Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Höjd lärarstatus, tidiga insatser och mer lärtid i skolan. Det lyfter de flesta riksdagspartier fram i sin skol­politik.
Men när det gäller det fria skolvalet går åsikterna isär. 

Elisabet Nihlfors

Elisabet Nihlfors, docent vid Uppsala universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.
Foto: Vetenskapsrådet/Magnus Jando

Den senaste Pisa-rapporten, som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning, visar en kraftig nedgång för svenska elever. Resultatet engagerar både politiker och väljare, liksom forskare.

Inför valet i höst anser fyra av tio svenskar att skolan är det viktigaste politikområdet, enligt en mätning från DN/Ipsos i januari.

Till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan, eller bristen på densamma, och frågan om det fria skolvalet och dess betydelse för kvaliteten i skolan har blivit en av de mest brännande i skoldebatten.

Anders Jakobsson, professor i pedagogik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Malmö högskola, är en av de forskare som analyserat Pisaresultaten under 2000-talet för att försöka förstå vad som gått snett.

Han har sett att nedgången inte är jämn. De lågpresterande eleverna uppvisar en mycket kraftig nedgång, medan nedgången är mindre hos högpresterande.

– Om vi tittar på skolnivå i stället för på individnivå, ser vi att skillnaden mellan de bästa och de sämsta skolorna har fördubblats när det gäller resultaten i naturvetenskap under 2000-talet, och tredubblats när det gäller läsförståelse. Vi har fått en väldigt stor skillnad mellan olika skolor som vi inte sett tidigare, säger Anders Jakobsson.

Han pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

– Det har lett till en rangordning av skolorna i en kommun, där det blivit viktigt för ambitiösa föräldrar att välja ”rätt” skola för sina barn. Det ger en negativ effekt på de kvarvarande eleverna som är låg- eller mellanpresterande. Undervisning som bygger på att eleverna bara ska få godkänt sänker nivån. Det blir ganska torftigt och ger en sämre skola. I de länder som presterar bra i Pisaundersökningen är alla skolor bra.

Även Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation, och därmed till minskad likvärdighet.

Hur ska då likvärdigheten ökas? Ligger lösningen i att begränsa det fria skolvalet? Eller i ägandeskapet? Här glider partiernas åsikter isär.

Centerpartiet tror starkt på individens rätt att välja skola och anser att konkurrensen i fria skolval ger högre kvalitet.

Folkpartiet, med skolminister Jan Björklund i spetsen, förklarar både sjunkande studieresultat och lärarstatus med kommunaliseringen. Han vill återförstatliga skolan, precis som Sverigedemokraterna. Även en majoritet av folket, inklusive den svenska lärarkåren, anser att staten har bäst förutsättningar för att skapa en likvärdig skola, enligt Lärarnas Riksförbund.

Dessa åsikter stöds av Leif Lewins statliga utredning Staten får inte abdikera, som i februari konstaterade att genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan 1991 blev ett misslyckande. I samband med kommunaliseringen infördes friskolereformen och det fria skolvalet, som innebär att skolpengen följer med eleven till den skola där han eller hon placeras efter sitt val.

Vänsterpartiet är det enda parti som mycket tydligt vill förbjuda vinstdrivande friskolor: ”Skolpengen ska gå till undervisning, inte till vinstuttag eller räntebetalningar.”

Något som förenar alla partier är behovet av att öka statusen för läraryrket. Framför allt lyfts höjda löner, kompetensutveckling och en minskad administrationsbörda fram. Lärarna ska kunna fokusera på sitt jobb.

Anders_Jakobsson

Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, har analyserat Pisaresultaten.
Foto: Moa Duvarci Engman

I Pisaundersökningen får länder med höga lärarlöner goda resultat. Men lönen är inte hela lösningen.

– Att få utvecklas i sitt arbete har en rejäl effekt, säger Anders Jakobsson.

Han hänvisar till den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties uppmärksammade forskningsöversikt Visible Learning från 2009. Vidareutbildning genom kurser och resor är viktigt. Även karriärtjänster är en bra väg.

– Det gäller att styra duktiga och ambitiösa lärare till lågpresterande elever. Ge lärarna uppdrag med högre lön, och en utmaning: ”Vänd på den här trenden”. Annars finns det stor risk för att vi kommer att se en fortsatt nedåtgående spiral, och de sämsta skolorna läggs ner – men det löser inte problemet. Eleverna finns ju kvar, säger Anders Jakobsson.

Flera av riksdagspartierna vill ha mer lärtid i skolan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tror på mindre klasser för att ge eleverna mer tid med sin lärare och Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter fram fler lektionstimmar.

Enligt John Hattie ger färre elever i en klass dock inte automatiskt någon effekt om man inte samtidigt ändrar pedagogiken.

– Sverige har ganska få matte­timmar, men andra länder med bättre Pisaresultat har ännu färre timmar. Kvaliteten finns inte i antalet timmar, utan i innehållet – engagerade lärare som gör ämnet spännande och roligt, säger Anders Jakobsson.

Ett annat område som flera partier lyfter fram är tidiga insatser för att fånga upp svaga elever och ge dem extra stöd, bland annat genom fler specialpedagoger. Men hur det ska gå till är inte självklart.

Folkpartiet vill identifiera de elever som är i behov av särskilt stöd med hjälp av betyg redan i fjärde klass, men det finns inga belägg för att betyg före 12–13 års ålder får eleverna att prestera bättre, enligt Anders Jakobsson. Inte heller nivågruppering har positiva effekter, som bland andra Sverigedemokraterna föreslår.

Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Malmö högskola, poängterar att specialpedagogiskt stöd bäst ges inom eller i anslutning till den vanliga undervisningen. Det är mindre utpekande.

– Det gäller att ha en god verksamhet redan i förskolan, att jobba förebyggande. En god undervisning ger färre elever i behov av särskilt stöd.

Han menar att politikerna bara pratar om kunskapsmålet i Pisadebatten, och glömmer bort att uppdraget i skollagen är mycket bredare: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.”

– Det sociala uppdraget måste gå hand i hand med kunskapsuppdraget.

Även Elisabet Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet samt gästprofessor vid Centrum för skolledarutveckning vid Umeå universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.

– Politikerna bör ta tag i de stora övergripande frågorna, som ”Vad är skolan till för?”, ”Vart är vi på väg?”, ”Varför är en hög utbildningsnivå hos alla en angelägenhet för Sverige?”. Detaljerna, som antal elever i klassen, kan lärarna bestämma.

Men politik handlar om att vilja någonting. Medvetenheten om att det finns forskning inom skolområdet är hög, och det är lätt att söka stöd för sina egna tankar och idéer.

– Man kan inte bara titta lösryckt på en studie, utan det handlar om att lägga samman flera forskningsrapporter, säger Elisabet Nihlfors.

Hon ser fram emot Skolforskningsinstitutet, som bildas den 1 januari 2015. Det är en myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat om skolan, för att öka kunskapen om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet.

– Politikerna behöver, liksom praktikerna i skolan, tillgång till state of the art, det vill säga veta var forskningsfronten ligger inom olika utbildningsvetenskapliga områden.

Anders Broman, forskare i statsvetenskap med inriktning mot skolan, ungdomar och politik vid Karlstads universitet, tror dock inte att forskningsrön har så stor betydelse för väljarna.

– Till viss del ökar trovärdigheten om politikerna hänvisar till olika studier – om forskningsresultaten är entydiga. Men skolan är en komplex fråga som alla har ”kunskap” om på ett annat sätt än andra politiska frågor. Man minns sin egen skoltid eller barnens.

– För väljarna spelar troligen känslan i vallöftena minst lika stor roll som fakta­underlaget.

Av Eva Barkeman

Illustration Sam Brewster

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014

Folkpartiet

VALET 2014

Skolporten har frågat riksdagspartierna vilka som är deras tre viktigaste skolpolitiska frågor inför höstens val. Men har politiken grund i forskningen? Skolporten har granskat några av förslagen.

Läs mer på Skolporten.se/valet

 

 

Länkar till artikeln:

Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan. Utbildningsdepartementet, SOU 2014:5

I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet. SOU 2010:67

Visible learning, av John Hattie (2009), visible-learning.org/2009/02/visible-learning-meta-study

Synligt lärande. Presentation av en studie av vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges kommuner och landsting 2011.

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Nummer 2013:3 (Kan vi lita på PISA?)

Sidan publicerades 2014-04-11 09:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-24 13:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

På elevens sida – möt Ann-Marie Begler

Skolans utmaning handlar om de svaga eleverna, de som har sämst förutsättningar för att lära sig. Det menar Ann-Marie Begler, Skolinspektionens chef.

”Jag fortsätter bygga på de mjuka värdena”

Många har åsikter hur skolan ska arbeta för att bli den skola vi en gång var; oavsett att samhället och vår vardag har förändrats. Så mycket tyckande om dagens skola. Konstigt nog har jag inte samma uppfattning, skriver läraren Åsa Bergqvist.

Mats Strandler blir ny rektor på Björkhagens skola

När Björkhagens skola i Stockholm öppnar efter sommarlovet är det med en ny rektor på plats. Han har bland annat varit rektor på Eklidens skola i Nacka kommun och startat Viktor Rydbergs skola i Fisksätra.

Debatt mellan Pehrson och Stenevi om förskoleplikt för barn med bristfällig svenska

L vill införa förskoleplikt för tvååringar med bristfälliga svenskkunskaper. Föräldrarna till barnen ska erbjudas språkförskolor – och om de vägrar ska socialtjänsten sättas in. ”Att använda dem som ett hot i den politiska retoriken är förödande för den tillit vi behöver bygga mellan föräldrar och myndigheter, säger Märta Stenevi (MP), i en debatt.

M föreslår riktade adhd-tester i utanförskapsområden – får kritik

Moderaterna föreslår adhd-test till alla femåringar i utanförskapsområden. Syftet är att fler ska medicineras och färre ska hamna i gängkriminalitet, uppger Expressen. ”Jag tror att det är en svår väg att gå. Ska ett sådant test bli effektivt måste det göras i alla områden”, säger Lisa Thorell som forskar om adhd vid Karolinska institutet.

Ny chef för division Utbildning

Nu är det klart att Peter Ekedahl, som är nuvarande gymnasiechef och rektor på Nyköpings gymnasium, efterträder Inger Fransson som divisionschef för division Utbildning.

”Motståndarna vill inte erkänna att det massiva stödet för friskolor”

Sju av tio anser att det är rätt att man ska få välja grundskola. Detta är förstås huvudskälet till att de som kritiserar friskolor inte vill erkänna att försämrade villkor också kommer att minska möjligheterna för föräldrar att välja skola när det blir färre skolor, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Investera i studie- och yrkesvägledning

OECD är en av sex internationella organisationer som i en publikation presenterar hur viktigt det är med en väl fungerande studie- och yrkesvägledning och hur den behövs för att människor ska kunna göra underbyggda val av inriktning. Det här är en översättning från originalet.

Så använder du ämnesplanerna – gymnasieskola

Den här broschyren tydliggör hur ämnesplanen är uppbyggd, hur ämnesplanens olika delar förhåller sig till varandra och hur det är tänkt att du som lärare ska använda den för att planera och genomföra undervisningen samt sätta betyg.

Kommentarer till allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den här publikationen är reviderad och gäller från den 1 augusti 2022. Revideringen innebär bland annat att vi har uppdaterat hänvisningarna i kommentarerna utifrån författningsändringar på området samt ersatt begreppet kunskapskrav med begreppen betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper.

Koll på pandemins påverkan

Covid-19 klassas inte längre som en samhällsfarlig sjukdom och den tillfälliga förordningen har slutat gälla, men många barn och elever har påverkats av pandemin och det är viktigt att förskolan och skolan har en plan för att följa upp och hantera det. Här finns samlat stöd för det här arbetet riktat till dig som är skolchef eller rektor.

Fyra av tio kommuner annonserar inte efter behöriga lärare

Trots fortsatt stor brist på legitimerade och behöriga lärare är det många skolor och kommuner som inte aktivt söker efter behörig personal.

Trenden i skolan bekymrar, vikarierna verkar bli fler: ”Bandet mellan lärare och elev oerhört viktigt för resten av livet”

Det är svårt att rekrytera skolpersonal inför hösten, inte bara i södra Finland utan hela Svenskfinland. Beklagligt och förvånande, säger professor, då undersökningar pekar åt det motsatta: att de behörigas antal ökar

”Hur många mil ska elever tvingas resa?”

Det är för enkelt att framställa det som om en nedläggning av mindre gymnasieskolor skulle lösa alla problem, skriver rektorn Jenny Alvunger i en replik.

”Mod och självkännedom gör dig till en bättre skolledare”

Att lära känna sig själv, sina svagheter och möjliga luckor. Det är viktigt steg på vägen för att bli en bättre ledare. ”Det krävs mod och vilja för att utvecklas i sin ledarroll”, säger Marianne Björklund, rektorn som låter medarbetarna sätta sina egna löner.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
 ”Det viktigaste är att eleverna läser längre texter”
  Ulf Fredriksson

”Det viktigaste är att eleverna läser längre texter”

Läs vår intervju med Ulf Fredriksson, docent i pedagogik, som ska föreläsa på Skolportens konferens Svenska för låg- och mellanstadiet. Han kommer att tala om svenska elevers läsutveckling.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Mats Strandler blir ny rektor på Björkhagens skola

När Björkhagens skola i Stockholm öppnar efter sommarlovet är det med en ny rektor på plats. Han har bland annat varit rektor på Eklidens skola i Nacka kommun och startat Viktor Rydbergs skola i Fisksätra.

Ny chef för division Utbildning

Nu är det klart att Peter Ekedahl, som är nuvarande gymnasiechef och rektor på Nyköpings gymnasium, efterträder Inger Fransson som divisionschef för division Utbildning.

Ny rektor: Kvarnbyskolan har en viktig plats i mitt hjärta

Liza Lundgren är ny rektor på Kvarnbyskolan i Rinkeby. Hennes erfarenheter från uppväxten i Chile och från arbete som lärare på flera olika skolor i Sverige påverkar Lizas engagemang och ledarskap.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Maria Risthammar utsedd till årets rektor

Maria Risthammar, rektor på Ekkälleskolan (F-6) Linköping utsågs till Årets Rektor vid Skolledargalan i Stockholm den 28 juni.

Läs fler
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier