Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Höjd lärarstatus, tidiga insatser och mer lärtid i skolan. Det lyfter de flesta riksdagspartier fram i sin skol­politik.
Men när det gäller det fria skolvalet går åsikterna isär. 

Elisabet Nihlfors

Elisabet Nihlfors, docent vid Uppsala universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.
Foto: Vetenskapsrådet/Magnus Jando

Den senaste Pisa-rapporten, som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning, visar en kraftig nedgång för svenska elever. Resultatet engagerar både politiker och väljare, liksom forskare.

Inför valet i höst anser fyra av tio svenskar att skolan är det viktigaste politikområdet, enligt en mätning från DN/Ipsos i januari.

Till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan, eller bristen på densamma, och frågan om det fria skolvalet och dess betydelse för kvaliteten i skolan har blivit en av de mest brännande i skoldebatten.

Anders Jakobsson, professor i pedagogik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Malmö högskola, är en av de forskare som analyserat Pisaresultaten under 2000-talet för att försöka förstå vad som gått snett.

Han har sett att nedgången inte är jämn. De lågpresterande eleverna uppvisar en mycket kraftig nedgång, medan nedgången är mindre hos högpresterande.

– Om vi tittar på skolnivå i stället för på individnivå, ser vi att skillnaden mellan de bästa och de sämsta skolorna har fördubblats när det gäller resultaten i naturvetenskap under 2000-talet, och tredubblats när det gäller läsförståelse. Vi har fått en väldigt stor skillnad mellan olika skolor som vi inte sett tidigare, säger Anders Jakobsson.

Han pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

– Det har lett till en rangordning av skolorna i en kommun, där det blivit viktigt för ambitiösa föräldrar att välja ”rätt” skola för sina barn. Det ger en negativ effekt på de kvarvarande eleverna som är låg- eller mellanpresterande. Undervisning som bygger på att eleverna bara ska få godkänt sänker nivån. Det blir ganska torftigt och ger en sämre skola. I de länder som presterar bra i Pisaundersökningen är alla skolor bra.

Även Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation, och därmed till minskad likvärdighet.

Hur ska då likvärdigheten ökas? Ligger lösningen i att begränsa det fria skolvalet? Eller i ägandeskapet? Här glider partiernas åsikter isär.

Centerpartiet tror starkt på individens rätt att välja skola och anser att konkurrensen i fria skolval ger högre kvalitet.

Folkpartiet, med skolminister Jan Björklund i spetsen, förklarar både sjunkande studieresultat och lärarstatus med kommunaliseringen. Han vill återförstatliga skolan, precis som Sverigedemokraterna. Även en majoritet av folket, inklusive den svenska lärarkåren, anser att staten har bäst förutsättningar för att skapa en likvärdig skola, enligt Lärarnas Riksförbund.

Dessa åsikter stöds av Leif Lewins statliga utredning Staten får inte abdikera, som i februari konstaterade att genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan 1991 blev ett misslyckande. I samband med kommunaliseringen infördes friskolereformen och det fria skolvalet, som innebär att skolpengen följer med eleven till den skola där han eller hon placeras efter sitt val.

Vänsterpartiet är det enda parti som mycket tydligt vill förbjuda vinstdrivande friskolor: ”Skolpengen ska gå till undervisning, inte till vinstuttag eller räntebetalningar.”

Något som förenar alla partier är behovet av att öka statusen för läraryrket. Framför allt lyfts höjda löner, kompetensutveckling och en minskad administrationsbörda fram. Lärarna ska kunna fokusera på sitt jobb.

Anders_Jakobsson

Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, har analyserat Pisaresultaten.
Foto: Moa Duvarci Engman

I Pisaundersökningen får länder med höga lärarlöner goda resultat. Men lönen är inte hela lösningen.

– Att få utvecklas i sitt arbete har en rejäl effekt, säger Anders Jakobsson.

Han hänvisar till den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties uppmärksammade forskningsöversikt Visible Learning från 2009. Vidareutbildning genom kurser och resor är viktigt. Även karriärtjänster är en bra väg.

– Det gäller att styra duktiga och ambitiösa lärare till lågpresterande elever. Ge lärarna uppdrag med högre lön, och en utmaning: ”Vänd på den här trenden”. Annars finns det stor risk för att vi kommer att se en fortsatt nedåtgående spiral, och de sämsta skolorna läggs ner – men det löser inte problemet. Eleverna finns ju kvar, säger Anders Jakobsson.

Flera av riksdagspartierna vill ha mer lärtid i skolan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tror på mindre klasser för att ge eleverna mer tid med sin lärare och Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter fram fler lektionstimmar.

Enligt John Hattie ger färre elever i en klass dock inte automatiskt någon effekt om man inte samtidigt ändrar pedagogiken.

– Sverige har ganska få matte­timmar, men andra länder med bättre Pisaresultat har ännu färre timmar. Kvaliteten finns inte i antalet timmar, utan i innehållet – engagerade lärare som gör ämnet spännande och roligt, säger Anders Jakobsson.

Ett annat område som flera partier lyfter fram är tidiga insatser för att fånga upp svaga elever och ge dem extra stöd, bland annat genom fler specialpedagoger. Men hur det ska gå till är inte självklart.

Folkpartiet vill identifiera de elever som är i behov av särskilt stöd med hjälp av betyg redan i fjärde klass, men det finns inga belägg för att betyg före 12–13 års ålder får eleverna att prestera bättre, enligt Anders Jakobsson. Inte heller nivågruppering har positiva effekter, som bland andra Sverigedemokraterna föreslår.

Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Malmö högskola, poängterar att specialpedagogiskt stöd bäst ges inom eller i anslutning till den vanliga undervisningen. Det är mindre utpekande.

– Det gäller att ha en god verksamhet redan i förskolan, att jobba förebyggande. En god undervisning ger färre elever i behov av särskilt stöd.

Han menar att politikerna bara pratar om kunskapsmålet i Pisadebatten, och glömmer bort att uppdraget i skollagen är mycket bredare: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.”

– Det sociala uppdraget måste gå hand i hand med kunskapsuppdraget.

Även Elisabet Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet samt gästprofessor vid Centrum för skolledarutveckning vid Umeå universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.

– Politikerna bör ta tag i de stora övergripande frågorna, som ”Vad är skolan till för?”, ”Vart är vi på väg?”, ”Varför är en hög utbildningsnivå hos alla en angelägenhet för Sverige?”. Detaljerna, som antal elever i klassen, kan lärarna bestämma.

Men politik handlar om att vilja någonting. Medvetenheten om att det finns forskning inom skolområdet är hög, och det är lätt att söka stöd för sina egna tankar och idéer.

– Man kan inte bara titta lösryckt på en studie, utan det handlar om att lägga samman flera forskningsrapporter, säger Elisabet Nihlfors.

Hon ser fram emot Skolforskningsinstitutet, som bildas den 1 januari 2015. Det är en myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat om skolan, för att öka kunskapen om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet.

– Politikerna behöver, liksom praktikerna i skolan, tillgång till state of the art, det vill säga veta var forskningsfronten ligger inom olika utbildningsvetenskapliga områden.

Anders Broman, forskare i statsvetenskap med inriktning mot skolan, ungdomar och politik vid Karlstads universitet, tror dock inte att forskningsrön har så stor betydelse för väljarna.

– Till viss del ökar trovärdigheten om politikerna hänvisar till olika studier – om forskningsresultaten är entydiga. Men skolan är en komplex fråga som alla har ”kunskap” om på ett annat sätt än andra politiska frågor. Man minns sin egen skoltid eller barnens.

– För väljarna spelar troligen känslan i vallöftena minst lika stor roll som fakta­underlaget.

Av Eva Barkeman

Illustration Sam Brewster

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014

Folkpartiet

VALET 2014

Skolporten har frågat riksdagspartierna vilka som är deras tre viktigaste skolpolitiska frågor inför höstens val. Men har politiken grund i forskningen? Skolporten har granskat några av förslagen.

Läs mer på Skolporten.se/valet

 

 

Länkar till artikeln:

Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan. Utbildningsdepartementet, SOU 2014:5

I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet. SOU 2010:67

Visible learning, av John Hattie (2009), visible-learning.org/2009/02/visible-learning-meta-study

Synligt lärande. Presentation av en studie av vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges kommuner och landsting 2011.

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Nummer 2013:3 (Kan vi lita på PISA?)

Sidan publicerades 2014-04-11 09:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-24 13:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

På elevens sida – möt Ann-Marie Begler

Skolans utmaning handlar om de svaga eleverna, de som har sämst förutsättningar för att lära sig. Det menar Ann-Marie Begler, Skolinspektionens chef.

Böter för igenkänning

Det blir 200 000 kronor i böter för Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå som har använt ansiktsigenkänning för att göra närvarokoll av elever under lektioner. Men it-strateg och tidigare rektor Tommy Lindmark säger att han inte håller med om Datainspektionens beslut.

”Eländes elände – skolproblemen förstoras alltid vid skolstarten”

Skolan är i fokus hela året, men debatten blir mer negativ ju närmare höstterminsstarten vi kommer. Det är viktigt för skolans huvudmän, chefer och lärare att se detta årligen återkommande fenomen, men också att förhålla sig till detta. Ansvariga och berörda slås annars ned av den många gånger aggressiva debatten. Man behöver verkligen inte bry sig om allt som skrivs. Man behöver inte läsa artiklarna. Skriv post-it-lappar och sätt upp dem väl synligt: ”Strunta i mediedebatten!”, skriver föreläsaren och debattören Åsa Morberg.

”Mer idrott och hälsa ger bättre skolresultat”

Regeringens satsning på mer idrott och hälsa i skolan är en droppe i havet. Det som behövs är inte några minuter mer i veckan, utan fysisk rörelse för alla elever varje dag, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

Skolplattform läcker omdömen och elevdata – Stockholms stad panikstänger

Förutom att Stockholms skolplattform fortfarande är seg har en förälder nu gjort upptäckten att den som har inloggning enkelt kan ta fram alla elevers omdömen. Dessutom går det att hitta namn och personnummer till alla barn och lärare i stadens skolor. Vid lunchtid stängdes en del av plattformen.

Helena Hedman Skoglund (L): Skolan måste möta upp de behov som finns

Antalet hemmasittande barn har ökat i Uppsala, och många är det som är frustrerade och inte tycker att kommunen och skolorna gör tillräckligt.

Kräver 150 000 – för lång tenta

En student kräver skadestånd från Lunds Universitet efter en nio timmar lång tenta. ”Med hennes funktionsnedsättning är det som att sitta och skriva i ett dygn”, säger Karin Henrikz på Malmö mot diskriminering

Ökat söktryck på internationella universitetsutbildningar

Antalet sökande till universitetens och högskolornas internationella utbildningar ökar. De drygt 4 700 personer som vill komma till Sverige för att plugga kurser eller program på grundnivå till våren är 5 procent fler än inför våren 2019.

Gymnasielärare Jenny Edvardsson: Låt oss vara lärare

På måndagen släppte Lärarnas riksförbund en rapport som visar att 6 av 10 gymnasielärare överväger att lämna yrket eftersom det är för stressigt och för hög arbetsbelastning.Gymnasieläraren Jenny Edvardsson tror att en av orsakerna är den ökade administrationen.

Trenden: Klagomålen ökar i hela samhället

Huvudmännen är dåliga på att ta hand om klagomål. Det leder bland annat till att lärare och rektorer få ta hand om ärenden som är huvudmännens ansvar. Det befarar Skolinspektionen, som inleder en ny granskning.

Stor brist på behörig fritidspersonal i Malmö

Bristen på behörig fritidspersonal är akut i Malmö inför hösten. Men det finns planer på hur det nya legitimationskravet för fritidspedagoger ska lösas. Personal som redan jobbar på stadens fritidshem ska få chansen att bli behöriga genom en särskild utbildning.

Utbildningsministern tror på lönebonusen – ska locka fler lärare till utsatta områden

Regeringen tror att lönebonusen kommer höja läraryrkets attraktivitet och hjälpa skolor i utsatta områden att kunna rekrytera erfarna lärare. Samtidigt framhåller utbildningsministern att det är arbetsgivarnas ansvar att se till att alla lärare känner att de har en rättvis lön.

SD:s förslag för att stoppa skolket – ansiktskameror

Under kommunstyrelsens sammanträde den 14 augusti i Malmö la Sverigedemokraterna fram en motion om kameror som ska registrera elever. Syftet är att minska på skolkandet och minska på lärarnas administrativa börda. ”Vi vill prova det på Malmö skolor, och försöka få ner skolket eftersom det finns ett problem med att många skolkar”, säger Magnus Olsson, gruppledare för SD.  

Forskare: Datorn i klassrummet blir ännu en distraktion

Han är teknikoptimisten och digitaliseringsivraren som varnar för att ”slänga in” en massa datorer och surfplattor i klassrummen utan tillräcklig kunskap om följderna. ”Vi riskerar ett nytt kunskapsras och en förlorad generation”, säger professorn och hjärnforskaren Torkel Klingberg.

Fackets larm: Rika föräldrar lägger sig i lärarnas arbete

Föräldrar till elever i välbärgade områden betraktar allt oftare sig själva och sitt barn som kunder i skolan – och det skapar problem. Det menar Andrea Meiling, ordförande i Lärarförbundet region väst. ”Man har kommit upp sig i smöret och tycker att man kan bestämma. Kunden har ju alltid rätt”, säger hon.

Konferenser
Lediga jobb
Alla lediga jobb
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute nu

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning.

Prova på-pris: 2 nr/99 kr!
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att söka dig vidare?

Dags att söka dig vidare?

Funderar du på nytt jobb efter sommaren? Missa inte Skolportens fokussida med nyheter om lön och karriär för dig som är lärare och skolledare!

Till Lön och karriär
Mest läst senaste veckan

Betygssystemet ska göras om: ”Minskar kraven på dokumentation”

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens – skolans betygssystem ska göras om.  Under den nuvarande mandatperioden vill partierna få till en reform där kurs- och ämnesplanerna i grundskolan revideras och förenklas.

Före detta skolchef får 1,4 miljoner i avgångsvederlag

Beslutet att säga upp Sölvesborgs barn- och utbildningschef Martin Eksath kostar skattebetalarna 1,4 miljoner. Det rapporterar Blekinge läns tidning.

Betygsexperten kräver mer av regeringen

Tydligare kunskapskrav och större betoning på faktainlärning i lägre årskurser – det lovar utbildningsminister Anna Ekström (S). Men betygsexperten Per Måhl tycker att styrdokumenten saknar konkreta uppgifter för vad lärare ska göra.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier