Ge tid till högläsning

Alla är överens – det språkutvecklande arbetet i förskolan lägger grunden för barns språk, lek och lärande. Ändå har högläsning låg prioritet i förskolans undervisning.

Trots omfattande kompetensutvecklande insatser och gedigen evidens är högläsning i förskolans undervisning varken systematisk eller ingår i planerade processer. En orsak kan vara hur undervisning och grupper organiseras i förskolan, menar Elisabeth Mellgren, som är filosofie doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

I den uppmärksammade debattartikeln ”Förskolans organisation avgörande för barnens språkutveckling” i Göteborgs-Posten i slutet av förra året efterlyste hon tillsammans med en rad andra forskare tydligare riktlinjer kring barngruppens organisation för att förskolans personal ska kunna använda sin kompetens optimalt.

Om det är för många barn i gruppen är det är svårt att få till högläsning som ger barnen utrymme för att relatera till egna erfarenheter, men även till texten och att återkoppla till det som lästes tidigare, konstaterar Elisabeth Mellgren.

Men det handlar inte bara om antalet barn utan också om antalet möjliga relationer som skapas i en grupp, understryker hon. I en grupp med tolv barn finns det 66 möjliga relationer. Ökas antalet barn till 18 uppstår 153 möjliga relationer:

– Det är viktigt att ta hänsyn till hur många relationer ett litet barn kan hantera.

ELISABETH MELLGREN pekar också på att högläsningen i förskolan har låg prioritet och sällan planeras som en lärandeaktivitet.

Samtidigt är det inte mycket som behövs – små men medvetna insatser kan göra stor skillnad, understryker hon och refererar till en interventionsstudie med enskild högläsning. Den visar bland annat hur ett förskolebarn som hade svårt att fokusera vid högläsning i grupp bara efter ett par gånger med enskild läsning kunde lyssna aktivt, utan att bli störd av att andra barn lekte runt omkring.

– Att pedagoger tar sig tid för att läsa för ett barn ger en enorm effekt. Det är givetvis mycket som ska rymmas i förskolans vardag, men kanske kan en pedagog läsa med ett barn eller en mindre grupp någon gång i veckan, säger Elisabeth Mellgren.

ANNA DEGERMAN, specialpedagog vid fem förskolor i Landskrona, bekräftar att struktur, kunskap och medvetenhet är avgörande för att få kontinuitet i arbetet med språkutveckling. Flera av de förskolor hon arbetar på präglas av en hög andel flerspråkiga barn – på vissa förskolor har upp till 97 procent av barnen annat modersmål än svenska.

– Insikten om att många av våra barn möter svenska endast i förskolan har resulterat i att vi sedan ett par år tillbaka fokuserar på språkutveckling. Konkret bygger vår modell på att alla förskolor i området, oavsett åldersgrupper, arbetar med samma bok under ett läsår. Boken genomsyrar allt vi gör i syfte för att stärka barnens ordförråd och språk, berättar hon.

Att utgå från en gemensam bok skapar i sig struktur, värdefullt kollegialt lärande och mindre stress, poängterar Anna Degerman.

– Bokens innehåll går ju att utveckla i det oändliga, samtidigt som det gemensamma temat ramar in och skapar igenkänning hos alla barn och förskollärare. En fördel är också att personal enklare kan stötta upp på andra avdelningar genom att alla känner igen innehållet i temat och är väl bekanta med karaktärerna i boken.

Anna Degerman understryker vikten av kunskaper i språkutveckling. I hennes förskoleområde har all personal fått en generell kompetensutveckling i ämnet.

– För att kunna arbeta språkutvecklande behövs kunskap om hur barn lär sig språk. Här har vi tagit hjälp av en logoped men också samverkat med grundskolans skolintroduktion som har stor erfarenhet av flerspråkighet.

FAKTA/Så kan förskolan arbeta med högläsning

  • Planera i arbetslaget vilken/vilka böcker ni ska läsa med barnen.
  • Förbered genom att läsa boken själv och fundera på vilka samtalsämnen som kan komma upp, både i relation till textens innehåll, ordval, formuleringar och bilder.
  • Anpassa gruppens storlek så att alla kan komma till tals.
  • Uppmuntra barnen att samtala om boken och om sina egna erfarenheter.
  • Lyssna på barnens frågor och reflektioner.
  • Läs en bok flera gånger.
  • Fortsätt att läsa för avkoppling och vila samt vid spontana lästillfällen.

Källa: Elisabeth Mellgren, filosofie doktor i pedagogik, Göteborgs universitet

Av Susanne Sawander


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2021 – ute 31 mars!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2021-04-21 10:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-22 10:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Så kan förskolan stötta barn på flykt

Läs vår intervju med Erica Mattelin, leg. psykolog och doktorand på Barnafrid, Linköpings universitet, som ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i förskolan. Hon kommer att tala om hur förskolan kan stötta flyktingbarn.

”Det viktigaste är att eleverna läser längre texter”

Läs vår intervju med Ulf Fredriksson, docent i pedagogik, som ska föreläsa på Skolportens konferens Svenska för låg- och mellanstadiet. Han kommer att tala om svenska elevers läsutveckling.

Hur kan man motverka kunskapsmotstånd?

Läs vår intervju med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, som ska föreläsa på Skolportens konferens Källkritik. Hon kommer att tala om kunskapsmotstånd.

”En arbetsplats för alla? Om orimligheten i NPF-barns studiesituation”

Barn bränner ut sig, får ångest och kraschar innan de ens kommit upp på högstadiet. Skulle vi acceptera denna situation om den gällde vuxna? Beslutsfattarna måste ge barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer, NPF, vad de behöver för att spara samhället pengar i framtiden, skriver Lotta Lundh, författare och NPF-mamma till barn med autism, ADD och ADHD. Medlem i Autism- och Asperbergerförbundet och Attention.

Så kan spansklärare öka elevernas pragmatiska och interkulturella kompetens

Läs vår intervju med Jenny Morales Ruíz, doktorand i spanska, som ska föreläsa på Skolportens konferens Spanska. Hon kommer att tala om hur man kan öka elevernas pragmatiska och interkulturella kompetens i spanska.

Forskare: ”Små barn borde helt undvika skärmar”

Barn under två år bör inte använda digitala medier överhuvudtaget, det skriver tio forskare på DN Debatt.Forskarna uppmanar Folkhälsomyndigheten att införa rekommendationer och pekar på studier som visar att mycket tid framför skärmar i de yngre åldrarna, försvårar barns lärande och försämrar deras språkutveckling.  

”Politikernas vuxengissningar får förödande konsekvenser för utsatta barn”

Det finns en bild av att det svenska skyddsnätet för barn fungerar. Att barn kan vända sig till socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan för att få den hjälp de behöver. Så är inte fallet, systemet är ur funktion. Det skriver Elin Hågeby Caicedo, Maskrosbarn.

Varför mår allt fler barn och ungdomar sämre?

Christian Rück, professor i psykiatri, ska föreläsa på Skolportens konferens Psykologi. Han kommer att tala om varför vi mår så dåligt när allt är så bra.

Så kan man väcka elevernas intresse för slöjd

Karolina Wagner ska föreläsa på Skolportens konferens Slöjd. Hon kommer att tala om hur man kan få eleverna mer intresserade av slöjdämnet.

”Synliggör den tysta kunskapen”

En tydlig struktur för det arbetsplatsförlagda lärandet har gett lärarna på Rönninge gymnasium i Salems kommun större möjlighet att stärka eleverna i deras yrkesroll.

Stockholm öppnar kommunala skolor för barn med stora behov

Kiyan Abbassian tycker att skoluppgifterna är tuffa men att det är bra att skolan ligger så nära att han kan spela kvar i sitt fotbollslag. Den lokala, kommunala, resursskolan i Spånga öppnade i höstas. ”Fristående resursskolor behövs också men nu bygger vi upp vår egen verksamhet, jobbar parallellt och är inte beroende av dem”, säger Isabel Smedberg-Palmqvist (L).

”Uttalsundervisning är intimt sammankopplad med läs- och skrivutveckling”

Tomas Riad ska föreläsa på Skolportens konferens Svenska som andraspråk. Han kommer att tala om vidgad uttalsundervisning.

Skolpersonal ska ha smygfotat tio barn – misstänks för sexualbrott

Förtvivlan, ilska och hopplöshet. Så beskriver föräldrar till några av de barn som misstänks ha blivit smygfotade av en vikarie på skolan sin väntan på att få ett avslut på utredningen. Att mannen även är misstänkt för framställan av barnpornografibrott gör ovissheten än värre.

Varför är kunskap om arter viktig?

Ebba Lisberg Jensen ska föreläsa på Skolportens konferens Biologi. Hon kommer att tala om ekologisk läskunnighet och artkunskapens plats i biologiundervisningen.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
 ”Det viktigaste är att eleverna läser längre texter”
  Ulf Fredriksson

”Det viktigaste är att eleverna läser längre texter”

Läs vår intervju med Ulf Fredriksson, docent i pedagogik, som ska föreläsa på Skolportens konferens Svenska för låg- och mellanstadiet. Han kommer att tala om svenska elevers läsutveckling.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Claudia Lindström ny vd på Aprendere Skolor

Utbildningsbolaget Aprendere Skolors styrelse har utsett Claudia Lindström till ny vd med tillträde på måndag 8 augusti, enligt ett pressmeddelande.

Ny förvaltningschef för bildningsförvaltningen

Anki Johnson blir ny förvaltningschef för bildningsförvaltningen i Kramfors. Hon tillträder befattningen 2022-08-01.

Martin Hellström blir ny rektor för MDU

Professor Martin Hellström blir ny rektor för MDU. ”Jag är glad och stolt över förtroendet. Jag ser fram emot att få lära känna organisationen samt träffa medarbetare, samverkanspartners och studenter vid MDU”, säger han.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Maria Risthammar utsedd till årets rektor

Maria Risthammar, rektor på Ekkälleskolan (F-6) Linköping utsågs till Årets Rektor vid Skolledargalan i Stockholm den 28 juni.

Läs fler
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier