”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Suzanne de Laval

Suzanne de Laval. Foto: Örjan Wikforss 

Skolans fysiska miljö behöver pekas ut som ett forskningsområde av regeringen. Det skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

ALLA HAR EN bild av vad en skola är, men hur fungerar byggnaden egentligen för sina användare: eleverna, personalen och alla de som besöker skolan?
Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor och då fordras ny kunskap för att bygga praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande.
I projektet Ifous fokuserar: Bygga skola har vi studerat nio skolor i fyra kommuner under hösten och vintern 2018/2019. Lärare, rektorer, annan skolpersonal, skolplanerare på de kommunala utbildnings- och fastighetsförvaltningarna samt experter från bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten har gått runt i och utanför skolorna och reflekterat över hur miljön ser ut och fungerar med hjälp av så kallade gåturer. Även elever på samtliga skolor har fått göra separata gåturer och ge sin syn på skolmiljön. Som projektledare har jag haft två didaktiker från Högskolan i Gävle som deltagare och samtalspartners i analysen av resultaten – professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs.

PÅ SKOLORNA SER vi flera tydliga teman som behöver studeras på djupet i såväl forskningsprojekt som i innovationsprojekt och produktutveckling av såväl inredning som byggmaterial.
Skolan behöver få sin plats i staden när nya stadsdelar planeras, så att tillräcklig skolgårdsmark säkras. Det är ett stort problem i dag, då planerare och politiker inte tar detta ansvar, vilket Boverket konstaterar i sin rapport Skolans nya plats i staden 2017:16.

Skolgårdar slits kraftigt och är skolgården för liten kan ingen växtlighet överleva. Detta kunde vi se tydligt vid gåturerna. Lekredskapen slits också och behöver mer skötsel när barnantalet är stort och redskapen används flitigt.

Entréer och entréhallar är problematiska platser i skolorna. Här behöver alla skolplanerare fundera mycket mer på hur logistiken blir med den stora mängd människor och varor som ska ta sig in och ut flera gånger om dagen. Trängsel, buller, klädupphängning och skoställningar är några av de frågor som behöver studeras mycket ingående. Bara själva dörrarna innebär stora problem för fastighetsskötseln. Vad gör man när stora porten går sönder? Och det gör den! Framför allt går den automatiska dörröppningen sönder och ibland behöver hela dörren bytas. Här är det viktigt att satsa på gedigna material då dörrarna kanske öppnas flera hundra gånger om dagen.

EN ANNAN MILJÖ som kan innebära ljudstörningar och logistiska problem är skolmatsalen. Buller från skramliga stolar och skramliga bord, plus matgästernas eget ljud när de pratar med varandra. Ljuden från köket och diskinlämningen, som ofta inte skärmas av, är mycket kraftiga. Logistiken i matsalen, hur eleverna går in och tar mat och hur de tar sig ut och lämnar disk, är sällan löst på ett optimalt sätt.
Lärmiljöerna då, klassrummen, hur fungerar de? De flesta klassrum är 60 kvadratmeter stora och möblerade med skolbänkar eller bord och stolar för en eller två elever. Förvaring i låga skåp med lådor för eleverna på låg- och mellanstadiet, och skåp i korridorerna för högstadieeleverna. Några enstaka klassrum har traditionella skolbänkar med lock.

Skillnaden i lärmiljöerna ligger främst i hur man arrangerat hemvisterna, hur många barn som hör till en hemvist och hur byggnaden är uppbyggd. En hemvist är oftast planerad så att 3–4 skolklasser har klassrum, grupprum och gemensam fritidsyta i en egen avdelning på skolan.

SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att ju mer ostörd en hemvist är, desto bättre kan den fungera. Att låta andra elever passera genom en hemvist skapar åtskilliga störningar. Då vill lärarna avskärma mot passagen, och passagen får en oönskad korridorfunktion.

Det här är några axplock ur vår analys av de nio skolorna. Vi ger inga handfasta råd i vår studie, men vi pekar på olika problem som skolplanerare behöver fundera kring och vi visar vad konsekvenserna kan bli när man tänkt fel eller sparat in på ljuddämpning och möbelval. Vi föreslår också vad forskningen skulle kunna studera framöver kring skolans fysiska miljö.
Vi behöver påverka regeringen så att den kommande forskningspropositionen pekar ut skolans fysiska miljö som ett forskningsområde. Vi behöver också samla upp den kunskap som finns och göra den tillgänglig för praktikerna.

Ett glädjande faktum är att SKL, Sveriges kommuner och landsting, just genomfört en förstudie kring att skapa ett centrum för lärandemiljöer. Förhoppningsvis kan det bli en realitet inom kort.

___
Suzanne de Laval är teknologie doktor, samt arkitekt och forskare vid företaget Arkitekturanalys Sthlm. Hon har lett projektet Ifous fokuserar: Bygga skola som i juni 2019 släppte sin slutrapport Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Läs mer och ladda ner rapporten: ifous.se/byggaskola


Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-18 14:39 av
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:54 av


Relaterat

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Skånska skolungdomar ska få lära sig mer om Auschwitz

20 000 skolungdomar i Skåne får snart chansen att lära sig mer om koncentrationslägret Auschwitz. Nästa helg öppnar en prisbelönt vandringsutställning om lägret från andra världskriget på Malmömässan. På utställningen finns originalföremål från lägret, bland annat en tågvagn som transporterade fångar, säger Petra Kuritzén som är projektledare på Event in Skåne.

Ny satsning – 60 lärare ska bli bättre på att lära ut språk

Simrishamns kommun gör en satsning på att kompetensutveckla personal inom skola och förskola under hösten. 30 lågstadielärare och 30 förskollärare ska bli ännu bättre på att lära ut svenska. Utbildningarna är ett led i den språksatsning som kommunen gör.

Varför mår allt fler barn och ungdomar sämre?

Christian Rück ska föreläsa på Skolportens konferens Psykologi . Han kommer att tala om varför vi mår så dåligt när allt är så bra.

Sjukhusskolan i Åbo finns till för att undervisa barn som vårdas på sjukhus – lärare: “Vi är en del av vården men samtidigt en egen enhet”

Som lärare på en sjukhusskola får man lov att fokusera på det väsentliga, säger specialläraren Gabriella Stenvall-Vihervuori. Hennes främsta uppgift är att se till att eleverna får en mjuk landning i sin egen skola efter tiden på sjukhuset.

”Oetiskt att förbjuda kristna skolor för att komma åt islamistisk extremism”

Det är närmast irriterande att behöva argumentera mot förslag där förslagsställaren inte ens gjort sig mödan att ta fram underlag. Eller är det så man insett att den fakta som finns i själva verket motsäger påståendet att skolor med konfessionell inriktning segregerar?! skriver Lars Brandström, Kristina Friskolerådet.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Varför mår allt fler barn och ungdomar sämre?
  Christian Rück

Varför mår allt fler barn och ungdomar sämre?

Christian Rück ska föreläsa på Skolportens konferens Psykologi . Han kommer att tala om varför vi mår så dåligt när allt är så bra.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Pauline Broholm Lindberg slutar som skolchef

Barn- och ungdomsförvaltningens chef Pauline Broholm Lindberg slutar efter sommaren. Hon har arbetat i Halmstads kommun i 30 år i flera olika roller.

Anna Prochazka ny rektor för Nordic International School Karlstad

Till hösten tillträder Anna Prochazka som ny rektor för Nordic International School Karlstad. Hon kommer närmast från Norrstrandsskolan där hon varit rektor sedan oktober 2020.

Svalövs kommun och chefen för sektor utbildning har träffat en överenskommelse om att gå skilda vägar

Svalövs kommun och utbildningchefen Hans Dahlqvist är överens om att gå skilda vägar och detta sker i största samförstånd.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Lågstadielärare tilldelas Svenska Akademins svensklärarpris

Anna Brännström och Gunilla Lundström lärare åk 13 i Svensbyn och Böle får ta emot Svenska Akademins svensklärarpris 2022. De har i sin yrkesroll stimulerat intresset för läsning. Arbetssättet har entusiasmerat och engagerat elever, vårdnadshavare och kollegor i de två skolorna.

”Jag är bra på att leda”

Efter tio år som lärare blev Madeleine Heiman rektor. Hon ville skapa en skola som är bra för varenda en av de där underbara ungdomarna hon mötte i klassrummet. Därför ville hon leda.

Arbetet bakom journalistpriset – ”Lärarna offer för systemfel”

Här är bakgrunden till att Skolvärldens reporter PeKå Englund fick Fackförbundspressens journalistpris för sitt dokument om skolattacken i Eslöv.

Läs fler
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier