Fria skolvalet orsak till elevers försämrade resultat

Det fria skolvalet är en bidragande orsak till de svenska elevernas försämrade kunskaper. Det menar Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola.
– Vi kan se att ökad skolsegregation leder till att eleverna får förenklad kunskapssyn och försämrade resultat i internationella kunskapsmätningar, säger han.

 

Anders Jakobsson

Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola.

Anders Jakobsson har lett ett forskningsprojekt om svenska elevers prestationer i naturvetenskap – ett ämnesområde där svenska elevers kunskaper tydligt har försämrats under de senaste tio åren i internationella kunskapsmätningar som Pisa och Timss.

Forskarna i projektet ”Storskaliga studier och elevers prestationer i naturvetenskap i ett longitudinellt perspektiv” har analyserat elevsvar från Pisa-data mellan åren 2000-2009.

När de jämförde olika svenska skolors resultat visade det sig att det skett en väldigt tydlig ökning i skillnaden mellan lågpresterande och högpresterande skolor: Från 8 procent till 22 procent, vilket är en tredubbling av den så kallade ”mellanskolevariansen”.

Enkelt uttryckt kan man säga att skolorna med sämst resultat i Pisa-mätningarna har fått ännu sämre resultat. Och det är de medel- och lågpresterande elevernas resultat som har sjunkit mest.

Någonting har hänt i de svenska klassrummen på 2000-talet som gör att resultaten sjunker, förklarar Anders Jakobsson. I forskningsprojektet undersöker forskarna möjliga förklaringar.

Bland annat har de kunnat se att eleverna klarar sig bra, eller till och med mycket bra, när det gäller att lösa faktabaserade frågor, men mycket sämre när det gäller de förklarande och problemlösande uppgifterna.

Anders Jakobssons hypotes är att det fria skolvalet har orsakat utvecklingen där klyftorna mellan svenska skolor blir allt större.

– Vi kan se att när studiemotiverade elever väljer bort vissa skolor så uppstår en kamrateffekt som ofta är negativ för de elever som är kvar. Klassrummen utarmas. I dessa klassrum handlar det enbart för läraren om att få upp elevernas betyg till ett G, läraren kan inte ägna tid åt fördjupningar i ämnet.

Under åren 1995-2007 visar Timss-mätningarna att Sverige är det land med störst nedåtgående trend av samtliga deltagande länder. Pisa-resultaten visar en liknande trend, som dock inte är lika dramatisk. Och just i ämnesområdet naturvetenskap är det störst skillnad mellan svag- och högpresterande elever.

Svenska elevers sjunkande Pisa-resultat har haft stor betydelse som politiskt argument för att genomföra flera av de nya utbildningsreformerna, säger Anders Jakobsson. Men skolreformerna har egentligen drivits igenom på tvivelmässiga premisser, anser han.

– Vi kan se andra åtgärder för att nå bättre resultat, att arbeta för en likvärdig skola är ett sådant exempel.

När det gäller likvärdighet är Sverige i dag sämst i Norden. Andra länder med goda resultat i Pisa har hög grad av likvärdighet som exempelvis Finland, Sydkorea och Kanada till exempel.

– I länder där likvärdigheten minskar, där sjunker också resultaten. Vi kan se att skolsegregationen får en kunskapsmässig betydelse, säger Anders Jakobsson.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2012-10-12 12:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-12-18 09:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolvalet har skapat segregation

Det fria skolvalet har lett till att skolor också i mindre kommuner segregeras. Vissa skolor har gått från 20 procent elever med utländsk bakgrund – till 60 procent, visar Anders Trumberg i sin avhandling.

Internationella kunskapsmätningar missbrukas

Med internationella kunskapsundersökningar går det att diskvalificera en förd skolpolitik och de kan användas som slagträ i en pågående politisk debatt. Daniel Pettersson har i sin avhandling tittat närmare på vad som händer när kunskapsmätningarna landar i Sverige.

Talibanerna mer flexibla kring flickors skolgång

Igår kom uppgifter från amerikanskt håll om att de sista amerikanska styrkorna ska ha lämnat Afghanistan senast den 11:e september i år. Samtidigt pågår samtal om hur Afghanistan ska styras i framtiden och vilken roll talibanerna ska ha. Men har talibanernas politik förändrats sedan de sist regerade i Afghanistan?

Ensamma barn känner skam – vuxna har ett stort ansvar

Barn som inte har någon att leka med kan skämmas över det lika mycket som vuxna. Det berättar forskarna Helene Elvstrand och Lina Söderman Lago, som studerat hur utestängning och ensamhet bland barn på fritids ser ut.

Tre lärare om stödet på 350 miljoner

SVT har frågat tre lärare vad de tycker om regeringens utlovade extrapengar och hur det har varit att undervisa under pandemin.

Lärorik pandemitid för ny lärare

”Att köra distans med elever man inte känner gör det svårare att kunna pusha dem att bli motiverade och göra uppgifterna”. Nellie Mildh är glad att hon hann träffa eleverna ett tag innan de övergick till distansundervisning. Att komma ut som ny lärare mitt under en pandemi har varit lärorikt.

Skolan viktigaste informationskällan om coronapandemin för barn i Sverige

Coronapandemin och dess konsekvenser har dominerat media och allas medvetande det senaste året. Det talas om covid-19 överallt, men hur har barn uppfattat pandemin och var får de sin information? En ny internationell forskningsstudie visar att de flesta barn får sin information som rör hälsa och covid-19 från sina föräldrar, förutom i Sverige, där skolan är den främsta informationskällan.

Kravet: Skolpersonal måste få gå före i vaccinkön

Lärare och skolpersonal är oroliga för sin egen säkerhet när coronaviruset går ned i åldrarna. Nu vill man prioriteras högre i vaccinationsordningen. ”Det är omöjligt att hålla avstånd i skolan”, säger läraren Jenny Vide.

”Handlar om locka till sig resursstarka elever”

Elever som väljer engelskspråkig undervisning är i genomsnitt mer studiemotiverade än andra elever. Det är affärsidén hos de engelskspråkiga skolorna: att man vill locka till sig lättundervisade och resursstarka elever, skriver läraren HP Tran i en slutreplik.

”Det är vi som misslyckas med vårt jobb om eleven får ett F”

På Praktiska gymnasiet Bromma arbetar man med att höja närvaron, och att få till relationer med eleverna, för att skolgången ska fungera.

Så har distansundervisningen hjälpt vissa elever – och stjälpt andra

När en del av skolan har gått över till distansundervisning under pandemin har det inneburit en hjälp för vissa barn och unga som inte klarar att vara i stora grupper. Samtidigt har andra har fått ännu större problem.

Lyckat närvaroprojekt för elever i Karlstad – men nu avslutas det

Många barn och unga har det tufft i skolan. En del klarar inte alls av att gå dit, andra har mycket hög frånvaro. I Karlstad har ett projekt de senaste åren försökt fånga upp dessa elever, och det har visat sig handla mycket om hur viktigt det är med individuella anpassningar.

Alla skolledare i ett förbund

”Det känns väldig bra att få företräda Sveriges skolledare ytterligare tre år”. Om Sveriges Skolledarförbunds kongress följer valberedningens eniga förslag att välja honom för tre nya år kan Matz Nilsson se fram emot en fjärde period som förbundsordförande. Det finns mycket kvar att göra för hans medlemmar. Det står snabbt klart när Skolledaren möter honom en månad före kongressen.

Peka inte ut enskilda elever

”Man får inte ducka om någon elev beter sig illa eller använder kränkande ord.” Det säger yrkesläraren Amanda Swedsudde. Hon har också satt stopp för apl när elever har blivit utsatta på arbetsplatsen.

Så påverkar kriser valet av utbildningar

Coronakrisen har fått många att söka medicin- och vårdutbildningar. Men när de är klara är det inte säkert att det finns jobb. Det skriver Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau, i en rapport där de har gått igenom hur kriser tidigare har påverkat valet av högre utbildning.

Varning för Tiktokutmaning efter skolors larm

Polisen varnar för vad de kallar en ”tafsardag” och uppmanar vuxna att polisanmäla misstänkta brott. Det är på skolor och bland fältassistenter man sett uppmaningen spridas bland unga och kopplat in polisen.

Skolportens konferenser

Förändringar av våra konferenser

På grund av rådande läge kan vi tvingas besluta om förändringar av våra konferenser. Läs om eventuella förändringar här.



SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Fokussida
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Till fokussida fjärr- och distansundervisning
Skolportens konferenser
Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa?
  Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet

Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa?

Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet, ska tillsammans med Karin Fröding, SPSM, tala om tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa på Skolportens webbkonferens Specialpedagogik för grundskolan.

Skolporten
Fokussida
Fokus på förskola

Fokus på förskola

Aktuell forskning och utveckling för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussidan förskola
Skolportens konferenser
Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

När coronakrisen slog till i Sverige ställde Skolportens konferensavdelning om till digitala konferenser – en lösning som har visat sig vara väldigt uppskattad. "En klar majoritet av deltagarna är väldigt positiva, och det känns fantastiskt", säger Birgitta Hartzell som är vd på Skolporten.

Läs hela artikeln
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Namn och Nytt
Cathrine Croona blir ny verksamhetschef för förskolan i Ulricehamn

Den 9 augusti blir första arbetsdagen för kommunens nya förskolechef. Cathrine Croona kommer närmast från en liknande tjänst som verksamhetschef för förskolan i Vara kommun.

Helén Claesson ny barn- och utbildningschef efter Hamid Zafar

Nu är rekryteringen av ny barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun klar. Uppdraget går till Helén Claesson.

Anna Wetterbrandt ny verksamhetschef för elevhälsan, rektor för särskolan och chef för öppna förskolan

Den 1 januari tillträdde Anna Wetterbrandt sin nya tjänst som verksamhetschef för elevhälsan, rektor för särskolan och chef för öppna förskolan i Herrljunga kommun. Anna har tidigare varit rektor på Horsbyskolan och kommer närmast från en tjänst som intendent för bildningsförvaltningen.

Läs fler Namn och Nytt
Fokus Covid-19 och skolan

Vill du hitta nyheter och forskning om skolan och Covid-19? Besök vår fokussida där vi samlar det nya på området.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Haninge kommun vinner nationellt pris för säkra och trygga skolvägar

Haninge kommun har tilldelats priset GuldTriangeln av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF).

How the world’s best teacher taught the Tories a lesson on the arts

After winning the Global Teacher award in 2018, Andria Zafirakou used her $1m prize to establish a charity to improve arts education. She talks about life in the classroom, and her new memoir

Arbete för ungas ledarskap prisas i Skåne

Skolidrottsföreningar ger unga möjlighet att röra på sig – och möjlighet att utvecklas som ledare. Nu prisas Skolidrottsförbundet i Skåne för konceptet och utses till Årets förnyare av Sparbanksstiftelserna* i Skåne.

Läs fler
Nyhetskategorier
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No posts found.