2012-10-12 12:57  2939 Dela:

Fria skolvalet orsak till elevers försämrade resultat

Det fria skolvalet är en bidragande orsak till de svenska elevernas försämrade kunskaper. Det menar Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola.
– Vi kan se att ökad skolsegregation leder till att eleverna får förenklad kunskapssyn och försämrade resultat i internationella kunskapsmätningar, säger han.

 

Anders Jakobsson

Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola.

Anders Jakobsson har lett ett forskningsprojekt om svenska elevers prestationer i naturvetenskap – ett ämnesområde där svenska elevers kunskaper tydligt har försämrats under de senaste tio åren i internationella kunskapsmätningar som Pisa och Timss.

Forskarna i projektet ”Storskaliga studier och elevers prestationer i naturvetenskap i ett longitudinellt perspektiv” har analyserat elevsvar från Pisa-data mellan åren 2000-2009.

När de jämförde olika svenska skolors resultat visade det sig att det skett en väldigt tydlig ökning i skillnaden mellan lågpresterande och högpresterande skolor: Från 8 procent till 22 procent, vilket är en tredubbling av den så kallade ”mellanskolevariansen”.

Enkelt uttryckt kan man säga att skolorna med sämst resultat i Pisa-mätningarna har fått ännu sämre resultat. Och det är de medel- och lågpresterande elevernas resultat som har sjunkit mest.

Någonting har hänt i de svenska klassrummen på 2000-talet som gör att resultaten sjunker, förklarar Anders Jakobsson. I forskningsprojektet undersöker forskarna möjliga förklaringar.

Bland annat har de kunnat se att eleverna klarar sig bra, eller till och med mycket bra, när det gäller att lösa faktabaserade frågor, men mycket sämre när det gäller de förklarande och problemlösande uppgifterna.

Anders Jakobssons hypotes är att det fria skolvalet har orsakat utvecklingen där klyftorna mellan svenska skolor blir allt större.

– Vi kan se att när studiemotiverade elever väljer bort vissa skolor så uppstår en kamrateffekt som ofta är negativ för de elever som är kvar. Klassrummen utarmas. I dessa klassrum handlar det enbart för läraren om att få upp elevernas betyg till ett G, läraren kan inte ägna tid åt fördjupningar i ämnet.

Under åren 1995-2007 visar Timss-mätningarna att Sverige är det land med störst nedåtgående trend av samtliga deltagande länder. Pisa-resultaten visar en liknande trend, som dock inte är lika dramatisk. Och just i ämnesområdet naturvetenskap är det störst skillnad mellan svag- och högpresterande elever.

Svenska elevers sjunkande Pisa-resultat har haft stor betydelse som politiskt argument för att genomföra flera av de nya utbildningsreformerna, säger Anders Jakobsson. Men skolreformerna har egentligen drivits igenom på tvivelmässiga premisser, anser han.

– Vi kan se andra åtgärder för att nå bättre resultat, att arbeta för en likvärdig skola är ett sådant exempel.

När det gäller likvärdighet är Sverige i dag sämst i Norden. Andra länder med goda resultat i Pisa har hög grad av likvärdighet som exempelvis Finland, Sydkorea och Kanada till exempel.

– I länder där likvärdigheten minskar, där sjunker också resultaten. Vi kan se att skolsegregationen får en kunskapsmässig betydelse, säger Anders Jakobsson.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2012-10-12 12:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-12-18 09:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolvalet har skapat segregation

Det fria skolvalet har lett till att skolor också i mindre kommuner segregeras. Vissa skolor har gått från 20 procent elever med utländsk bakgrund – till 60 procent, visar Anders Trumberg i sin avhandling.

Internationella kunskapsmätningar missbrukas

Med internationella kunskapsundersökningar går det att diskvalificera en förd skolpolitik och de kan användas som slagträ i en pågående politisk debatt. Daniel Pettersson har i sin avhandling tittat närmare på vad som händer när kunskapsmätningarna landar i Sverige.

Tegnell: Säkert öppna gymnasiet – om det sker utan trängsel

Trots flera covid-utbrott i gymnasiemiljö under de senaste veckorna, oroar sig statsepidemiologen Anders Tegnell inte för ökad covid-smittspridning inför höstens gymnasieöppning. ”Men det beror på hur bra vi organiserar det hela”, säger han till Läraren.se.

Skolchefen som vill visa att förändring är möjlig

Visst kan det finnas brister inom skolan. Men har man tilltron till att förändring är möjlig går det att uträtta storverk, menar den uppmärksammade skolchefen Lina Axelsson Kihlblom som har egna, högst personliga, erfarenheter av förändring.

Skolporten satsar på digitala konferenser

I höst storsatsar Skolporten på digitala konferenser. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

”Bästa inlärningen sker ändå i klassrummet”

Under våren tvingades gymnasieskolorna att snabbt ställa om till distansundervisning. Skolstiftelsen Viktor Rydberg var en av de första att stänga. ”Det har fungerat bra men inte varit lika roligt som att mötas på riktigt”, säger läraren Josefin Siljeholm.

”Varför ska alla barn tvingas in i förskolan?”

Är tanken att alla barn ska gå i förskola, vare sig de mår bra av det eller inte?Regeringens utredare vill stoppa familjedaghem – men det som borde utredas är förskolans effekt på barn. Sedan kan de utreda hur de ska lösa krisen i förskolan, skriver Madeleine Lidman från Hemmaföräldrars nätverk.

Upprepade sexuella trakasserier och misshandel mellan elever på högstadieskola

Under minst ett års tid ska elever på en högstadieskola i Gnosjö kommun systematiskt ha utsatts för misshandel och grova kränkande sexuella handlingar av jämnåriga elever. Händelserna har anmälts till flera olika myndigheter och föräldrarna är mycket kritiska till hur skolan har hanterat det som de menar har blivit en slags kultur på skolan.

Ungefär vart sjunde barn lever i barnfattigdom i Gävleborgs län

Gävleborg är på tredje sämsta plats i landet när det gäller barnfattigdom räknat i procent. I länet lever 11,8 procent av alla barn i ekonomiskt utsatta hushåll enligt Rädda Barnens senaste statistik från 2016. Det innebär att ungefär 6 350 barn lever med ökad risk för utanförskap och psykisk ohälsa.

Uppgifter som främjar elevers lärande

Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av inlämningsuppgifter och lärarstöd vid eget arbete i samhällsorienterande ämnen (SO-ämnen) i årskurs 8. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 24 skolhuvudmän och 24 skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena. (pdf)

Susanne Nyström: Det kostar inga röster att ta bort kötiden till grundskolan

Nästan nio av tio tycker antingen att det är bra att avskaffa kötid till grundskolan eller så bryr de sig inte särskilt mycket. Bara 13 procent anser att det är viktigt att ha den kvar, skriver Susanne Nyström i en ledare.

Heltäckande bild av samverkan saknas

Skolverket har ännu ingen heltäckande bild av hur samarbetet skola-socialtjänst sker när det gäller orosanmälningar. Att skolan nu står för många av anmälningar är naturligt, säger Maria Olausson, undervisningsråd på Skolverket, som också pekar på rektors ansvar för rutinerna kring anmälningarna

Elever vill ha skolorna öppna under pandemin

De allra flesta barn vill att skolorna är öppna under coronapandemin. Särskilt gäller det de yngre eleverna.

Universitetsbeslut: Platsgaranti för lärarstudenter trots missade poäng

När beskedet om att gymnasieskolorna gick över till distansundervisning kom var hundratals lärarstudenter på väg ut eller ute på praktik på länets skolor. Det här skapade osäkerhet om skolorna skulle ta emot praktikanterna och om de i sin tur skulle uppnå målen med utbildningen.

Skolledarna: Sverige måste kraftfullt satsa på sina rektorer

Det är bra att lärarnas löner har ökat, men det blir ett problem när skolledarnas löner inte följer efter. Om inte regeringen agerar nu riskerar vi att få en ledarkris i svensk skola, skriver Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

Rapport: Därför misslyckas vissa skolhuvudmän medan andra lyckas

Idag presenterar Friskolornas riksförbund en genomgång av skolans förändrade förutsättningar och resultat det senaste årtiondet. Rapporten visar på de gemensamma drag de skolhuvudmän som lyckas har och vad som är typiskt för de som misslyckas med sitt uppdrag att lämna ifrån sig elever som har behörighet till gymnasiet.

Konferenser

Information om höstens konferenser

På grund av rådande omständigheter övergår några av höstens konferenser helt till digitalt format. Du som är anmäld till en fysisk konferens flyttas då automatiskt över till webbkonferensen och behåller din plats. Vi kontaktar dig personligen för mer information.

Konferenser som övergår till webbkonferens:

  • Specialpedagogik, 2-3 september, Göteborg
  • Specialpedagogik, 17-18 september, Stockholm
  • Svenska som andraspråk, 8-9 september, Malmö
  • Elevhälsa, 15-16 september, Stockholm
  • Biologi, 28 september, Stockholm
  • Franska, 6-7 oktober, Stockholm
  • Tyska, 6-7 oktober, Stockholm
  • Spanska, 8-9 oktober, Stockholm
  • Fortbildning
    Skolporten satsar på digitala konferenser

    Skolporten satsar på digitala konferenser

    I höst storsatsar Skolporten på digital fortbildning. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

    Läs hela artikeln
    SKOLPORTENS MAGASIN
    Skolportens magasin
      Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

    Skolportens magasin

    Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

    Läs mer här
    Skolportens lärarpanel

    Skolportens lärarpanel

    Skolportens lärarpanel läser all ny utbildningsvetenskaplig forskning kring skolan och förskolan.

    Läs mer
    Läsårstider
    När börjar höstterminen?

    När börjar höstterminen?

    Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

    Hitta din kommun
    Fjärr- och distansundervisning
    Skola på distans

    Skola på distans

    Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

    Läs mer
    Skolporten 20 år
    Uppdrag: Att göra skillnad

    Uppdrag: Att göra skillnad

    Skolporten fyller 20 år! Det startade med ett enkelt faxbrev till Sveriges rektorer. I dag når vi mer än en tredjedel av skolans personal. Läs om Skolportens resa sedan starten år 2000.

    Läs mer
    Annonsera
    Vill du synas hos oss?

    Vill du synas hos oss?

    Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

    Läs mer
    Nyhetskategorier
    Student
    För dig som ska bli lärare

    För dig som ska bli lärare

    Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

    Läs mer
    Utmärkelser

    Södertäljes skolor och förskolor får priset Guldtrappan 2020

    Södertälje ligger i framkant när det gäller den digitala skolutvecklingen. Nu vinner kommunen utmärkelsen Guldtrappan.

    Läs fler
    Namn och Nytt

    Ny rektor vid Linköpings universitet

    I dag beslutade regeringen att anställa Jan-Ingvar Jönsson som rektor vid Linköpings universitet. Jan-Ingvar Jönsson tillträder tjänsten den 1 juli.

    Anna Örjebo slutar som skolchef

    Det fortsätter att storma inom skolvärlden i Östersunds kommun. På onsdagen stod det klart att Anna Örjebo slutar som skolchef efter bara nio månaders tjänstgöring. Istället blir hon chef på kulturskolan.

    Gd slutar och blir chef på Skolinspektionen

    Agneta Broberg har varit Diskrimineringsombudsman i nästan sju år. Nu står det klart att hon kommer att bli regionchef på Skolinspektionen.

    Sveriges elevkårer får ny generalsekreterare

    Myrra Franzén är utsedd till ny generalsekreterare för Sveriges elevkårer.