”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Suzanne de Laval

Suzanne de Laval. Foto: Örjan Wikforss 

Skolans fysiska miljö behöver pekas ut som ett forskningsområde av regeringen. Det skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

ALLA HAR EN bild av vad en skola är, men hur fungerar byggnaden egentligen för sina användare: eleverna, personalen och alla de som besöker skolan?
Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor och då fordras ny kunskap för att bygga praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande.
I projektet Ifous fokuserar: Bygga skola har vi studerat nio skolor i fyra kommuner under hösten och vintern 2018/2019. Lärare, rektorer, annan skolpersonal, skolplanerare på de kommunala utbildnings- och fastighetsförvaltningarna samt experter från bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten har gått runt i och utanför skolorna och reflekterat över hur miljön ser ut och fungerar med hjälp av så kallade gåturer. Även elever på samtliga skolor har fått göra separata gåturer och ge sin syn på skolmiljön. Som projektledare har jag haft två didaktiker från Högskolan i Gävle som deltagare och samtalspartners i analysen av resultaten – professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs.

PÅ SKOLORNA SER vi flera tydliga teman som behöver studeras på djupet i såväl forskningsprojekt som i innovationsprojekt och produktutveckling av såväl inredning som byggmaterial.
Skolan behöver få sin plats i staden när nya stadsdelar planeras, så att tillräcklig skolgårdsmark säkras. Det är ett stort problem i dag, då planerare och politiker inte tar detta ansvar, vilket Boverket konstaterar i sin rapport Skolans nya plats i staden 2017:16.

Skolgårdar slits kraftigt och är skolgården för liten kan ingen växtlighet överleva. Detta kunde vi se tydligt vid gåturerna. Lekredskapen slits också och behöver mer skötsel när barnantalet är stort och redskapen används flitigt.

Entréer och entréhallar är problematiska platser i skolorna. Här behöver alla skolplanerare fundera mycket mer på hur logistiken blir med den stora mängd människor och varor som ska ta sig in och ut flera gånger om dagen. Trängsel, buller, klädupphängning och skoställningar är några av de frågor som behöver studeras mycket ingående. Bara själva dörrarna innebär stora problem för fastighetsskötseln. Vad gör man när stora porten går sönder? Och det gör den! Framför allt går den automatiska dörröppningen sönder och ibland behöver hela dörren bytas. Här är det viktigt att satsa på gedigna material då dörrarna kanske öppnas flera hundra gånger om dagen.

EN ANNAN MILJÖ som kan innebära ljudstörningar och logistiska problem är skolmatsalen. Buller från skramliga stolar och skramliga bord, plus matgästernas eget ljud när de pratar med varandra. Ljuden från köket och diskinlämningen, som ofta inte skärmas av, är mycket kraftiga. Logistiken i matsalen, hur eleverna går in och tar mat och hur de tar sig ut och lämnar disk, är sällan löst på ett optimalt sätt.
Lärmiljöerna då, klassrummen, hur fungerar de? De flesta klassrum är 60 kvadratmeter stora och möblerade med skolbänkar eller bord och stolar för en eller två elever. Förvaring i låga skåp med lådor för eleverna på låg- och mellanstadiet, och skåp i korridorerna för högstadieeleverna. Några enstaka klassrum har traditionella skolbänkar med lock.

Skillnaden i lärmiljöerna ligger främst i hur man arrangerat hemvisterna, hur många barn som hör till en hemvist och hur byggnaden är uppbyggd. En hemvist är oftast planerad så att 3–4 skolklasser har klassrum, grupprum och gemensam fritidsyta i en egen avdelning på skolan.

SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att ju mer ostörd en hemvist är, desto bättre kan den fungera. Att låta andra elever passera genom en hemvist skapar åtskilliga störningar. Då vill lärarna avskärma mot passagen, och passagen får en oönskad korridorfunktion.

Det här är några axplock ur vår analys av de nio skolorna. Vi ger inga handfasta råd i vår studie, men vi pekar på olika problem som skolplanerare behöver fundera kring och vi visar vad konsekvenserna kan bli när man tänkt fel eller sparat in på ljuddämpning och möbelval. Vi föreslår också vad forskningen skulle kunna studera framöver kring skolans fysiska miljö.
Vi behöver påverka regeringen så att den kommande forskningspropositionen pekar ut skolans fysiska miljö som ett forskningsområde. Vi behöver också samla upp den kunskap som finns och göra den tillgänglig för praktikerna.

Ett glädjande faktum är att SKL, Sveriges kommuner och landsting, just genomfört en förstudie kring att skapa ett centrum för lärandemiljöer. Förhoppningsvis kan det bli en realitet inom kort.

___
Suzanne de Laval är teknologie doktor, samt arkitekt och forskare vid företaget Arkitekturanalys Sthlm. Hon har lett projektet Ifous fokuserar: Bygga skola som i juni 2019 släppte sin slutrapport Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Läs mer och ladda ner rapporten: ifous.se/byggaskola


Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-18 14:39 av
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:54 av


Relaterat

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Laholms skolor hanterar kränkningar olika – kritik i revisionsrapport

Personalen vet inte alltid vad de ska anmäla och det saknas en tillräcklig analys av arbetet för att motverka kränkande behandling både på förvaltningsnivå och på vissa skolor, konstaterar kommunens revisorer i en uppföljning till den rapport som kom 2022.

Trender i svensk och engelsk akademisk läsförståelse bland skolungdomar

Läs Skolportens intervju med John Löwenadler, docent i språkdidaktik vid Göteborgs universitet. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Engelska på högstadiet eller gymnasiet och kommer att tala om trender i läsförståelse i svenska och engelska bland tonåriga elever.

