”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Suzanne de Laval

Suzanne de Laval. Foto: Örjan Wikforss 

Skolans fysiska miljö behöver pekas ut som ett forskningsområde av regeringen. Det skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

ALLA HAR EN bild av vad en skola är, men hur fungerar byggnaden egentligen för sina användare: eleverna, personalen och alla de som besöker skolan?
Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor och då fordras ny kunskap för att bygga praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande.
I projektet Ifous fokuserar: Bygga skola har vi studerat nio skolor i fyra kommuner under hösten och vintern 2018/2019. Lärare, rektorer, annan skolpersonal, skolplanerare på de kommunala utbildnings- och fastighetsförvaltningarna samt experter från bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten har gått runt i och utanför skolorna och reflekterat över hur miljön ser ut och fungerar med hjälp av så kallade gåturer. Även elever på samtliga skolor har fått göra separata gåturer och ge sin syn på skolmiljön. Som projektledare har jag haft två didaktiker från Högskolan i Gävle som deltagare och samtalspartners i analysen av resultaten – professor Anneli Frelin och docent Jan Grannäs.

PÅ SKOLORNA SER vi flera tydliga teman som behöver studeras på djupet i såväl forskningsprojekt som i innovationsprojekt och produktutveckling av såväl inredning som byggmaterial.
Skolan behöver få sin plats i staden när nya stadsdelar planeras, så att tillräcklig skolgårdsmark säkras. Det är ett stort problem i dag, då planerare och politiker inte tar detta ansvar, vilket Boverket konstaterar i sin rapport Skolans nya plats i staden 2017:16.

Skolgårdar slits kraftigt och är skolgården för liten kan ingen växtlighet överleva. Detta kunde vi se tydligt vid gåturerna. Lekredskapen slits också och behöver mer skötsel när barnantalet är stort och redskapen används flitigt.

Entréer och entréhallar är problematiska platser i skolorna. Här behöver alla skolplanerare fundera mycket mer på hur logistiken blir med den stora mängd människor och varor som ska ta sig in och ut flera gånger om dagen. Trängsel, buller, klädupphängning och skoställningar är några av de frågor som behöver studeras mycket ingående. Bara själva dörrarna innebär stora problem för fastighetsskötseln. Vad gör man när stora porten går sönder? Och det gör den! Framför allt går den automatiska dörröppningen sönder och ibland behöver hela dörren bytas. Här är det viktigt att satsa på gedigna material då dörrarna kanske öppnas flera hundra gånger om dagen.

EN ANNAN MILJÖ som kan innebära ljudstörningar och logistiska problem är skolmatsalen. Buller från skramliga stolar och skramliga bord, plus matgästernas eget ljud när de pratar med varandra. Ljuden från köket och diskinlämningen, som ofta inte skärmas av, är mycket kraftiga. Logistiken i matsalen, hur eleverna går in och tar mat och hur de tar sig ut och lämnar disk, är sällan löst på ett optimalt sätt.
Lärmiljöerna då, klassrummen, hur fungerar de? De flesta klassrum är 60 kvadratmeter stora och möblerade med skolbänkar eller bord och stolar för en eller två elever. Förvaring i låga skåp med lådor för eleverna på låg- och mellanstadiet, och skåp i korridorerna för högstadieeleverna. Några enstaka klassrum har traditionella skolbänkar med lock.

Skillnaden i lärmiljöerna ligger främst i hur man arrangerat hemvisterna, hur många barn som hör till en hemvist och hur byggnaden är uppbyggd. En hemvist är oftast planerad så att 3–4 skolklasser har klassrum, grupprum och gemensam fritidsyta i en egen avdelning på skolan.

SAMMANFATTNINGSVIS KAN man säga att ju mer ostörd en hemvist är, desto bättre kan den fungera. Att låta andra elever passera genom en hemvist skapar åtskilliga störningar. Då vill lärarna avskärma mot passagen, och passagen får en oönskad korridorfunktion.

Det här är några axplock ur vår analys av de nio skolorna. Vi ger inga handfasta råd i vår studie, men vi pekar på olika problem som skolplanerare behöver fundera kring och vi visar vad konsekvenserna kan bli när man tänkt fel eller sparat in på ljuddämpning och möbelval. Vi föreslår också vad forskningen skulle kunna studera framöver kring skolans fysiska miljö.
Vi behöver påverka regeringen så att den kommande forskningspropositionen pekar ut skolans fysiska miljö som ett forskningsområde. Vi behöver också samla upp den kunskap som finns och göra den tillgänglig för praktikerna.

Ett glädjande faktum är att SKL, Sveriges kommuner och landsting, just genomfört en förstudie kring att skapa ett centrum för lärandemiljöer. Förhoppningsvis kan det bli en realitet inom kort.

___
Suzanne de Laval är teknologie doktor, samt arkitekt och forskare vid företaget Arkitekturanalys Sthlm. Hon har lett projektet Ifous fokuserar: Bygga skola som i juni 2019 släppte sin slutrapport Skolmiljöer. Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö. Läs mer och ladda ner rapporten: ifous.se/byggaskola


Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-18 14:39 av
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:54 av


Relaterat

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Göran Greider: Marknadsskolan har blivit en anti-bokskola

En skola utan böcker är en korkad skola. Det är också en olikvärdig skola där lärarna inte ges möjlighet att bedriva god undervisning på grund av bristen på läromedel. Det hävdar Göran Greider som också menar att i Sverige kan skolpolitiken liknas vid ett nyliberalt aprilskämt och att de partier som inte vill förändra den borde skämmas

Lisa Magnusson: Varför ska rika barn få en bättre skolgång än fattiga, Almega?

Almega utgör expertinstans i utredningen om likvärdighet. Men det är uppenbart att organisationen inte ens vill ha en lika bra skola för alla.

Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa?

Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet, ska tillsammans med Karin Fröding, SPSM, tala om tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa på Skolportens webbkonferens Specialpedagogik för grundskolan.

”Sex covid-krav Sveriges lärare bör ställa – nu!”

Men i Sverige är inte stoppa smitta vad vi gör. Bara vi håller kurvan under vårdens absoluta toppkapacitet gör det inget om den kurvan består av lärare och deras familjer – om man cyniskt ska hårdra den kommunikation som når oss, skriver skolexperten Per Kornhall.

Därför får vi fler obehöriga lärare

Det råder bred politisk enighet om att bristen på behöriga lärare är ett av den svenska skolans största problem under överskådlig tid. I denna rapport redovisas statistik över andelen behöriga lärare i samtliga 290 kommuner. Rapporten innehåller också en analys av orsakerna till den ökande lärarbristen och förslag på vad som kan göras åt den. (pdf)

Trögt att häva yogaförbudet i Alabamas skolor

”Det är bara träning”. Med de orden försöker en demokratisk lokalpolitiker få den konservativa USA-delstaten Alabama att häva sitt 28 år gamla förbud mot yoga i allmänna skolor. Men beslutet sitter långt inne.

Regioner ger olika besked till skolorna

Hårt covid-drabbade regioner ger olika rekommendationer till gymnasieskolorna. Från den 1 april är det upp till skolhuvudmännen att bestämma om de fortsätter med distans eller inte – i dialog med regionens smittskydd.

Distansundervisning på gymnasiet slut 1 april

Fjärr- och distansundervisning för elever i gymnasieskolan upphör från den 1 april. ”Det är ett glädjande besked för många, men det innebär inte att vi blåser faran över”, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Per Kornhall bloggar: Alla lärare bör läsa denna

Tankesmedjan Balans rapport ”Stolpe ut” är en fascinerande och väl utförd beskrivning av hur det gick till och vad konsekvenserna blev. Om vi ska få en lärarkår som på riktigt går med raka ryggar behöver vi se den här beskrivningen i vitögat och fundera över vilka av de stegen som togs som går att backa på, skriver skolexperten Per Kornhall.

”100 nya åtgärder – för att förbättra ungas framtid”

Efter det här året är det lätt att förstå att unga har en bister syn på framtiden, vilket vi som politiker har ett stort ansvar att förändra. Därför presenterar regeringen nu ett handlingsprogram med över 100 insatser för att stärka den psykiska hälsan, förbättra likvärdigheten i skolan och satsa på jobb för unga, skriver Amanda Lind (MP).

V om betyg från årskurs fyra: ”Ett hån”

Från och med den 1 april är det möjligt för de skolor som vill att införa betyg från årskurs fyra. Liberalerna, som drivit frågan i många år, möts nu av hård kritik från Vänsterpartiet. ”Det här är ett hån mot professionen”, säger den skolpolitiska talespersonen Daniel Riazat.

Stor skillnad mellan hur mycket elever får kosta

I skollagen står att alla elever har rätt till likvärdiga resurser oavsett skola. Men det är upp till varje kommun att bestämma hur mycket pengar som ska läggas på varje elev.

Borde lärare få gå före i vaccinkön?

Våra experter svarar på era frågor om vaccin och om det är en arbetsskada att smittas av Covid-19 i jobbet.

Om Per Måhl och ett korrupt betygssystem

Jag och Per Måhl tycker att de nuvarande kunskapskraven är usla och inte fungerar och att vi behöver stärka likvärdigheten i svensk skola. Men det finns också skolfrågor där vi tycker olika utifrån våra olika erfarenheter av skolsystemet. Frågan om hur och vilken likvärdighet vi kan stärka är en sådan, skriver läraren Nicklas Mörk i ett blogginlägg.

Skolportens konferenser

Förändringar av våra konferenser

På grund av rådande läge kan vi tvingas besluta om förändringar av våra konferenser. Läs om eventuella förändringar här.



SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Fokussida
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Till fokussida fjärr- och distansundervisning
Skolportens konferenser
Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa?
  Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet

Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa?

Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet, ska tillsammans med Karin Fröding, SPSM, tala om tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa på Skolportens webbkonferens Specialpedagogik för grundskolan.

Skolporten
Fokussida
Fokus på förskola

Fokus på förskola

Aktuell forskning och utveckling för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussidan förskola
Skolportens konferenser
Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

När coronakrisen slog till i Sverige ställde Skolportens konferensavdelning om till digitala konferenser – en lösning som har visat sig vara väldigt uppskattad. "En klar majoritet av deltagarna är väldigt positiva, och det känns fantastiskt", säger Birgitta Hartzell som är vd på Skolporten.

Läs hela artikeln
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Namn och Nytt
Jerker Ambjörn ny chefsförhandlare/rådgivare på Sveriges Skolledarförbund

Hustrun är rektor och mamman var lärare – själv hamnade han på Sveriges Skolledarförbund. Den 1 maj börjar Jerker Ambjörn som chefsförhandlare/rådgivare.

”Viktigt att stå upp för sina värderingar”

Engagemang, tydlighet och mod. De orden fanns med i motiveringen då Britt Persson blev Årets biträdande rektor i Stockholm 2020.

Anneli Schwartz föreslås bli ny direktör på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott har beslutat att föreslå Anneli Schwartz som ny direktör på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Malmö.

Läs fler Namn och Nytt
Fokus Covid-19 och skolan

Vill du hitta nyheter och forskning om skolan och Covid-19? Besök vår fokussida där vi samlar det nya på området.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

”Viktigt att stå upp för sina värderingar”

Engagemang, tydlighet och mod. De orden fanns med i motiveringen då Britt Persson blev Årets biträdande rektor i Stockholm 2020.

För Ingvars elever är latin inte rena rama grekiskan

Får utmärkelsen för sin entusiasm och kreativitet: ”Undervisning måste vara lite aptitligt också”.

Rätt plats fick Charlotte att lysa

Hon är barnskötaren som får kollegor och barn att skratta och röra sig mer. I år får Charlotte Hübner priset Årets förskolekraft. Men hennes liv har tidigare kantats av svåra utmaningar.

Läs fler
Nyhetskategorier
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No posts found.