Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Höjd lärarstatus, tidiga insatser och mer lärtid i skolan. Det lyfter de flesta riksdagspartier fram i sin skol­politik.
Men när det gäller det fria skolvalet går åsikterna isär. 

Elisabet Nihlfors

Elisabet Nihlfors, docent vid Uppsala universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.
Foto: Vetenskapsrådet/Magnus Jando

Den senaste Pisa-rapporten, som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning, visar en kraftig nedgång för svenska elever. Resultatet engagerar både politiker och väljare, liksom forskare.

Inför valet i höst anser fyra av tio svenskar att skolan är det viktigaste politikområdet, enligt en mätning från DN/Ipsos i januari.

Till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan, eller bristen på densamma, och frågan om det fria skolvalet och dess betydelse för kvaliteten i skolan har blivit en av de mest brännande i skoldebatten.

Anders Jakobsson, professor i pedagogik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Malmö högskola, är en av de forskare som analyserat Pisaresultaten under 2000-talet för att försöka förstå vad som gått snett.

Han har sett att nedgången inte är jämn. De lågpresterande eleverna uppvisar en mycket kraftig nedgång, medan nedgången är mindre hos högpresterande.

– Om vi tittar på skolnivå i stället för på individnivå, ser vi att skillnaden mellan de bästa och de sämsta skolorna har fördubblats när det gäller resultaten i naturvetenskap under 2000-talet, och tredubblats när det gäller läsförståelse. Vi har fått en väldigt stor skillnad mellan olika skolor som vi inte sett tidigare, säger Anders Jakobsson.

Han pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

– Det har lett till en rangordning av skolorna i en kommun, där det blivit viktigt för ambitiösa föräldrar att välja ”rätt” skola för sina barn. Det ger en negativ effekt på de kvarvarande eleverna som är låg- eller mellanpresterande. Undervisning som bygger på att eleverna bara ska få godkänt sänker nivån. Det blir ganska torftigt och ger en sämre skola. I de länder som presterar bra i Pisaundersökningen är alla skolor bra.

Även Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation, och därmed till minskad likvärdighet.

Hur ska då likvärdigheten ökas? Ligger lösningen i att begränsa det fria skolvalet? Eller i ägandeskapet? Här glider partiernas åsikter isär.

Centerpartiet tror starkt på individens rätt att välja skola och anser att konkurrensen i fria skolval ger högre kvalitet.

Folkpartiet, med skolminister Jan Björklund i spetsen, förklarar både sjunkande studieresultat och lärarstatus med kommunaliseringen. Han vill återförstatliga skolan, precis som Sverigedemokraterna. Även en majoritet av folket, inklusive den svenska lärarkåren, anser att staten har bäst förutsättningar för att skapa en likvärdig skola, enligt Lärarnas Riksförbund.

Dessa åsikter stöds av Leif Lewins statliga utredning Staten får inte abdikera, som i februari konstaterade att genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan 1991 blev ett misslyckande. I samband med kommunaliseringen infördes friskolereformen och det fria skolvalet, som innebär att skolpengen följer med eleven till den skola där han eller hon placeras efter sitt val.

Vänsterpartiet är det enda parti som mycket tydligt vill förbjuda vinstdrivande friskolor: ”Skolpengen ska gå till undervisning, inte till vinstuttag eller räntebetalningar.”

Något som förenar alla partier är behovet av att öka statusen för läraryrket. Framför allt lyfts höjda löner, kompetensutveckling och en minskad administrationsbörda fram. Lärarna ska kunna fokusera på sitt jobb.

Anders_Jakobsson

Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, har analyserat Pisaresultaten.
Foto: Moa Duvarci Engman

I Pisaundersökningen får länder med höga lärarlöner goda resultat. Men lönen är inte hela lösningen.

– Att få utvecklas i sitt arbete har en rejäl effekt, säger Anders Jakobsson.

