Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Höjd lärarstatus, tidiga insatser och mer lärtid i skolan. Det lyfter de flesta riksdagspartier fram i sin skol­politik.
Men när det gäller det fria skolvalet går åsikterna isär. 

Elisabet Nihlfors

Elisabet Nihlfors, docent vid Uppsala universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.
Foto: Vetenskapsrådet/Magnus Jando

Den senaste Pisa-rapporten, som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning, visar en kraftig nedgång för svenska elever. Resultatet engagerar både politiker och väljare, liksom forskare.

Inför valet i höst anser fyra av tio svenskar att skolan är det viktigaste politikområdet, enligt en mätning från DN/Ipsos i januari.

Till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan, eller bristen på densamma, och frågan om det fria skolvalet och dess betydelse för kvaliteten i skolan har blivit en av de mest brännande i skoldebatten.

Anders Jakobsson, professor i pedagogik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Malmö högskola, är en av de forskare som analyserat Pisaresultaten under 2000-talet för att försöka förstå vad som gått snett.

Han har sett att nedgången inte är jämn. De lågpresterande eleverna uppvisar en mycket kraftig nedgång, medan nedgången är mindre hos högpresterande.

– Om vi tittar på skolnivå i stället för på individnivå, ser vi att skillnaden mellan de bästa och de sämsta skolorna har fördubblats när det gäller resultaten i naturvetenskap under 2000-talet, och tredubblats när det gäller läsförståelse. Vi har fått en väldigt stor skillnad mellan olika skolor som vi inte sett tidigare, säger Anders Jakobsson.

Han pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

– Det har lett till en rangordning av skolorna i en kommun, där det blivit viktigt för ambitiösa föräldrar att välja ”rätt” skola för sina barn. Det ger en negativ effekt på de kvarvarande eleverna som är låg- eller mellanpresterande. Undervisning som bygger på att eleverna bara ska få godkänt sänker nivån. Det blir ganska torftigt och ger en sämre skola. I de länder som presterar bra i Pisaundersökningen är alla skolor bra.

Även Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation, och därmed till minskad likvärdighet.

Hur ska då likvärdigheten ökas? Ligger lösningen i att begränsa det fria skolvalet? Eller i ägandeskapet? Här glider partiernas åsikter isär.

Centerpartiet tror starkt på individens rätt att välja skola och anser att konkurrensen i fria skolval ger högre kvalitet.

Folkpartiet, med skolminister Jan Björklund i spetsen, förklarar både sjunkande studieresultat och lärarstatus med kommunaliseringen. Han vill återförstatliga skolan, precis som Sverigedemokraterna. Även en majoritet av folket, inklusive den svenska lärarkåren, anser att staten har bäst förutsättningar för att skapa en likvärdig skola, enligt Lärarnas Riksförbund.

Dessa åsikter stöds av Leif Lewins statliga utredning Staten får inte abdikera, som i februari konstaterade att genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan 1991 blev ett misslyckande. I samband med kommunaliseringen infördes friskolereformen och det fria skolvalet, som innebär att skolpengen följer med eleven till den skola där han eller hon placeras efter sitt val.

Vänsterpartiet är det enda parti som mycket tydligt vill förbjuda vinstdrivande friskolor: ”Skolpengen ska gå till undervisning, inte till vinstuttag eller räntebetalningar.”

Något som förenar alla partier är behovet av att öka statusen för läraryrket. Framför allt lyfts höjda löner, kompetensutveckling och en minskad administrationsbörda fram. Lärarna ska kunna fokusera på sitt jobb.

Anders_Jakobsson

Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, har analyserat Pisaresultaten.
Foto: Moa Duvarci Engman

I Pisaundersökningen får länder med höga lärarlöner goda resultat. Men lönen är inte hela lösningen.

– Att få utvecklas i sitt arbete har en rejäl effekt, säger Anders Jakobsson.

Han hänvisar till den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties uppmärksammade forskningsöversikt Visible Learning från 2009. Vidareutbildning genom kurser och resor är viktigt. Även karriärtjänster är en bra väg.

– Det gäller att styra duktiga och ambitiösa lärare till lågpresterande elever. Ge lärarna uppdrag med högre lön, och en utmaning: ”Vänd på den här trenden”. Annars finns det stor risk för att vi kommer att se en fortsatt nedåtgående spiral, och de sämsta skolorna läggs ner – men det löser inte problemet. Eleverna finns ju kvar, säger Anders Jakobsson.

Flera av riksdagspartierna vill ha mer lärtid i skolan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tror på mindre klasser för att ge eleverna mer tid med sin lärare och Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter fram fler lektionstimmar.

Enligt John Hattie ger färre elever i en klass dock inte automatiskt någon effekt om man inte samtidigt ändrar pedagogiken.

– Sverige har ganska få matte­timmar, men andra länder med bättre Pisaresultat har ännu färre timmar. Kvaliteten finns inte i antalet timmar, utan i innehållet – engagerade lärare som gör ämnet spännande och roligt, säger Anders Jakobsson.

Ett annat område som flera partier lyfter fram är tidiga insatser för att fånga upp svaga elever och ge dem extra stöd, bland annat genom fler specialpedagoger. Men hur det ska gå till är inte självklart.

Folkpartiet vill identifiera de elever som är i behov av särskilt stöd med hjälp av betyg redan i fjärde klass, men det finns inga belägg för att betyg före 12–13 års ålder får eleverna att prestera bättre, enligt Anders Jakobsson. Inte heller nivågruppering har positiva effekter, som bland andra Sverigedemokraterna föreslår.

Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Malmö högskola, poängterar att specialpedagogiskt stöd bäst ges inom eller i anslutning till den vanliga undervisningen. Det är mindre utpekande.

– Det gäller att ha en god verksamhet redan i förskolan, att jobba förebyggande. En god undervisning ger färre elever i behov av särskilt stöd.

Han menar att politikerna bara pratar om kunskapsmålet i Pisadebatten, och glömmer bort att uppdraget i skollagen är mycket bredare: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.”

– Det sociala uppdraget måste gå hand i hand med kunskapsuppdraget.

Även Elisabet Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet samt gästprofessor vid Centrum för skolledarutveckning vid Umeå universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.

– Politikerna bör ta tag i de stora övergripande frågorna, som ”Vad är skolan till för?”, ”Vart är vi på väg?”, ”Varför är en hög utbildningsnivå hos alla en angelägenhet för Sverige?”. Detaljerna, som antal elever i klassen, kan lärarna bestämma.

Men politik handlar om att vilja någonting. Medvetenheten om att det finns forskning inom skolområdet är hög, och det är lätt att söka stöd för sina egna tankar och idéer.

– Man kan inte bara titta lösryckt på en studie, utan det handlar om att lägga samman flera forskningsrapporter, säger Elisabet Nihlfors.

Hon ser fram emot Skolforskningsinstitutet, som bildas den 1 januari 2015. Det är en myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat om skolan, för att öka kunskapen om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet.

– Politikerna behöver, liksom praktikerna i skolan, tillgång till state of the art, det vill säga veta var forskningsfronten ligger inom olika utbildningsvetenskapliga områden.

Anders Broman, forskare i statsvetenskap med inriktning mot skolan, ungdomar och politik vid Karlstads universitet, tror dock inte att forskningsrön har så stor betydelse för väljarna.

– Till viss del ökar trovärdigheten om politikerna hänvisar till olika studier – om forskningsresultaten är entydiga. Men skolan är en komplex fråga som alla har ”kunskap” om på ett annat sätt än andra politiska frågor. Man minns sin egen skoltid eller barnens.

– För väljarna spelar troligen känslan i vallöftena minst lika stor roll som fakta­underlaget.

Av Eva Barkeman

Illustration Sam Brewster

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014

Folkpartiet

VALET 2014

Skolporten har frågat riksdagspartierna vilka som är deras tre viktigaste skolpolitiska frågor inför höstens val. Men har politiken grund i forskningen? Skolporten har granskat några av förslagen.

Läs mer på Skolporten.se/valet

 

 

Länkar till artikeln:

Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan. Utbildningsdepartementet, SOU 2014:5

I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet. SOU 2010:67

Visible learning, av John Hattie (2009), visible-learning.org/2009/02/visible-learning-meta-study

Synligt lärande. Presentation av en studie av vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges kommuner och landsting 2011.

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Nummer 2013:3 (Kan vi lita på PISA?)

Sidan publicerades 2014-04-11 09:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-24 13:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

På elevens sida – möt Ann-Marie Begler

Skolans utmaning handlar om de svaga eleverna, de som har sämst förutsättningar för att lära sig. Det menar Ann-Marie Begler, Skolinspektionens chef.

Skolchefen: ”Finns saker vi kunde gjort bättre”

Jytte Lindborg är barn- och skolchef i Lund. Hon menar att det idag råder lugn och ro på förskolan där en förälder terroriserat personalen under fem års tid – en uppfattning som förskolläraren Sofia inte delar.

