Fria skolvalet orsak till elevers försämrade resultat

Det fria skolvalet är en bidragande orsak till de svenska elevernas försämrade kunskaper. Det menar Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola.
– Vi kan se att ökad skolsegregation leder till att eleverna får förenklad kunskapssyn och försämrade resultat i internationella kunskapsmätningar, säger han.

 

Anders Jakobsson

Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola.

Anders Jakobsson har lett ett forskningsprojekt om svenska elevers prestationer i naturvetenskap – ett ämnesområde där svenska elevers kunskaper tydligt har försämrats under de senaste tio åren i internationella kunskapsmätningar som Pisa och Timss.

Forskarna i projektet ”Storskaliga studier och elevers prestationer i naturvetenskap i ett longitudinellt perspektiv” har analyserat elevsvar från Pisa-data mellan åren 2000-2009.

När de jämförde olika svenska skolors resultat visade det sig att det skett en väldigt tydlig ökning i skillnaden mellan lågpresterande och högpresterande skolor: Från 8 procent till 22 procent, vilket är en tredubbling av den så kallade ”mellanskolevariansen”.

Enkelt uttryckt kan man säga att skolorna med sämst resultat i Pisa-mätningarna har fått ännu sämre resultat. Och det är de medel- och lågpresterande elevernas resultat som har sjunkit mest.

Någonting har hänt i de svenska klassrummen på 2000-talet som gör att resultaten sjunker, förklarar Anders Jakobsson. I forskningsprojektet undersöker forskarna möjliga förklaringar.

Bland annat har de kunnat se att eleverna klarar sig bra, eller till och med mycket bra, när det gäller att lösa faktabaserade frågor, men mycket sämre när det gäller de förklarande och problemlösande uppgifterna.

Anders Jakobssons hypotes är att det fria skolvalet har orsakat utvecklingen där klyftorna mellan svenska skolor blir allt större.

– Vi kan se att när studiemotiverade elever väljer bort vissa skolor så uppstår en kamrateffekt som ofta är negativ för de elever som är kvar. Klassrummen utarmas. I dessa klassrum handlar det enbart för läraren om att få upp elevernas betyg till ett G, läraren kan inte ägna tid åt fördjupningar i ämnet.

Under åren 1995-2007 visar Timss-mätningarna att Sverige är det land med störst nedåtgående trend av samtliga deltagande länder. Pisa-resultaten visar en liknande trend, som dock inte är lika dramatisk. Och just i ämnesområdet naturvetenskap är det störst skillnad mellan svag- och högpresterande elever.

Svenska elevers sjunkande Pisa-resultat har haft stor betydelse som politiskt argument för att genomföra flera av de nya utbildningsreformerna, säger Anders Jakobsson. Men skolreformerna har egentligen drivits igenom på tvivelmässiga premisser, anser han.

– Vi kan se andra åtgärder för att nå bättre resultat, att arbeta för en likvärdig skola är ett sådant exempel.

När det gäller likvärdighet är Sverige i dag sämst i Norden. Andra länder med goda resultat i Pisa har hög grad av likvärdighet som exempelvis Finland, Sydkorea och Kanada till exempel.

– I länder där likvärdigheten minskar, där sjunker också resultaten. Vi kan se att skolsegregationen får en kunskapsmässig betydelse, säger Anders Jakobsson.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2012-10-12 12:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-12-18 09:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolvalet har skapat segregation

Det fria skolvalet har lett till att skolor också i mindre kommuner segregeras. Vissa skolor har gått från 20 procent elever med utländsk bakgrund – till 60 procent, visar Anders Trumberg i sin avhandling.

Internationella kunskapsmätningar missbrukas

Med internationella kunskapsundersökningar går det att diskvalificera en förd skolpolitik och de kan användas som slagträ i en pågående politisk debatt. Daniel Pettersson har i sin avhandling tittat närmare på vad som händer när kunskapsmätningarna landar i Sverige.

Minskade anslag till folkhögskolor: ”Många har ont i magen”

När regeringen i slutet av förra året meddelade att det extra stöd som betalats ut till landets folkhögskolor nu kommer utebli så slog det ner som en bomb. På Bona folkhögskola i Motala försöker man nu anpassa sig till den nya ekonomiska verkligheten.

”Lågaffektivt bemötande en katastrof för svensk skola”

Psykologen Bo Hejlskovs teorier om hur man ska bemöta stökiga elever fungerar inte. Lärare har rätt att markera mot ordningsstörningar. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Här är de tre största riskfaktorerna för psykisk ohälsa hos unga

Magnus Werner har tidigare jobbat inom psykiatrin och har egna erfarenheter av att leva med psykisk ohälsa och suicidtankar. Nu ger han föreläsningar om sin egen återhämtningsresa. Han följde arbetet med elevernas hälsodagbok på nära håll. ”Jag tror att det viktigaste är att den här boken är inte skriven av någon vårdpersonal utan av målgruppen själva”, säger han.

Alexander Skytte: Jag har ställt vuxenkrav på mina elever

Efter denna dag har det fått mig att tänka till lite. Ställer jag för höga krav på mina elever, krav de inte kan leva upp till? skriver Alexander Skytte i en krönika.

Stjärnkocken: Så får man elever att äta den vegetariska skolmaten

Det blir allt mer vegetariskt i de skånska skolköken, men att få de vegetariska rätterna att passa barn eller tonåringar är inte det lättaste. Stjärnkocken David Gustavsson, som jobbar på Stora Hammars skola i Höllviken, blev årets skolkock 2021 och han berättar hur de gör i inslaget.

Flest skyddsstopp – och skolan i topp

Skolan ligger i anmälningstoppen när det gäller arbetsmiljöproblem. Det visar nya siffror från Arbetsmiljöverket. ”Jag skulle inte göra något annorlunda”, säger Carina Lidberg, Sveriges Lärares huvudskyddsombud i Kiruna som stängde mellanstadiet på Nya Raketskolan.

Bruun: Jag vill slippa se elever som ”glopluggar”!

”Gloplugga” är motsatsen till att ta strukturerade anteckningar, gärna för hand, och hålla fokus på inlärningen. Jag menar att 90 procent av ungdomarna idag ”glopluggar.” Jag har absolut ingen evidens bakom uttalandet utan det är helt baserat på min egen, vänners och kollegors erfarenhet. Jag tror dock att om vi frågar ungdomar hur de gör när de pluggar till ett prov eller en läxa svarar de nog att de ”glopluggar”, skriver SAra Bruun i en krönika.

”Skrämmande att vuxna vill att vi ska ange barn i förskolan”

Som förskollärarstudent får jag hela tiden höra hur viktigt det är att låta barnen utvecklas och bli omhändertagna. Därför gör det mig mörkrädd att det finns vuxna som vill att vi som arbetar i förskolan ska ange papperslösa barn, i strid mot barnkonventionen, skriver förskollärarstudenten Elliot Andersson.

Granskning: Lärare vågar inte vara öppet kritiska

Fler än var tredje lärare vågar inte kritisera sin egen skola, av rädsla för repressalier. Det visar en undersökning från Sveriges Lärare. ”Om man vill ha förändring på en arbetsplats måste fler stå upp för att inte någon ska kunna avfärdas som ”besvärlig””, säger läraren Ingrid Pihl.

Så många skolledare arbetar övertid

Som skolledare vilar ansvaret över både verksamheten och eleverna tungt. Men samtidigt brister tiden – frågan om skolledarnas egen arbetsmiljö tycks vara bortglömd. ”Vi har ett livsviktigt samhällsuppdrag. Hur kan skolledare inte vara Sveriges viktigaste chefsjobb, det är en fråga man kan ställa sig”, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Trender i svensk och engelsk akademisk läsförståelse bland skolungdomar

Läs Skolportens intervju med John Löwenadler, docent i språkdidaktik vid Göteborgs universitet. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Engelska på högstadiet eller gymnasiet och kommer att tala om trender i läsförståelse i svenska och engelska bland tonåriga elever.

”Viktigt att välja rätt i gymnasievalet”

Nu är det dags för årets niondeklassare att göra sitt gymnasieval. Då är det bra att komma ihåg alla möjligheter som finns med ett yrkesprogram. Numera ger även de utbildningarna högskolebehörighet, framhåller Johan Olsson,  Svenskt Näringsliv, i en debattartikel.

Cityutflykter vidgar vyer

När lärarna i Lindängeskolans förskoleklasser förstod att deras elever sällan rör sig utanför Lindängen beslöt de sig för att ändra på det. Nu åker båda klasserna på regelbundna utflykter till andra delar av Malmö för att vidga sina vyer.

Stora barngrupper – ”Det gäller att vara uppfinningsrik”

På Fågelsångens förskola i Norrköping märks det tydligt hur det stora antalet barn påverkar stämningen. När många är sjuka sänks tempot markant och till och med de vanligtvis mest rörliga barnen sitter stillsamt och pysslar.

Skolportens konferenser
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Skolportens konferenser
Trender i svensk och engelsk akademisk läsförståelse bland skolungdomar
  John Löwenadler

Trender i svensk och engelsk akademisk läsförståelse bland skolungdomar

Läs Skolportens intervju med John Löwenadler, docent i språkdidaktik vid Göteborgs universitet. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Engelska på högstadiet eller gymnasiet och kommer att tala om trender i läsförståelse i svenska och engelska bland tonåriga elever.

Läs mer och boka din plats!
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Namn och Nytt
Vikarierande generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten

Aurora Lindberg tillträdde som vikarierande generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten den 20 januari 2023.

Ny skolchef för grundskolan

Susanne Englund är Eskilstuna kommuns nya skolchef för grundskolan och grundsärskolan. Hon har tidigare arbetat som chef och ledare inom utbildningsverksamhet i 22 år.

Klart med ny förvaltningschef för bildningsförvaltningen

Svenjohan Davidson blir ny förvaltningschef på bildningsförvaltningen. ”Jag är jätteglad över att vi nu är klara med rekryteringsprocessen och ser fram emot att få välkomna Svenjohan i vår”, säger kommundirektör Gisela Öst.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Fokussida för chefer

Fokussida för chefer

Nyheter, rapporter, forskning och utveckling för dig som är skolledare eller skolchef.

Till fokussida
Utmärkelser

Kommunfullmäktige firade 2022 års pedagogiska pristagare

Anna-Lena Peredo, Li Zettermark, Maria Baum, Monica Junefelt och Birgitta Eklund Selander är 2022 års pedagogiska pristagare. De firades på kommunfullmäktiges möte 30 januari.

Två skolor vinner EU-tävling

Holavedsgymnasiet i Tranås och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg har vunnit varsin plats till Euroscolaprogrammet.

Guldäpplet-vinnaren: Så maxar ni era digitala verktyg i vardagen

2022 var Martin Howe i Borlänge kommun en av tre som tilldelades lärarpriset Guldäpplet. I arbetet fokuserar Martin Howe på inkludering och tillgänglighet, där han försöker öka elevers måluppfyllelse genom digitala verktyg. Voister har pratat med pristagaren.

Läs fler
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Nyhetskategorier