Han hänvisar till den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties uppmärksammade forskningsöversikt Visible Learning från 2009. Vidareutbildning genom kurser och resor är viktigt. Även karriärtjänster är en bra väg.

– Det gäller att styra duktiga och ambitiösa lärare till lågpresterande elever. Ge lärarna uppdrag med högre lön, och en utmaning: ”Vänd på den här trenden”. Annars finns det stor risk för att vi kommer att se en fortsatt nedåtgående spiral, och de sämsta skolorna läggs ner – men det löser inte problemet. Eleverna finns ju kvar, säger Anders Jakobsson.

Flera av riksdagspartierna vill ha mer lärtid i skolan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tror på mindre klasser för att ge eleverna mer tid med sin lärare och Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter fram fler lektionstimmar.

Enligt John Hattie ger färre elever i en klass dock inte automatiskt någon effekt om man inte samtidigt ändrar pedagogiken.

– Sverige har ganska få matte­timmar, men andra länder med bättre Pisaresultat har ännu färre timmar. Kvaliteten finns inte i antalet timmar, utan i innehållet – engagerade lärare som gör ämnet spännande och roligt, säger Anders Jakobsson.

Ett annat område som flera partier lyfter fram är tidiga insatser för att fånga upp svaga elever och ge dem extra stöd, bland annat genom fler specialpedagoger. Men hur det ska gå till är inte självklart.

Folkpartiet vill identifiera de elever som är i behov av särskilt stöd med hjälp av betyg redan i fjärde klass, men det finns inga belägg för att betyg före 12–13 års ålder får eleverna att prestera bättre, enligt Anders Jakobsson. Inte heller nivågruppering har positiva effekter, som bland andra Sverigedemokraterna föreslår.

Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Malmö högskola, poängterar att specialpedagogiskt stöd bäst ges inom eller i anslutning till den vanliga undervisningen. Det är mindre utpekande.

– Det gäller att ha en god verksamhet redan i förskolan, att jobba förebyggande. En god undervisning ger färre elever i behov av särskilt stöd.

Han menar att politikerna bara pratar om kunskapsmålet i Pisadebatten, och glömmer bort att uppdraget i skollagen är mycket bredare: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.”

– Det sociala uppdraget måste gå hand i hand med kunskapsuppdraget.

Även Elisabet Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet samt gästprofessor vid Centrum för skolledarutveckning vid Umeå universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.

– Politikerna bör ta tag i de stora övergripande frågorna, som ”Vad är skolan till för?”, ”Vart är vi på väg?”, ”Varför är en hög utbildningsnivå hos alla en angelägenhet för Sverige?”. Detaljerna, som antal elever i klassen, kan lärarna bestämma.

Men politik handlar om att vilja någonting. Medvetenheten om att det finns forskning inom skolområdet är hög, och det är lätt att söka stöd för sina egna tankar och idéer.

– Man kan inte bara titta lösryckt på en studie, utan det handlar om att lägga samman flera forskningsrapporter, säger Elisabet Nihlfors.

Hon ser fram emot Skolforskningsinstitutet, som bildas den 1 januari 2015. Det är en myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat om skolan, för att öka kunskapen om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet.

– Politikerna behöver, liksom praktikerna i skolan, tillgång till state of the art, det vill säga veta var forskningsfronten ligger inom olika utbildningsvetenskapliga områden.

Anders Broman, forskare i statsvetenskap med inriktning mot skolan, ungdomar och politik vid Karlstads universitet, tror dock inte att forskningsrön har så stor betydelse för väljarna.

– Till viss del ökar trovärdigheten om politikerna hänvisar till olika studier – om forskningsresultaten är entydiga. Men skolan är en komplex fråga som alla har ”kunskap” om på ett annat sätt än andra politiska frågor. Man minns sin egen skoltid eller barnens.

– För väljarna spelar troligen känslan i vallöftena minst lika stor roll som fakta­underlaget.

Av Eva Barkeman

Illustration Sam Brewster

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014

Folkpartiet

VALET 2014

Skolporten har frågat riksdagspartierna vilka som är deras tre viktigaste skolpolitiska frågor inför höstens val. Men har politiken grund i forskningen? Skolporten har granskat några av förslagen.

Läs mer på Skolporten.se/valet

 

 

Länkar till artikeln:

Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan. Utbildningsdepartementet, SOU 2014:5

I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet. SOU 2010:67

Visible learning, av John Hattie (2009), visible-learning.org/2009/02/visible-learning-meta-study

Synligt lärande. Presentation av en studie av vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges kommuner och landsting 2011.

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Nummer 2013:3 (Kan vi lita på PISA?)

Sidan publicerades 2014-04-11 09:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-24 13:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

På elevens sida – möt Ann-Marie Begler

Skolans utmaning handlar om de svaga eleverna, de som har sämst förutsättningar för att lära sig. Det menar Ann-Marie Begler, Skolinspektionens chef.

”Barn och unga behöver vara med och planera sexualundervisningen”

Många elever vill att en större del av sexualundervisningen ska röra relationer och identitetsfrågor. Sexualiteten blir då också mer inlemmad i allmän livskunskap, etiska frågor, sociala och psykologiska aspekter. Det skriver lärare, fackboksförfattare och föreläsare som är engagerade i frågor kring sexualundervisning.

Maria: Därför är jag lärare

Maria Sjöndin, lärare på Forsa folkhögskola, berättar om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

”Skyll inte på de arbetslösa – fixa yrkesutbildningen”

I dag har de flesta arbetsgivare svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Det är lätt att skylla på de arbetslösa. Men det är bättre att styra fler till utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden, skriver DN på ledarplats.

Lärare satte elkabel runt halsen på elev – riskerar disciplinstraff

Den lärare i Piteå som avskedats efter att ha placerat en elkabel runt en elevs hals bör få en varning för sitt agerande, skriver Skolinspektionen i en anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd.

Tre frågor om framtiden för nedstängda Jacobiskolan

I våras beslutade Skolinspektionen att återkalla alla godkännanden för Stiftelsen för Bildning i Sverige, tidigare Al-Azharstiftelsen, som driver Jacobiskolan i Vällingby. Det handlade om ”bristande lämplighet i ägar- och ledningskretsen”.

Så ska en app göra barn mer delaktiga i sin vardag i Kungsbacka

Vad blir det för mat idag? Eller: vad ska vi göra? Det är frågor som förskolebarn i Kungsbacka kan ställa till en skärm. Tanken är att appen ska göra dem mer delaktiga i sin vardag, något som har testats under våren. Nu vill kommunen att det införs på alla förskolor i kommunen.

Replik: M och SD fäller alla förslag som skulle få bort marknadsflummet

Det är inte förvånande att Ulla Hamilton försvarar friskolornas orättvisa privilegier men M och SD sviker barnen när de stoppar förslag som tar itu med marknadsskolans problem, skriver Gunilla Svantorp (S), ordförande i utbildningsutskottet, i en replik.

”Det viktigaste är att eleverna läser längre texter”

Läs vår intervju med Ulf Fredriksson, docent i pedagogik, som ska föreläsa på Skolportens konferens Svenska för låg- och mellanstadiet. Han kommer att tala om svenska elevers läsutveckling.

Nya regler ska ge ökad trygghet och studiero

Från den 1 augusti gäller ändringar i skollagen som innebär att all personal i skolan får göra det som är befogat för att öka tryggheten och studieron. Det kan till exempel handla om att ingripa fysiskt för att avvärja våld och kränkningar. Det blir även enklare för rektorn att ta beslut om avstängning. Samtidigt införs nya bestämmelser som reglerar användning och omhändertagande av mobiltelefoner.

Skilda förutsättningar och lokala lösningar – Kompetensförsörjning i förskola, skola och vuxenutbildning

SKR har träffat över hundra kommuner från hela landet för att samtala om lokala lägesbilder och strategier. Engagemanget och kreativiteten som finns lokalt är stora. I denna rapport lyfter vi en del av de intressanta bilder och exempel på åtgärder som vi fått ta del av. (pdf)

Så går det för eleverna i Göteborgs Stads grundskolor

Nu har elevernas preliminära kunskapsresultat för vårterminen 2022 kommit. Resultaten visar bland annat att pojkarnas kunskapsresultat ökar jämfört med föregående år. Nu börjar arbetet med att analysera varför det går som det gör för eleverna.

LR-ombuden rasar över undermåliga skolor: ”Som ett u-land”

I Göteborg är vissa skolor i så dåligt skick att lärarna skäms när föräldrar kommer på besök. I Ängelholm huseras var tredje elev i tillfälliga paviljonger. ”Det känns som att stiga in i ett u-land när det är trasiga toaletter, sönderrivna tapeter och doft av mögel”, säger HP Tran, LR:s lokalombud på Tångenskola

Ebba Busch (KD): Stopp för religiösa friskolor löser inte ett enda problem

Liberalernas partistyrelse svänger – och vill att Sveriges religiösa friskolor ska avvecklas under nästa mandatperiod, som Ekot tidigare berättat. Det här är symbolpolitik, enligt KD-ledaren Ebba Busch.

När får alla elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek? – DIK presenterar ny rapport om skolbiblioteken

I dag ska alla elever i Sverige enligt lag ha tillgång till ett skolbibliotek. Det har inte alla. I DIK:s nya rapport kan vi konstatera att av de totalt nära 1,6 miljoner eleverna som gick i grundskolan (inklusive förskoleklass) och gymnasiet 2019 var det bara 556 000, eller ca 35 procent, som hade tillgång till ett bibliotek på den egna skolenheten som var bemannat på minst halvtid.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Hur kan man motverka kunskapsmotstånd?
  Åsa Wikforss

Hur kan man motverka kunskapsmotstånd?

Läs vår intervju med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, som ska föreläsa på Skolportens konferens Källkritik. Hon kommer att tala om kunskapsmotstånd.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Annica Henrysson blir ny gymnasiechef i Skövde kommun

Annica Henrysson efterträder Bengt Stenhammar som gymnasiechef i Skövde kommun. Annica har en lång erfarenhet från olika delar av skolans verksamhet och kommer närmast från en tjänst som avdelningschef inom sektor utbildning i Mariestads kommun.

Mot nya utmaningar – ännu en chef slutar

Landskronas skolchef Fredrik Menkus Wegbratt ut ett mejl till personalen på sin förvaltning att han slutar. Detta efter blott två år på tjänsten.

Carina Högberg ny rektor på Västanviks folkhögskola

Carina Högberg är ny rektor på Västanviks folkhögskola.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Årets lärare vill vara mjuk

Lågstadieläraren Anna Rydberg har arbetat på Husbygårdsskolan i drygt 20 år. Nu prisas hon för sitt lågmälda sätt att undervisa, vilket skapar ett tryggt klimat i klassen. ”Jag vill vara en mjuk lärare som inte behöver höja rösten”, säger hon.

Rekordstort intresse för Pantresan – första pris till Bärstadsskolan i Värmland

Intresset för skoltävlingen Pantresan har varit rekordstort. Aldrig tidigare har så många skolklasser varit med och tävlat, 742 stycken. I tuff konkurrens är nu vårens vinnarklass utsedd: Bärstadsskolan klass 3 Röd i Hammarö i Värmland.

Grattis Fredrika skola – årets bokväckare 2022!

Årets bokväckare 2022 tilldelas Fredrika skola: ”Som visat hur mycket en liten byskola med stort hjärta kan åstadkomma. Fredrika skola har gjort läsning till ett samtalsämne i bygden, och fått både förskolan, föräldrarna och resten av byn med på sitt glädjefyllda bokväckartåg.”

Läs fler
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier