”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Suzanne de Laval

Suzanne de Laval. Foto: Örjan Wikforss 

Skolans fysiska miljö behöver pekas ut som ett forskningsområde av regeringen. Det skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

ALLA HAR EN bild av vad en skola är, men hur fungerar byggnaden egentligen för sina användare: eleverna, personalen och alla de som besöker skolan?
Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor och då fordras ny kunskap för att bygga praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande.
I projektet Ifous fokuserar: Bygga skola har vi studerat nio skolor i fyra kommuner under hösten och vintern 2018/2019. Lärare, rektorer, annan skolpersonal, skolplanerare på de kommunala utbildnings- och fastighetsförvaltningarna samt experter från bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten har gått runt i och utanför skolorna och reflekterat över hur miljön ser ut och fungerar med hjälp av så kallade gåturer. Även elever på samtliga skolor har fått göra separata gåturer och ge sin syn på skolmiljön. Som projektledare har jag haft två didaktiker från Högskolan i Gävle som deltagare och samtalspartners i analysen av resultaten – professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs.

PÅ SKOLORNA SER vi flera tydliga teman som behöver studeras på djupet i såväl forskningsprojekt som i innovationsprojekt och produktutveckling av såväl inredning som byggmaterial.
Skolan behöver få sin plats i staden när nya stadsdelar planeras, så att tillräcklig skolgårdsmark säkras. Det är ett stort problem i dag, då planerare och politiker inte tar detta ansvar, vilket Boverket konstaterar i sin rapport Skolans nya plats i staden 2017:16.

Skolgårdar slits kraftigt och är skolgården för liten kan ingen växtlighet överleva. Detta kunde vi se tydligt vid gåturerna. Lekredskapen slits också och behöver mer skötsel när barnantalet är stort och redskapen används flitigt.

Entréer och entréhallar är problematiska platser i skolorna. Här behöver alla skolplanerare fundera mycket mer på hur logistiken blir med den stora mängd människor och varor som ska ta sig in och ut flera gånger om dagen. Trängsel, buller, klädupphängning och skoställningar är några av de frågor som behöver studeras mycket ingående. Bara själva dörrarna innebär stora problem för fastighetsskötseln. Vad gör man när stora porten går sönder? Och det gör den! Framför allt går den automatiska dörröppningen sönder och ibland behöver hela dörren bytas. Här är det viktigt att satsa på gedigna material då dörrarna kanske öppnas flera hundra gånger om dagen.

EN ANNAN MILJÖ som kan innebära ljudstörningar och logistiska problem är skolmatsalen. Buller från skramliga stolar och skramliga bord, plus matgästernas eget ljud när de pratar med varandra. Ljuden från köket och diskinlämningen, som ofta inte skärmas av, är mycket kraftiga. Logistiken i matsalen, hur eleverna går in och tar mat och hur de tar sig ut och lämnar disk, är sällan löst på ett optimalt sätt.
Lärmiljöerna då, klassrummen, hur fungerar de? De flesta klassrum är 60 kvadratmeter stora och möblerade med skolbänkar eller bord och stolar för en eller två elever. Förvaring i låga skåp med lådor för eleverna på låg- och mellanstadiet, och skåp i korridorerna för högstadieeleverna. Några enstaka klassrum har traditionella skolbänkar med lock.

Skillnaden i lärmiljöerna ligger främst i hur man arrangerat hemvisterna, hur många barn som hör till en hemvist och hur byggnaden är uppbyggd. En hemvist är oftast planerad så att 3–4 skolklasser har klassrum, grupprum och gemensam fritidsyta i en egen avdelning på skolan.

SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att ju mer ostörd en hemvist är, desto bättre kan den fungera. Att låta andra elever passera genom en hemvist skapar åtskilliga störningar. Då vill lärarna avskärma mot passagen, och passagen får en oönskad korridorfunktion.

Det här är några axplock ur vår analys av de nio skolorna. Vi ger inga handfasta råd i vår studie, men vi pekar på olika problem som skolplanerare behöver fundera kring och vi visar vad konsekvenserna kan bli när man tänkt fel eller sparat in på ljuddämpning och möbelval. Vi föreslår också vad forskningen skulle kunna studera framöver kring skolans fysiska miljö.
Vi behöver påverka regeringen så att den kommande forskningspropositionen pekar ut skolans fysiska miljö som ett forskningsområde. Vi behöver också samla upp den kunskap som finns och göra den tillgänglig för praktikerna.

Ett glädjande faktum är att SKL, Sveriges kommuner och landsting, just genomfört en förstudie kring att skapa ett centrum för lärandemiljöer. Förhoppningsvis kan det bli en realitet inom kort.

___
Suzanne de Laval är teknologie doktor, samt arkitekt och forskare vid företaget Arkitekturanalys Sthlm. Hon har lett projektet Ifous fokuserar: Bygga skola som i juni 2019 släppte sin slutrapport Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Läs mer och ladda ner rapporten: ifous.se/byggaskola


Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-18 14:39 av
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:54 av


Relaterat

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Så stor är risken för lärare att få covid-19

Det råder stora skillnader i hur stor risk olika yrkesgrupper löper att drabbas av covid-19 som kräver sjukhusvård. Störst är risken för taxichaufförer och städare. Minst är den för lärare. Det visar Folkhälsomyndighetens nya sammanställning.

Skolporten satsar på digitala konferenser

I höst storsatsar Skolporten på digitala konferenser. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

Ungefär vart sjunde barn lever i barnfattigdom i Gävleborgs län

Gävleborg är på tredje sämsta plats i landet när det gäller barnfattigdom räknat i procent. I länet lever 11,8 procent av alla barn i ekonomiskt utsatta hushåll enligt Rädda Barnens senaste statistik från 2016. Det innebär att ungefär 6 350 barn lever med ökad risk för utanförskap och psykisk ohälsa.

”Mer skoltid i låg ålder gynnar barn hela livet”

Ökad undervisningstid för yngre elever har märkbart positiva effekter och har potential att skapa mer jämlika förutsättningar att lyckas i skolan. Det skriver tre forskare som författat en ny rapport.

Leart om distansundervisning: ”Man lär sig inte lika mycket”

En enkät som kommunen gjort bland gymnasielever i Halmstad visar att 4 av 10 upplever att deras studieresultat påverkats negativt av distansstudierna till följd av coronapandemin. Leart Berisha, som går restauranglinjen på Sturegymnasiet i Halmstad, är en av dem som känner igen sig i den bilden.

Susanne Nyström: Det kostar inga röster att ta bort kötiden till grundskolan

Nästan nio av tio tycker antingen att det är bra att avskaffa kötid till grundskolan eller så bryr de sig inte särskilt mycket. Bara 13 procent anser att det är viktigt att ha den kvar, skriver Susanne Nyström i en ledare.

Wiman: Vi är lärare och vi bär på samhället

Så kom den till sist – blomstertiden med lust och fägring. Vi i grundskolan kommer att få vinka hejdå till våra elever som vanligt. Men ändå är verkligen ingenting som vanligt. Det skriver Marie Wiman i en krönika.

Expert reagerar på autistiskt barns skolgång: ”Det är katastrofalt”

Teas son gick på Nyckelbergsskolan i Köping under fyra års tid utan att få undervisning av någon lärare. I dag kan den tioåriga pojken varken läsa eller skriva. ”Det är katastrofalt. Det är en sak att man har assistenter vägleder pojken, men all undervisning i skolan ska vara lärarledd”, säger Agneta Söder, Autism- och aspergerförbundet.

Karin Berg: Vikten av (ut)bildning

I vår iver att marknadsanpassa skolan, vinna Pisaundersökningar och kopiera andra länders utbildningssystem har vi tappat bort det som från början skapade vårt välstånd: vårt bildningsideal. Det skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

”Barn som deltar i organiserad idrott lyckas bättre i skolan”

Fem forskare: Därför är det oroande att föreningsidrotten nu minskar och att tillgången till den är så ojämlik.

”Sammanhållning löser alla problem”

Det är med sammanhållning vi tar oss igenom Coronakrisen. Det är också med sammanhållning vi löser andra problem. Att återupprätta den kompensatoriska skolan och jämna ut skillnader i människors livsförutsättningar, till exempel. Håll avstånd, håll ihop, håll ut, skriver Linus Sköld, rektor och riksdagsledamot, S, i Utbildningsutskottet.

Examensceremonin blir digital och opersonlig

Universiteten i Sverige har sedan mitten av mars fått studera på distans och för de studenter som tar examen, så blir även den digital. För studenterna på Linnéuniversitet i både i Kalmar och Växjö kommer det att sändas ut en digital ceremoni till samtliga studenter.

