Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Höjd lärarstatus, tidiga insatser och mer lärtid i skolan. Det lyfter de flesta riksdagspartier fram i sin skol­politik.
Men när det gäller det fria skolvalet går åsikterna isär. 

Elisabet Nihlfors

Elisabet Nihlfors, docent vid Uppsala universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.
Foto: Vetenskapsrådet/Magnus Jando

Den senaste Pisa-rapporten, som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning, visar en kraftig nedgång för svenska elever. Resultatet engagerar både politiker och väljare, liksom forskare.

Inför valet i höst anser fyra av tio svenskar att skolan är det viktigaste politikområdet, enligt en mätning från DN/Ipsos i januari.

Till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan, eller bristen på densamma, och frågan om det fria skolvalet och dess betydelse för kvaliteten i skolan har blivit en av de mest brännande i skoldebatten.

Anders Jakobsson, professor i pedagogik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Malmö högskola, är en av de forskare som analyserat Pisaresultaten under 2000-talet för att försöka förstå vad som gått snett.

Han har sett att nedgången inte är jämn. De lågpresterande eleverna uppvisar en mycket kraftig nedgång, medan nedgången är mindre hos högpresterande.

– Om vi tittar på skolnivå i stället för på individnivå, ser vi att skillnaden mellan de bästa och de sämsta skolorna har fördubblats när det gäller resultaten i naturvetenskap under 2000-talet, och tredubblats när det gäller läsförståelse. Vi har fått en väldigt stor skillnad mellan olika skolor som vi inte sett tidigare, säger Anders Jakobsson.

Han pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

– Det har lett till en rangordning av skolorna i en kommun, där det blivit viktigt för ambitiösa föräldrar att välja ”rätt” skola för sina barn. Det ger en negativ effekt på de kvarvarande eleverna som är låg- eller mellanpresterande. Undervisning som bygger på att eleverna bara ska få godkänt sänker nivån. Det blir ganska torftigt och ger en sämre skola. I de länder som presterar bra i Pisaundersökningen är alla skolor bra.

Även Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation, och därmed till minskad likvärdighet.

Hur ska då likvärdigheten ökas? Ligger lösningen i att begränsa det fria skolvalet? Eller i ägandeskapet? Här glider partiernas åsikter isär.

Centerpartiet tror starkt på individens rätt att välja skola och anser att konkurrensen i fria skolval ger högre kvalitet.

Folkpartiet, med skolminister Jan Björklund i spetsen, förklarar både sjunkande studieresultat och lärarstatus med kommunaliseringen. Han vill återförstatliga skolan, precis som Sverigedemokraterna. Även en majoritet av folket, inklusive den svenska lärarkåren, anser att staten har bäst förutsättningar för att skapa en likvärdig skola, enligt Lärarnas Riksförbund.

Dessa åsikter stöds av Leif Lewins statliga utredning Staten får inte abdikera, som i februari konstaterade att genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan 1991 blev ett misslyckande. I samband med kommunaliseringen infördes friskolereformen och det fria skolvalet, som innebär att skolpengen följer med eleven till den skola där han eller hon placeras efter sitt val.

Vänsterpartiet är det enda parti som mycket tydligt vill förbjuda vinstdrivande friskolor: ”Skolpengen ska gå till undervisning, inte till vinstuttag eller räntebetalningar.”

Något som förenar alla partier är behovet av att öka statusen för läraryrket. Framför allt lyfts höjda löner, kompetensutveckling och en minskad administrationsbörda fram. Lärarna ska kunna fokusera på sitt jobb.

Anders_Jakobsson

Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, har analyserat Pisaresultaten.
Foto: Moa Duvarci Engman

I Pisaundersökningen får länder med höga lärarlöner goda resultat. Men lönen är inte hela lösningen.

– Att få utvecklas i sitt arbete har en rejäl effekt, säger Anders Jakobsson.

Han hänvisar till den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties uppmärksammade forskningsöversikt Visible Learning från 2009. Vidareutbildning genom kurser och resor är viktigt. Även karriärtjänster är en bra väg.

– Det gäller att styra duktiga och ambitiösa lärare till lågpresterande elever. Ge lärarna uppdrag med högre lön, och en utmaning: ”Vänd på den här trenden”. Annars finns det stor risk för att vi kommer att se en fortsatt nedåtgående spiral, och de sämsta skolorna läggs ner – men det löser inte problemet. Eleverna finns ju kvar, säger Anders Jakobsson.

Flera av riksdagspartierna vill ha mer lärtid i skolan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tror på mindre klasser för att ge eleverna mer tid med sin lärare och Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter fram fler lektionstimmar.

Enligt John Hattie ger färre elever i en klass dock inte automatiskt någon effekt om man inte samtidigt ändrar pedagogiken.

– Sverige har ganska få matte­timmar, men andra länder med bättre Pisaresultat har ännu färre timmar. Kvaliteten finns inte i antalet timmar, utan i innehållet – engagerade lärare som gör ämnet spännande och roligt, säger Anders Jakobsson.

Ett annat område som flera partier lyfter fram är tidiga insatser för att fånga upp svaga elever och ge dem extra stöd, bland annat genom fler specialpedagoger. Men hur det ska gå till är inte självklart.

Folkpartiet vill identifiera de elever som är i behov av särskilt stöd med hjälp av betyg redan i fjärde klass, men det finns inga belägg för att betyg före 12–13 års ålder får eleverna att prestera bättre, enligt Anders Jakobsson. Inte heller nivågruppering har positiva effekter, som bland andra Sverigedemokraterna föreslår.

Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Malmö högskola, poängterar att specialpedagogiskt stöd bäst ges inom eller i anslutning till den vanliga undervisningen. Det är mindre utpekande.

– Det gäller att ha en god verksamhet redan i förskolan, att jobba förebyggande. En god undervisning ger färre elever i behov av särskilt stöd.

Han menar att politikerna bara pratar om kunskapsmålet i Pisadebatten, och glömmer bort att uppdraget i skollagen är mycket bredare: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.”

– Det sociala uppdraget måste gå hand i hand med kunskapsuppdraget.

Även Elisabet Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet samt gästprofessor vid Centrum för skolledarutveckning vid Umeå universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.

– Politikerna bör ta tag i de stora övergripande frågorna, som ”Vad är skolan till för?”, ”Vart är vi på väg?”, ”Varför är en hög utbildningsnivå hos alla en angelägenhet för Sverige?”. Detaljerna, som antal elever i klassen, kan lärarna bestämma.

Men politik handlar om att vilja någonting. Medvetenheten om att det finns forskning inom skolområdet är hög, och det är lätt att söka stöd för sina egna tankar och idéer.

– Man kan inte bara titta lösryckt på en studie, utan det handlar om att lägga samman flera forskningsrapporter, säger Elisabet Nihlfors.

Hon ser fram emot Skolforskningsinstitutet, som bildas den 1 januari 2015. Det är en myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat om skolan, för att öka kunskapen om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet.

– Politikerna behöver, liksom praktikerna i skolan, tillgång till state of the art, det vill säga veta var forskningsfronten ligger inom olika utbildningsvetenskapliga områden.

Anders Broman, forskare i statsvetenskap med inriktning mot skolan, ungdomar och politik vid Karlstads universitet, tror dock inte att forskningsrön har så stor betydelse för väljarna.

– Till viss del ökar trovärdigheten om politikerna hänvisar till olika studier – om forskningsresultaten är entydiga. Men skolan är en komplex fråga som alla har ”kunskap” om på ett annat sätt än andra politiska frågor. Man minns sin egen skoltid eller barnens.

– För väljarna spelar troligen känslan i vallöftena minst lika stor roll som fakta­underlaget.

Av Eva Barkeman

Illustration Sam Brewster

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014

Folkpartiet

VALET 2014

Skolporten har frågat riksdagspartierna vilka som är deras tre viktigaste skolpolitiska frågor inför höstens val. Men har politiken grund i forskningen? Skolporten har granskat några av förslagen.

Läs mer på Skolporten.se/valet

 

 

Länkar till artikeln:

Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan. Utbildningsdepartementet, SOU 2014:5

I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet. SOU 2010:67

Visible learning, av John Hattie (2009), visible-learning.org/2009/02/visible-learning-meta-study

Synligt lärande. Presentation av en studie av vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges kommuner och landsting 2011.

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Nummer 2013:3 (Kan vi lita på PISA?)

Sidan publicerades 2014-04-11 09:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-24 13:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

På elevens sida – möt Ann-Marie Begler

Skolans utmaning handlar om de svaga eleverna, de som har sämst förutsättningar för att lära sig. Det menar Ann-Marie Begler, Skolinspektionens chef.

Beskedet: Fribeloppet ligger kvar – trots inflationen

Under pandemin slopade regeringen tillfälligt fribeloppet, som begränsar hur mycket pengar studenter med studiestöd kan tjäna under ett kalenderår. Nu säger utbildningsminister Mats Persson (L) att det inte är aktuellt igen – trots den höga inflationen.

Biträdande rektor hyllar Årets lärare i fritidshem

Johanna Erlén på Talavidskolan i Jönköping blir Årets lärare i fritidshem. ”Vi är så stolta och det var självklart att nominera henne”, säger biträdande rektor Malin Axelsson.

Extramatte på hälften av skolorna i Västerås – så ser satsningen ut

Varje år går runt 200 elever ut nian i Västerås utan godkänt betyg i matematik. Och trots tidigare satsningar har det inte förbättrats. Nu hoppas Västerås stad vända utvecklingen genom en storsatsning på elever som har kunskapsluckor.

Lärare i Katrineholm kom på eget sätt att lära ut matte – höjde betygsnittet

De senaste två åren har matematikundervisningen på Nyhemsskolan i Katrineholm lärts ut på ett annorlunda sätt än tidigare. Det är två speciallärare som utvecklat modellen som ökat elevernas ämneskunskaper – och som nyligen fick motta årets kvalitetspris av bildningsnämnden.

Grova hot mot Maria Wiman efter krönika om papperslösa

Lärarens krönikör Maria Wiman vägrar ange elever som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd. På grund av det drabbas hon av hat och påhopp i sociala medier. ”Man är rätt ensam framför datorn”, säger hon.

”Vad ska min fyraåring göra på internet, Skolverket?”

Istället för att digitaliseringshetsa förskolor borde makthavarna fokusera på hur de kan minska barngrupperna så att förskollärarna får mer tid och resurser till att göra det de är bäst på, skriver debattören Hampus Jarnlo.

Jennie blev sjuk av jobbet

Jennie Ewald Ekström under­visade i bild, var resurs och ansvarade för fritidshemmet. Hon var också starkt engagerad i en elev som inte ville gå till skolan. Till slut blev det för mycket.

”Det är något ruttet på Skolinspektionen”

Skolinspektionen har riktat kritik mot Internationella engelska skolans klädregler. Beslutet säger mycket om en myndighet som konsekvent blundar för vad som är väsentligt i en bra och välfungerande skola, skriver Susanna Birgersson, frilansskribent.

Skolministerns lösning på lärarkrisen – utreder nationell skolpeng

Lärarbristen väntas hålla i sig till 2030 om inget stort förändras, enligt en prognos från Skolverket.För att vända lärarbristen behövs skolan göras till en attraktiv arbetsplats, säger skolministern Hon betonar också vikten av fler satsningar inom lärarkåren som är på gång.

Pressen på språklärare – två av tre skolor håller inte måttet

Två skolor av tre behöver utveckla sin undervisning i moderna språk, enligt Skolinspektionens granskning. En anledning till det dåliga resultatet är att lärarna sällan får bra förutsättningar.

Det är lärare mest nöjda med av alla

Lärare, förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare toppar listan över yrkesgrupper som tycker att arbetet är intressant och stimulerande. Men de leder också en annan liga, en mycket dystrare. Det visar nya siffror från Arbetsmiljöverket.

Var femte lärare: Mina elever skriver inte för hand

Elever skriver allt mindre för hand i takt med att datorer, surfplattor och mobiltelefoner kommit in i undervisningen. Är det ett problem? Ja, svarar många lärare. ”Det är mer som distraherar när du sitter framför en skärm”, är en av hundratals kommentarer i vår stora enkät.

Läraren: Bort med datorerna från lågstadiet

Maria Palmgren är övertygad om att barn i lågstadiet lär sig bättre utan paddor och datorer. ”Att lära sig skriva för hand är som ett hantverk, det tar tid. Men barnen blir både överlyckliga och stolta när de väl har lärt sig”, säger hon.

”Skolan bör inte fostra elever i intolerans”

Tystnads-och kränkthetskulturen är en folksjuka. Om inte eleverna tränas i andra perspektiv i skolan, vad är det för intoleranta människor som släpps ut i samhället? skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Utmana genusmönstren i idrott och hälsa!
  Inga Oliynyk

Utmana genusmönstren i idrott och hälsa!

Läs vår intervju med Inga Oliynyk, lärare i idrott och hälsa och doktor i pedagogik, som ska föreläsa på Skolportens konferens Idrott och hälsa i låg- och mellanstadiet. Hon kommer att tala om hur man kan utmana genusmönstren i idrott och hälsa.

Läs mer och boka din plats!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Namn och Nytt
Åke Svensson blir ny utbildningschef i Svalövs kommun

Åke Svensson har varit tf utbildningschef sedan 18:e maj och har bland ett stort antal sökande blivit utvald att leda utbildningssektorn i framtiden.

Sista förbundsmötet – så ser ledningen ut i nya Sveriges Lärare

Det nya fackförbundet för Sveriges lärare tar form. Här är personerna som ska leda det nya förbundet.

Charlotta Blom blir ny chef för UNGA Musik i Syd

Charlotta Blom blir ny chef för UNGA Musik i Syd. Charlotta kommer närmast från tjänsten som VD för Ystads teater och tillträder sin tjänst 1 mars 2023.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Fokussida
Fokussida för chefer

Fokussida för chefer

Nyheter, rapporter, forskning och utveckling för dig som är skolledare eller skolchef.

Till fokussida
Utmärkelser

Nu är det klart – de här personerna har Nackaborna röstat fram till utmärkelsen Lära

I dag tillkännagav Nacka kommun de sex mottagarna av Lära – utmärkelsen för att uppmärksamma och hylla inspirerande pedagoger som är anställda vid Nackas förskolor eller skolor. Pristagarna har blivit framröstade av Nackaborna under hösten.

Biträdande rektor hyllar Årets lärare i fritidshem

Johanna Erlén på Talavidskolan i Jönköping blir Årets lärare i fritidshem. ”Vi är så stolta och det var självklart att nominera henne”, säger biträdande rektor Malin Axelsson.

Årets lärare i fritidshem korad

Johanna Erlén på Talavidskolan i Jönköping har utsetts till Årets lärare i fritidshem 2022. Priset delades ut på Fritidshemmens rikskonferen. Tanken med utmärkelsen är att uppmärksamma och lyfta fram fritidshemsverksamhet med hög kvalitet.

Läs fler
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Nyhetskategorier