Ge tid till högläsning

Alla är överens – det språkutvecklande arbetet i förskolan lägger grunden för barns språk, lek och lärande. Ändå har högläsning låg prioritet i förskolans undervisning.

Trots omfattande kompetensutvecklande insatser och gedigen evidens är högläsning i förskolans undervisning varken systematisk eller ingår i planerade processer. En orsak kan vara hur undervisning och grupper organiseras i förskolan, menar Elisabeth Mellgren, som är filosofie doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

I den uppmärksammade debattartikeln ”Förskolans organisation avgörande för barnens språkutveckling” i Göteborgs-Posten i slutet av förra året efterlyste hon tillsammans med en rad andra forskare tydligare riktlinjer kring barngruppens organisation för att förskolans personal ska kunna använda sin kompetens optimalt.

Om det är för många barn i gruppen är det är svårt att få till högläsning som ger barnen utrymme för att relatera till egna erfarenheter, men även till texten och att återkoppla till det som lästes tidigare, konstaterar Elisabeth Mellgren.

Men det handlar inte bara om antalet barn utan också om antalet möjliga relationer som skapas i en grupp, understryker hon. I en grupp med tolv barn finns det 66 möjliga relationer. Ökas antalet barn till 18 uppstår 153 möjliga relationer:

– Det är viktigt att ta hänsyn till hur många relationer ett litet barn kan hantera.

ELISABETH MELLGREN pekar också på att högläsningen i förskolan har låg prioritet och sällan planeras som en lärandeaktivitet.

Samtidigt är det inte mycket som behövs – små men medvetna insatser kan göra stor skillnad, understryker hon och refererar till en interventionsstudie med enskild högläsning. Den visar bland annat hur ett förskolebarn som hade svårt att fokusera vid högläsning i grupp bara efter ett par gånger med enskild läsning kunde lyssna aktivt, utan att bli störd av att andra barn lekte runt omkring.

– Att pedagoger tar sig tid för att läsa för ett barn ger en enorm effekt. Det är givetvis mycket som ska rymmas i förskolans vardag, men kanske kan en pedagog läsa med ett barn eller en mindre grupp någon gång i veckan, säger Elisabeth Mellgren.

ANNA DEGERMAN, specialpedagog vid fem förskolor i Landskrona, bekräftar att struktur, kunskap och medvetenhet är avgörande för att få kontinuitet i arbetet med språkutveckling. Flera av de förskolor hon arbetar på präglas av en hög andel flerspråkiga barn – på vissa förskolor har upp till 97 procent av barnen annat modersmål än svenska.

– Insikten om att många av våra barn möter svenska endast i förskolan har resulterat i att vi sedan ett par år tillbaka fokuserar på språkutveckling. Konkret bygger vår modell på att alla förskolor i området, oavsett åldersgrupper, arbetar med samma bok under ett läsår. Boken genomsyrar allt vi gör i syfte för att stärka barnens ordförråd och språk, berättar hon.

Att utgå från en gemensam bok skapar i sig struktur, värdefullt kollegialt lärande och mindre stress, poängterar Anna Degerman.

– Bokens innehåll går ju att utveckla i det oändliga, samtidigt som det gemensamma temat ramar in och skapar igenkänning hos alla barn och förskollärare. En fördel är också att personal enklare kan stötta upp på andra avdelningar genom att alla känner igen innehållet i temat och är väl bekanta med karaktärerna i boken.

Anna Degerman understryker vikten av kunskaper i språkutveckling. I hennes förskoleområde har all personal fått en generell kompetensutveckling i ämnet.

– För att kunna arbeta språkutvecklande behövs kunskap om hur barn lär sig språk. Här har vi tagit hjälp av en logoped men också samverkat med grundskolans skolintroduktion som har stor erfarenhet av flerspråkighet.

FAKTA/Så kan förskolan arbeta med högläsning

  • Planera i arbetslaget vilken/vilka böcker ni ska läsa med barnen.
  • Förbered genom att läsa boken själv och fundera på vilka samtalsämnen som kan komma upp, både i relation till textens innehåll, ordval, formuleringar och bilder.
  • Anpassa gruppens storlek så att alla kan komma till tals.
  • Uppmuntra barnen att samtala om boken och om sina egna erfarenheter.
  • Lyssna på barnens frågor och reflektioner.
  • Läs en bok flera gånger.
  • Fortsätt att läsa för avkoppling och vila samt vid spontana lästillfällen.

Källa: Elisabeth Mellgren, filosofie doktor i pedagogik, Göteborgs universitet

Av Susanne Sawander


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2021 – ute 31 mars!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2021-04-21 10:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-22 10:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Konferensen berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling. Välkommen!

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver kursplanens innehåll ska läraren kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Ta del av den senaste forskningen i undervisningsämnet och praktiska exempel för ditt klassrum.

Så organiserar du undervisningen i svenska som andraspråk

Linda Castell, föreläsare och utvecklingskonsult, ska tala om hur man bäst organiserar undervisningen i SVA på Skolportens konferens Svenska som andraspråk.

Först i landet med kommunförlagt lärarlyft i Svenska som andraspråk

Falkenbergs kommun vill öka sin lärarkompetens inom svenska som andraspråk. I en samlad satsning har man bestämt sig för att kompetenshöja en grupp lärare som efter tre terminers halvtidsstudier kommer att bli behöriga att undervisa för åk 7-9 i svenska som andraspråk. Högskolan Väst står för genomförandet.

Remiss av SOU 2020:66 Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat SOU 2020:66 Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk.

Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk

KLIVA-utredningen redovisar i detta betänkande uppdraget att utreda behovet av förändringar när det gäller kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) och sfi i kombination med annan utbildning inom kommunal vuxenutbildning.

Få godkända i svenska som andraspråk i Ronneby

Tre fjärdedelar av eleverna får inte godkänt i svenska som andraspråk i Ronneby. Det är den lägsta siffran i landet.

Stor brist på behöriga lärare i svenska som andraspråk

En enkät som Sveriges Radio har gjort bland över 380 rektorer visar att var femte rektor som svarat på enkäten inte är nöjd med undervisningen i svenska som andraspråk. Samtidigt visar statistik från Skolverket på stor brist på behöriga lärare och låga studieresultat.

Elever i kläm i urval till svenska som andraspråk

Cirka 40 procent av de som läser svenska som andraspråk i skolan är födda i Sverige. Och ofta blir det godtyckligt vilka elever som får läsa ämnet.

Stora brister i SVA: ”Hela svensk­ämnet måste göras om”

Nära tre av fyra skolor får underkänt för sin undervisning i svenska som andraspråk. Det visar en granskning från Skolinspektionen. ”Hela svenskämnet måste göras om”, säger Anna Kaya, SVA-lärare och samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

”Svenska som andraspråk är skolans sämsta ämne”

Priset betalas i fallet svenska som andraspråk av elever som får en undervisning de inte kan ta till sig, av lärare som tvingas underkänna två av fem elever, av rektorer som får ägna sig åt rekrytering utan chans att lyckas och av medborgare som får betala för en skola som inte lär ut vad den borde, skriver Barometern på ledarplats.

Brister i skolors bedömning i svenska som andraspråk

En granskning som Skolinspektionen har gjort av ämnet svenska som andraspråk på 30 av landets skolor visar bland annat att majoriteten av skolorna inte gjorde någon fullständig bedömning av elevens behov av att läsa ämnet när de kommer upp till högstadiet.

Ny granskning visar på stora svagheter i svenska som andraspråk

På många skolor görs ingen bedömning av vilka elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk. Det visar en ny granskning från Skolinspektionen. ”Det är så många elever som far illa”, säger Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Svaga bedömningar av elevers behov av svenska som andraspråk

Bedömningen av elevers behov av svenska som andraspråk behöver utvecklas. Andraspråksperspektivet i ämnet behöver också stärkas. Detta visar en ny granskning från Skolinspektionen.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

– Digitala handböcker med praktiska inslag. Så kan våra nya kurser enkelt beskrivas. Det säger Åsa Gustafsson, projektledare på Skolporten som nu lanserar digitala kurser i olika ämnen för skolans alla stadier.

Läs mer här
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Skolportens digitala kurser
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Maria Wiman prisbelönt lärare, debattör och författare, leder Skolportens digitala kurser för nya lärare. Här förmedlas mycket av den tysta kunskap som inte lärs ut på lärarutbildningen och som erfarna lärare tar för givet.

Skolporten
Fokussida
Betyg och bedömning

Betyg och bedömning

Betyg och bedömning väcker åsikter – håll dig uppdaterad inom ämnet med de senaste nyheterna.

Till fokussida
Skolportens konferenser
Organisera undervisningen i Sva
  Linda Castell

Organisera undervisningen i Sva

Hallå där Linda Castell, föreläsare och utvecklingskonsult, som ska tala om hur man bäst organiserar undervisningen i Sva på Skolportens konferens Svenska som andraspråk.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Namn och Nytt
Sara Brodin ny rektor på Blackebergsskolan

Sara Brodin blir ny rektor på Blackebergsskolan i Stockholm. På hennes meritförteckning finns uppdrag som lärare, arbetslagsledare, biträdande rektor och rektor. Sara Brodin vill ge alla elever möjligheter att utvecklas, både de som har behov av extra stöd och de som har behov av extra utmaningar.

Helya Riazat: Jag hjälper andra att tända sin låga

För Helya Riazat är kollektivet i fokus. Nu utses hon till Framtidens kvinnliga ledare 2021 för sitt ledarskap.

Helya Riazat, medgrundare och rektor på Järvaskolan, är Framtidens kvinnliga ledare 2021

För femtonde året i rad korar Sveriges chefsorganisation Ledarna Framtidens kvinnliga ledare. Syftet är att inspirera fler unga kvinnor att bli chefer. Årets vinnare är Helya Riazat, medgrundare av och rektor på Järvaskolan.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning

Här belyser vi studie- och yrkesvägledningens viktiga funktion och samlar nyheter, debatt och forskning.

Till fokussida
Utmärkelser

Helya Riazat: Jag hjälper andra att tända sin låga

För Helya Riazat är kollektivet i fokus. Nu utses hon till Framtidens kvinnliga ledare 2021 för sitt ledarskap.

Helya Riazat, medgrundare och rektor på Järvaskolan, är Framtidens kvinnliga ledare 2021

För femtonde året i rad korar Sveriges chefsorganisation Ledarna Framtidens kvinnliga ledare. Syftet är att inspirera fler unga kvinnor att bli chefer. Årets vinnare är Helya Riazat, medgrundare av och rektor på Järvaskolan.

Prisad för att eleverna når gymnasiet – Helya Riazat Framtidens kvinnliga ledare

Hon har medgrundat Järvaskolan, där nära nio av tio elever går ut med gymnasiebehörighet – en betydligt högre siffra än i de kommunala skolorna i samma område. Nu belönas Helya Riazat med priset ”Framtidens kvinnliga ledare”, som delas ut av organisationen Ledarna. ”Vi har tänkt mycket utanför ramarna”, säger hon.

Läs fler
Fokus Covid-19 och skolan

Vill du hitta nyheter och forskning om skolan och Covid-19? Besök vår fokussida där vi samlar det nya på området.

Till fokussida
Nyhetskategorier
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer