”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Suzanne de Laval

Suzanne de Laval. Foto: Örjan Wikforss 

Skolans fysiska miljö behöver pekas ut som ett forskningsområde av regeringen. Det skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

ALLA HAR EN bild av vad en skola är, men hur fungerar byggnaden egentligen för sina användare: eleverna, personalen och alla de som besöker skolan?
Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor och då fordras ny kunskap för att bygga praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande.
I projektet Ifous fokuserar: Bygga skola har vi studerat nio skolor i fyra kommuner under hösten och vintern 2018/2019. Lärare, rektorer, annan skolpersonal, skolplanerare på de kommunala utbildnings- och fastighetsförvaltningarna samt experter från bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten har gått runt i och utanför skolorna och reflekterat över hur miljön ser ut och fungerar med hjälp av så kallade gåturer. Även elever på samtliga skolor har fått göra separata gåturer och ge sin syn på skolmiljön. Som projektledare har jag haft två didaktiker från Högskolan i Gävle som deltagare och samtalspartners i analysen av resultaten – professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs.

PÅ SKOLORNA SER vi flera tydliga teman som behöver studeras på djupet i såväl forskningsprojekt som i innovationsprojekt och produktutveckling av såväl inredning som byggmaterial.
Skolan behöver få sin plats i staden när nya stadsdelar planeras, så att tillräcklig skolgårdsmark säkras. Det är ett stort problem i dag, då planerare och politiker inte tar detta ansvar, vilket Boverket konstaterar i sin rapport Skolans nya plats i staden 2017:16.

Skolgårdar slits kraftigt och är skolgården för liten kan ingen växtlighet överleva. Detta kunde vi se tydligt vid gåturerna. Lekredskapen slits också och behöver mer skötsel när barnantalet är stort och redskapen används flitigt.

Entréer och entréhallar är problematiska platser i skolorna. Här behöver alla skolplanerare fundera mycket mer på hur logistiken blir med den stora mängd människor och varor som ska ta sig in och ut flera gånger om dagen. Trängsel, buller, klädupphängning och skoställningar är några av de frågor som behöver studeras mycket ingående. Bara själva dörrarna innebär stora problem för fastighetsskötseln. Vad gör man när stora porten går sönder? Och det gör den! Framför allt går den automatiska dörröppningen sönder och ibland behöver hela dörren bytas. Här är det viktigt att satsa på gedigna material då dörrarna kanske öppnas flera hundra gånger om dagen.

EN ANNAN MILJÖ som kan innebära ljudstörningar och logistiska problem är skolmatsalen. Buller från skramliga stolar och skramliga bord, plus matgästernas eget ljud när de pratar med varandra. Ljuden från köket och diskinlämningen, som ofta inte skärmas av, är mycket kraftiga. Logistiken i matsalen, hur eleverna går in och tar mat och hur de tar sig ut och lämnar disk, är sällan löst på ett optimalt sätt.
Lärmiljöerna då, klassrummen, hur fungerar de? De flesta klassrum är 60 kvadratmeter stora och möblerade med skolbänkar eller bord och stolar för en eller två elever. Förvaring i låga skåp med lådor för eleverna på låg- och mellanstadiet, och skåp i korridorerna för högstadieeleverna. Några enstaka klassrum har traditionella skolbänkar med lock.

Skillnaden i lärmiljöerna ligger främst i hur man arrangerat hemvisterna, hur många barn som hör till en hemvist och hur byggnaden är uppbyggd. En hemvist är oftast planerad så att 3–4 skolklasser har klassrum, grupprum och gemensam fritidsyta i en egen avdelning på skolan.

SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att ju mer ostörd en hemvist är, desto bättre kan den fungera. Att låta andra elever passera genom en hemvist skapar åtskilliga störningar. Då vill lärarna avskärma mot passagen, och passagen får en oönskad korridorfunktion.

Det här är några axplock ur vår analys av de nio skolorna. Vi ger inga handfasta råd i vår studie, men vi pekar på olika problem som skolplanerare behöver fundera kring och vi visar vad konsekvenserna kan bli när man tänkt fel eller sparat in på ljuddämpning och möbelval. Vi föreslår också vad forskningen skulle kunna studera framöver kring skolans fysiska miljö.
Vi behöver påverka regeringen så att den kommande forskningspropositionen pekar ut skolans fysiska miljö som ett forskningsområde. Vi behöver också samla upp den kunskap som finns och göra den tillgänglig för praktikerna.

Ett glädjande faktum är att SKL, Sveriges kommuner och landsting, just genomfört en förstudie kring att skapa ett centrum för lärandemiljöer. Förhoppningsvis kan det bli en realitet inom kort.

___
Suzanne de Laval är teknologie doktor, samt arkitekt och forskare vid företaget Arkitekturanalys Sthlm. Hon har lett projektet Ifous fokuserar: Bygga skola som i juni 2019 släppte sin slutrapport Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Läs mer och ladda ner rapporten: ifous.se/byggaskola


Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-18 14:39 av
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:54 av


Relaterat

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Utökad lovskola döms ut av varannan lärare

Mer än varannan lärare dömer ut beslutet att utöka lovskolan med 25 timmar i årskurs nio. ”Det är så dumt att tro att någon veckas extra skolgång ska kunna kompensera för år av uteblivet stöd, lärarbrist och knappa resurser. Lovskola löser inte dessa problem, den skapar bara nya,” säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Skolverket ser hälsoutmaningar för ukrainska barn

Ukrainska barn i svenska skolor klarar sig bra kunskapsmässigt. Men hur de mår är svårare att veta. Till Uppsala län har det kommit ett hundratal barn. ”Pedagogiskt verkar det funka bra. Den stora risken som vi ser det är hur de mår, om de får ett socialt sammanhang. Det finns risk att det hamnar utanför det ’normala samhället'”, säger Anders Lindquist på GD-staben på Skolverket.

”Ta bort möjligheten för skolor att välja elever baserat på kötid”

Den svenska skolan är inte likvärdig och dagens fria skolval är en av orsakerna. Möjligheten att välja skola är i grunden bra men dagens skolvalssystem måste reformeras, skriver företrädare för lärar- och skolledarfacken, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd.

Gavelin Rydman: Den nya regeringen måste lyssna på professionen

Skolan tillhör de frågor som ligger högt på agendan hos väljarna men vad kommer egentligen regeringsbytet att innebära för den? ”Det har varit mycket plakatpolitik i valrörelsen, men jag är osäker på vad den nya regeringen kommer att ta för inriktning”, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.

Ledare: Dra nytta av lärdomarna

Under flyktingvågen år 2015 tog Sveriges skolor och förskolor emot tusentals nyanlända barn, främst från Syrien. Därför har vi nu, när många barn och unga kommer från Ukraina till Sverige, möjlighet att använda oss av de erfarenheter och lärdomar vi fick då. Det konstaterar experter i Skolportens temaartikel om barn på flykt.

Kan en gemensam satsning på professionsutveckling öka måluppfyllelsen i ämnet matematik?

Matematik är det ämne i Helsingborgs stads skolor där störst andel elever inte uppnår målen för godkänt. Skol- och fritidsförvaltningen har som prioriterat mål i skolornas gemensamma verksamhetsplan att öka behörigheten till gymnasieskolans nationella program. Som ett led i detta har Pedagogiskt center fått i uppdrag att driva den professionsutveckling i matematik för lärare som påbörjades hösten 2020 i Helsingborgs stad.

Lärarnas krav på säkerhet: ”Deras ansvar”

I det tredje skakande skoldådet på mindre än ett år dödade den tidigare eleven två lärare på skolan Malmö Latin. ”En plats där de haft rätt att känna sig trygga” skriver tingsrätten i sin dom. ”Det är så klart en obeskrivlig sorg över att det fick och kunde hända”, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Karin Pleijel (MP): Fria skolvalet förstärker segregationen

När föräldrar i förorten sätter sina barn i en skola inne i stan riskerar situationen att bli sämre för de elever som är kvar, sa Karin Pleijel (MP) i SVT:s lokala valdebatt för Göteborg. Miljöpartiets kritik mot det fria skolvalet fick Axel Darvik (L) att tända till.

”Myt att svensk skola är världsunik”

I debatten upprepas ofta att svensk skola är ”världsunik”. Om man jämför OECD-länderna sticker dock inte det svenska skolsystemet ut särskilt mycket, skriver Carl Gustav Pfeiffer, Civilekonom och vice ordförande i MUF Stockholm.

L: Inför vinstförbud vid start och köp av skolor

Liberalerna anser att friskolor har en roll att spela i utvecklingen av den svenska skolan. Utan friskolor skulle rätten att välja skola inte vara mycket värd. Men en ny friskolereform ska göra det omöjligt att ta ut vinst utan att leverera god kvalitet, skriver Liberalernas Johan Pehrson och Fredrik Malm.

”Den enda avkastning som skolan ska ge är en välutbildad befolkning”

Om vinst vore nödvändigt för att utveckla skolor, vilket friskolelobbyisterna vill få oss att tro, så skulle varje land ha ett marknadsliberalt skolsystem som vårt. Men så är det ju inte. I resten av världen vet man att den enda avkastningen i skolan värd namnet är en välutbildad befolkning, skriver läraren Karin Berg.

C-läraren: ”Det behövs utveckling av karriärtjänster”

Lars-Göran Sunesson är mellanstadielärare i Kungshamn och kandiderar bland annat till riksdagen för Centerpartiet. Hans viktigaste skolfrågor är en stärkt likvärdighet, satsningar på att höja resultaten i skolor med långvarigt låga resultat, och säkerställa möjligheten att behålla små skolor

Barns rätt att lära sig nationellt minoritetsspråk

För tjugotre år sedan fick Sverige en politik för de nationella minoriteterna. Trots det har barn i flera generationer nekats rätten att lära sig sitt nationella minoritetsspråk. Vad har egentligen hänt sedan minoritetspolitiken kom och hur ser partiernas ambitioner ut för de kommande fyra åren?

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Skolportens konferenser
Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan
  Maria Hulth

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Läs mer och boka din plats!
Namn och Nytt
Monika Wahlstedt ny rektor för Tärnsjö skola

Monika började sin tjänst som rektor för Tärnsjö skola före midsommar och är egentligen inte ny utan tillbaka i Heby kommun efter sju år.

Ny rektor för Hägerneholms rektorsområde

Daniel Palm är ny rektor för Hägerneholms rektorsområde. Här kan du läsa mer om honom och vad han ser mest fram emot i sin nya roll.

Nya rektorer på Storfors tre skolor

Från och med höstterminen har Storfors tre skolor nya rektorer. ”Det känns som att vi har väldigt bra förutsättningar inför det kommande läsåret med en riktigt god stämning och höga ambitioner”, säger skolchef Annelie Izindre.

Läs fler Namn och Nytt
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Utmärkelser

”Revansch” – därför blev Guldäpplekandidaten lärare

Årets tre finalister är korade. Andreas Enström, är förstelärare i digitalisering på Skapaskolan i Huddinge, Martin Howe, förstelärare på mellanstadiet, Paradisskolan Borlänge och Pernilla Andersson, lärare på ekonomiprogrammet, Eksjö gymnasium. En av dem får Guldäpplet 2022.

Förskolan som vunnit gastronomipris

Diana Roik är inte bara skolledare på Stora Hammars skola i Höllviken. Numer kan hon också lägga till titeln ”Årets gastronomiska rektor 2022” på sitt visitkort.

Vinnarna av “Årets elevhälsoförbättrare” utsedda

Nu är årets vinnare av “Årets Elvevhälsoförbättrare” utsedda. Juryn hade en väldigt svår uppgift att välja en vinnare bland alla bra bidrag som kom in. Årets vinnare blev Åsa Bankert och Malin Jisander Centrala barn- och elevhälsan i Lomma kommun.

Läs fler
Nyhetskategorier