Så kan man undervisa om komplexa hållbarhetsfrågor

Läs Skolportens intervju med Lotta Dessen Jankell som är doktorand i geografididaktik och lärare i geografi. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Geografi och kommer att tala om hur man kan undervisa om komplexa hållbarhetsfrågor.

Debatt idag: Ge fler lärare kompetens att välja digitala läromedel

I dag skriver branschorganisationen Swedish Edtech Industrys vd Jannie Jeppesen och det fristående forskningsinstitutet Ifous – som drivs som en ideell förening med SKR, Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund –vd Karin Hermansson tillsammans på Dagens Samhälles debattsida om att digitalisering av svensk skola är en alltför viktig tillväxt- och framtidsfråga för att bli slagträ i debatten.

Mer skolmat går åt: ”Barnen äter mycket mera än tidigare”

Sedan höstterminens start har många skolkök märkt att det går åt mera skolmat. ”Vi brukade laga 75 kilo pasta till 1 000 portioner, nu är vi uppe i 90 kilo,” säger Therese Faulseit, skolkökschef i Södertälje.

”Skolministern borde lita mer på lärarnas kompetens”

Sveriges lärare är fullt kapabla att se när en tryckt bok är att föredra, liksom när den digitala tekniken bör prioriteras. Den professionella bedömningen måste vi få göra, skriver företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund i en replik till skolminister Lotta Edholm (L).

Westerberg: Så kan vi öka skolans likvärdighet

Gemensamt skolval, reducerad skolpeng för friskolor och ökade resurser till skolor i utsatta områden. Det är några åtgärder som bör övervägas för att öka likvärdigheten i skolan, skriver Bengt Westerberg, ordförande i Frisinnade klubben.

Ledare: Svensk skola – världsbäst på digitalisering?

Har de digitala verktygen i skolan och förskolan gjort skillnad? En studie från IFAU för några år sedan visade att kunskapsresultaten inte påverkades alls på skolor där alla elever hade en egen dator – förutom hos elever med lågutbildade föräldrar. Där visade studien på en viss försämring av kunskapsresultaten.

Lars Åberg: Domstolen väljer bort barns yttrandefrihet

Vart ska den sjuåriga flicka, som säger att hon inte vill ha hijab, vända sig i ett samhälle som påstår att den är en del av hennes yttrandefrihet? Det skriver Lars Åberg på ledarplats.

Ovanåker toppar behörighetslistan – läraren Margareta: ”Tryggare för eleverna”

På Rotebergs skola i Edsbyn har de inte haft problem med att rekrytera behöriga lärare under de senaste åren. Trenden verkar även avspegla sig i resten av kommunen, som är bäst på att ge elever behöriga lärare i länet.

”Likvärdighet är en falsk förhoppning”

I den politiska debatten talas det ofta om rätten till likvärdig vård och skola. Men vad betyder det? Är det möjligt? Är det ens eftersträvansvärt? skriver Petter Birgersson på ledarplats.

Utmana genusmönstren i idrott och hälsa!

Läs vår intervju med Inga Oliynyk, lärare i idrott och hälsa och doktor i pedagogik, som ska föreläsa på Skolportens konferens Idrott och hälsa i låg- och mellanstadiet. Hon kommer att tala om hur man kan utmana genusmönstren i idrott och hälsa.

Så drabbas lärare av tystnadskulturen

14 procent av lärarna i vinstdrivande skolor anser att arbetsgivaren ogillar fackligt medlemskap. 26 procent av dessa är rädda för negativa konsekvenser av ett medlemskap, och 7 procent vågar inte ansluta sig. Det visar en ny rapport om tystnadskulturen i skolan.

”Dags för vår minister att visa handlingskraft”

Regeringens budget ligger långt ifrån de behov som förskola och skola har. ”Det är också upprörande att rektorer inte med ett enda ord nämns i regeringens budget, då Sverige har den högsta omsättningen på rektorer i OECD”, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Skolportens konferenser
Skolportens konferenser
Trender i svensk och engelsk akademisk läsförståelse bland skolungdomar
  John Löwenadler

Trender i svensk och engelsk akademisk läsförståelse bland skolungdomar

Läs Skolportens intervju med John Löwenadler, docent i språkdidaktik vid Göteborgs universitet. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Engelska på högstadiet eller gymnasiet och kommer att tala om trender i läsförståelse i svenska och engelska bland tonåriga elever.

Läs mer och boka din plats!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Namn och Nytt
Malin Broberg blir nya rektor för Göteborgs universitet

Universitetsstyrelsen förslår Malin Broberg som ny rektor för Göteborgs universitet. ”Det känns otroligt spännande och hedrande. Omtumlande och lite läskigt”, säger hon.

Helen Larsholt ny chef för barn- och utbildningsförvaltningen

Helen Larsholt tillträder den 1 februari som ny chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Tanums kommun. Hon har lång erfarenhet inom utbildningsområdet och har de senaste åren arbetat som avdelningschef tillika skolchef och arbetsmarknadschef.

Ny rektor på Björnbodaskolan och Sörgårdsskolan

Terhi Sörensen är ny rektor på Björnbodaskolan och Sörgårdsskolan. De två skolorna är en skolenhet i Hässelby-Vällingby.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Utmärkelser

”Läraryrket är ett långdistanslopp”

2022 års pedagogpris i gymnasiekategorin går till en relationell och strukturerad lärare som gärna bjuder på sig själv i klassrummet. Podagog Malmö fick en pratstund med pristagaren Camilla Lindskoug på Pauliskolan.

Läs fler
Fokussida
Fokussida för chefer

Fokussida för chefer

Nyheter, rapporter, forskning och utveckling för dig som är skolledare eller skolchef.

Till fokussida
Nyhetskategorier