”Droppa Tegnell nu, Anna Ekström!”

Vi är alla eniga med dig om att skola är viktigt, Anna Ekström – men våra medmänniskors liv är viktigare. Stäng alla smittvägar du kan nu, annars kommer den här julen bli ett otäckt trauma för alla, inklusive alla våra elever! skriver skolexperten Per Kornhall.

1 av 5 grundskolor inte redo för en skolstängning

Var femte grundskola är inte särskilt väl förberedd för en skolstängning. Det visar en ny granskning från Skolinspektionen som slår fast att en stängning riskerar att slå hårdast mot de yngsta eleverna.

Sofie Johansson är länets bästa lärare

Sofie Johansson i Håbo kommun är årets lärare i Uppsala län 2020. I motiveringen menar eleverna att Sofie underskattar hur bra hon är som lärare. Och att hon till och med får de mindre engagerade eleverna att tycka plugget är kul.

Tillsammans får vi fler elever att klara grundskolan

Stiftelsen Läxhjälpen och Familjebostäder har under många år samarbetat för att fler nior i Farsta och Rinkeby ska uppnå gymnasiebehörighet. Nu är resultatet från föregående år sammanställt – och det är mycket positivt.

Skyddsombuden om coronaläget på skolorna

Var fjärde skola struntar i att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, och grundskollärarna måste vikariera i mycket högre utsträckning än före pandemin. Det är några av slutsatserna i denna enkät med förbundets skyddsombud. (pdf)

”En liten grupp kritiker som är väldigt fanatiska”

Academedia låter sig inte påverkas av skoldebatten och fortsätter dela ut pengar till aktieägarna. Det säger huvudägaren Rune Andersson i en intervju, där han hyllar Ann-Marie Begler som nu tar plats i styrelsen.

”Ta inte skärmen från barnen – sitt med och vägled istället”

Dagens barn uppfostras inte längre bara av sina vårdnadshavare utan även av det som finns tillgängligt på nätet. Att sitta vid surfplattan blir elevens enda mål. De ser inte längre fotbollsspelarnas talang eller sångerskans insats på Youtube. De ser vad som ger mest likes och drömmer om att en dag uppnå likesantalet själva”, skriver läraren Elin Bengtsson.

Hundratals lärarlarm: Blir slagna och hotade

Lärare på skolor i Varberg och Falkenberg har i år lämnat in över 250 tillbud, de flesta handlar om våld eller hot från elever. ”Om det finns någon trend är det att det går ner i åldrarna, inte att det ökar i de äldre åldrarna. Vi vet dock inte exakt för vi har ingen direkt statistik på det”, säger Heléne Malmström, verksamhetschef för grundskolan i Falkenberg.

Wiman: Kära tonåring, hur har vi mage att anklaga dig?

Älskade förvirrade tonåring, det är omtumlande tider nu. Som att inte tonårstiden är jobbig nog med hormoner som åker berg- och dalbana, krav från alla håll och en vuxenvärld som inte tycks fatta något. Nu ska du dessutom tvingas tackla en oregerlig pandemi som härjar, bråkar och gör intrång i ditt liv, skriver Marie Wiman i en krönika.

Begler säger upp sig – går till friskolekoncernen

Nu säger Ann-Marie Begler upp sig för att ta plats i friskolekoncernens styrelse.Begler, tidigare chef för Försäkringskassan och Skolinspektionen, ville stanna kvar i regeringskansliet – men när regeringen sa nej till att ha Academedia som bisyssla, valde Begler att lämna sitt uppdrag.

Stockholms stad om Datainspektionens kritik mot Skolplattformen: ”Vi tar det här på största allvar”

Stockholms stad tvingas till straffavgifter på fyra miljoner kronor för att Skolplattformen – stadens it-system för elever, lärare och vårdnadshavare – haft så stora brister. Det har Datainspektionen bestämt. ”Vi tar de synpunkter Datainspektionen framför på största allvar”, säger Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholms stad.

Begler säger upp sig från ”Elefantkyrkogården”

Ann-Marie Begler, tidigare chef för Försäkringskassan och Skolinspektionen, säger upp sig från regeringskansliet för att ta plats i Academedias styrelse. Hon ville stanna kvar, men regeringen sa nej till att ha uppdrag i en friskolekoncern som bisyssla.

”Låt skolan vara utan glastak”

Att alla barn har samma rättigheter och är lika mycket värda går knappast att invända emot. Men när det handlar om hur elever antas till olika skolor verkar plötsligt vissa barn vara mer värda än andra, beroende på om de kan bidra till ökad mångfald eller inte, skriver Henrik Barva på ledarplats.

Konferenser

Förändringar av våra konferenser

På grund av rådande läge kan vi tvingas besluta om förändringar av våra konferenser. Läs om eventuella förändringar här.



Högt betyg till webbkonferenser

Flera deltagare vittnar om att Skolportens webbkonferenser fungerar bra eller till och med bättre än fysiska konferenser. Hör mer i filmen nedan.
KONFERENS
Hur hanterar man kontroversiella åsikter i klassrummet?
  Christer Mattsson

Hur hanterar man kontroversiella åsikter i klassrummet?

Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet och lektor i pedagogik, ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik för gymnasiet. Han kommer att tala om hur skolan bäst bemöter elever med extrema åsikter.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Betyg & Bedömning
Temabrev om betyg & bedömning
  Temabrev från 7 oktober 2020

Temabrev om betyg & bedömning

I vardagen närmar det sig skarpt läge för landets lärare när höstterminens betyg ska sättas. Under en pågående pandemi är det mer komplicerat än någonsin. I det här brevet har vi samlat de senaste nyheterna, debatterna, forskningsrönen men också lärarstöd om betyg och bedömning.

Läs hela brevet här
Fokussida
Fokus på förskola

Fokus på förskola

Aktuell forskning och utveckling för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussidan förskola
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fortbildning
Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

När coronakrisen slog till i Sverige ställde Skolportens konferensavdelning om till digitala konferenser – en lösning som har visat sig vara väldigt uppskattad. "En klar majoritet av deltagarna är väldigt positiva, och det känns fantastiskt", säger Birgitta Hartzell som är vd på Skolporten.

Läs hela artikeln
Namn och Nytt

Begler säger upp sig – går till friskolekoncernen

Nu säger Ann-Marie Begler upp sig för att ta plats i friskolekoncernens styrelse.Begler, tidigare chef för Försäkringskassan och Skolinspektionen, ville stanna kvar i regeringskansliet – men när regeringen sa nej till att ha Academedia som bisyssla, valde Begler att lämna sitt uppdrag.

Årets Skolledarpris – Semira Vikström, rektor på Visättraskolan i Huddinge

Grattis till rektor Semira Vikström, Visättraskolan i Huddinge som i dag tilldelas Sveriges Stora Skolledarpris i samband med Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg.

Han satte SKR på kartan

Nätverk för skolchefer, mer skolforskning, men framför allt att Sveriges Kommuner och regioner, SKR, har blivit en viktig aktör i den svenska skoldebatten. Så kan Per-Arne Andersson summera sina dryga tolv på SKR.

Begler säger upp sig från ”Elefantkyrkogården”

Ann-Marie Begler, tidigare chef för Försäkringskassan och Skolinspektionen, säger upp sig från regeringskansliet för att ta plats i Academedias styrelse. Hon ville stanna kvar, men regeringen sa nej till att ha uppdrag i en friskolekoncern som bisyssla.

Ny chef för förskole- och grundskoleförvaltningen

Kommunstyrelsen i Varberg har utsett Carina Uvenfeldt till ny chef för förskole- och grundskoleförvaltningen. Hon kommer närmast från Gislaveds kommun där hon är barn- och utbildningschef.

Erbjudande
Bedömningsunderlag lärarlönelyftet

Bedömningsunderlag lärarlönelyftet

Ska du se över fördelningen av lärarlönelyftet 2020? Med Skolportens bedömningsunderlag för lärarlönelyftet får du ett enkelt verktyg som hjälper till i det komplexa arbetet.

Läs mer och beställ här
Utmärkelser

Sofie Johansson är länets bästa lärare

Sofie Johansson i Håbo kommun är årets lärare i Uppsala län 2020. I motiveringen menar eleverna att Sofie underskattar hur bra hon är som lärare. Och att hon till och med får de mindre engagerade eleverna att tycka plugget är kul.

Sofie Johansson utsedd till årets lärare i Uppsala län

Vid lärargalan 2020 delas pris för årets lärare ut. Årets lärare i Uppsala län delas av Sofie Johansson, vid Västerängsskolan, och Jenny Eklund vid Engelska skolan.

Ewa från Lidköping är Årets lärare i Västra Götaland

Ewa Sunnercrantz, högstadielärare på Rudenschöldskolan i Lidköping, har utsetts till Årets lärare i Västra Götalands län.

Läs fler
Fokussida
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Till fokussida fjärr- och distansundervisning
Nyhetskategorier