Skola hemma – experterna : Att sluta 9:an och gå ut gymnasiet just i år

Det har varit en pressad tid för alla som jobbar i skolan, men hur har det varit för eleverna? Och med snart bara två veckor kvar av vårterminen undrar vi hur det känns att gå ut skolan just den här våren? Med oss för att prata om detta är August Linder, tredjeårselev på kök- och restaurangutbildningen vid Grillska gymnasiet i Sundbyberg och Flora Lindén Sarcevic, som går i nian på Nordhemsskolan i Göteborg. (webb-tv)

Kommunen backar barnen tillsammans

Ystad kommun, Region Skåne och polisen har inlett ett nära samarbete med namnet ”Backa barnet” för att bli bättre på att upptäcka barn som far illa. Skolchefen Dennis Hjelmström är spindeln i nätet.

Konferenser

Information om höstens konferenser

På grund av rådande omständigheter övergår några av höstens konferenser helt till digitalt format. Du som är anmäld till en fysisk konferens flyttas då automatiskt över till webbkonferensen och behåller din plats. Vi kontaktar dig personligen för mer information.

Konferenser som övergår till webbkonferens:

  • Specialpedagogik, 2-3 september, Göteborg
  • Specialpedagogik, 17-18 september, Stockholm
  • Svenska som andraspråk, 8-9 september, Malmö
  • Elevhälsa, 15-16 september, Stockholm
  • Biologi, 28 september, Stockholm
  • Franska, 6-7 oktober, Stockholm
  • Tyska, 6-7 oktober, Stockholm
  • Spanska, 8-9 oktober, Stockholm
  • Fortbildning
    Skolporten satsar på digitala konferenser

    Skolporten satsar på digitala konferenser

    I höst storsatsar Skolporten på digital fortbildning. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

    Läs hela artikeln
    SKOLPORTENS MAGASIN
    Skolportens magasin
      Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

    Skolportens magasin

    Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

    Läs mer här
    Skolportens lärarpanel

    Skolportens lärarpanel

    Skolportens lärarpanel läser all ny utbildningsvetenskaplig forskning kring skolan och förskolan.

    Läs mer
    Läsårstider
    När börjar höstterminen?

    När börjar höstterminen?

    Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

    Hitta din kommun
    Fjärr- och distansundervisning
    Skola på distans

    Skola på distans

    Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

    Läs mer
    Skolporten 20 år
    Uppdrag: Att göra skillnad

    Uppdrag: Att göra skillnad

    Skolporten fyller 20 år! Det startade med ett enkelt faxbrev till Sveriges rektorer. I dag når vi mer än en tredjedel av skolans personal. Läs om Skolportens resa sedan starten år 2000.

    Läs mer
    Annonsera
    Vill du synas hos oss?

    Vill du synas hos oss?

    Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

    Läs mer
    Nyhetskategorier
    Student
    För dig som ska bli lärare

    För dig som ska bli lärare

    Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

    Läs mer
    Utmärkelser

    Södertäljes skolor och förskolor får priset Guldtrappan 2020

    Södertälje ligger i framkant när det gäller den digitala skolutvecklingen. Nu vinner kommunen utmärkelsen Guldtrappan.

    Skola hemma-projektet nominerat till Guldlänken

    Skola hemma, ett krishanteringsprojekt och ett stöd för skolor att hantera konsekvenser av coronapandemin, har nominerats till Guldlänken.

    Läs fler
    Namn och Nytt

    Ny rektor vid Linköpings universitet

    I dag beslutade regeringen att anställa Jan-Ingvar Jönsson som rektor vid Linköpings universitet. Jan-Ingvar Jönsson tillträder tjänsten den 1 juli.

    Anna Örjebo slutar som skolchef

    Det fortsätter att storma inom skolvärlden i Östersunds kommun. På onsdagen stod det klart att Anna Örjebo slutar som skolchef efter bara nio månaders tjänstgöring. Istället blir hon chef på kulturskolan.

    Gd slutar och blir chef på Skolinspektionen

    Agneta Broberg har varit Diskrimineringsombudsman i nästan sju år. Nu står det klart att hon kommer att bli regionchef på Skolinspektionen.

    Sveriges elevkårer får ny generalsekreterare

    Myrra Franzén är utsedd till ny generalsekreterare för Sveriges elevkårer.