de själva trodde. Den typen av forskningsresultat lyfter den norska bedömningsforskaren Therese Hopfenbeck gärna fram som exempel på betydelsen av bedömning.

– Om du kommer från en miljö där det inte finns förväntningar på dig i skolan, kan det vara en väldigt god stimulans att få positiv feedback genom bedömning. Att någon talar om för dig att du är bra, säger hon.

Jag träffar Therese Hopfenbeck i Oxford, där hon sedan fem år tillbaka har sin arbetsplats. Just nu är hon på svenska aktuell med boken Att lyckas med kunskapsbedömning (Studentlitteratur 2017).

– Kvalificerad bedömning handlar för mig om att ge eleverna återkoppling så att de kan få en realistisk självuppfattning.

I en av de höga viktorianska byggnaderna vid universitetsparken har hon titeln Associate Professor och är chef för the Oxford University Centre for Educational Assessment. I Norge hade hon ingen fast tjänst som forskare, men efter en tid i England fick hon erbjudande om anställning.

– Den chansen ville jag förstås ta, så vi sålde huset där hemma och flyttade hit på riktigt, berättar hon.

I den internationella miljön har hon vidareutvecklat de tankar om bedömning av elevers kunskaper som hon arbetade med på Institutet för lärarutbildning i Oslo, där hon också lade fram sin doktorshandling.

Fram till år 2000 jobbade Therese Hopfenbeck själv som lärare i ungdomsskolen i Norge, där eleverna är 13–16 år. Hon undervisade i norska och engelska, historia och musik.

– De första åren jag forskade saknade jag undervisningen, men i dag undervisar jag studenter här i Oxford. Några ska bli lärare, andra är det redan och kommer hit för att vidareutbilda sig.

I boken slår hon fast att värderingssamtal mellan lärare och elev måste ske i ett tryggt klassrum, där eleverna inte är rädda för att svara fel, utan vågar fråga tills de förstår. Då blir det också lättare för dem att lära sig att samarbeta och utvärdera sitt arbete.

Bra värdering och bedömning av elevers kunskaper är på många sätt detsamma som bra undervisning, framhåller Therese Hopfenbeck.

– Det är en konst att utveckla ämnen, ställa bra frågor till eleverna och ge bra återkoppling.

Goda lärare testar inte bara detaljkunskaper, utan tar eleverna ett steg längre.

– Vi önskar att våra elever ska växa upp och känna till år som 1939 och 1945 och vad de står för, annars blir vi historielösa. Men de måste ju också nå en djupare förståelse och det får de genom att läsa, diskutera och skriva sig till kunskap.

LÄRARE SOM LYCKAS i sitt arbete har i regel insikt om varför de bedömer, menar Therese Hopfenbeck. De vet hur ofta de ska bedöma, när det blir för mycket eller för lite. Och de vet hur de ska använda resultaten.

Både hennes egna och andras studier visar att det är lättare att få till bra rutiner för bedömning i skolor där lärare arbetar i team och backas upp av sina skolledare.

– De verkligt bra testen är de som avslöjar elevernas missuppfattningar. Om lärare systematiskt tar vara på elevers missuppfattningar kan det bli utgångspunkten för diskussioner om hur de kunnat uppstå.

Hon har i sin forskning ägnat sig en hel del åt internationella jämförelser. Tillsammans med en kollega i Oxford inledde hon år 2015 en studie om hur man bättre kan förstå och utnyttja data från Pirls-undersökningen, som mäter läsförmågan hos elever i årskurs 4.

– Uppgifterna i Pirls utnyttjas tyvärr ganska lite av lärare. Kunskapen är viktig i diskussioner om hur bättre förutsättningar för läsundervisning kan skapas, men också för diskussioner om bedömning av läsförståelse, säger Therese Hopfenbeck, som anser att bedömningen av elevernas kunskaper ska vara så förutsägbar och rättvis som möjligt.

Skolledare och lärare bör använda ett system som är anpassat till den egna skolan, som är möjligt att genomföra och som eleverna förstår. Samtidigt får systemet inte vara så omfattande att administrationen tar upp för mycket tid.

– Man ska också komma ihåg att det finns gränser för hur mycket återkoppling eleverna kan ta in.

I ENGLAND ARBETAR lärare i ett system där de hela tiden måste vara beredda på att bli kontrollerade av Ofsted, den brittiska motsvarigheten till Skolinspektionen.

– Lärarna känner sig begränsade då de vet att de när som helst kan testas på vad de gör.

När Therese Hopfenbeck pratar med lärare och lärarstudenter i England är de ofta väldigt intresserade av de skandinaviska skolsystemen.

– De upplever att deras kolleger i Skandinavien har större frihet att välja vad de vill undervisa. Även om lärarnas arbetssituation har blivit mer pressad i till exempel Norge och Sverige så har de ändå goda möjligheter lägga upp sina lektioner och utveckla undervisningsmaterial.

Själv har Therese Hopfenbeck stora förväntningar på teknologins nya möjligheter i skolan, och menar att tekniken kan vara ett viktigt stöd i fattiga länder där utbildningsnivån ofta är ojämn.

Hon deltar själv i ett forskningsprojekt i Tanzania, där hon samarbetar med forskare på plats om hur man främjar bättre kvalitet i matematikundervisning med hjälp av bedömning för lärande. Ett mål med projektet är att stötta lärare som arbetar i utsatta områden där eleverna kommer från svåra förhållanden.

När hon funderar över vilka vägar kunskapsbedömningen kan ta i framtiden, understryker hon behovet av likvärdighet, både vad gäller bedömningssystemen i sig och de elevgrupper som lärarna bedömer.

– Värdering är tveeggat. Du kan ha system som gör att klasskillnader upprätthålls och där de som redan har mycket fortsätter att få mer.

HON ÅTERKOMMER TILL att bra bedömning och uppbackning kan vara avgörande för elever med svag självuppfattning.

Särskilt bland flickor finns det många som behöver tro mer på sin egen förmåga.

– Vi glömmer lätt att det är de sårbara grupperna som behöver bedömning mest. Jag önskar att man i framtiden kan skapa värderingssystem som jämnar ut klasskillnader.

Av Torbjörn Tenfält

Illustration Kajsa Eldsten


6×Hopfenbeck:

× Född: 1969 i Sarpsborg, Norge.

× Bor: I Oxford, England.

× Arbetar: Associate Professor, Director of the Oxford University Centre for Educational Assessment.

× Dit reser jag gärna: Hem till Norge för att åka skidor.

× Favoritplats i Oxford: Cherwell Boathouse, i en båt där man kan slappna av med klassisk engelsk Pimss och jordgubbar.

× Aktuell: Med boken Att lyckas med kunskapsbedömning (Studentlitteratur 2017).


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2/2018 – ute nu!

Tema: Skola på vetenskaplig grund.

PRENUMERERA HÄR!

Prova på-pris: Just nu 2 nr för 99 kr (enbart för nya prenumeranter)

TIPS! Du kan även köpa lösnummer i appen Skolporten – 75 kr för nya nr, 20 kr för äldre nr! 

I appen läser du alltid bilagan Pedagogisk forskning utan kostnad! Ladda ner appen i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2018-04-12 13:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-13 09:36 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Hur stöttar man elever med autism och adhd i idrottsundervisningen?
  Alexander Skytte

Hur stöttar man elever med autism och adhd i idrottsundervisningen?

Läs Skolportens intervju med Alexander Skytte, leg. lärare och författare. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i grundskolan och kommer att tala om elever med autism och adhd i idrottsundervisningen.

Läs mer och boka din plats!
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fokussida
Fokussida för chefer

Fokussida för chefer

Nyheter, rapporter, forskning och utveckling för dig som är skolledare eller skolchef.

Till fokussida
Utmärkelser

Böle förskola i Piteå prisas återigen för sitt internationella samarbete

På Böle förskola genomfördes under läsåret 20212022 ett eTwinningprojekt som hette Little Red Riding Hood around Europe. För sitt projekt har förskolan för tredje gången vunnit årets eTwinningpris. Det är lärarnas sinnrika undervisningssamarbeten med andra europeiska skolor för att främja internationell förståelse bland eleverna som prisas.

Årets Förskolekraft 2023 – Malin Gummesson från Aneby

Utmärkelsen Årets Förskolekraft 2023 tilldelas Malin Gummesson, leg. förskollärare på Vireda förskola i Aneby. Hon får priset för sin drivkraft och helhetstänk som gynnar förskolans utveckling och barnens bästa. Priset delas ut av Förskoletidningen.

Brev, resande gosedjur och konst i prisad internationell undervisning

Bors högstadieskola i Värnamo och Böle förskola i Piteå har vunnit årets eTwinningpris i var sin ålderskategori. Det är lärarnas sinnrika undervisningssamarbeten med andra europeiska skolor för att främja internationell förståelse bland eleverna som prisas.

Läs fler
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Ny rektor på Nybohovsskolan

Caroline Cloarec blir ny rektor på Nybohovsskolan i Liljeholmen, Stockholm. Hon kommer närmast från Solbergaskolan där hon varit biträdande rektor.

Jennika Pettersson – ny rektor på Bollnäs folkhögskola

Jennika Pettersson blir ny rektor för Bollnäs folkhögskola, hon tillträder den 17 april. Jennika arbetar idag inom Region Gävleborg som processledare inom avdelningen ledningsstöd hälso- och sjukvård.

Ulrika Hansson blir ny skolchef i Hallstahammar

Nu är rekryteringsprocessen av ny skolchef till Hallstahammars kommun avslutad. Ulrika Hansson, som idag är skolchef i Arboga kommun, tillträder sin tjänst den 29 maj och efterträder Anna Landehag som går i pension.

Läs fler Namn och Nytt
Nyhetskategorier