”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Suzanne de Laval

Suzanne de Laval. Foto: Örjan Wikforss 

Skolans fysiska miljö behöver pekas ut som ett forskningsområde av regeringen. Det skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

ALLA HAR EN bild av vad en skola är, men hur fungerar byggnaden egentligen för sina användare: eleverna, personalen och alla de som besöker skolan?
Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor och då fordras ny kunskap för att bygga praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande.
I projektet Ifous fokuserar: Bygga skola har vi studerat nio skolor i fyra kommuner under hösten och vintern 2018/2019. Lärare, rektorer, annan skolpersonal, skolplanerare på de kommunala utbildnings- och fastighetsförvaltningarna samt experter från bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten har gått runt i och utanför skolorna och reflekterat över hur miljön ser ut och fungerar med hjälp av så kallade gåturer. Även elever på samtliga skolor har fått göra separata gåturer och ge sin syn på skolmiljön. Som projektledare har jag haft två didaktiker från Högskolan i Gävle som deltagare och samtalspartners i analysen av resultaten – professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs.

PÅ SKOLORNA SER vi flera tydliga teman som behöver studeras på djupet i såväl forskningsprojekt som i innovationsprojekt och produktutveckling av såväl inredning som byggmaterial.
Skolan behöver få sin plats i staden när nya stadsdelar planeras, så att tillräcklig skolgårdsmark säkras. Det är ett stort problem i dag, då planerare och politiker inte tar detta ansvar, vilket Boverket konstaterar i sin rapport Skolans nya plats i staden 2017:16.

Skolgårdar slits kraftigt och är skolgården för liten kan ingen växtlighet överleva. Detta kunde vi se tydligt vid gåturerna. Lekredskapen slits också och behöver mer skötsel när barnantalet är stort och redskapen används flitigt.

Entréer och entréhallar är problematiska platser i skolorna. Här behöver alla skolplanerare fundera mycket mer på hur logistiken blir med den stora mängd människor och varor som ska ta sig in och ut flera gånger om dagen. Trängsel, buller, klädupphängning och skoställningar är några av de frågor som behöver studeras mycket ingående. Bara själva dörrarna innebär stora problem för fastighetsskötseln. Vad gör man när stora porten går sönder? Och det gör den! Framför allt går den automatiska dörröppningen sönder och ibland behöver hela dörren bytas. Här är det viktigt att satsa på gedigna material då dörrarna kanske öppnas flera hundra gånger om dagen.

EN ANNAN MILJÖ som kan innebära ljudstörningar och logistiska problem är skolmatsalen. Buller från skramliga stolar och skramliga bord, plus matgästernas eget ljud när de pratar med varandra. Ljuden från köket och diskinlämningen, som ofta inte skärmas av, är mycket kraftiga. Logistiken i matsalen, hur eleverna går in och tar mat och hur de tar sig ut och lämnar disk, är sällan löst på ett optimalt sätt.
Lärmiljöerna då, klassrummen, hur fungerar de? De flesta klassrum är 60 kvadratmeter stora och möblerade med skolbänkar eller bord och stolar för en eller två elever. Förvaring i låga skåp med lådor för eleverna på låg- och mellanstadiet, och skåp i korridorerna för högstadieeleverna. Några enstaka klassrum har traditionella skolbänkar med lock.

Skillnaden i lärmiljöerna ligger främst i hur man arrangerat hemvisterna, hur många barn som hör till en hemvist och hur byggnaden är uppbyggd. En hemvist är oftast planerad så att 3–4 skolklasser har klassrum, grupprum och gemensam fritidsyta i en egen avdelning på skolan.

SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att ju mer ostörd en hemvist är, desto bättre kan den fungera. Att låta andra elever passera genom en hemvist skapar åtskilliga störningar. Då vill lärarna avskärma mot passagen, och passagen får en oönskad korridorfunktion.

Det här är några axplock ur vår analys av de nio skolorna. Vi ger inga handfasta råd i vår studie, men vi pekar på olika problem som skolplanerare behöver fundera kring och vi visar vad konsekvenserna kan bli när man tänkt fel eller sparat in på ljuddämpning och möbelval. Vi föreslår också vad forskningen skulle kunna studera framöver kring skolans fysiska miljö.
Vi behöver påverka regeringen så att den kommande forskningspropositionen pekar ut skolans fysiska miljö som ett forskningsområde. Vi behöver också samla upp den kunskap som finns och göra den tillgänglig för praktikerna.

Ett glädjande faktum är att SKL, Sveriges kommuner och landsting, just genomfört en förstudie kring att skapa ett centrum för lärandemiljöer. Förhoppningsvis kan det bli en realitet inom kort.

___
Suzanne de Laval är teknologie doktor, samt arkitekt och forskare vid företaget Arkitekturanalys Sthlm. Hon har lett projektet Ifous fokuserar: Bygga skola som i juni 2019 släppte sin slutrapport Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Läs mer och ladda ner rapporten: ifous.se/byggaskola


Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-18 14:39 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:54 av Emma Svensson


Relaterat

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

”Ställer sig parterna bakom en moderniserad svensk modell?”

Arbetslivets parter behöver kraftsamla för att ta fram yrkesutbildningsinsatser för lågutbildade. Redskapen finns i hög grad, men intresset hos partsorganisationerna är svagt. Det visar en ny rapport från tankesmedjan Arena Idé, skriver professor Jonas Olofsson, doktorand Martin Kvist och programchef German Bender.

Cecilia, mentor till särskilt begåvade Vilma: ”Skolan behöver vara mer flexibel”

Att skapa goda relationer med eleverna för att förstå vilka behov de har och vilka eventuella anpassningar som behövs är något samhällskunskapsläraren och mentorn Cecilia Elfors återkommer till. Särskild begåvning är något de håller på att lära sig mer om. Att 17-åriga Vilma Lindvall har börjat på skolan har gett extra skjuts i det arbetet.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

”Skåne behöver fler platser på Yrkeshögskolan.”

Utbildningar som i hög grad tar hänsyn till arbetsgivarnas behov är en av de viktigaste nycklarna för att minska arbetslösheten och komma tillrätta med den brist på kompetens som råder. Det skriver Anna Jähnke, Johan Olsson Swanstein och Richard Lundberg, Moderaterna.

Poängjakt avblåst – elever uppmanades strippa och äta fimpar

Slicka någon på pungen, äta snor och strippa framför lekledarna. Det är några av uppdragen i den årliga poängjakten för sistaårselever på Kattegattgymnasiet i Halmstad. Men nu stoppas den kritiserade tävlingen av skolledningen, ett beslut som har fått elever att hota med skolk.

Felaktiga uppgifter i skolmatsdebatten – inte färre som äter sedan mer vegetariskt infördes

Karolina Wallström (L) har i veckan väckt debatt om skolmaten i Örebro efter att hon uttryckt att det är för mycket vegetarisk mat och menat att många elever inte äter skollunchen. Men när SVT Nyheter Örebro tittar närmare på om färre elever verkligen äter i skolan sedan Örebro kommun introducerade mer vegetarisk kost så stämmer inte det.

”Skolan är för viktig för att lämnas till staten”

Den institutionella konkurrensen är försvinnande låg i svensk skola. Övernitisk statlig styrning, driven främst av pedagoger med udda intellektuella böjelser, gör att det knappt kan uppstå exempel så goda att de är värda att kopiera, skriver Daniel Persson, frilansskribent och tidigare politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.

Omdiskuterad skola med kläduniform vill öppna

Den omdiskuterade friskolan Nordic international school har fått tillstånd att starta verksamhet i Kalmar. Skolan har fått kritik för att man haft krav på att eleverna ska bära skoluniform. ”Vi är väldigt tydliga med klädkoden i hela antagningsprocessen. Hittills är det ingen som har sagt nej. Om det händer pratar vi med eleven och elevens föräldrar”, säger Erik Ramberg, marknadschef.

SD: Minderåriga känner sig tvingade att klimatstrejka

Minderåriga tvingas delta i klimatdemonstrationer och det är vanligt att antidemokratiska budskap förs fram, hävdar SD-ledamoten Tobias Andersson. I Umeå har en skola hamnat under lupp efter påståenden om att klimatstrejken ingått i elevernas undervisning.

”Hur många skandaler tål friskole-Sverige?”

Ekobrott, extremism och religiösa påtryckningar borde vara främmande företeelser inom svensk skola. Men så är det inte dessvärre. Det är hög tid att göra något åt den saken, skriver Expressen på ledarplats.

Självregleringsförmågans betydelse för lärande

Hallå där, Karin Brocki, professor och universitetslektor i psykologi. Du ska föreläsa på Skolportens konferens Gymnasieelever i behov av särskilt stöd.

”Sminkade kursplaner – det här duger inte, Skolverket!”

Eftersom syftet med historieämnet är att alla elever ska få en historisk referensram, ett historiemedvetande och historisk bildning vore det en stor felprioritering att ta bort epoken. Jag tror den omfattande kritiken kommer att leda till att förslaget i historia ändras så att antiken fortsatt finns kvar i ämnet. Allt annat vore en skandal. Det skriver läraren Nicklas Mörk i ett blogginlägg.

Konferenser
Lediga jobb
Alla lediga jobb
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Elevhälsa. Samordningen av elevhälsan ses nu över av Skolverket och Socialstyrelsen. Inte en dag för tidigt, menar forskarna. INTERVJU: Möt Susanne Kjällander, som forskar om digital teknik i förskolan. SPECIAL: 13 sidor om läsning!

Läs mer!
Mest läst senaste veckan

Så vill regeringen göra om lärarutbildningen

Lärarutbildningen har länge varit en politisk stridsfråga. Men nu har regeringen och samarbetspartierna C och L tillsatt två utredare som ska föreslå hur den kan förbättras. ”Syftet är att skapa en lärarutbildning som bygger ett starkare läraryrke”, säger minister Matilda Ernkrans (S) till DN.

Ulrik Bylander blir Arvidsjaurs kommuns nya skolchef

Nu är det klart att Ulrik Bylander, Älvsbyn, blir ny skolchef: ”Det känns jätteroligt och spännande att tillträda som skolchef för Arvidsjaur kommuns skolor och förskolor”, säger han.

”De tre nya rektorerna”

Arvidsjaurs kommun har under hösten anställt Per-Olof Sjödin Viveka Eliasson och Mats Lundmark som nya rektorer.

Fortbildning
Studie- och yrkesvägledare

Studie- och yrkesvägledare

Välkommen till två dagar med fokus på studie- och yrkesvägledningens viktiga uppdrag. 12-13 mars 2020 i Göteborg.

Läs mer om konferensen
Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Hon har kallats världens bästa lärare, Andria Zafirakou från London. Trots alla möjligheter som Global Teacher Prize förde med sig jobbar hon kvar på skolan i problemutsatta Brent. ”Jag älskar mitt jobb och vill inte ha något annat”, säger hon.

Susanna Cederquist får Dyslexipriset 2019

Grattis Susanna Cederquist som vinner årets Dyslexipris. Hon får priset för att hon sprider en bred bild av dyslexi.

Pris för att visa det positiva hos dyslektiker

Nu är det klart att Susanna Cederquist får årets dyslexipris.

Vinnarna utsedda i videotävlingen ”Fånga kemins grundläggande beståndsdelar!”

Mer än 250 bidrag kom in till videotävlingen om det periodiska systemet. Nio filmer gick till final och under ForskarFredag-helgen den 27-29 september lades det nära 15 000 röster på finalbidragen. Nu är det klart vilka tre klasser som vann och som får 5 000 kronor till klasskassan plus ett besök hos närmaste science center.

Våga-vara-snäll stipendiet gick till skola

Pelle Stipendiet 2019 gick till Borgmästarskolan i Luleå för att de arbetar med karaktärerna kring Pelle Svanslös och att eleverna då utvecklar en större förståelse för varandras olikheter. På prischecken står det 46 500 kronor.

Läs fler
Namn och Nytt

Ny skolchef till Surahammars kommun

Efter att två rektorer delat på tjänsten som tillförordnad skolchef sedan slutet av april i år, har Surahammars kommun nu rekryterat en ny skolchef. Valet föll på Johan Dietrichson, som i dagsläget arbetar som rektor på gymnasiet Lindeskolan i Lindesberg. Han tillträder tjänsten den 8 januari 2020.

Lemne föreslås som ordförande för skolkoncern

Den tidigare vd:n för Svenskt näringsliv, Carola Lemne, föreslås som ordförande för skolkoncernen Internationella engelska skolans styrelse, enligt ett pressmeddelande.

Han blir ny chef för Kulturskolan

Michael Brask efterträder Hans Eriksson som chef för Norrköpings kulturskola.

Förvaltningschef från Markaryd blir ny chef för Lärande och familj

Det blir Lars-Ola Olsson som blir ny chef för huvuduppdrag Lärande och familj i Ängelholms kommun.

Ny utbildningsdirektör i Uppsala kommun

Kommunstyrelsen har beslutat att tillsätta Susana Olsson Casas som ny direktör för utbildningsförvaltningen. Hon kommer närmast från Sigtuna kommun där hon varit förvaltningschef för barn- och ungdomsförvaltningen.