Ge tid till högläsning

Alla är överens – det språkutvecklande arbetet i förskolan lägger grunden för barns språk, lek och lärande. Ändå har högläsning låg prioritet i förskolans undervisning.

Trots omfattande kompetensutvecklande insatser och gedigen evidens är högläsning i förskolans undervisning varken systematisk eller ingår i planerade processer. En orsak kan vara hur undervisning och grupper organiseras i förskolan, menar Elisabeth Mellgren, som är filosofie doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

I den uppmärksammade debattartikeln ”Förskolans organisation avgörande för barnens språkutveckling” i Göteborgs-Posten i slutet av förra året efterlyste hon tillsammans med en rad andra forskare tydligare riktlinjer kring barngruppens organisation för att förskolans personal ska kunna använda sin kompetens optimalt.

Om det är för många barn i gruppen är det är svårt att få till högläsning som ger barnen utrymme för att relatera till egna erfarenheter, men även till texten och att återkoppla till det som lästes tidigare, konstaterar Elisabeth Mellgren.

Men det handlar inte bara om antalet barn utan också om antalet möjliga relationer som skapas i en grupp, understryker hon. I en grupp med tolv barn finns det 66 möjliga relationer. Ökas antalet barn till 18 uppstår 153 möjliga relationer:

– Det är viktigt att ta hänsyn till hur många relationer ett litet barn kan hantera.

ELISABETH MELLGREN pekar också på att högläsningen i förskolan har låg prioritet och sällan planeras som en lärandeaktivitet.

Samtidigt är det inte mycket som behövs – små men medvetna insatser kan göra stor skillnad, understryker hon och refererar till en interventionsstudie med enskild högläsning. Den visar bland annat hur ett förskolebarn som hade svårt att fokusera vid högläsning i grupp bara efter ett par gånger med enskild läsning kunde lyssna aktivt, utan att bli störd av att andra barn lekte runt omkring.

– Att pedagoger tar sig tid för att läsa för ett barn ger en enorm effekt. Det är givetvis mycket som ska rymmas i förskolans vardag, men kanske kan en pedagog läsa med ett barn eller en mindre grupp någon gång i veckan, säger Elisabeth Mellgren.

ANNA DEGERMAN, specialpedagog vid fem förskolor i Landskrona, bekräftar att struktur, kunskap och medvetenhet är avgörande för att få kontinuitet i arbetet med språkutveckling. Flera av de förskolor hon arbetar på präglas av en hög andel flerspråkiga barn – på vissa förskolor har upp till 97 procent av barnen annat modersmål än svenska.

– Insikten om att många av våra barn möter svenska endast i förskolan har resulterat i att vi sedan ett par år tillbaka fokuserar på språkutveckling. Konkret bygger vår modell på att alla förskolor i området, oavsett åldersgrupper, arbetar med samma bok under ett läsår. Boken genomsyrar allt vi gör i syfte för att stärka barnens ordförråd och språk, berättar hon.

Att utgå från en gemensam bok skapar i sig struktur, värdefullt kollegialt lärande och mindre stress, poängterar Anna Degerman.

– Bokens innehåll går ju att utveckla i det oändliga, samtidigt som det gemensamma temat ramar in och skapar igenkänning hos alla barn och förskollärare. En fördel är också att personal enklare kan stötta upp på andra avdelningar genom att alla känner igen innehållet i temat och är väl bekanta med karaktärerna i boken.

Anna Degerman understryker vikten av kunskaper i språkutveckling. I hennes förskoleområde har all personal fått en generell kompetensutveckling i ämnet.

– För att kunna arbeta språkutvecklande behövs kunskap om hur barn lär sig språk. Här har vi tagit hjälp av en logoped men också samverkat med grundskolans skolintroduktion som har stor erfarenhet av flerspråkighet.

FAKTA/Så kan förskolan arbeta med högläsning

  • Planera i arbetslaget vilken/vilka böcker ni ska läsa med barnen.
  • Förbered genom att läsa boken själv och fundera på vilka samtalsämnen som kan komma upp, både i relation till textens innehåll, ordval, formuleringar och bilder.
  • Anpassa gruppens storlek så att alla kan komma till tals.
  • Uppmuntra barnen att samtala om boken och om sina egna erfarenheter.
  • Lyssna på barnens frågor och reflektioner.
  • Läs en bok flera gånger.
  • Fortsätt att läsa för avkoppling och vila samt vid spontana lästillfällen.

Källa: Elisabeth Mellgren, filosofie doktor i pedagogik, Göteborgs universitet

Av Susanne Sawander


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2021 – ute 31 mars!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2021-04-21 10:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-22 10:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat lässtrategier, genrepedagogik och organisationen av sva-ämnet utifrån de nya kursplanerna. Välj om du vill delta i Göteborg eller på webbkonferensen med samma innehåll. Föreläsningarna riktar sig till lärare i grundskola och gymnasium.

Budgetskolan: ”Provocerande att satsa på de som inte är lärare”

Regeringens budgetsatsning på skolan motsvarar knappt 2 procent av reformutrymmet på 74 miljarder kronor. LR menar att kunskapstappet och lärarbristen kostar drygt tio gånger så mycket. ”Ministern säger att det är slut på lappande och lagande i svensk skola. Men det är fortfarande det som görs, säger Åsa Fahlén, LR.

Därför har fler elever fått godkänt i svenska som andraspråk

I våras fick 84 procent av eleverna i Norrköping kommuns grundskola som läser svenska som andraspråk minst godkänt i betyg. Jämfört med drygt 60 procent för tre år sedan.

Svenska akademin vill locka 6-åringar – med poesi

250 000 exemplar av boken ”En bro av poesi” är just nu på väg ut till landets förskoleklasser. Svenska akademin har i samarbete med bland annat Läsrörelsen och En bok för alla tagit fram boken som innehåller många klassiska dikter bildsatta av 15 svenska illustratörer.

Allt fler godkända i svenska som andraspråk

Grundskoleleverna i Norrköping får bättre betyg i Svenska som andraspråk. Det är en ökning som skett under de senaste fem åren.

Hälften av niondeklassarna godkända i svenska som andraspråk

Hälften av alla niondeklassare i Ronneby som läser svenska som andraspråk har inte fått godkänt i ämnet. Anledningen tros bland annat vara att det är få examinerade och utbildade lärare i ämnet. ”Det här är ett samhällsproblem och vi är inte unika” säger Annika Forss, Ronneby kommun.

Ämneslärarutbildningen i svenska bedöms ha hög kvalitet

UKÄ genomförde 2018-2020 en nationell utvärdering av utbildningar som leder till ämneslärarexamen. Efter påpekanden av Högskolan Västs utbildning med inriktningen i svenska har förbättringsarbete skett och UKÄ meddelade den 15 juni att utbildningen nu får det samlade omdömet hög kvalitet.

Så utvecklar du digital kompetens inom sfi-undervisningen

Annsofie Engborg, lärarfortbildare och författare, ska tala om digital kompetens inom sfi-undervisningen på Skolportens konferens Sfi i fokus.

L: Därför behövs språktest efter genomförd sfi och och grundläggande svenska som andraspråk

Den som ska börja en gymnasial yrkesutbildning till undersköterska eller barnskötare måste ha de kunskaper i svenska språket som krävs för att kunna tillgöra sig utbildningen, skriver Anders Manell (L).

Karin Berg: Motivationen som försvann

När vi återgår till en mer normal verklighet hoppas jag att vi ser skolans sociala interaktion som en av huvudnycklarna till elevernas motivation. Det skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Så organiserar du undervisningen i svenska som andraspråk

Linda Castell, föreläsare och utvecklingskonsult, ska tala om hur man bäst organiserar undervisningen i SVA på Skolportens konferens Svenska som andraspråk.

Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa?

Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet, ska tillsammans med Karin Fröding, SPSM, tala om tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa på Skolportens webbkonferens Specialpedagogik för grundskolan.

Remiss av SOU 2020:67 Fler barn i förskolan – för bättre språkutveckling i svenska

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat SOU 2020:67 Fler barn i förskolan – för bättre språkutveckling i svenska. (pdf)

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens konferenser
Digitala verktyg i särskolans läs- och skrivundervisning
  Jenny Samuelsson, logoped och doktorand

Digitala verktyg i särskolans läs- och skrivundervisning

Hallå där Jenny Samuelsson, logoped på DART och doktorand vid Göteborgs universitet, som ska tala om digitala verktyg i särskolans läsundervisning på Skolportens konferens Grund- och gymnasiesärskolan.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Han blir Skinnskattebergs nya skolchef: ”Dags att prova något nytt”

Det blir Henrik Junno, idag gymnasiechef i Fagersta, som kommer axla rollen som ny skolchef i Skinnskatteberg, vilket nyhetssajten Fagersta Nyheter var först med att rapportera.

Jari Salmijärvi ny rektor på Kunskapscompaniet Gymnasium

Kunskapscompaniet Gymnasium med utbildningar inom Bygg, Fordon och Vård växer med många nya elever. Nu är rekryteringen av en rektor med den erfarenhet av yrkesgymnasiumutbildningar som skolan sökt klar och i oktober tillträder Jari Salmijärvi.

Rektorn som flyttade från storstan till Gällivare:”Jag ville testa på något nytt”

Mikael Wekim är en av landets yngsta rektorer och tog sin an sin första tjänst som rektor redan vid 25-års ålder. I våras tyckte han att det var dags för nya utmaningar. Han lämnade då trygga Stockholm med jobb, familj och vänner för en rektorstjänst inom förskolan i Gällivare kommun.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Isabella och Benjamin är Sveriges bästa kockelever

Det råder segerglädje på Dackeskolan i Mjölby efter att två av skolans kockelever vunnit den tunga bemärkelsen ”Årets kockelever 2021”. Isabella Winkler och Benjamin Hellström vann tävlingen på måndagen efter att ha imponerat med två rätter på lök och äpple.

Sju skolhuvudmän tilldelas kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2021 för digital skolutveckling

Digital kompetens hos elever kan byggas systematiskt från förskola till vuxenutbildning. Det visas av sju kommunala skolhuvudmän som har haft den nationella strategin för digitalisering i skolan som grund. För sitt arbete tilldelas dessa huvudmän nu kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2021.

Årets skolbibliotek 2021 går till Linköping

I år går priset Årets skolbibliotek till ett av Linköpings skolbibliotek. I kommunen kallas de skolbibliotek man satsat extra på fokusbibliotek.

Läs fler
Skolportens digitala kurser
Viktigt att förstå orsak till talrädsla
  Klara Härgestam

Viktigt att förstå orsak till talrädsla

Att vara rädd för att tala inför grupp är helt rimligt, till och med naturligt. Det säger Klara Härgestam, retoriker och kursledare för Skolportens digitala kurs ”Trygga talare i svenska”.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier