”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Suzanne de Laval

Suzanne de Laval. Foto: Örjan Wikforss 

Skolans fysiska miljö behöver pekas ut som ett forskningsområde av regeringen. Det skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

ALLA HAR EN bild av vad en skola är, men hur fungerar byggnaden egentligen för sina användare: eleverna, personalen och alla de som besöker skolan?
Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor och då fordras ny kunskap för att bygga praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande.
I projektet Ifous fokuserar: Bygga skola har vi studerat nio skolor i fyra kommuner under hösten och vintern 2018/2019. Lärare, rektorer, annan skolpersonal, skolplanerare på de kommunala utbildnings- och fastighetsförvaltningarna samt experter från bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten har gått runt i och utanför skolorna och reflekterat över hur miljön ser ut och fungerar med hjälp av så kallade gåturer. Även elever på samtliga skolor har fått göra separata gåturer och ge sin syn på skolmiljön. Som projektledare har jag haft två didaktiker från Högskolan i Gävle som deltagare och samtalspartners i analysen av resultaten – professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs.

PÅ SKOLORNA SER vi flera tydliga teman som behöver studeras på djupet i såväl forskningsprojekt som i innovationsprojekt och produktutveckling av såväl inredning som byggmaterial.
Skolan behöver få sin plats i staden när nya stadsdelar planeras, så att tillräcklig skolgårdsmark säkras. Det är ett stort problem i dag, då planerare och politiker inte tar detta ansvar, vilket Boverket konstaterar i sin rapport Skolans nya plats i staden 2017:16.

Skolgårdar slits kraftigt och är skolgården för liten kan ingen växtlighet överleva. Detta kunde vi se tydligt vid gåturerna. Lekredskapen slits också och behöver mer skötsel när barnantalet är stort och redskapen används flitigt.

Entréer och entréhallar är problematiska platser i skolorna. Här behöver alla skolplanerare fundera mycket mer på hur logistiken blir med den stora mängd människor och varor som ska ta sig in och ut flera gånger om dagen. Trängsel, buller, klädupphängning och skoställningar är några av de frågor som behöver studeras mycket ingående. Bara själva dörrarna innebär stora problem för fastighetsskötseln. Vad gör man när stora porten går sönder? Och det gör den! Framför allt går den automatiska dörröppningen sönder och ibland behöver hela dörren bytas. Här är det viktigt att satsa på gedigna material då dörrarna kanske öppnas flera hundra gånger om dagen.

EN ANNAN MILJÖ som kan innebära ljudstörningar och logistiska problem är skolmatsalen. Buller från skramliga stolar och skramliga bord, plus matgästernas eget ljud när de pratar med varandra. Ljuden från köket och diskinlämningen, som ofta inte skärmas av, är mycket kraftiga. Logistiken i matsalen, hur eleverna går in och tar mat och hur de tar sig ut och lämnar disk, är sällan löst på ett optimalt sätt.
Lärmiljöerna då, klassrummen, hur fungerar de? De flesta klassrum är 60 kvadratmeter stora och möblerade med skolbänkar eller bord och stolar för en eller två elever. Förvaring i låga skåp med lådor för eleverna på låg- och mellanstadiet, och skåp i korridorerna för högstadieeleverna. Några enstaka klassrum har traditionella skolbänkar med lock.

Skillnaden i lärmiljöerna ligger främst i hur man arrangerat hemvisterna, hur många barn som hör till en hemvist och hur byggnaden är uppbyggd. En hemvist är oftast planerad så att 3–4 skolklasser har klassrum, grupprum och gemensam fritidsyta i en egen avdelning på skolan.

SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att ju mer ostörd en hemvist är, desto bättre kan den fungera. Att låta andra elever passera genom en hemvist skapar åtskilliga störningar. Då vill lärarna avskärma mot passagen, och passagen får en oönskad korridorfunktion.

Det här är några axplock ur vår analys av de nio skolorna. Vi ger inga handfasta råd i vår studie, men vi pekar på olika problem som skolplanerare behöver fundera kring och vi visar vad konsekvenserna kan bli när man tänkt fel eller sparat in på ljuddämpning och möbelval. Vi föreslår också vad forskningen skulle kunna studera framöver kring skolans fysiska miljö.
Vi behöver påverka regeringen så att den kommande forskningspropositionen pekar ut skolans fysiska miljö som ett forskningsområde. Vi behöver också samla upp den kunskap som finns och göra den tillgänglig för praktikerna.

Ett glädjande faktum är att SKL, Sveriges kommuner och landsting, just genomfört en förstudie kring att skapa ett centrum för lärandemiljöer. Förhoppningsvis kan det bli en realitet inom kort.

___
Suzanne de Laval är teknologie doktor, samt arkitekt och forskare vid företaget Arkitekturanalys Sthlm. Hon har lett projektet Ifous fokuserar: Bygga skola som i juni 2019 släppte sin slutrapport Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Läs mer och ladda ner rapporten: ifous.se/byggaskola


Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-18 14:39 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:54 av Emma Svensson


Relaterat

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

”Gymnasielagen blir ännu mer absurd”

Det är orimligt att kräva att ensamkommande ska få fast jobb efter gymnasiet med tanke på den senaste tidens utveckling av coronapandemin i samhället. Det skriver studenten Najib Bege, som själv kom som ensamkommande för nio år sedan.

”Olika uppdrag – samma behov?”

Regeringen anser att bättre kompetensutveckling är nödvändig inom svenska skola. Det har den alldeles rätt i. Inte minst har små skolor och huvudmän svårt att ordna bra kompetensutveckling, skriver rektor Torbjörn Hanö.

Skolportens veckobrev: Coronasmittan och skolan

Hur löser man undervisningen under rådande coronakris? Skolverket har frågat skolledare runt om i landet om hur de hanterar den utmaning som epidemin innebär för skolan.

”Ta det lugnt, det ordnar sig aldrig – eller?”

Just nu finns en unik chans att bygga en gemensam grund: Skolan och förskolan är det sista vi stänger. Den är viktig och lärande är framtiden, skriver Jens S West, universitetsadjunkt i pedagogik.

Virus-pandemin: Kommuner portar barn från förskolan

Coronakrisen har slagit till med plötslig kraft, och alla är berörda. Förskolor och skolor har fortfarande öppet – men läget kan ändras med kort varsel. Flera nyheter i månadens förskolebrev handlar därför om pandemin och vad det innebär för förskolan och förskoleklassen. 

TEMABREV: Distansundervisning

Det här brevet har vi fyllt med stödmaterial, råd, idéer, tips och kunskaper om fjärr- och distansundervisning. Bland annat länken till Skola hemma där Skolverket tillsammans med myndigheter, forskare och företag samlat information och hjälpmedel för skolorna. 

När skolan flyttar hem : Hur ser en skoldag hemma ut?

Nu är det upp till många föräldrar att se till så att skolarbetet blir gjort. Hur får jag mitt barn att plugga istället för att spela dataspel? Hur lång är en lektion? Och hur mycket lärare måste jag bli? När skolan flyttar hem tar hjälp av en erfaren lärare och får råd av en familj i Italien som är inne på sin femte vecka med skola hemma. (webb-tv)

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Sedan den 1 juli 2019 gäller bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov. Rätt stöd i rätt tid!

Gymnasieskolan där allting är som vanligt – nästan

Gymnasieskolorna har stängt – eleverna får istället undervisning på distans. Men i gymnasiesärskolan i Helsingborg pågår verksamheten för fullt. ”Vi är måna om att det ska vara så vanligt som möjligt”, säger rektorn Cecilia Nilsson.

Annie kan inte plugga hemifrån – har inte tillgång till internet

I dagsläget studerar miljontals elever på distans runt om i världen för att motverka smittspridning av coronaviruset. Men tillgången till internet hemma är inte en självklarhet – Annie Sandell tvingas komma till en ödslig skola i Perstorp för att sköta sina studier. ”Eftersom jag bor på landet har vi inte så bra mottagning”, säger Annie Sandell.

Hamid: Skolan har blivit svenskarnas lackmustest i coronakrisen

Skolan har under den rådande pandemin kommit att bli i allas blickfång. Det är fascinerande och jag ska erkänna att jag inte var beredd på det. Jag trodde att avsevärt mycket mer medialt fokus skulle vara på hur andra viktiga verksamheter så som polis, försvaret och räddningstjänsten ska kunna upprätthålla sina verksamhet, skriver barn- och utbildningschefen Hamid Zafar.

Grundskolerektorn: Så planerar vi för stängning

Grundskolorna i landet håller fortsatt öppet men planeringen för en eventuell stängning är i full gång på Österportskolan i Malmö. Den stora utmaningen är att lösa hur de små barnen ska undervisas hemifrån. ”Det gäller att tänka helt nytt. Vi har små elever, från F till 5, hur ska vi kunna få undervisning så att de kan sköta det hemma, det är våra tankar nu”, säger Ingalill Åkesson, rektor på Österportskolan.

”Regeringens skolpolitik är en olöslig ekvation”

Svenska elevers förbättrade resultat i matematik i den senaste Pisa-undersökningen var ett glädjebesked. Men hur kan vi se till att den positiva trenden fortsätter om det samtidigt tummas på undervisningens kvalitet? Det är en ekvation som inte går ihop, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Wiman: Nu tycks alla ämnen leda till Corona

Alla mina lektioner tycks mynna ut i samma ämne. Det fanns en tid när alla vägar ledde till Rom, nu tycks alla ämnen leda till Corona. Vi pratar så mycket om detta och det får mig att fundera på hela skolan som institution – hur oerhört viktig vår roll är i dessa … ja, jag ska inte skräda orden…kristider, skriver läraren Maria Wiman.

Fjärr- och distansundervisning
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Läs mer
Temabrev
TEMABREV: Distansundervisning

TEMABREV: Distansundervisning

Stödmaterial, råd, idéer, tips och kunskaper om fjärr- och distansundervisning

Läs mer
Konferenser
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Skolportens magasin

Tema: SKOLBIBLIOTEK. Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer här
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om skolforskning med lektorerna Janne Kontio & Sofia Lundmark i samarbete med Skolporten. Lyssna här!

Läs mer
Mest läst senaste veckan

Kostnadsfria digitala läromedel

Många elever i Sverige undervisas nu på distans. Specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag är att ge alla elever möjligheten att nå sina studiemål, och erbjuder därför sina digitala läromedel kostnadsfritt till och med sista juni.

Giesecke: ”Man ska inte vara särskilt orolig”

Medan en stor del av övriga samhället stänger ner och går över till att jobba från soffan, ska lärarna hålla skola och förskola öppna. ”Vi får signaler om att skolorna dräneras på kringresurser”, säger Johanna Jaara Åstrand.

Följer du GDPR när du arbetar digitalt?

Allt fler skolor går nu i snabb takt över från analog till digital undervisning av något slag. Men har du koll på att personuppgifter hanteras på ett korrekt sätt enligt GDPR? Vad händer om en elev exempelvis filmar dig och sina klasskompisar i det digitala klassrummet och lägger ut på Facebook?

Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Här är enda skolan i Östergötland som fått Skolverkets utmärkelse

Kättinge skola i är den enda i Östergötland som jobbar med Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling”. Utmärkelsen stöttar och förbättrar skolans arbete med en hållbar utveckling som ska genomsyra all undervisning i såväl, ekonomi, sociala förhållanden, som miljö.

5 tips – så blir du bra på matte

Tycker du matte är tråkigt? Eller kanske har svårt att begripa hur mycket du än försöker? Prisade matematikläraren Daniel Carlsson vid Linköpings universitet ger här fem tips på vad du kan tänka på.

Han får Sveriges största lärarpris

Matematikläraren Daniel Carlsson blir den första mottagaren av Ingemars lärarpris som, med sin prissumma på en halv miljon kronor, blir Sveriges största.

”Det gäller att fånga de roliga stunderna”

Med ett brinnande intresse för naturkunskap och historieberättande som bidragande orsaker utsågs Maria Johansson nyligen till Årets förskolekraft 2020. Ett pris som gjorde henne förvånad, men också väldigt rörd.

Johanna Hallberg är Årets pedagog i Trelleborg 2020

Johanna Hallberg har tilldelats utmärkelsen Årets pedagog i Trelleborg 2020 av bildningsnämndens ordförande Lars Mikkelä (M) och utbildningschef Sofia Henderup Larsson. Johanna Hallberg arbetar som fritidspedagog på Serresjöskolan.

Läs fler
Namn och Nytt

Olinsgymnasiets nya rektorer – ”drömvärvningar”

Olinsgymnasiet växer och stärker upp ledningsorganisationen med nya rektorer. Från augusti blir Olof Lindblad rektor för Olinsgymnasiet Skara och Thomas Roos blir rektor för Olinsgymnasiet campus Götene.

Nya chefer på kulturskolan och Kulturhuset Najaden

Nu är två rekryteringar av ledare inom kulturen i Halmstads kommun klara. Ny rektor för Halmstads kulturskola blir Henrik Martén, och Marcus Lundberg tillträder som chef för enhet Upplevelser, där bland annat Kulturhuset Najaden ingår.

Jan Strid blir kvar som förvaltningschef för skolförvaltningen

Charlotte Olsson slutar som verksamhetschef för grundskolan i Karlskoga den 23 juni. I och med detta så har kommundirektör Johan Harryson och Jan Strid gemensamt beslutat att Jan Strid stannar kvar som förvaltningschef för skolförvaltningen tillsvidare.

Ny Arbetsmarknads- och utbildningschef i Boden

Magnus Åkerlund, nuvarande skolchef i Bodens kommun, ska leda den nya arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Bodens kommun.

Ny rektor klar

Johan Laasonen blir ny rektor på Ahlafors Fria Skola i Ale Kommun. Han tillträder tjänsten fredag den 12 juni.