Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Höjd lärarstatus, tidiga insatser och mer lärtid i skolan. Det lyfter de flesta riksdagspartier fram i sin skol­politik.
Men när det gäller det fria skolvalet går åsikterna isär. 

Elisabet Nihlfors

Elisabet Nihlfors, docent vid Uppsala universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.
Foto: Vetenskapsrådet/Magnus Jando

Den senaste Pisa-rapporten, som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning, visar en kraftig nedgång för svenska elever. Resultatet engagerar både politiker och väljare, liksom forskare.

Inför valet i höst anser fyra av tio svenskar att skolan är det viktigaste politikområdet, enligt en mätning från DN/Ipsos i januari.

Till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan, eller bristen på densamma, och frågan om det fria skolvalet och dess betydelse för kvaliteten i skolan har blivit en av de mest brännande i skoldebatten.

Anders Jakobsson, professor i pedagogik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Malmö högskola, är en av de forskare som analyserat Pisaresultaten under 2000-talet för att försöka förstå vad som gått snett.

Han har sett att nedgången inte är jämn. De lågpresterande eleverna uppvisar en mycket kraftig nedgång, medan nedgången är mindre hos högpresterande.

– Om vi tittar på skolnivå i stället för på individnivå, ser vi att skillnaden mellan de bästa och de sämsta skolorna har fördubblats när det gäller resultaten i naturvetenskap under 2000-talet, och tredubblats när det gäller läsförståelse. Vi har fått en väldigt stor skillnad mellan olika skolor som vi inte sett tidigare, säger Anders Jakobsson.

Han pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

– Det har lett till en rangordning av skolorna i en kommun, där det blivit viktigt för ambitiösa föräldrar att välja ”rätt” skola för sina barn. Det ger en negativ effekt på de kvarvarande eleverna som är låg- eller mellanpresterande. Undervisning som bygger på att eleverna bara ska få godkänt sänker nivån. Det blir ganska torftigt och ger en sämre skola. I de länder som presterar bra i Pisaundersökningen är alla skolor bra.

Även Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation, och därmed till minskad likvärdighet.

Hur ska då likvärdigheten ökas? Ligger lösningen i att begränsa det fria skolvalet? Eller i ägandeskapet? Här glider partiernas åsikter isär.

Centerpartiet tror starkt på individens rätt att välja skola och anser att konkurrensen i fria skolval ger högre kvalitet.

Folkpartiet, med skolminister Jan Björklund i spetsen, förklarar både sjunkande studieresultat och lärarstatus med kommunaliseringen. Han vill återförstatliga skolan, precis som Sverigedemokraterna. Även en majoritet av folket, inklusive den svenska lärarkåren, anser att staten har bäst förutsättningar för att skapa en likvärdig skola, enligt Lärarnas Riksförbund.

Dessa åsikter stöds av Leif Lewins statliga utredning Staten får inte abdikera, som i februari konstaterade att genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan 1991 blev ett misslyckande. I samband med kommunaliseringen infördes friskolereformen och det fria skolvalet, som innebär att skolpengen följer med eleven till den skola där han eller hon placeras efter sitt val.

Vänsterpartiet är det enda parti som mycket tydligt vill förbjuda vinstdrivande friskolor: ”Skolpengen ska gå till undervisning, inte till vinstuttag eller räntebetalningar.”

Något som förenar alla partier är behovet av att öka statusen för läraryrket. Framför allt lyfts höjda löner, kompetensutveckling och en minskad administrationsbörda fram. Lärarna ska kunna fokusera på sitt jobb.

Anders_Jakobsson

Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, har analyserat Pisaresultaten.
Foto: Moa Duvarci Engman

I Pisaundersökningen får länder med höga lärarlöner goda resultat. Men lönen är inte hela lösningen.

– Att få utvecklas i sitt arbete har en rejäl effekt, säger Anders Jakobsson.

Han hänvisar till den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties uppmärksammade forskningsöversikt Visible Learning från 2009. Vidareutbildning genom kurser och resor är viktigt. Även karriärtjänster är en bra väg.

– Det gäller att styra duktiga och ambitiösa lärare till lågpresterande elever. Ge lärarna uppdrag med högre lön, och en utmaning: ”Vänd på den här trenden”. Annars finns det stor risk för att vi kommer att se en fortsatt nedåtgående spiral, och de sämsta skolorna läggs ner – men det löser inte problemet. Eleverna finns ju kvar, säger Anders Jakobsson.

Flera av riksdagspartierna vill ha mer lärtid i skolan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tror på mindre klasser för att ge eleverna mer tid med sin lärare och Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter fram fler lektionstimmar.

Enligt John Hattie ger färre elever i en klass dock inte automatiskt någon effekt om man inte samtidigt ändrar pedagogiken.

– Sverige har ganska få matte­timmar, men andra länder med bättre Pisaresultat har ännu färre timmar. Kvaliteten finns inte i antalet timmar, utan i innehållet – engagerade lärare som gör ämnet spännande och roligt, säger Anders Jakobsson.

Ett annat område som flera partier lyfter fram är tidiga insatser för att fånga upp svaga elever och ge dem extra stöd, bland annat genom fler specialpedagoger. Men hur det ska gå till är inte självklart.

Folkpartiet vill identifiera de elever som är i behov av särskilt stöd med hjälp av betyg redan i fjärde klass, men det finns inga belägg för att betyg före 12–13 års ålder får eleverna att prestera bättre, enligt Anders Jakobsson. Inte heller nivågruppering har positiva effekter, som bland andra Sverigedemokraterna föreslår.

Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Malmö högskola, poängterar att specialpedagogiskt stöd bäst ges inom eller i anslutning till den vanliga undervisningen. Det är mindre utpekande.

– Det gäller att ha en god verksamhet redan i förskolan, att jobba förebyggande. En god undervisning ger färre elever i behov av särskilt stöd.

Han menar att politikerna bara pratar om kunskapsmålet i Pisadebatten, och glömmer bort att uppdraget i skollagen är mycket bredare: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.”

– Det sociala uppdraget måste gå hand i hand med kunskapsuppdraget.

Även Elisabet Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet samt gästprofessor vid Centrum för skolledarutveckning vid Umeå universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.

– Politikerna bör ta tag i de stora övergripande frågorna, som ”Vad är skolan till för?”, ”Vart är vi på väg?”, ”Varför är en hög utbildningsnivå hos alla en angelägenhet för Sverige?”. Detaljerna, som antal elever i klassen, kan lärarna bestämma.

Men politik handlar om att vilja någonting. Medvetenheten om att det finns forskning inom skolområdet är hög, och det är lätt att söka stöd för sina egna tankar och idéer.

– Man kan inte bara titta lösryckt på en studie, utan det handlar om att lägga samman flera forskningsrapporter, säger Elisabet Nihlfors.

Hon ser fram emot Skolforskningsinstitutet, som bildas den 1 januari 2015. Det är en myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat om skolan, för att öka kunskapen om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet.

– Politikerna behöver, liksom praktikerna i skolan, tillgång till state of the art, det vill säga veta var forskningsfronten ligger inom olika utbildningsvetenskapliga områden.

Anders Broman, forskare i statsvetenskap med inriktning mot skolan, ungdomar och politik vid Karlstads universitet, tror dock inte att forskningsrön har så stor betydelse för väljarna.

– Till viss del ökar trovärdigheten om politikerna hänvisar till olika studier – om forskningsresultaten är entydiga. Men skolan är en komplex fråga som alla har ”kunskap” om på ett annat sätt än andra politiska frågor. Man minns sin egen skoltid eller barnens.

– För väljarna spelar troligen känslan i vallöftena minst lika stor roll som fakta­underlaget.

Av Eva Barkeman

Illustration Sam Brewster

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014

Folkpartiet

VALET 2014

Skolporten har frågat riksdagspartierna vilka som är deras tre viktigaste skolpolitiska frågor inför höstens val. Men har politiken grund i forskningen? Skolporten har granskat några av förslagen.

Läs mer på Skolporten.se/valet

 

 

Länkar till artikeln:

Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan. Utbildningsdepartementet, SOU 2014:5

I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet. SOU 2010:67

Visible learning, av John Hattie (2009), visible-learning.org/2009/02/visible-learning-meta-study

Synligt lärande. Presentation av en studie av vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges kommuner och landsting 2011.

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Nummer 2013:3 (Kan vi lita på PISA?)

Sidan publicerades 2014-04-11 09:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-24 13:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

På elevens sida – möt Ann-Marie Begler

Skolans utmaning handlar om de svaga eleverna, de som har sämst förutsättningar för att lära sig. Det menar Ann-Marie Begler, Skolinspektionens chef.

Regeringen: Lärartimmar ska höja resultaten

Två timmars lärarlett läxstöd i veckan och utökad lovskola. Det är regeringens förslag för bättre skolresultat. ”Mer undervisningstid är ingen garant för ökad kunskapsutveckling, det är att ge lärarna och eleverna rätt förutsättningar som är avgörande”, säger Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

De vågar prata om heder

I dag den 21 januari är det exakt 20 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin far. På svenska skolor pågår än i dag arbetet med att frigöra flickor från hedersrelaterat våld- och förtryck. Gottsundaskolan i Uppsala har elever i varje klass som begränsas av hedersnormer. Nu angriper man problemet på ett nytt och tydligare sätt.

”Hur hade det låtit om kjolmätning hade skett på en muslimsk skola?”

Många har med rätta blivit bestörta av avslöjandet om att man mäter flickors kjollängd på Engelska skolan för att de inte ska distrahera manliga lärare. Men från högern är det tyst, skriver Per Markus Risman (V).

Extrema pressen på skolorna lättar något

Den skenande smittspridningen och frånvaron har satt skolväsendet under extrem press. Det handlar om att planera undervisningen dag för dag, nästan timme för timme. Hoppet är att situationen ska bli mindre ansträngd när karantänsreglerna nu lättar.

Slöjförbud i skolan ska prövas av högsta instans

Högsta förvaltningsdomstolen beviljade på torsdagen prövningstillstånd i frågan om slöjförbud i skolan. Skurup och Staffanstorp har tidigare fattat beslut om det inte ska vara tillåtet att bära huvudduk i kommunernas skolor. Men besluten har underkänts av både förvaltningsrätten och kammarrätten som kom fram till att kommunernas beslut strider mot religionsfriheten.

Förbudet: Utmanande urringning och kort kjol

Internationella Engelska Skolan i Täby har ett förbud mot ”utmanande urringning” – och mäter flickors kjolar. Om de är för korta delas svarta extrakläder ut, uppger Aftonbladet. ”Vi har inte uppfattat det som något större problem”, skriver skolans rektor Alastair Wither i ett mejl till tidningen.

Eleven på Engelska skolan: Rektorn ljuger

Eleverna på Engelska skolan i Täby tvingas följa strikta klädkoder. Några protester har det inte varit tal om, menade skolans rektor Alastair Wither. Men en elev som Expressen talat med vittnar om såväl protester som upplevd sexualisering. ”De har sagt ”var inte sexig i skolan”, säger en elev till Expressen.

Niorna får välja gymnasium – utan att se skolorna de ska gå på

Det blir inte många besök i gymnasiet för niondeklassare som gör sitt val till hösten, eftersom de flesta östgötska gymnasieskolor även i år har tvingats ställa in – eller skjuta upp – besöken till omvalsperioden. Liksom förra året är det samhällsspridningen av covid-19 som ställer till det när niondeklassarna ska göra sina framtidsval.

Därför satsar Linköping miljoner på smarta barn

Barn med med särskild begåvning får extra hjälp i Linköping där man som enda kommun i länet öronmärker pengar till dessa barn.”Det är elever som har en särskild begåvning och som har stora behov av stimulans i skolan”, säger Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Skolchefen: Vi står inför en bemanningskollaps

Hushållskarantänen måste slopas, det menar Laholms skolchef Richard Mortenlind som beskriver ett katastrofalt bemanningsläge där det inte funkar att ha frisk personal hemma. ”Just nu står vi inför en bemanningskollaps inom samhällsservicen, man måste avskaffa hushållskarantän”, säger han.

Kapitalet flyr välfärdssektorn

Skattefinansierade skolor och vårdföretag lockar inte längre placerarna. Den politiska risken är för stor. Bedömare menar att vi står inför ett kaos inom välfärden om alla dess privata bolag ska återkommunaliseras.

Professorn om fusket inom komvux på entreprenad: ”Sluta lappa och laga”

Som jag tillsammans med kollegor skrivit om på annat håll, är grundproblemet oviljan att reformera det svenska extrema marknadsorganiserade och dysfunktionella utbildningssystemet från grunden. Snarare försöker politiker lappa och laga, skriver Andreas Fejes, professor vid Linköpings universitet.

Wiman: Skolan är lika eftersatt som den alltid varit

Vi är vana att inte få hjälp, att rädda upp, att släcka yviga lågor och skenande bränder. Men två år in i pandemin är gränsen passerad och motståndskraften mycket låg, skriver Maria Wiman i en krönika.

”När skolkoncernerna växer dräneras alla andra skolor på resurser”

Det är själva expansionen som ger upphov till negativa konsekvenser för barn, elever, lärare och därmed på sikt för hela samhället, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.  

Skolportens konferenser
Skolportens magasin
Erbjudande till dig som blir prenumerant på Skolportens magasin!

Erbjudande till dig som blir prenumerant på Skolportens magasin!

För endast 349 kr får du 6 nr (ord. pris 590 kr helår) av Skolportens magasin – och kan köpa kompetensutveckling till kampanjpris hos Studentlitteratur!

Se alla böcker med kampanjpris och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Musikskapande stärker elever med särskilda behov
  Per Nylén

Musikskapande stärker elever med särskilda behov

Per Nylén, förskollärare, musikpedagog och låtskrivare, ska föreläsa på Skolportens konferens Musik för grundskolan. Han kommer att tala om sitt musikprojekt för barn med särskilda behov.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Namn och Nytt
Särskolan får ny rektor

Den 14 mars 2022 tillträder Anna Léven i tjänsten som tillförordnad rektor för grundsärskolan på Gotland.

Ylva Appelgren tillförordnad skolchef

Ylva Appelgren tillträder som skolchef den 17 januari. Hon efterträder Katarina Johansson.

Han är ny skolchef för Römosseskolorna

Römosseskolornas nye skolchef och ordförande i styrelsen är Johan Romberg. ”Mitt uppdrag är att slutföra det uppdraget den tidigare styrelsen gav, att ta bort de religiösa inslagen”, säger han

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

De kan konsten att vara snälla

Karim H, Karim M och Freja och resten av deras klass är experter på att vara snälla. Deras skola har nämligen fått ett snäll-stipendium.

Mensa: Hon är läraren som revolutionerat matematiken

Matematikveteranen Ulla Öberg har, som första lärare, utsetts till 2021 års vinnare av Mensapriset.

Digitala verktyg ett lyft på naturbruksprogrammet

Yrkesläraren Marie Törnqvist tycker att digitala verktyg passar bra även för yrkesutbildningar och har bland annat låtit lands­lags­tränare bedöma elevernas ridlektioner på film. Nyligen blev hon nominerad till Guldäpplet.

Läs fler
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier