Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Höjd lärarstatus, tidiga insatser och mer lärtid i skolan. Det lyfter de flesta riksdagspartier fram i sin skol­politik.
Men när det gäller det fria skolvalet går åsikterna isär. 

Elisabet Nihlfors

Elisabet Nihlfors, docent vid Uppsala universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.
Foto: Vetenskapsrådet/Magnus Jando

Den senaste Pisa-rapporten, som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning, visar en kraftig nedgång för svenska elever. Resultatet engagerar både politiker och väljare, liksom forskare.

Inför valet i höst anser fyra av tio svenskar att skolan är det viktigaste politikområdet, enligt en mätning från DN/Ipsos i januari.

Till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan, eller bristen på densamma, och frågan om det fria skolvalet och dess betydelse för kvaliteten i skolan har blivit en av de mest brännande i skoldebatten.

Anders Jakobsson, professor i pedagogik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Malmö högskola, är en av de forskare som analyserat Pisaresultaten under 2000-talet för att försöka förstå vad som gått snett.

Han har sett att nedgången inte är jämn. De lågpresterande eleverna uppvisar en mycket kraftig nedgång, medan nedgången är mindre hos högpresterande.

– Om vi tittar på skolnivå i stället för på individnivå, ser vi att skillnaden mellan de bästa och de sämsta skolorna har fördubblats när det gäller resultaten i naturvetenskap under 2000-talet, och tredubblats när det gäller läsförståelse. Vi har fått en väldigt stor skillnad mellan olika skolor som vi inte sett tidigare, säger Anders Jakobsson.

Han pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

– Det har lett till en rangordning av skolorna i en kommun, där det blivit viktigt för ambitiösa föräldrar att välja ”rätt” skola för sina barn. Det ger en negativ effekt på de kvarvarande eleverna som är låg- eller mellanpresterande. Undervisning som bygger på att eleverna bara ska få godkänt sänker nivån. Det blir ganska torftigt och ger en sämre skola. I de länder som presterar bra i Pisaundersökningen är alla skolor bra.

Även Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation, och därmed till minskad likvärdighet.

Hur ska då likvärdigheten ökas? Ligger lösningen i att begränsa det fria skolvalet? Eller i ägandeskapet? Här glider partiernas åsikter isär.

Centerpartiet tror starkt på individens rätt att välja skola och anser att konkurrensen i fria skolval ger högre kvalitet.

Folkpartiet, med skolminister Jan Björklund i spetsen, förklarar både sjunkande studieresultat och lärarstatus med kommunaliseringen. Han vill återförstatliga skolan, precis som Sverigedemokraterna. Även en majoritet av folket, inklusive den svenska lärarkåren, anser att staten har bäst förutsättningar för att skapa en likvärdig skola, enligt Lärarnas Riksförbund.

Dessa åsikter stöds av Leif Lewins statliga utredning Staten får inte abdikera, som i februari konstaterade att genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan 1991 blev ett misslyckande. I samband med kommunaliseringen infördes friskolereformen och det fria skolvalet, som innebär att skolpengen följer med eleven till den skola där han eller hon placeras efter sitt val.

Vänsterpartiet är det enda parti som mycket tydligt vill förbjuda vinstdrivande friskolor: ”Skolpengen ska gå till undervisning, inte till vinstuttag eller räntebetalningar.”

Något som förenar alla partier är behovet av att öka statusen för läraryrket. Framför allt lyfts höjda löner, kompetensutveckling och en minskad administrationsbörda fram. Lärarna ska kunna fokusera på sitt jobb.

Anders_Jakobsson

Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, har analyserat Pisaresultaten.
Foto: Moa Duvarci Engman

I Pisaundersökningen får länder med höga lärarlöner goda resultat. Men lönen är inte hela lösningen.

– Att få utvecklas i sitt arbete har en rejäl effekt, säger Anders Jakobsson.

Han hänvisar till den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties uppmärksammade forskningsöversikt Visible Learning från 2009. Vidareutbildning genom kurser och resor är viktigt. Även karriärtjänster är en bra väg.

