Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Höjd lärarstatus, tidiga insatser och mer lärtid i skolan. Det lyfter de flesta riksdagspartier fram i sin skol­politik.
Men när det gäller det fria skolvalet går åsikterna isär. 

Elisabet Nihlfors

Elisabet Nihlfors, docent vid Uppsala universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.
Foto: Vetenskapsrådet/Magnus Jando

Den senaste Pisa-rapporten, som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning, visar en kraftig nedgång för svenska elever. Resultatet engagerar både politiker och väljare, liksom forskare.

Inför valet i höst anser fyra av tio svenskar att skolan är det viktigaste politikområdet, enligt en mätning från DN/Ipsos i januari.

Till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan, eller bristen på densamma, och frågan om det fria skolvalet och dess betydelse för kvaliteten i skolan har blivit en av de mest brännande i skoldebatten.

Anders Jakobsson, professor i pedagogik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Malmö högskola, är en av de forskare som analyserat Pisaresultaten under 2000-talet för att försöka förstå vad som gått snett.

Han har sett att nedgången inte är jämn. De lågpresterande eleverna uppvisar en mycket kraftig nedgång, medan nedgången är mindre hos högpresterande.

– Om vi tittar på skolnivå i stället för på individnivå, ser vi att skillnaden mellan de bästa och de sämsta skolorna har fördubblats när det gäller resultaten i naturvetenskap under 2000-talet, och tredubblats när det gäller läsförståelse. Vi har fått en väldigt stor skillnad mellan olika skolor som vi inte sett tidigare, säger Anders Jakobsson.

Han pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

– Det har lett till en rangordning av skolorna i en kommun, där det blivit viktigt för ambitiösa föräldrar att välja ”rätt” skola för sina barn. Det ger en negativ effekt på de kvarvarande eleverna som är låg- eller mellanpresterande. Undervisning som bygger på att eleverna bara ska få godkänt sänker nivån. Det blir ganska torftigt och ger en sämre skola. I de länder som presterar bra i Pisaundersökningen är alla skolor bra.

Även Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation, och därmed till minskad likvärdighet.

Hur ska då likvärdigheten ökas? Ligger lösningen i att begränsa det fria skolvalet? Eller i ägandeskapet? Här glider partiernas åsikter isär.

Centerpartiet tror starkt på individens rätt att välja skola och anser att konkurrensen i fria skolval ger högre kvalitet.

Folkpartiet, med skolminister Jan Björklund i spetsen, förklarar både sjunkande studieresultat och lärarstatus med kommunaliseringen. Han vill återförstatliga skolan, precis som Sverigedemokraterna. Även en majoritet av folket, inklusive den svenska lärarkåren, anser att staten har bäst förutsättningar för att skapa en likvärdig skola, enligt Lärarnas Riksförbund.

Dessa åsikter stöds av Leif Lewins statliga utredning Staten får inte abdikera, som i februari konstaterade att genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan 1991 blev ett misslyckande. I samband med kommunaliseringen infördes friskolereformen och det fria skolvalet, som innebär att skolpengen följer med eleven till den skola där han eller hon placeras efter sitt val.

Vänsterpartiet är det enda parti som mycket tydligt vill förbjuda vinstdrivande friskolor: ”Skolpengen ska gå till undervisning, inte till vinstuttag eller räntebetalningar.”

Något som förenar alla partier är behovet av att öka statusen för läraryrket. Framför allt lyfts höjda löner, kompetensutveckling och en minskad administrationsbörda fram. Lärarna ska kunna fokusera på sitt jobb.

Anders_Jakobsson

Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, har analyserat Pisaresultaten.
Foto: Moa Duvarci Engman

I Pisaundersökningen får länder med höga lärarlöner goda resultat. Men lönen är inte hela lösningen.

– Att få utvecklas i sitt arbete har en rejäl effekt, säger Anders Jakobsson.

Han hänvisar till den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties uppmärksammade forskningsöversikt Visible Learning från 2009. Vidareutbildning genom kurser och resor är viktigt. Även karriärtjänster är en bra väg.

– Det gäller att styra duktiga och ambitiösa lärare till lågpresterande elever. Ge lärarna uppdrag med högre lön, och en utmaning: ”Vänd på den här trenden”. Annars finns det stor risk för att vi kommer att se en fortsatt nedåtgående spiral, och de sämsta skolorna läggs ner – men det löser inte problemet. Eleverna finns ju kvar, säger Anders Jakobsson.

Flera av riksdagspartierna vill ha mer lärtid i skolan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tror på mindre klasser för att ge eleverna mer tid med sin lärare och Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter fram fler lektionstimmar.

Enligt John Hattie ger färre elever i en klass dock inte automatiskt någon effekt om man inte samtidigt ändrar pedagogiken.

– Sverige har ganska få matte­timmar, men andra länder med bättre Pisaresultat har ännu färre timmar. Kvaliteten finns inte i antalet timmar, utan i innehållet – engagerade lärare som gör ämnet spännande och roligt, säger Anders Jakobsson.

Ett annat område som flera partier lyfter fram är tidiga insatser för att fånga upp svaga elever och ge dem extra stöd, bland annat genom fler specialpedagoger. Men hur det ska gå till är inte självklart.

Folkpartiet vill identifiera de elever som är i behov av särskilt stöd med hjälp av betyg redan i fjärde klass, men det finns inga belägg för att betyg före 12–13 års ålder får eleverna att prestera bättre, enligt Anders Jakobsson. Inte heller nivågruppering har positiva effekter, som bland andra Sverigedemokraterna föreslår.

Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Malmö högskola, poängterar att specialpedagogiskt stöd bäst ges inom eller i anslutning till den vanliga undervisningen. Det är mindre utpekande.

– Det gäller att ha en god verksamhet redan i förskolan, att jobba förebyggande. En god undervisning ger färre elever i behov av särskilt stöd.

Han menar att politikerna bara pratar om kunskapsmålet i Pisadebatten, och glömmer bort att uppdraget i skollagen är mycket bredare: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.”

– Det sociala uppdraget måste gå hand i hand med kunskapsuppdraget.

Även Elisabet Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet samt gästprofessor vid Centrum för skolledarutveckning vid Umeå universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.

– Politikerna bör ta tag i de stora övergripande frågorna, som ”Vad är skolan till för?”, ”Vart är vi på väg?”, ”Varför är en hög utbildningsnivå hos alla en angelägenhet för Sverige?”. Detaljerna, som antal elever i klassen, kan lärarna bestämma.

Men politik handlar om att vilja någonting. Medvetenheten om att det finns forskning inom skolområdet är hög, och det är lätt att söka stöd för sina egna tankar och idéer.

– Man kan inte bara titta lösryckt på en studie, utan det handlar om att lägga samman flera forskningsrapporter, säger Elisabet Nihlfors.

Hon ser fram emot Skolforskningsinstitutet, som bildas den 1 januari 2015. Det är en myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat om skolan, för att öka kunskapen om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet.

– Politikerna behöver, liksom praktikerna i skolan, tillgång till state of the art, det vill säga veta var forskningsfronten ligger inom olika utbildningsvetenskapliga områden.

Anders Broman, forskare i statsvetenskap med inriktning mot skolan, ungdomar och politik vid Karlstads universitet, tror dock inte att forskningsrön har så stor betydelse för väljarna.

– Till viss del ökar trovärdigheten om politikerna hänvisar till olika studier – om forskningsresultaten är entydiga. Men skolan är en komplex fråga som alla har ”kunskap” om på ett annat sätt än andra politiska frågor. Man minns sin egen skoltid eller barnens.

– För väljarna spelar troligen känslan i vallöftena minst lika stor roll som fakta­underlaget.

Av Eva Barkeman

Illustration Sam Brewster

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014

Folkpartiet

VALET 2014

Skolporten har frågat riksdagspartierna vilka som är deras tre viktigaste skolpolitiska frågor inför höstens val. Men har politiken grund i forskningen? Skolporten har granskat några av förslagen.

Läs mer på Skolporten.se/valet

 

 

Länkar till artikeln:

Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan. Utbildningsdepartementet, SOU 2014:5

I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet. SOU 2010:67

Visible learning, av John Hattie (2009), visible-learning.org/2009/02/visible-learning-meta-study

Synligt lärande. Presentation av en studie av vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges kommuner och landsting 2011.

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Nummer 2013:3 (Kan vi lita på PISA?)

Sidan publicerades 2014-04-11 09:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-24 13:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

På elevens sida – möt Ann-Marie Begler

Skolans utmaning handlar om de svaga eleverna, de som har sämst förutsättningar för att lära sig. Det menar Ann-Marie Begler, Skolinspektionens chef.

”Lägg ner slöjförbudet, SD – ni står inte över lagen”

När kommunpolitiker förbjuder rektorer att berätta för sina elever om svenska lagar och regler bryter det mot både lagar och demokratins grundvalar. Kommunpolitiker som tycker lagar är till för att brytas borde hitta ett annat yrke, skriver flera C-politiker om slöjförbudet i Skurup.

Stora brister i kommunernas hantering av utsatta barn

Utsatta barn och ungdomar riskerar att inte få den hjälp och det stöd som de har rätt till från sin kommun. Det visar en rapport från IVO.  

Ulrika Kragner blir ny biträdande förvaltningschef för barn- och utbildning

Nu är det klart vem som blir ny biträdande förvaltningschef på barn- och utbildning i Skara kommun. Ulrika Kragner tillträder tjänsten under våren och blir ett viktigt komplement i nuvarande ledningsgrupp.Hon kommer senast från Jönköpings kommun.

Nysatsning på fler ämneslärare i naturvetenskap och matematik

Kompletterande pedagogisk utbildning är vägen för att bli ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen och matematik för den som söker till universitetet inför hösten.

Så skapades syv-lyftet på Gotland

Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön. Inom utbildningssektorn har alla ansvar för elevernas framtid efter skolan – vilket bidrar till att studie- och yrkesvägledarna inte står ensamma. ”Jag kan se början på en förändring och en samsyn”, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.

”Samhällsgemenskap för alla”

Det finns en avgjord skillnad mellan invandring och integration. Debatten måste, med en mycket stram migrationspolitik som grund, nu mer komma att handla om integration. Nyanlända måste ges nycklar för att bli en del av samhällsgemenskapen. Att prioritera skolan och språket är avgörande. Det skriver tre kristdemokratiska politiker.

”Diskussion om granskning behöver utgå från dagens skolinspektion”

Skolinspektionens uppdrag och arbete är ofta föremål för debatt. Det ska självfallet kunna diskuteras hur inspektion bäst inriktas och kommer till nytta. Det är viktigt. Vi ska verka för att alla elever får en likvärdig utbildning och en trygg skolmiljö. Det behöver vi göra på allra bästa sätt, skriver Helén Ängmo, Skolinspektionen

Facket står på rektorns sida: “Skurup bryter mot grundlagen”

Nu får rektorn i Skurup, Mattias Liedholm starkt stöd av Sveriges skolledarförbund. ”Det händer allt oftare att lokalpolitiker lägger sig i, men Skurup är ett av de värre fallen”, säger Matz Nilsson som är förbundsordförande.

”De skillnader som finns mellan skolorna i Helsingborg är oacceptabla.”

Vi föreslår att det aktiva skolvalet slopas i grundskolan och att samtliga partier i Helsingborg kraftsamlar för att öka likvärdigheten och minska skolsegregationen. Vad som behövs är en blocköverskridande samsyn, skriver fyra företrädare för Vänsterpartiet.

Skola polisanmäls för outbildade elever

En skola som utbildar yrkesförare polisanmäls, då det uppdagats att de rapporterat hur flera elever genomgått utbildningen – trots att de inte är färdiga.

”Elever med låg IQ skolans bortglömda problem”

Svag begåvning har ingen guldkant, att så många som 14 procent har låg IQ är det stora bortglömda problemet i både skola och folkhälsoarbetet, slutreplikerar barnläkaren Mats Reimer.

Försiktig optimism på Wik

Efter en turbulent höst på Wiks folkhögskola kan man möjligen ana en försiktig optimism. Lärarförbundet har gått med på ett flextidsavtal som mjukar upp de arbetstider som tvingar lärarna att vara på skolan mellan 8-17. ”Men det är fortfarande en problematisk arbetssituation”, säger Göran Blomberg på Lärarförbundet i Uppsala.

”Många unga kristna upplever sig kränkta”

”Värst var min gymnasielärare i geografi”. I vår undersökning framkommer att varannan ung kristen upplever kränkningar för sin tro och att det inte sällan är lärare som ligger bakom, skriver företrädare för Sveriges kristna råd.

Dom: Elevers behov ska styra – inte kommunbudget

Det är individuella behov som ska styra hur mycket en kommun ska betala för en elev som har särskilda behov – och inte kommunens budget. Det slår Högsta förvaltningsrätten fast i en vägledande dom. ”Vi är väldigt glada för den här domen”, säger Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Konferenser
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin

Skolportens magasin

TEMA FÖRSKOLEKLASSEN: En brygga eller en vallgrav mellan förskola och skola? Förslaget om en tioårig grundskola gör diskussionen om förskoleklassen livligare än någonsin.

Läs mer!
Nyhetskategorier
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om skolforskning med lektorerna Janne Kontio & Sofia Lundmark i samarbete med Skolporten. Lyssna här!

Läs mer
Mest läst senaste veckan

Dom: Elevers behov ska styra – inte kommunbudget

Det är individuella behov som ska styra hur mycket en kommun ska betala för en elev som har särskilda behov – och inte kommunens budget. Det slår Högsta förvaltningsrätten fast i en vägledande dom. ”Vi är väldigt glada för den här domen”, säger Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Skolan med Stockholms nöjdaste lärare

Bra konflikthantering, stort förtroende för skolledningen och höga betyg på trivsel. Det är några av sakerna som gör Stockholms kommuns nya flaggskepp, Anna Whitlocks gymnasium, till vinnare i DN:s Gymnasiekollen.

Nytänkande lärare prisas av Vetenskapsakademien

Fyra lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen verksamma i Helsingborg, Göteborg, Jönköping och Sollentuna, belönas nu av Vetenskapsakademien. De fyra har genom nya idéer och entusiasmerande arbete väckt elevernas intresse för matematik, fysik, biologi och NO.

Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Hovslättslärare bäst i Sverige

Biologiläraren Anders Elm som arbetar på Hovslättsskolan utanför Jönköping är en av Sveriges bästa lärare. Senare i vår kommer han att få ta emot Kungliga Vetenskapsakademiens pris under en högtidlig ceremoni på konserthuset i Stockholm.

Nytänkande lärare prisas av Vetenskapsakademien

Fyra lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen verksamma i Helsingborg, Göteborg, Jönköping och Sollentuna, belönas nu av Vetenskapsakademien. De fyra har genom nya idéer och entusiasmerande arbete väckt elevernas intresse för matematik, fysik, biologi och NO.

Karlskogabördig kan bli årets rektor

Maria Lilja från Karlskoga kan utses till årets rektor vid skolledargalan nästa vecka. Hon är rektor för förskolorna i Vivalla i Örebro, som haft en positiv utveckling på senare år.

 Hon kan bli ”årets unga skolledare”

Johanna Linder är biträdande rektor på Polhemsskolan, ansvarig för teknikprogrammet. Hon har blivit nominerad till titeln ”årets unga skolledare” i Sverige.

Film om fylla fick juryns pris

Filmen ”berör genom dramaturgi och kreativt visuellt berättande”. Det var juryns motivering när tvåorna på Campeon Frigymnasium vann den årliga tävlingen Prata om alkohol.

Läs fler
Namn och Nytt

Ulrika Kragner blir ny biträdande förvaltningschef för barn- och utbildning

Nu är det klart vem som blir ny biträdande förvaltningschef på barn- och utbildning i Skara kommun. Ulrika Kragner tillträder tjänsten under våren och blir ett viktigt komplement i nuvarande ledningsgrupp.Hon kommer senast från Jönköpings kommun.

Thomas Persson fortsätter som generaldirektör

I maj 2014 tillträdde Thomas Persson jobbet som generaldirektör på Myndigheten för yrkeshögskolan. Nu har regeringen beslutat att förlänga hans förordnande med tre år till.

Skolchef slutar – får en miljon i avgångsvederlag

Filipstads skolchef Jan-Erik Andrén slutar med omedelbar verkan.

Isabel Smedberg-Palmqvist (L) nytt skolborgarråd

Under onsdagen har Isabel Smedberg-Palmqvist (L) nominerats till skolborgarråd i Stockholms stad. Hon kommer att väljas formellt vid kommunfullmäktiges sammanträde den 2 mars.

Bodaskolans rektor säger upp sig

Bodaskolans rektor Lennart Forsman säger upp sig. Orsaken är en konflikt med den politiska ledningen i Borås.