”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Suzanne de Laval

Suzanne de Laval. Foto: Örjan Wikforss 

Skolans fysiska miljö behöver pekas ut som ett forskningsområde av regeringen. Det skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

ALLA HAR EN bild av vad en skola är, men hur fungerar byggnaden egentligen för sina användare: eleverna, personalen och alla de som besöker skolan?
Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor och då fordras ny kunskap för att bygga praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande.
I projektet Ifous fokuserar: Bygga skola har vi studerat nio skolor i fyra kommuner under hösten och vintern 2018/2019. Lärare, rektorer, annan skolpersonal, skolplanerare på de kommunala utbildnings- och fastighetsförvaltningarna samt experter från bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten har gått runt i och utanför skolorna och reflekterat över hur miljön ser ut och fungerar med hjälp av så kallade gåturer. Även elever på samtliga skolor har fått göra separata gåturer och ge sin syn på skolmiljön. Som projektledare har jag haft två didaktiker från Högskolan i Gävle som deltagare och samtalspartners i analysen av resultaten – professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs.

PÅ SKOLORNA SER vi flera tydliga teman som behöver studeras på djupet i såväl forskningsprojekt som i innovationsprojekt och produktutveckling av såväl inredning som byggmaterial.
Skolan behöver få sin plats i staden när nya stadsdelar planeras, så att tillräcklig skolgårdsmark säkras. Det är ett stort problem i dag, då planerare och politiker inte tar detta ansvar, vilket Boverket konstaterar i sin rapport Skolans nya plats i staden 2017:16.

Skolgårdar slits kraftigt och är skolgården för liten kan ingen växtlighet överleva. Detta kunde vi se tydligt vid gåturerna. Lekredskapen slits också och behöver mer skötsel när barnantalet är stort och redskapen används flitigt.

Entréer och entréhallar är problematiska platser i skolorna. Här behöver alla skolplanerare fundera mycket mer på hur logistiken blir med den stora mängd människor och varor som ska ta sig in och ut flera gånger om dagen. Trängsel, buller, klädupphängning och skoställningar är några av de frågor som behöver studeras mycket ingående. Bara själva dörrarna innebär stora problem för fastighetsskötseln. Vad gör man när stora porten går sönder? Och det gör den! Framför allt går den automatiska dörröppningen sönder och ibland behöver hela dörren bytas. Här är det viktigt att satsa på gedigna material då dörrarna kanske öppnas flera hundra gånger om dagen.

EN ANNAN MILJÖ som kan innebära ljudstörningar och logistiska problem är skolmatsalen. Buller från skramliga stolar och skramliga bord, plus matgästernas eget ljud när de pratar med varandra. Ljuden från köket och diskinlämningen, som ofta inte skärmas av, är mycket kraftiga. Logistiken i matsalen, hur eleverna går in och tar mat och hur de tar sig ut och lämnar disk, är sällan löst på ett optimalt sätt.
Lärmiljöerna då, klassrummen, hur fungerar de? De flesta klassrum är 60 kvadratmeter stora och möblerade med skolbänkar eller bord och stolar för en eller två elever. Förvaring i låga skåp med lådor för eleverna på låg- och mellanstadiet, och skåp i korridorerna för högstadieeleverna. Några enstaka klassrum har traditionella skolbänkar med lock.

Skillnaden i lärmiljöerna ligger främst i hur man arrangerat hemvisterna, hur många barn som hör till en hemvist och hur byggnaden är uppbyggd. En hemvist är oftast planerad så att 3–4 skolklasser har klassrum, grupprum och gemensam fritidsyta i en egen avdelning på skolan.

SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att ju mer ostörd en hemvist är, desto bättre kan den fungera. Att låta andra elever passera genom en hemvist skapar åtskilliga störningar. Då vill lärarna avskärma mot passagen, och passagen får en oönskad korridorfunktion.

Det här är några axplock ur vår analys av de nio skolorna. Vi ger inga handfasta råd i vår studie, men vi pekar på olika problem som skolplanerare behöver fundera kring och vi visar vad konsekvenserna kan bli när man tänkt fel eller sparat in på ljuddämpning och möbelval. Vi föreslår också vad forskningen skulle kunna studera framöver kring skolans fysiska miljö.
Vi behöver påverka regeringen så att den kommande forskningspropositionen pekar ut skolans fysiska miljö som ett forskningsområde. Vi behöver också samla upp den kunskap som finns och göra den tillgänglig för praktikerna.

Ett glädjande faktum är att SKL, Sveriges kommuner och landsting, just genomfört en förstudie kring att skapa ett centrum för lärandemiljöer. Förhoppningsvis kan det bli en realitet inom kort.

___
Suzanne de Laval är teknologie doktor, samt arkitekt och forskare vid företaget Arkitekturanalys Sthlm. Hon har lett projektet Ifous fokuserar: Bygga skola som i juni 2019 släppte sin slutrapport Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Läs mer och ladda ner rapporten: ifous.se/byggaskola


Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-18 14:39 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:54 av Emma Svensson


Relaterat

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Hakkas skola prisas av Skolverket

Hakkas skola är vinnare av Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk för sin fjärrundervisning i moderna språk på glesbygden. ”Det är roligt att även Skolverket har uppmärksammat Hakkas skolas arbete för att kunna erbjuda eleverna på landsbygden valmöjligheter i moderna språk och därmed en likvärdig undervisning. Vi arbetar tillsammans för att skapa Sveriges bästa skola”, säger Eva Martinsson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen.

”M, ni har ju fått den skola ni ville ha”

Det är den egna skolpolitiken som Moderaterna kallar för ett gigantiskt misslyckande. Det är deras politik som leder till att allt fler barn hänvisas till en skola med sämre kvalitet, skriver skoldebattören Sten Svensson i en replik.

Nu öppnar ny förskola i Åre: ”Vi har haft akut läge att placera barn”

Det har under en längre tid varit brist på förskoleplatser i Åre kommun och situationen har varit akut. Efter många turer är det nu klart att den nya förskolan Regnbågen öppnar den 20:e januari.

”Klimatkrisen berör också ämnen som samhällskunskap”

Hej Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling och senior rådgivare på den partipolitiskt oberoende tankesmedjan Global utmaning. Du ska föreläsa på Skolportens konferens Fortbildning för gymnasielärare i samhällskunskap.

Förstelärares löner skiljer sig enormt – han tjänar mest i Sverige

Det skiljer drygt 50 000 kronor i månadslön mellan den högsta och lägsta avlönade försteläraren i landet. Det visar en stor granskning av vår systertidning Grundskolan. Skillnaderna är också stora mellan kommunerna. Kolla vad förstelärarna tjänar i din kommun – samt de 30 lärare som tjänar bäst respektive sämst i hela landet.

”Matematiken avgörande för Sveriges framtid”

Inget skolämne väcker så många känslor som matten. Att det är svårt, lätt, tråkigt, att det krävs medfödd fallenhet… Kunskaper i matte är avgörande för att vi ska ta kunna ta oss an de samhällsutmaningar vi står inför – och därför måste vi arbeta gemensamt för hålla kvar den positiva trend som Pisa-resultaten visar, skriver Mattecentrum och Teknikföretagen.

”Återta kontrollen över yrkesprogrammen”

De gymnasiala yrkesutbildningarna lider av flera allvarliga systemfel. Ett problem är att det är för få elever på yrkesprogrammen. Trots att arbetsmarknaden ropar efter yrkesutbildade minskar andelen som går i ett yrkesprogram för varje år, skriver Sten Svensson, fd chefredaktör för Lärarnas tidning och medlem i Nätverket för en likvärdig skola.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Sverige är sämst i Norden när det kommer till likvärdighet i skolan, enligt Pisa-undersökningen. Fredrik Malmberg, generaldirektör för SPSM, säger att staten måste se över var stödet behövs som bäst.

”Effekt när lärarna känner att resultatet går upp”

Utbildningsminister Anna Ekström menade att det var en ”glädjens dag” för den svenska skolan och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson såg en tydlig bekräftelse på att svensk skola är på rätt väg igen. Och också bland fotfolket i skolkorridorer, expeditioner och lärarrum togs världens mest omfattande elevstudie, Pisa-rapporten, emot med en viss stolthet.

”Likvärdigheten minskar – låt staten ta kontroll över skolan”

Svensk skola är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden, trots en glädjande förbättring gällande kunskapsresultaten i den senaste Pisa-undersökningen. Den dystra likvärdighetstrenden visar att inte bara skolan, utan samhället, håller på att slitas isär. Vad Sverige behöver är en stat som tar ett helhetsansvar för skolan. Det måste ske nu, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.

Rektor om positiva skolresultaten: ”Frukten av flera års arbete”

Nya siffror visar en uppåtgående trend på våra svenska skolor. Allt fler elever presterar bättre och vi ligger återigen över snittet för övriga OECD-länder. Matematik är det ämnet som tveklöst haft den största förbättringen, vilket rektorerna i Västsverige inte tycker är en slump när SVT Nyheter Väst gör en rundringning.

Fem rektorer analyserar det glädjande Pisa-beskedet

Nya siffror visar en uppåtgående trend på våra svenska skolor. Allt fler elever presterar bättre och vi ligger återigen över snittet för övriga OECD-länder. Matematik är det ämnet som tveklöst haft den största förbättringen, vilket rektorerna i Västsverige inte tycker är en slump när SVT Nyheter Väst gör en rundringning.

Pisachefen: ”Sverige är på rätt väg”

Sverige är på rätt väg. Det säger Pisachefen efter att svenska 15-åringar förbättrat sina resultat i den nya Pisaundersökningen. Men jämför man internationellt så går det ännu inte att säga att Sverige gör bra ifrån sig, säger Andreas Schleicher.

Konferenser
Poddagogen
Premiär för Poddagogen!

Premiär för Poddagogen!

Ny podd om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio & Sofia Lundmark.

Läs mer
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Lektor om privata skolorna: ”Är Sveriges stora misstag”

Är det finländska skolmiraklet över? Finland föll rejält i den senaste Pisamätningen – men resultatet anses inte vara någon katastrof. Nu varnar en finsk expert för Sveriges största skolmisstag: ”En farlig väg att gå”.

Praktiska moment missas i yrkesämnen

Eleverna får öva för lite praktiskt i yrkesämnen. Nära åtta av tio skolor behöver utveckla undervisningen, enligt Skolinspektionens rapport.

Lättare för kommunerna att få bidrag till rättvis skola

Nu ökar regeringen kommunernas möjligheter att få statliga pengar för att göra skolan mer rättvis.

Fortbildning
Fortbildning för dig som undervisar i slöjd

Fortbildning för dig som undervisar i slöjd

Välkommen till Skolportens årliga konferens för slöjdlärare! Ta del av två dagar som bjuder på aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas ska inspirera och ge ämnesfördjupning till din undervisning.

Läs mer om konferensen
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Tema: Pojkar i skolan. Genom att bryta antiplugg-kulturer och maskulinitetsnormer kan pojkars skolresultat bli bättre.

Läs mer!
Skolportens expertpanel

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Läs fler experttexter
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Filmades på jobbet – blev Årets jämställare

Förskolelärare på Derome förskola har fått pris för att vara Årets jämställare i Varbergs kommun, efter att de filmats på jobbet.

Hakkas skola prisas av Skolverket

Hakkas skola är vinnare av Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk för sin fjärrundervisning i moderna språk på glesbygden. ”Det är roligt att även Skolverket har uppmärksammat Hakkas skolas arbete för att kunna erbjuda eleverna på landsbygden valmöjligheter i moderna språk och därmed en likvärdig undervisning. Vi arbetar tillsammans för att skapa Sveriges bästa skola”, säger Eva Martinsson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen.

Lärare som skapar trygghet prisas av kommunen

På måndagskvällen delar Uppsala kommun ut sina pedagogiska lärarpriser.

Specialläraren från Hagabergsskolan får årets pedagogiska pris

Speciallärare Pernilla Torseng från Pysslingen Hagabergskolan tar emot Västerås stads pedagogiska pris.

Elevernas betyg på prisade Ronnebyläraren: ”Den bästa läraren”

I 20 år har han jobbat som lärare på gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby. Nu har Fredrik Johansson vunnit pris som årets nytänkande lärare – något som blev möjligt tack vare hans elever.

Läs fler
Namn och Nytt

Barn- och utbildningschefen i Åre kommun säger upp sig

Efter bara två månader på posten väljer Karl Dumky nu att sluta som barn- och utbildningschef.

Therese Ullström tf utbildningschef

Therese Ullström har blivit utsedd till tillförordnad utbildningschef i Markaryds kommun.

Högste chefen lämnar regionen

Regiondirektör Hans Wiklund,som är högste tjänsteman inom Region Västernorrland lämnar nu sin post. Han blir nu universitetsdirektör vid Umeå universitet.

Klart med ny skolchef

Per-Olof Wigsén tillträder tjänsten som skolchef i Sjöbo kommun i januari 2020. I uppdraget ingår bland annat ett övergripande ansvar för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem samt att anordna utbildning för elever i grundskola och grundsärskola.

Biträdande förvaltningschef lämnar sitt uppdrag

Erik Eriksson slutar som biträdande förvaltningschef på Skara kommuns barn- och utbildningsförvaltning för att bli gymnasiechef i Mariestads kommun.