– Det gäller att styra duktiga och ambitiösa lärare till lågpresterande elever. Ge lärarna uppdrag med högre lön, och en utmaning: ”Vänd på den här trenden”. Annars finns det stor risk för att vi kommer att se en fortsatt nedåtgående spiral, och de sämsta skolorna läggs ner – men det löser inte problemet. Eleverna finns ju kvar, säger Anders Jakobsson.

Flera av riksdagspartierna vill ha mer lärtid i skolan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tror på mindre klasser för att ge eleverna mer tid med sin lärare och Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter fram fler lektionstimmar.

Enligt John Hattie ger färre elever i en klass dock inte automatiskt någon effekt om man inte samtidigt ändrar pedagogiken.

– Sverige har ganska få matte­timmar, men andra länder med bättre Pisaresultat har ännu färre timmar. Kvaliteten finns inte i antalet timmar, utan i innehållet – engagerade lärare som gör ämnet spännande och roligt, säger Anders Jakobsson.

Ett annat område som flera partier lyfter fram är tidiga insatser för att fånga upp svaga elever och ge dem extra stöd, bland annat genom fler specialpedagoger. Men hur det ska gå till är inte självklart.

Folkpartiet vill identifiera de elever som är i behov av särskilt stöd med hjälp av betyg redan i fjärde klass, men det finns inga belägg för att betyg före 12–13 års ålder får eleverna att prestera bättre, enligt Anders Jakobsson. Inte heller nivågruppering har positiva effekter, som bland andra Sverigedemokraterna föreslår.

Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Malmö högskola, poängterar att specialpedagogiskt stöd bäst ges inom eller i anslutning till den vanliga undervisningen. Det är mindre utpekande.

– Det gäller att ha en god verksamhet redan i förskolan, att jobba förebyggande. En god undervisning ger färre elever i behov av särskilt stöd.

Han menar att politikerna bara pratar om kunskapsmålet i Pisadebatten, och glömmer bort att uppdraget i skollagen är mycket bredare: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.”

– Det sociala uppdraget måste gå hand i hand med kunskapsuppdraget.

Även Elisabet Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet samt gästprofessor vid Centrum för skolledarutveckning vid Umeå universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.

– Politikerna bör ta tag i de stora övergripande frågorna, som ”Vad är skolan till för?”, ”Vart är vi på väg?”, ”Varför är en hög utbildningsnivå hos alla en angelägenhet för Sverige?”. Detaljerna, som antal elever i klassen, kan lärarna bestämma.

Men politik handlar om att vilja någonting. Medvetenheten om att det finns forskning inom skolområdet är hög, och det är lätt att söka stöd för sina egna tankar och idéer.

– Man kan inte bara titta lösryckt på en studie, utan det handlar om att lägga samman flera forskningsrapporter, säger Elisabet Nihlfors.

Hon ser fram emot Skolforskningsinstitutet, som bildas den 1 januari 2015. Det är en myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat om skolan, för att öka kunskapen om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet.

– Politikerna behöver, liksom praktikerna i skolan, tillgång till state of the art, det vill säga veta var forskningsfronten ligger inom olika utbildningsvetenskapliga områden.

Anders Broman, forskare i statsvetenskap med inriktning mot skolan, ungdomar och politik vid Karlstads universitet, tror dock inte att forskningsrön har så stor betydelse för väljarna.

– Till viss del ökar trovärdigheten om politikerna hänvisar till olika studier – om forskningsresultaten är entydiga. Men skolan är en komplex fråga som alla har ”kunskap” om på ett annat sätt än andra politiska frågor. Man minns sin egen skoltid eller barnens.

– För väljarna spelar troligen känslan i vallöftena minst lika stor roll som fakta­underlaget.

Av Eva Barkeman

Illustration Sam Brewster

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014

Folkpartiet

VALET 2014

Skolporten har frågat riksdagspartierna vilka som är deras tre viktigaste skolpolitiska frågor inför höstens val. Men har politiken grund i forskningen? Skolporten har granskat några av förslagen.

Läs mer på Skolporten.se/valet

 

 

Länkar till artikeln:

Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan. Utbildningsdepartementet, SOU 2014:5

I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet. SOU 2010:67

Visible learning, av John Hattie (2009), visible-learning.org/2009/02/visible-learning-meta-study

Synligt lärande. Presentation av en studie av vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges kommuner och landsting 2011.

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Nummer 2013:3 (Kan vi lita på PISA?)

Sidan publicerades 2014-04-11 09:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-24 13:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

På elevens sida – möt Ann-Marie Begler

Skolans utmaning handlar om de svaga eleverna, de som har sämst förutsättningar för att lära sig. Det menar Ann-Marie Begler, Skolinspektionens chef.

Lågt intresse för tidiga betyg – bara 24 skolor ska införa

Från och med i höst kan de skolor som vill införa betyg för elever i årskurs 4, men av närmare 5 000 skolor är det bara 24 som kommer att göra det. Det här visar en ny sammanställning från Skolverket.

Frågan: Var hamnar rektorerna vid en ny organisering?

Hur ska skolledarna in? Det är en av de frågor som kvarstår när Lärarförbundet, Skolledarna och LR tar nästa kliv mot en ny organisering. ”Vi kommer aldrig att underordna oss lärarna”, säger Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

Föräldrar oroliga över stängning av Al-Azharskolorna: ”Barnen förlorar kompisar”

26 föräldrar har skrivit under ett öppet brev till Skolinspektionen, där de är emot stängningen av Al-Azharskolorna i Örebro. Totalt berörs 177 elever på de två skolorna. ”Vi vet inte hur det blir i framtiden och vi är mycket oroliga”, säger Ali Abdi Mohamed, som har barn på skolorna.

”Så förvandlades svenska skolan till marknadens vilda västern”

Att det alls föreslogs att vi har rätt att veta vad svenska skattemedel går till var som en förolämpning mot Centern och Annie Lööf. Så vem ska svensk skola vara till för, frågar sig Gustav Fridolin, fd. utbildningsminister.

Hans elever tror att fjärrundervisning skadat prestationen

SO-läraren Fredrik Anderssons undersökning visar att eleverna själva befarar ett kunskapstapp. Nu ser både han och de fram emot ”en normal termin”, som eleverna uttrycker det.

Kommunala skolor läggs ner – Emmy, 13, tvingas byta skola för andra gången

Över 500 barn tvingas byta skola till hösten när två kommunala högstadier och mellanstadier läggs ner i Solna. Nedläggningarna har blivit startskottet på ett föräldrauppror mot det blågröna styrets skolpolitik som många menar gynnar friskolorna. Politikerna menar att kritiken är en ”konspirationsteori”.

”Nej, Engelska skolans ägare är inte hemliga”

Att som Gunilla Svanstorp (S), antyda att IES skulle motarbeta svenska myndigheter är helt grundlöst. Vi stödjer fullt ut strävan om transparens och att enbart seriösa huvudmän ska driva landets skolor, skriver Carola Lemne, IES i en replik.

Läraravlastande tjänster – Fokus på grundskolans årskurs 7–9

Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning om rektorers arbete med läraravlastande tjänster. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 28 skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena. (pdf)

”Utbildningsministern har ljugit för Sverige”

Pisa 2018 visar klart och tydligt att den rödgröna regeringen inte är kapabel till att utveckla Sverige i rätt riktning, vare sig det rör våra skolresultat eller någonting annat, skriver Christoffer Andersson, (KDU).

Skolan dömde ut Lizas drömmar – nu vill hon bli jurist

Lärarna dömde ut hennes chanser redan i lågstadiet. De sa att invandrare inte fick de bra jobben. Och skolkamrater uppmanade henne att tala svenska med brytning. Nu tar Liza Britzelli, 18, revansch – och är redo för juristutbildningen. Men statistik från utsatta områden som Brandbergen, där Liza växte upp, visar att det saknas förebilder för unga tjejer som vill läsa vidare.

Erik Helmerson: Valfrihet i skolan ja – rövarkapitalism nej

Efter åtta månader har Skolinspektionen fortfarande inte kunnat reda ut vem som äger Internationella engelska skolan. Avslöjanden som detta visar att friskolereformen har urartat. Det är dags för upprensning och nystart, skriver Erik Helmerson på ledarplats.

Nya utbildningar av lärarassistenter kan göra stödinsatser i skolan bättre

Sedan 2019 gäller Läsa-skriva-räkna-garantin. Men en granskning från Lärarnas Riksförbund visar att insatserna inte räckt till, bland annat på grund av personalbrist. Ett yrke som kan hjälpa till att lösa behovet av extra stöd är lärarassistenter och till hösten startar yrkeshögskoleutbildningar runt om i landet som ska utbilda fler. Utbildningsaktören Lernia står bakom utbildningarna.

”M och SD måste våga se avarterna i skolan”

Det är dags att högerkonservativa tar av de ideologiska skygglapparna och ser avarterna som uppstått när skolan har marknadiserats. Det skriver Gunilla Svantorp (S), ordförande för utbildningsutskottet.

Avtalsförhandlingar kan leda till mer likvärdig semester

Avtalsförhandlingarna är nu igång för 5000 lärare, som bland annat arbetar inom föräldrakooperativt drivna förskolor och inom ideella skolor och utbildningsverksamheter. Frågor om lön, arbetsmiljö och kompetensutveckling ska upp på bordet men målet är också att två gamla friskoleavtal, KFO och Idea, ska bli ett i det nya Fremia-avtalet.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

– Digitala handböcker med praktiska inslag. Så kan våra nya kurser enkelt beskrivas. Det säger Åsa Gustafsson, projektledare på Skolporten som nu lanserar digitala kurser i olika ämnen för skolans alla stadier.

Läs mer här
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Skolportens digitala kurser
Få grepp om programmering
  Mikael Tylmad

Få grepp om programmering

Mikael Tylmad, programmeringsproffs, författare och systemadministratör på Södertörns friskola, du har designat Skolportens digitala kurs Programmering i matematik.

Läs mer
Fokussida
Betyg och bedömning

Betyg och bedömning

Betyg och bedömning väcker åsikter – håll dig uppdaterad inom ämnet med de senaste nyheterna.

Till fokussida
Skolportens konferenser
Så utvecklar du digital kompetens inom sfi-undervisningen
  Annsofie Engborg

Så utvecklar du digital kompetens inom sfi-undervisningen

Hallå där Annsofie Engborg, lärarfortbildare och författare, som ska tala om digital kompetens inom sfi-undervisningen.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Namn och Nytt
Viktoria Johannesson ny rektor på Karlstad Fria Läroverk

Viktoria Johannesson har utsetts till ny rektor för Karlstad Fria Läroverk och återvänder därmed till Fria Läroverken och Watma Education efter ett år på Karlstad kommun.

André Andersson ny styrelseordförande i Stadsmissionens Skolstiftelse

Vid Stockholms Stadsmissions styrelsemöte den 17 juni utsågs André Andersson till ny styrelseordförande i Stadsmissionens Skolstiftelse.

Viktoria Johannesson ny rektor på Karlstad Fria Läroverk

Viktoria Johannesson har utsetts till ny rektor för Karlstad Fria Läroverk och återvänder därmed till Fria Läroverken och Watma Education efter ett år på Karlstad kommun.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning

Här belyser vi studie- och yrkesvägledningens viktiga funktion och samlar nyheter, debatt och forskning.

Till fokussida
Utmärkelser

19-åriga Yousra motverkar rasism på skolan – får utmärkelse

19-åriga Yousra El Mourabit har arbetat mot rasism för att fler elever ska känna sig inkluderade på Södra latin, bland annat genom People of color-föreningen. Hon är en av fem unga personer nu som får utmärkelsen Ungt kurage från Raoul Wallenberg Acadmy för att hon agerar för ett medmänskligare samhälle.

Prisad lärare gör biologin levande

Biologiläraren Henrik Toresson har prisats av Vetenskapsakademien. Dels för sitt underhållande arbete med minnestekniker. Men också för sitt effektiva sätt att ställa om till distansundervisning.

Sex pedagoger prisade av kommunen

Några av pedagogernas viktigaste egenskaper är att få individerna att känna trygghet, nyfikenhet för lärande och att få de att växa och nå sina mål. De har de sex pedagogerna som nu är korade till Årets pedagog i Sigtuna lyckats med.

Läs fler
Fokus Covid-19 och skolan

Vill du hitta nyheter och forskning om skolan och Covid-19? Besök vår fokussida där vi samlar det nya på området.

Till fokussida
Nyhetskategorier
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer