”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Publicerad:2019-09-18

Uppdaterad:2023-08-31

Skribent:Moa Duvarci Engman

Skolans fysiska miljö behöver pekas ut som ett forskningsområde av regeringen. Det skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.ALLA HAR EN bild av vad en skola är, men hur fungerar byggnaden egentligen för sina användare: eleverna, personalen och alla de som besöker skolan? Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor och då fordras ny kunskap för att bygga praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande. I projektet Ifous fokuserar: Bygga skola har vi studerat nio skolor i fyra kommuner under hösten och vintern 2018/2019. Lärare, rektorer, annan skolpersonal, skolplanerare på de kommunala utbildnings- och fastighetsförvaltningarna samt experter från bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten har gått runt i och utanför skolorna och reflekterat över hur miljön ser ut och fungerar med hjälp av så kallade gåturer. Även elever på samtliga skolor har fått göra separata gåturer och ge sin syn på skolmiljön. Som projektledare har jag haft två didaktiker från Högskolan i Gävle som deltagare och samtalspartners i analysen av resultaten – professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs. PÅ SKOLORNA SER vi flera tydliga teman som behöver studeras på djupet i såväl forskningsprojekt som i innovationsprojekt och produktutveckling av såväl inredning som byggmaterial. Skolan behöver få sin plats i staden när nya stadsdelar planeras, så att tillräcklig skolgårdsmark säkras. Det är ett stort problem i dag, då planerare och politiker inte tar detta ansvar, vilket Boverket konstaterar i sin rapport Skolans nya plats i staden 2017:16. Skolgårdar slits kraftigt och är skolgården för liten kan ingen växtlighet överleva. Detta kunde vi se tydligt vid gåturerna. Lekredskapen slits också och behöver mer skötsel när barnantalet är stort och redskapen används flitigt. Entréer och entréhallar är problematiska platser i skolorna. Här behöver alla skolplanerare fundera mycket mer på hur logistiken blir med den stora mängd människor och varor som ska ta sig in och ut flera gånger om dagen. Trängsel, buller, klädupphängning och skoställningar är några av de frågor som behöver studeras mycket ingående. Bara själva dörrarna innebär stora problem för fastighetsskötseln. Vad gör man när stora porten går sönder? Och det gör den! Framför allt går den automatiska dörröppningen sönder och ibland behöver hela dörren bytas. Här är det viktigt att satsa på gedigna material då dörrarna kanske öppnas flera hundra gånger om dagen. EN ANNAN MILJÖ som kan innebära ljudstörningar och logistiska problem är skolmatsalen. Buller från skramliga stolar och skramliga bord, plus matgästernas eget ljud när de pratar med varandra. Ljuden från köket och diskinlämningen, som ofta inte skärmas av, är mycket kraftiga. Logistiken i matsalen, hur eleverna går in och tar mat och hur de tar sig ut och lämnar disk, är sällan löst på ett optimalt sätt. Lärmiljöerna då, klassrummen, hur fungerar de? De flesta klassrum är 60 kvadratmeter stora och möblerade med skolbänkar eller bord och stolar för en eller två elever. Förvaring i låga skåp med lådor för eleverna på låg- och mellanstadiet, och skåp i korridorerna för högstadieeleverna. Några enstaka klassrum har traditionella skolbänkar med lock. Skillnaden i lärmiljöerna ligger främst i hur man arrangerat hemvisterna, hur många barn som hör till en hemvist och hur byggnaden är uppbyggd. En hemvist är oftast planerad så att 3–4 skolklasser har klassrum, grupprum och gemensam fritidsyta i en egen avdelning på skolan. SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att ju mer ostörd en hemvist är, desto bättre kan den fungera. Att låta andra elever passera genom en hemvist skapar åtskilliga störningar. Då vill lärarna avskärma mot passagen, och passagen får en oönskad korridorfunktion. Det här är några axplock ur vår analys av de nio skolorna. Vi ger inga handfasta råd i vår studie, men vi pekar på olika problem som skolplanerare behöver fundera kring och vi visar vad konsekvenserna kan bli när man tänkt fel eller sparat in på ljuddämpning och möbelval. Vi föreslår också vad forskningen skulle kunna studera framöver kring skolans fysiska miljö. Vi behöver påverka regeringen så att den kommande forskningspropositionen pekar ut skolans fysiska miljö som ett forskningsområde. Vi behöver också samla upp den kunskap som finns och göra den tillgänglig för praktikerna. Ett glädjande faktum är att SKL, Sveriges kommuner och landsting, just genomfört en förstudie kring att skapa ett centrum för lärandemiljöer. Förhoppningsvis kan det bli en realitet inom kort. ___ Suzanne de Laval är teknologie doktor, samt arkitekt och forskare vid företaget Arkitekturanalys Sthlm. Hon har lett projektet Ifous fokuserar: Bygga skola som i juni 2019 släppte sin slutrapport Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Läs mer och ladda ner rapporten: ifous.se/byggaskola

Tema: ELEVHÄLSASkolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här! Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraLäs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Debatt Skolportens magasin Skolporten Lärmiljö Forskning Arbetsmiljö

Stockholm

Källkritik i AI-tider

Välkommen till en dag med fokus på källkritik i undervisningen! Ta del av föreläsningar om bland annat sociala medier och AI samt källkritik i tider av krig och AI-slop. Delta på plats i Stockholm den 14 oktober eller via webbkonferensen 21 oktober – 13 november. Boka din plats till bästa pris idag!

Läs mer och boka

Åk 7–Vux

14 okt

Främja närvaro i förskolan

Den här kursen med kursledare Malin Gren Landell handlar om hur förskolor systematiskt kan arbeta för att främja barns närvaro, vilket gynnar alla barns utveckling och lika möjligheter. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!

Läs mer och boka