”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Suzanne de Laval

Suzanne de Laval. Foto: Örjan Wikforss 

Skolans fysiska miljö behöver pekas ut som ett forskningsområde av regeringen. Det skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

ALLA HAR EN bild av vad en skola är, men hur fungerar byggnaden egentligen för sina användare: eleverna, personalen och alla de som besöker skolan?
Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor och då fordras ny kunskap för att bygga praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande.
I projektet Ifous fokuserar: Bygga skola har vi studerat nio skolor i fyra kommuner under hösten och vintern 2018/2019. Lärare, rektorer, annan skolpersonal, skolplanerare på de kommunala utbildnings- och fastighetsförvaltningarna samt experter från bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten har gått runt i och utanför skolorna och reflekterat över hur miljön ser ut och fungerar med hjälp av så kallade gåturer. Även elever på samtliga skolor har fått göra separata gåturer och ge sin syn på skolmiljön. Som projektledare har jag haft två didaktiker från Högskolan i Gävle som deltagare och samtalspartners i analysen av resultaten – professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs.

PÅ SKOLORNA SER vi flera tydliga teman som behöver studeras på djupet i såväl forskningsprojekt som i innovationsprojekt och produktutveckling av såväl inredning som byggmaterial.
Skolan behöver få sin plats i staden när nya stadsdelar planeras, så att tillräcklig skolgårdsmark säkras. Det är ett stort problem i dag, då planerare och politiker inte tar detta ansvar, vilket Boverket konstaterar i sin rapport Skolans nya plats i staden 2017:16.

Skolgårdar slits kraftigt och är skolgården för liten kan ingen växtlighet överleva. Detta kunde vi se tydligt vid gåturerna. Lekredskapen slits också och behöver mer skötsel när barnantalet är stort och redskapen används flitigt.

Entréer och entréhallar är problematiska platser i skolorna. Här behöver alla skolplanerare fundera mycket mer på hur logistiken blir med den stora mängd människor och varor som ska ta sig in och ut flera gånger om dagen. Trängsel, buller, klädupphängning och skoställningar är några av de frågor som behöver studeras mycket ingående. Bara själva dörrarna innebär stora problem för fastighetsskötseln. Vad gör man när stora porten går sönder? Och det gör den! Framför allt går den automatiska dörröppningen sönder och ibland behöver hela dörren bytas. Här är det viktigt att satsa på gedigna material då dörrarna kanske öppnas flera hundra gånger om dagen.

EN ANNAN MILJÖ som kan innebära ljudstörningar och logistiska problem är skolmatsalen. Buller från skramliga stolar och skramliga bord, plus matgästernas eget ljud när de pratar med varandra. Ljuden från köket och diskinlämningen, som ofta inte skärmas av, är mycket kraftiga. Logistiken i matsalen, hur eleverna går in och tar mat och hur de tar sig ut och lämnar disk, är sällan löst på ett optimalt sätt.
Lärmiljöerna då, klassrummen, hur fungerar de? De flesta klassrum är 60 kvadratmeter stora och möblerade med skolbänkar eller bord och stolar för en eller två elever. Förvaring i låga skåp med lådor för eleverna på låg- och mellanstadiet, och skåp i korridorerna för högstadieeleverna. Några enstaka klassrum har traditionella skolbänkar med lock.

Skillnaden i lärmiljöerna ligger främst i hur man arrangerat hemvisterna, hur många barn som hör till en hemvist och hur byggnaden är uppbyggd. En hemvist är oftast planerad så att 3–4 skolklasser har klassrum, grupprum och gemensam fritidsyta i en egen avdelning på skolan.

SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att ju mer ostörd en hemvist är, desto bättre kan den fungera. Att låta andra elever passera genom en hemvist skapar åtskilliga störningar. Då vill lärarna avskärma mot passagen, och passagen får en oönskad korridorfunktion.

Det här är några axplock ur vår analys av de nio skolorna. Vi ger inga handfasta råd i vår studie, men vi pekar på olika problem som skolplanerare behöver fundera kring och vi visar vad konsekvenserna kan bli när man tänkt fel eller sparat in på ljuddämpning och möbelval. Vi föreslår också vad forskningen skulle kunna studera framöver kring skolans fysiska miljö.
Vi behöver påverka regeringen så att den kommande forskningspropositionen pekar ut skolans fysiska miljö som ett forskningsområde. Vi behöver också samla upp den kunskap som finns och göra den tillgänglig för praktikerna.

Ett glädjande faktum är att SKL, Sveriges kommuner och landsting, just genomfört en förstudie kring att skapa ett centrum för lärandemiljöer. Förhoppningsvis kan det bli en realitet inom kort.

___
Suzanne de Laval är teknologie doktor, samt arkitekt och forskare vid företaget Arkitekturanalys Sthlm. Hon har lett projektet Ifous fokuserar: Bygga skola som i juni 2019 släppte sin slutrapport Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Läs mer och ladda ner rapporten: ifous.se/byggaskola


Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-18 14:39 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:54 av Emma Svensson


Relaterat

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Lösningen för en fungerande elevhälsa: ”Spindeldokument”

Skolans uppdrag är att ge alla elever det stöd de behöver – men att lyckas sätta in rätt stöd i rätt tid är ofta lättare sagt än gjort.  På Alléskolan i Lomma fångar man upp elever i tidig ålder genom en satsning på elevhälsomöten och något som kallas ”spindeldokument”. ”Funkar elevhälsan på en skola så funkar väldigt mycket”, berättar rektor Mats Bauer.

Lindström: Hur många barn som far illa har jag missat?

Jag har träffat hundratals barn genom åren, jag borde ha stött på fler barn som far illa än vad jag har. Alltså missar jag många. Barn jag tror att jag känner som kanske far illa, och jag gör inget, för jag vet inget. Det här är den andra sidan av att arbeta i förskolan. Hur ofta pratar vi om det här på våra förskolor? Hur ofta pratar de andra, som finns runt omkring oss, om denna plikt, anmälningsplikten, skriver Eva Lindström, förskollärare, i en krönika.

”Vägledning av hög kvalitet kan förebygga gymnasieavhoppen”

Studie- och yrkesvägledare har en viktig stödjande roll i elevernas gymnasieval och vi kan både vägleda och informera eleverna så att valet till gymnasieskolan blir välinformerat genomtänkt och välgrundat. En vägledning av hög kvalitet kan förebygga avhopp från gymnasieskolan och jag är övertygad om att det leder till stora samhällsekonomiska vinster och en ökad livskvalité, skriver David Spak, studie- och yrkesvägledare

Skolministeriet : Måste barn i familjehem misslyckas i skolan?

Barn som är placerade i familjehem har sämre chanser att lyckas i skolan än andra barn. Så har det sett ut länge. Man har utgått från att de här barnens öde är förutbestämt på något sätt. Det säger forskaren och psykologen Rikard Tordön. Men med rätt sorts stöd och insatser går det att förbättra förutsättningarna. 14-åriga Melissa har bott i familjehem från fem års ålder. Från andra klass har ett team från Skolfam – Skolsatsning i familjehemsvården – haft koll på hur det går för henne i skolan. (webb-radio)

Fattas pengar till gratis måltider åt pedagoger i Kungsbacka

Lärarförbundets enkätundersökning visar att flera hundra pedagoger i Kungsbacka kommun hade ätit skolmaten om den vore gratis och på så sätt varit förebilder åt barnen. Det här är något som kommunen i nuläget inte kan erbjuda.  

”Barn är inte integrationsverktyg, MP”

Om MP och S får som de vill blir det kommunen som avgör var dina barn ska gå i skolan. Inte den skola som är bäst, inte den som är närmast, utan skolan med mest social och etnisk blandning, skriver Ivar Arpi i Svd.

Maria Wiman: Sluta med övertron på dokumentation

Lärarnas tidnings krönikör Maria Wiman är en av många lärare runt om i Sverige som dignar under dokumentationsbördan. Här skriver hon en krönika om hur hon tänkte när hon drabbades av den så kallade lärarsjukan och menar att det är dags att man slutar med den hysteriska övertron på dokumentation.

”Förväntan håller uppe motivationen”

Anna Tebelius Bodin, utbildad vid Harvard university, ska tala på Skolportens konferens Specialpedagogik om hjärnans belöningssubstans dopamin.

Elever får för lite särskilt stöd

Skolorna ger betydligt mindre särskilt stöd i skolan än vad lagen föreskriver. Varje år går en stor andel elever ut nionde klass med underkända betyg, utan att de har fått den hjälp som de har rätt till. ”När vi gör tillsyn är det ett av de vanligaste bristområdena”, säger Helena Olivestam Torold på Skolinspektionen.

Forskaren: ”Barn lär sig mindfulness snabbare än vuxna ”

Katarina Laundy, doktorand och psykolog, forskar på hur mindfulness i skolan påverkar barnen. Enligt henne finns det ett ökat intresse för att införa medveten närvaro i klassrummen.

”I skolan måste barn få tro på vad de vill”

Religiösa friskolor är ett av de fenomen som driver på segregationen i den svenska skolan, och i det svenska samhället. Det är långt ifrån det enda problemet, kanske inte ens det största. Men det är ett problem som det som sagt borde gå att samla politiskt stöd för att göra något åt, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Ledare: Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor.

Skolledarupprorets Linnea Lindquist skriver öppet brev till Anna Ekström

Vi rektorer är oroliga för att ni som har det yttersta ansvaret för svensk skola inte förstår hur allvarlig situationen är. Det skriver Linnea Lindquist, initiativtagare till Skolledarupproret, i ett öppet brev till utbildningsminister Anna Ekström.

Konferenser
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio & Sofia Lundmark.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Pojkar i skolan. Genom att bryta antiplugg-kulturer och maskulinitetsnormer kan pojkars skolresultat bli bättre.

Läs mer!
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Carolin är 25 år – jobbar som rektor

Carolin Lindström har jobbat som barnskötare och inom förskolan, pluggat till legitimerad förskollärare, varit föräldraledig och fått jobb som biträdande rektor – och är bara 25 år gammal.

Skolsköterska gav elev varmt vaccin – anmäls av kommunen

En skolsköterska i Sörmland har vaccinerat ett barn med vaccin som varit alldeles för varmt, enligt en anmälan från kommunen till Inspektionen för vård och omsorg.

Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder till kommunerna. Se hela listan – kommun för kommun.

Skolportens expertpanel

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Läs fler experttexter
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Maria prisas för sitt arbete med syv

Studie- och yrkesvägledaren Maria Järgenstedt tilldelas Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris för sitt engagemang för likvärdig studie- och yrkesvägledning. ”En bra vägledning kan göra skillnad för väldigt många elever”, säger hon.

”Läraryrket är en konst”

Utnämningen ”Världens bästa lärare” firar ett hantverk, inte en person. Det tycker vinnaren och bildläraren Andria Zafirakou som vill att kreativiteten ska få större tyngd i skolan.

Årets Vikarie 2019 är Erik Börjesson, 19 år, från Enskede i Stockholm

Utmärkelsen Årets Vikarie 2019 tilldelades i veckan Erik Börjesson, som har jobbat som vikarie för Pedagogpoolen sen han tog studenten i våras. Han vikarierar i alla ämnen i grundskolan och även på förskola.

Tre skolor fick ta emot utmärkelser för vinnande kvalitetskultur

Under en ceremoni på Rikskonferensen Bättre Skola i Upplands Väsby fick Framtidskompassens förskolor i Vellinge kommun, Virginska gymnasiet i Örebro och Nya Rydsskolan i Linköping ta emot kvalitetsutmärkelser.

Förskolepersonal filmade sig själva på jobbet – vann jämställdhetspris

Sju pedagoger på Derome förskola filmade sig själva för att upptäcka om de behandlade pojkar och flickor olika. I efterhand är de nöjda med det modiga beslutet att granska sig själva.

Läs fler
Namn och Nytt

Magnus Wallerå ny chef för utbildning, forskning & innovation

Magnus Wallerå är ny chef för Svenskt Näringslivs avdelning för utbildning, forskning och innovation. Han börjar sin tjänst 15 mars.

Ny rektor på Utsäljeskolan i Huddinge

Utsäljeskolans nuvarande rektor Kicki Holmgren-Larsson avslutar sin tjänst på skolan den 31 januari 2020. Hennes efterträdare – Marianne Widercrantz – tillträder sin tjänst den 1 april.

Ny rektor på Hagaskolan i Dals-Eds kommun

Rektorsrekryteringen på Hagaskolan åk 4-9 är nu klar. Maria Engström, 41 år, från Melleruds kommun tillträder tjänsten den 1 augusti. Maria bor tillsammans med sin familj i Mellerud och har de tre senaste åren arbetat som rektor i Åmåls kommun.

Chef för utbildningsförvaltningen är utsedd

Nu är det klart att Linda Lindahl blir förvaltningschef för utbildningsförvaltningen i Enköping från den första januari.

Han blir utbildningschef i Borgholms kommun

Roland Hybelius tillträder som utbildningschef den 1 mars och avslutar då sin tjänst som områdeschef på utbildningsförvaltningen i Växjö.