”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Suzanne de Laval

Suzanne de Laval. Foto: Örjan Wikforss 

Skolans fysiska miljö behöver pekas ut som ett forskningsområde av regeringen. Det skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

ALLA HAR EN bild av vad en skola är, men hur fungerar byggnaden egentligen för sina användare: eleverna, personalen och alla de som besöker skolan?
Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor och då fordras ny kunskap för att bygga praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande.
I projektet Ifous fokuserar: Bygga skola har vi studerat nio skolor i fyra kommuner under hösten och vintern 2018/2019. Lärare, rektorer, annan skolpersonal, skolplanerare på de kommunala utbildnings- och fastighetsförvaltningarna samt experter från bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten har gått runt i och utanför skolorna och reflekterat över hur miljön ser ut och fungerar med hjälp av så kallade gåturer. Även elever på samtliga skolor har fått göra separata gåturer och ge sin syn på skolmiljön. Som projektledare har jag haft två didaktiker från Högskolan i Gävle som deltagare och samtalspartners i analysen av resultaten – professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs.

PÅ SKOLORNA SER vi flera tydliga teman som behöver studeras på djupet i såväl forskningsprojekt som i innovationsprojekt och produktutveckling av såväl inredning som byggmaterial.
Skolan behöver få sin plats i staden när nya stadsdelar planeras, så att tillräcklig skolgårdsmark säkras. Det är ett stort problem i dag, då planerare och politiker inte tar detta ansvar, vilket Boverket konstaterar i sin rapport Skolans nya plats i staden 2017:16.

Skolgårdar slits kraftigt och är skolgården för liten kan ingen växtlighet överleva. Detta kunde vi se tydligt vid gåturerna. Lekredskapen slits också och behöver mer skötsel när barnantalet är stort och redskapen används flitigt.

Entréer och entréhallar är problematiska platser i skolorna. Här behöver alla skolplanerare fundera mycket mer på hur logistiken blir med den stora mängd människor och varor som ska ta sig in och ut flera gånger om dagen. Trängsel, buller, klädupphängning och skoställningar är några av de frågor som behöver studeras mycket ingående. Bara själva dörrarna innebär stora problem för fastighetsskötseln. Vad gör man när stora porten går sönder? Och det gör den! Framför allt går den automatiska dörröppningen sönder och ibland behöver hela dörren bytas. Här är det viktigt att satsa på gedigna material då dörrarna kanske öppnas flera hundra gånger om dagen.

EN ANNAN MILJÖ som kan innebära ljudstörningar och logistiska problem är skolmatsalen. Buller från skramliga stolar och skramliga bord, plus matgästernas eget ljud när de pratar med varandra. Ljuden från köket och diskinlämningen, som ofta inte skärmas av, är mycket kraftiga. Logistiken i matsalen, hur eleverna går in och tar mat och hur de tar sig ut och lämnar disk, är sällan löst på ett optimalt sätt.
Lärmiljöerna då, klassrummen, hur fungerar de? De flesta klassrum är 60 kvadratmeter stora och möblerade med skolbänkar eller bord och stolar för en eller två elever. Förvaring i låga skåp med lådor för eleverna på låg- och mellanstadiet, och skåp i korridorerna för högstadieeleverna. Några enstaka klassrum har traditionella skolbänkar med lock.

Skillnaden i lärmiljöerna ligger främst i hur man arrangerat hemvisterna, hur många barn som hör till en hemvist och hur byggnaden är uppbyggd. En hemvist är oftast planerad så att 3–4 skolklasser har klassrum, grupprum och gemensam fritidsyta i en egen avdelning på skolan.

SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att ju mer ostörd en hemvist är, desto bättre kan den fungera. Att låta andra elever passera genom en hemvist skapar åtskilliga störningar. Då vill lärarna avskärma mot passagen, och passagen får en oönskad korridorfunktion.

Det här är några axplock ur vår analys av de nio skolorna. Vi ger inga handfasta råd i vår studie, men vi pekar på olika problem som skolplanerare behöver fundera kring och vi visar vad konsekvenserna kan bli när man tänkt fel eller sparat in på ljuddämpning och möbelval. Vi föreslår också vad forskningen skulle kunna studera framöver kring skolans fysiska miljö.
Vi behöver påverka regeringen så att den kommande forskningspropositionen pekar ut skolans fysiska miljö som ett forskningsområde. Vi behöver också samla upp den kunskap som finns och göra den tillgänglig för praktikerna.

Ett glädjande faktum är att SKL, Sveriges kommuner och landsting, just genomfört en förstudie kring att skapa ett centrum för lärandemiljöer. Förhoppningsvis kan det bli en realitet inom kort.

___
Suzanne de Laval är teknologie doktor, samt arkitekt och forskare vid företaget Arkitekturanalys Sthlm. Hon har lett projektet Ifous fokuserar: Bygga skola som i juni 2019 släppte sin slutrapport Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Läs mer och ladda ner rapporten: ifous.se/byggaskola


Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-18 14:39 av
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:54 av


Relaterat

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

”Lär ut hur destruktiva normer hänger ihop med våld i skolan”

Det krävs fler insatser för att stoppa våldet i Göteborg. Därför föreslår vi rödgrönrosa att det våldsförebyggande arbetet i skolan ska öka. Det är dags att vi satsar oss ur krisen, skriver Karin Pleijel (MP), Teysir Subhi (Fi) och Jenny Broman (V).

Statsepidemiolog Tegnell om smittan bland elever: Barnens bästa väger tyngre

Smittspridningen av coronaviruset var före jul lika hög bland tonåringar som bland vuxna. Men nu öppnar skolorna igen. ”Att de har haft virus, det behöver inte betyda de sprider smittan vidare, det betyder att det finns en smitta i den gruppen”, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Wiman: ”Sluta behandla oss lärare som duktiga idioter”

Den här texten handlar inte om argument för eller emot skolstängning. Snarare är detta en vädjan om öppenhet mot vår yrkeskår. Lura oss inte att tro att vi befinner oss på en trygg arbetsplats. Inbilla oss inte att lite vädring gör vår arbetsmiljö till en skyddad zon. Det är att nedvärdera oss, att underskatta oss som välinformerade kloka vuxna.

20 liberala skolpolitiker: ”Förändra friskolesystemet”

Det oändliga ältandet om friskolornas vara eller icke vara har gjort debatten alldeles för grund och enahanda.Låt oss nu, 28 år efter friskolereformen, föra en sansad och konstruktiv debatt om förändringar i skolsystemet med syfte att öka likvärdigheten och ge våra elever den bästa starten i livet, skriver 20 skolpolitiker i Liberalerna.

Mer pengar till Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro

Den politiska majoriteten i Örebro väljer att skjuta till extra pengar till undervisningen på Riskgymnasiet i Örebro. Sammanlagt handlar det om 16 miljoner kronor.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Det är ingen tvekan om att grundskolor är den vanligaste platsen för coronautbrott. Övriga arbetsplatser kommer tvåa och gymnasieskolor trea. Men det sker mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige! Lägger man ihop förskola, skola och gymnasium sker 71 procent av coronautbrotten i allmänna miljöer i slutet av året dessa, skriver skolexperten Per Kornhall.

Sofia Nerbrand: ”Kardinalfel av skolan att lära barn att allt är rätt”

Vissa saker är helt enkelt sanna. Som att 1+1=2. Det måste barn lära sig redan på lågstadiet för att kunna orientera sig i den verkliga världen som vuxna. Skolan ska inte undervisa i falsk matematik, skriver DN på ledarplats.

Skolor i försöksverksamhet positiva till tidiga betyg

En majoritet, 8 av 14 skolor, som på försök infört betyg i årskurs 4, är positiva och kommer att fortsätta med det om den möjligheten införs. Till hösten vill regeringen att alla skolor som vill ska få ge betyg redan från fjärde klass.

”Min personal har inte alls bara ”lätta elever” utan stödbehov”

Jag är rektor för Engelska skolan i Krokslätt och har följt debatten om friskolorna noggrant. Jag blir ledsen när jag läser kritik om att våra lärare skulle ha det lätt eftersom de anses bara har elever som inte har några särskilda behov. Den bilden stämmer helt enkelt inte, skriver Desiree Ekendahl, rektor på IES Krokslätt.

Hur kan man tänka kring kritiskt tänkande inom yrkesämnena?

Mattias Nylund, universitetslektor, Göteborgs universitet, ska föreläsa på Skolportens konferens Lärare i yrkesämnen. Han kommer att tala om hur man kan tänka kring kritiskt tänkande på yrkesprogram.

Gymnasieläraren: ”Därför fungerar inte skolmarknaden”

För likvärdigheten spelar det ingen roll om vi förbjuder friskolor från att plocka ut vinst. Inte förrän vi ser en skola för vad den verkligen är kan vi utforma en politik som främjar den.”, skriver Axel Johansson Palmkvist, gymnasielärare, magister i utbildningsvetenskap.

”Inte ett enda barn lär sig mer av vinstförbud”

Den avgörande frågan är inte om friskolekoncerner ska kunna drivas med vinst, utan hur man skapar kvalitet i skolan för alla och i hela landet oavsett driftsform, skriver Sten Tolgfors, tidigare utbildningspolitisk talesperson för M.

”Skolbolagens vinster är inte det största problemet”

Det största problemet är inte de obegränsade vinster som aktiebolagsskolorna tillåts ta ut – inte heller valfriheten när vi vill det bästa för våra barn. Det största problemet är de effekter som marknadsstyrningen av svensk skola har gett oss. Vi sitter fast i en rävsax i ett dysfunktionellt system, skriver läraren HP Tran.

”Bra att positiv trend bekräftas av TIMSS 19”

Resultaten i TIMSS 19 visar att den positiva trenden bekräftas men det är samtidigt mycket oroande att likvärdigheten minskar. Vi måste hitta nya vägar att stärka skolor med sviktande kapacitet, säger Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Konferenser

Förändringar av våra konferenser

På grund av rådande läge kan vi tvingas besluta om förändringar av våra konferenser. Läs om eventuella förändringar här.



Högt betyg till webbkonferenser

Flera deltagare vittnar om att Skolportens webbkonferenser fungerar bra eller till och med bättre än fysiska konferenser. Hör mer i filmen nedan.
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fokussida
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Till fokussida fjärr- och distansundervisning
KONFERENS
Hur kan man tänka kring kritiskt tänkande inom yrkesämnena?
  Mattias Nylund

Hur kan man tänka kring kritiskt tänkande inom yrkesämnena?

Mattias Nylund, universitetslektor, Göteborgs universitet, ska föreläsa på Skolportens konferens Lärare i yrkesämnen. Han kommer att tala om hur man kan tänka kring kritiskt tänkande på yrkesprogram.

Läs mer
Fokussida
Fokus på förskola

Fokus på förskola

Aktuell forskning och utveckling för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussidan förskola
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fortbildning
Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

När coronakrisen slog till i Sverige ställde Skolportens konferensavdelning om till digitala konferenser – en lösning som har visat sig vara väldigt uppskattad. "En klar majoritet av deltagarna är väldigt positiva, och det känns fantastiskt", säger Birgitta Hartzell som är vd på Skolporten.

Läs hela artikeln
Namn och Nytt

Hon blir rektor för nya Realgymnasiet i Borlänge

Hösten 2021 startar Lärande i Sverige AB upp ett nytt Realgymnasium i Borlänge. Rektor för skolan blir Maria Hag, som tillträder sin tjänst i april 2021.

Mats Strandler ny rektor för Viktor Rydbergs skola Fisksätra

Den kommunala rektorn Mats Strandler har efter en gedigen rekryteringsprocess anställts som ny rektor för Viktor Rydbergs skola Fisksätra, verksamhetsstart hösten 2021.

Michael Deubler blir rektor för Medåkers Friskola

Styrelsen för Medåkers Friskola ekonomisk förening är mycket glada över att få välkomna Michael Deubler till tjänsten som rektor på Medåkers Friskola i Arboga.

Malmö universitets rektor får tre år till

Kerstin Tham föreslås till rektor för Malmö universitet under ytterligare tre år.

Rektor klar för nya Realgymnasiet i Karlstad

Hösten 2021 startar Lärande i Sverige AB upp ett nytt Realgymnasium i Karlstad. Nu är det bestämt att rektor för nytillskottet blir Roger Engström, som tillträder sin tjänst i mars 2021. Roger kommer närmast från Schillerska gymnasiet i Göteborg, till våren flyttar han hem till Värmland igen.

Fokus Covid-19 och skolan

Vill du hitta nyheter och forskning om skolan och Covid-19? Besök vår fokussida där vi samlar det nya på området.

Till fokussida
Erbjudande
Bedömningsunderlag lärarlönelyftet

Bedömningsunderlag lärarlönelyftet

Ska du se över fördelningen av lärarlönelyftet 2020? Med Skolportens bedömningsunderlag för lärarlönelyftet får du ett enkelt verktyg som hjälper till i det komplexa arbetet.

Läs mer och beställ här
Utmärkelser

Hyllat lärarlag sprider tips och arbetssätt

Ett lärarlag på Observatorielundens skola fick nyligen utmärkelsen Årets lärarlag 2020. Det goda samarbetet i lärarlaget har bland annat lett till att flera av lagets modeller och arbetssätt – till exempel schema för fritidsplaneringen – har spridit sig över hela skolan.

Dibber Rullen särskola får Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2020

Även i år får en friskola Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola – Dibber Rullen särskola i Solna. ”När nu Rullen särskola får utmärkelsen igen, blir de ett lysande exempel på att kvalitetsarbete handlar om ständiga förbättringar”, konstaterar Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Skolverket ny partner i lärarpriset Guldäpplet

Guldäpplet är ett stipendium och ett kunskapsbygge för lärare som förnyar undervisningen med digitala stöd och ger elever likvärdiga förutsättningar att möta ett digitaliserat samhälle och arbetsliv. Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne med partners. Ny partner från 2021 är Skolverket. Det ger ytterligare kraft till utmärkelsen Guldäpplet, som i år firar 20 år.

Läs fler
Nyhetskategorier