”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Suzanne de Laval

Suzanne de Laval. Foto: Örjan Wikforss 

Skolans fysiska miljö behöver pekas ut som ett forskningsområde av regeringen. Det skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

ALLA HAR EN bild av vad en skola är, men hur fungerar byggnaden egentligen för sina användare: eleverna, personalen och alla de som besöker skolan?
Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor och då fordras ny kunskap för att bygga praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande.
I projektet Ifous fokuserar: Bygga skola har vi studerat nio skolor i fyra kommuner under hösten och vintern 2018/2019. Lärare, rektorer, annan skolpersonal, skolplanerare på de kommunala utbildnings- och fastighetsförvaltningarna samt experter från bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten har gått runt i och utanför skolorna och reflekterat över hur miljön ser ut och fungerar med hjälp av så kallade gåturer. Även elever på samtliga skolor har fått göra separata gåturer och ge sin syn på skolmiljön. Som projektledare har jag haft två didaktiker från Högskolan i Gävle som deltagare och samtalspartners i analysen av resultaten – professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs.

PÅ SKOLORNA SER vi flera tydliga teman som behöver studeras på djupet i såväl forskningsprojekt som i innovationsprojekt och produktutveckling av såväl inredning som byggmaterial.
Skolan behöver få sin plats i staden när nya stadsdelar planeras, så att tillräcklig skolgårdsmark säkras. Det är ett stort problem i dag, då planerare och politiker inte tar detta ansvar, vilket Boverket konstaterar i sin rapport Skolans nya plats i staden 2017:16.

Skolgårdar slits kraftigt och är skolgården för liten kan ingen växtlighet överleva. Detta kunde vi se tydligt vid gåturerna. Lekredskapen slits också och behöver mer skötsel när barnantalet är stort och redskapen används flitigt.

Entréer och entréhallar är problematiska platser i skolorna. Här behöver alla skolplanerare fundera mycket mer på hur logistiken blir med den stora mängd människor och varor som ska ta sig in och ut flera gånger om dagen. Trängsel, buller, klädupphängning och skoställningar är några av de frågor som behöver studeras mycket ingående. Bara själva dörrarna innebär stora problem för fastighetsskötseln. Vad gör man när stora porten går sönder? Och det gör den! Framför allt går den automatiska dörröppningen sönder och ibland behöver hela dörren bytas. Här är det viktigt att satsa på gedigna material då dörrarna kanske öppnas flera hundra gånger om dagen.

EN ANNAN MILJÖ som kan innebära ljudstörningar och logistiska problem är skolmatsalen. Buller från skramliga stolar och skramliga bord, plus matgästernas eget ljud när de pratar med varandra. Ljuden från köket och diskinlämningen, som ofta inte skärmas av, är mycket kraftiga. Logistiken i matsalen, hur eleverna går in och tar mat och hur de tar sig ut och lämnar disk, är sällan löst på ett optimalt sätt.
Lärmiljöerna då, klassrummen, hur fungerar de? De flesta klassrum är 60 kvadratmeter stora och möblerade med skolbänkar eller bord och stolar för en eller två elever. Förvaring i låga skåp med lådor för eleverna på låg- och mellanstadiet, och skåp i korridorerna för högstadieeleverna. Några enstaka klassrum har traditionella skolbänkar med lock.

Skillnaden i lärmiljöerna ligger främst i hur man arrangerat hemvisterna, hur många barn som hör till en hemvist och hur byggnaden är uppbyggd. En hemvist är oftast planerad så att 3–4 skolklasser har klassrum, grupprum och gemensam fritidsyta i en egen avdelning på skolan.

SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att ju mer ostörd en hemvist är, desto bättre kan den fungera. Att låta andra elever passera genom en hemvist skapar åtskilliga störningar. Då vill lärarna avskärma mot passagen, och passagen får en oönskad korridorfunktion.

Det här är några axplock ur vår analys av de nio skolorna. Vi ger inga handfasta råd i vår studie, men vi pekar på olika problem som skolplanerare behöver fundera kring och vi visar vad konsekvenserna kan bli när man tänkt fel eller sparat in på ljuddämpning och möbelval. Vi föreslår också vad forskningen skulle kunna studera framöver kring skolans fysiska miljö.
Vi behöver påverka regeringen så att den kommande forskningspropositionen pekar ut skolans fysiska miljö som ett forskningsområde. Vi behöver också samla upp den kunskap som finns och göra den tillgänglig för praktikerna.

Ett glädjande faktum är att SKL, Sveriges kommuner och landsting, just genomfört en förstudie kring att skapa ett centrum för lärandemiljöer. Förhoppningsvis kan det bli en realitet inom kort.

___
Suzanne de Laval är teknologie doktor, samt arkitekt och forskare vid företaget Arkitekturanalys Sthlm. Hon har lett projektet Ifous fokuserar: Bygga skola som i juni 2019 släppte sin slutrapport Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Läs mer och ladda ner rapporten: ifous.se/byggaskola


Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-18 14:39 av
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:54 av


Relaterat

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Idrottslärarens tips: Så kan barn röra på sig mer i skolan

Studier visar att sju av tio ungdomar rör på sig för lite, det vill säga mindre än de 60 minuter per dag som rekommenderas. Men på Bäckskolan i Kisa så lär man tidigt eleverna att röra på sig under skoldagen.

Wiman: Utsatta lärare biter ihop och tänker på eleverna

Skammen över att man som lärare blir utsatt av elever skojar man inte bort. Jag tror att det ligger en arbetsheder djupt rotad i våra lärarsjälar.

Vivianas kritik efter larm om rasism på skola: ”Barn far illa”

Flera elever på en skola i Ronneby beskriver enligt en rapport av Skolinspektionen att de får utstå glåpord för sin hudfärg. Efteråt har det avfärdats av föräldrar som ”barn som retar varandra”. Föreläsaren Viviana Eliasson är starkt kritisk och uppmanar alla att ta ansvar för rasismen.  

Wiman: Utsatta lärare biter ihop och tänker på eleverna

Det är svårt att jobba förebyggande med relationsskapande och preventiva insatser när man är ensam drottning i en myrstack, skriver krönikören Maria Wiman.

Hur kan rektor bli en bättre kommunikatör?

Serena Mon de Vienne, retoriker, samtalsexpert och författare, ska tala om vad rektorer kan göra för att bli bättre i sin kommunikation på Skolportens konferens Rektor i fokus.

5 lärare: Så ska vi få mer tid till undervisning

1 av 3 lärare uppger i Skolenkäten att de lägger för mycket tid på att hålla ordning. Här är lösningen på problemet – enligt vår lärarpanel.

Rektorns knep när barn mobbas på nätet: Lär dem detta

Att barn utsätter varandra för digitala kränkningar, alltså mobbning eller kränkningar via mobiltelefon eller dator, är ett problem som krupit ner i åldrarna på många skolor. Det vittnar hundratals låg- och mellanstadierektorer om i Sveriges Radios enkät.

Marina Malmqvist är ny VD för Lärande Förskolor och Grundskolor AB

Marina Malmqvist har tillträtt som VD för Lärande Förskolor och Grundskolor. ”Det känns väldigt bra att Marina valt att börja här hos oss. Hon är en erfaren ledare med gedigen kunskap av skolutveckling och hon blir en nyckelperson i vår satsning på för- och grundskolor inom Lärande”, säger Mikael Karlsson, Lärandegruppen i Sverige AB.

Skogsmulles nya bok sprids gratis till landets alla lärare

Friluftsfrämjandet väljer att skicka ut Skogsmulles senaste bok, Skogsmulle och besökarna på ön, gratis till alla pedagoger och lärare i skola, förskola och fritidshem. Detta är en del av organisationens insats i att göra det möjligt för alla barn, oavsett bakgrund, att få kunskap om och lära känna naturen.

Rektorernas olika förutsättningar

Var fjärde rektor överväger att lämna sitt uppdrag. Rektorer på friskolor har större inflytande över hur de kan använda resurserna, och friskolerektorerna tycker också att långsiktigheten är bättre än de kommunala kollegorna. Det är några av slutsatserna i den andra rapporten i en serie om likvärdighet och ledarskap i den svenska skolan. (pdf)

Så använder du historiska källor och historiebruk i undervisningen

Mikael Bruér, doktorand och författare, ska tala om historiska källor och historiebruk i undervisningen på Skolportens konferens Historia.

Föräldrar lär sig fråga positivt om skolan

I några skolor i Knivsta och Uppsala kommuner får föräldrar lära sig hur de kan stötta sina barn i skolarbetet utan att det blir tjat och konflikter. FöräldraFokus heter metoden. Många föräldrar vet inte hur barnen har det i skolan, säger projektledaren Isabell Eriksson.

Nya resultat från undersökning av förekomsten av covid-19 hos barn och unga

Ett stickprov bland Sveriges barn och unga från mitten av september visar att uppskattningsvis 0,4 procent var positiva för viruset SARS-CoV-2 som ger upphov till covid-19. Resultaten pekar på att det inte är fler barn och unga som är smittade nu än i våras trots att deltavarianten nu helt dominerar i landet.

”Att ställa rimliga krav på elever är att bry sig på riktigt”

Visst är det viktigt med goda kunskapsresultat i grundskolan, men kanske ännu viktigare är att ungdomarna lämnar skolan med en tro på framtiden och med självkänslan i behåll. Därför är det bra att det öppnas för att slipa ner den skarpa gränsen för E-betyget, skriver Ola Mårtensson, lärare och krönikör Altinget.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens konferenser
Hur kan rektor bli en bättre kommunikatör?
  Serena Mon de Vienne.

Hur kan rektor bli en bättre kommunikatör?

Hallå där, Serena Mon de Vienne, retoriker, samtalsexpert och författare, som ska tala om vad rektorer kan göra för att bli bättre i sin kommunikation på Skolportens konferens Rektor i fokus.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Ny rektor på Bernadottegymnasiet

Magnus Odung blir ny rektor på Bernadottegymnasiet. Han kommer närmast från fristående NTI-gymnasiet i Stockholm.

Mona Fallenhag ny rektor på Drottning Blanka Kungsbacka

Den 1 november tillträder Mona Fallenhag tjänsten som ny rektor för Drottning Blankas Gymnasieskola i Kungsbacka. Skolan, som firar 25 år i år, får därmed en rektor med gedigen erfarenhet från skolans värld.

Alice Teodorescu Måwe blir chef för samhällskontakter på AcadeMedia

Alice Teodorescu Måwe blir chef för samhällskontakter på AcadeMedia.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Lärare prisade av utbildningsministern

Fyra lärare och skolor i Sverige har tilldelats EU-kommissionens nya europeiska pris för innovativ undervisning. Utbildningsminister Anna Ekström delade tisdagen den 19 oktober ut priserna vid en ceremoni i UHR:s lokaler i Solna.

WorldSkills Sweden korar Årets Yrkeslärare 2021

Under Yrkesutbildningsveckan prisas Årets Yrkeslärare 2021, en nationell utmärkelse som årligen tilldelas en kvinna och en man. De lyckliga vinnarna är Lars-Ove Larsson, Bygg- och anläggningslärare på Kunskapskällan i Herrljunga, och Katarina Brinte, yrkeslärare på Hotell- och turismprogrammet på Malmö Fria Läroverk.

Modersmålsundervisningen i Södertälje utses till Årets bokväckare 2021

Lärarna och eleverna inom modersmålsundervisningen i Södertälje har med stort engagemang och inspirerande idérikedom funnit vägar att sprida språk- och läslust på många olika språk. Kulturrådet korar dem till Årets bokväckare 2021!

Läs fler
Skolportens digitala kurser
Viktigt att förstå orsak till talrädsla
  Klara Härgestam

Viktigt att förstå orsak till talrädsla

Att vara rädd för att tala inför grupp är helt rimligt, till och med naturligt. Det säger Klara Härgestam, retoriker och kursledare för Skolportens digitala kurs ”Trygga talare i svenska”.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier