Här är vuxenutbildningen lika viktig

Försteläraren Arezo Wågström och utvecklingschef Maria Hildefors arbetar för att vuxenutbildningen ska genomsyras av ett systematiskt utvecklingsarbete.

TROLLHÄTTAN

Förstelärare, elevhälsa och samsyn i arbetslagen. I Kunskapsförbundet Väst har vuxenutbildningen samma ställning som gymnasieskolan.

– Vi gör ingen skillnad. Vuxenutbildningen är en fantastisk och viktig skolform, det ser vi inte minst under pandemin, säger utvecklingschef Maria Hildefors.

Utvecklingen av arbetet inom sfi i Kunskapsförbundet Väst påbörjades redan år 2017. Försteläraren Arezo Wågström fick, tillsammans med en kollega, uppdraget att leda det.

– Vi sökte en form, en arbetsgång och en systematik som kunde utgå från pedagogernas erfarenheter. Vi såg att det brast i likvärdighet hos oss, både i undervisningen och bedömningen, berättar hon.

Elevgrupperna på sfi hade då ökat kraftigt på grund av flyktingströmmen från Syrien, samtidigt som möjligheten fanns att skapa något annorlunda inom relativt nybildade Kunskapsförbundet. Där samlas all gymnasie- och vuxenutbildning i Trollhättan och Vänersborg, med sammanlagt 6 000 elever i fyra skolor i egen regi.

En så kallad Kifa-mall skapades som verktyg för utvecklingsarbetet och har sitt ursprung i aktionsforskning. Förkortningen står för: Kartläggning, identifiering, frågeställning, aktioner. Fokus hamnade på skriftspråksutveckling eftersom det var ett område som behövde förbättras. Lärarna enades om en ”aktion”, ett konkret arbetssätt som var annorlunda, att prova ut i klassrummet och undersöka om det gav bättre resultat. Arbetet observerades och dokumenterades. Efter det kom steget som Arezo Wågström lyfter fram som det viktigaste:

– Analysen och reflektionen. Man är inte så van som lärare att analysera resultat kollegialt, men det är så viktigt. Det kan leda till insikten om hur man ska gå vidare.

VINSTEN MED Kifa-mallarna blev en gemensam arbetsgång och en öppenhet kolleger emellan.

– Det gav en transparens i arbetet. Alla kände igen sig och kunde ta del av varandras mallar och diskutera utmaningarna.

Efter nära två års arbete med fler Kifa-omgångar i varje arbetslag, var lärarlagen redo för nästa steg: ett helhetsperspektiv i hela sfi-utbildningen. Det nya spåret blev därför en kollegial samsyn på styrdokument, planering, undervisning och bedömning. Pedagogerna har även fått handledning och föreläsningar från några professorer och adjunkter vid Högskolan Väst som en del i kompetensutvecklingen. Alla arbetslag arbetar utifrån samma form av planering nu och det systematiska kvalitetsarbetet ska ske på alla nivåer i organisationen, förklarar Arezo Wågström.

– Nu kan vi säga till en nyanställd att ”så här jobbar vi på sfi”. Det kunde vi inte göra för några år sedan, då var det mycket mer spretigt. Vi har en större samsyn.

ALLT DETTA HAR fungerat eftersom sfi har fått samma förutsättningar till utvecklingsarbete som all annan verksamhet inom Kunskapsförbundet, slår utvecklingschef Maria Hildefors fast.

– En nyckel till framgång är att vi inte har behandlat vuxenutbildningen annorlunda. Vi har hela tiden problematiserat kvaliteten och följer upp resultaten, precis som på gymnasiet.

Maria Hildefors lyfter även fram elevstödet som en viktig funktion, som de har infört även för vuxeneleverna, trots att skollagen inte kräver det.

– Vi satsar på det eftersom det gör stor skillnad för elevernas möjlighet att fullfölja sina studier.

FAKTA/Marias och Arezos tips till andra huvudmän inom vux

  • Behandla inte vuxenutbildningen som något apart eller mindre viktig skolform!
  • Inkludera den fullt ut och ställ lika höga krav på den med ett systematiskt utvecklingsarbete på vetenskaplig grund.
  • För en levande dialog med ledarskapsteamen inom vuxenutbildningen, men se till att lärare har ansvar och förutsättningar för att utveckla undervisningen.
  • Så länge inte alla elever lyckas – gör antagandet att ni måste göra något annorlunda.

Artikeln är en del av en temaartikeln Det våras för komvux ur Skolportens magasin nr 3/2021. 

Av Enikö Arnell-Szurkos

Foto Kent Eng


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 3/2021 – ute 14 maj!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2021-05-18 16:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

”Det är vi som misslyckas med vårt jobb om eleven får ett F”

På Praktiska gymnasiet Bromma arbetar man med att höja närvaron, och att få till relationer med eleverna, för att skolgången ska fungera.

Bollsporten som får alla att vilja delta

Ingen ska känna sig som en förlorare på Johnnie Lindgrens idrottslektioner. Därför har han uppfunnit en rad olika aktiviteter som utmanar alla elever – fast på olika sätt. En av dem är straffboll som inte går att vinna utan ett intensivt lagarbete.

Bollsporten som får alla att vilja delta

Ingen ska känna sig som en förlorare på Johnnie Lindgrens idrottslektioner. Därför har han uppfunnit en rad olika aktiviteter som utmanar alla elever – fast på olika sätt. En av dem är straffboll som inte går att vinna utan ett intensivt lagarbete.

Så jobbar skolan med elever som inte blir godkända

Mer än var femte elev som gick ut årskurs nio i Gnosjö kommun i våras var inte behörig till de nationella programmen på gymnasiet. Flera av dem har nu börjat läsa upp sina betyg på Gnosjöandans kunskapscentrum.

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Fakta i frågan: Får allt fler elever betyget F i grundskolan?

Var sjunde niondeklassare kvalificerar sig inte till gymnasiet. Samtidigt kräver dagens arbetsmarknad i regel en gymnasieutbildning. Har andelen som inte klarar grundskolan ökat? DN:s Kristoffer Örstadius fortsätter att granska viktiga samhällsfrågor i Fakta i frågan.

Camilla orkade bara ett år – skyddsombudet varnar

Sitt allra första lärarår tillbringade Camilla på en av Göteborgs mest utsatta skolor – tills hon inte stod ut längre. Men det var inte eleverna som fick henne att lämna. ”Jag har svårt att rekommendera nyexade att ta en tjänst där”, säger Terje Adkins, Lärarförbundets huvudskyddsombud i Göteborg.

”Det finns en otrolig potential i att arbeta med bildberättande”

Läs vår intervju med Frida Marklund, lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot bild vid Umeå universitet, som ska föreläsa på Skolportens konferens Bild i grundskolan. Hon kommer att tala om bildberättande.

Elever får inte pussas och kramas – Skolinspektionen anmärker på kristen skola i Nyköping

En religiös friskola i Nyköping har som en trivselregel att inte låta elever få visa att de är ett par. Något som Skolinspektionen nu anmärker på och kräver att skolan vidtar åtgärder.

När får alla elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek? – DIK presenterar ny rapport om skolbiblioteken

I dag ska alla elever i Sverige enligt lag ha tillgång till ett skolbibliotek. Det har inte alla. I DIK:s nya rapport kan vi konstatera att av de totalt nära 1,6 miljoner eleverna som gick i grundskolan (inklusive förskoleklass) och gymnasiet 2019 var det bara 556 000, eller ca 35 procent, som hade tillgång till ett bibliotek på den egna skolenheten som var bemannat på minst halvtid.

”Det är inte orättvist att lyfta fram briljanta elever”

En flicka jag var musiklärare för spelade piano fantastiskt bra och jag ville att hon skulle spela på avslutningen. Det tyckte tyvärr inte alla. Alla kan ju inte spela piano så det var orättvist. Hur kan det vara orättvist att någon är bättre på något om den har ägnat tusentals timmar åt övning i det? skriver Helén Svensson, lärare.

”Vad svarar vi eleverna när de frågar varför det är så billigt att flyga?”

När något är svårt att samtala om så brukar vi lärare fördjupa oss i ämnet genom att läsa forskning. Det är viktigt att inte förminska, släta över och ingjuta falskt hopp hos eleverna. Nu står vi inför mänsklighetens största kris, klimatkrisen. Vår fråga till ansvariga ministrar är, vad ska vi säga till eleverna när de frågar oss varför det då är så billigt att flyga och varför bensinskatten har sänkts? skriver bland andra Annelie Ängdervik, lärare och medlem i Teachers Rebellion.

I Sala byter var tredje lärare jobb varje år

Sala är den kommun i länet som verkar ha svårast att behålla lärare på samma tjänst. Det visar siffror SVT har tagit fram. ”Jag tycker inte att vi har så stora problem med detta i år, men sifforna är givetvis på tok för höga och inte alls bra för våra elever,” säger Cecilia Krantz, som är rektor på Åkraskolan i Sala.

Nationella proven – följ med in i skånska niornas stressade värld

”Jag kan inte peka ut en jävla flod på en karta”, utbrister en av killarna på Ölyckeskolan i Eslöv. Eleverna har nyss fått veta att det är deras geografikunskaper som ska testas i årets nationella prov – ångesten är påtaglig.

Wiman: Så får du ett bra avslut med eleverna

Efter år av glädje, skratt, svett och tårar kommer dagen då du står i klassrummet för att säga farväl till dina elever. Hur kan man hantera den känslofyllda avslutningen? ”Var inte rädd för att släppa fram känslorna”, säger läraren Maria Wiman.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan
  Maria Hulth

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Klart med ny avdelningschef för förskola, grundskola, Stureplan och elevhälsa

Sofia Pettersson blir avdelningschef med ansvar för förskola, grundskola samt den sammanslagna enheten Stureplan och elevhälsan på barn och utbildning i Skara kommun.

Nioosha, 26, är Sveriges nya Läsambassadör

Kulturrådet har utsett Sveriges nya Läsambassadör. Kulturskribenten och författaren Nioosha Shams tar över efter Bagir Kwiek. Under två år kommer hon att arbeta främst för flerspråkiga ungdomars läsande.

”Skolledarna viktiga i kampen mot rasism”

Skolledarna har en mycket viktig roll för att bekämpa rasismen i skolan. Det gör stor skillnad om lärarna känner att de har ledningens stöd. Det säger Christer Mattsson som i många år forskat om högerextremism.

Läs fler Namn och Nytt
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Utmärkelser

Fyra skolor får europeiskt lärarpris

Fyra skolor i Sverige är vinnare av EU-kommissionens europeiska lärarpris för innovativ undervisning 2022. Priset går till lärare på förskolor, grundskolor, högskoleförberedande gymnasieskolor och yrkesgymnasier som har utvecklat undervisningen genom europeiska projekt inom programmet Erasmus+.

Tre nominerade till Dyslexipriset 2022

Nomineringen till årets Dyslexipris är avslutad. Juryn har beslutat att tre personer ska gå vidare till slutnomineringen. Det är Saga Lööf, Sara Grill och Helene Ehriander. Pristagaren presenteras i samband med prisutdelningen måndagen den tredje oktober.

Förskolan med hållbarhet i fokus

Tre gånger under de senaste sju åren har rektor Helena Oscarssons två förskolor i Umeå fått Skolverkets utmärkelse ”En skola för hållbar utveckling.” I slutet av månaden kommer hon till Bokmässan för att prata om barn och ungas oro för klimatet och hur man som rektor kan tänka och agera för att konkretisera ”den hållbara utvecklingen” ur barnens perspektiv.

Läs fler
Nyhetskategorier