Här är vuxenutbildningen lika viktig

Försteläraren Arezo Wågström och utvecklingschef Maria Hildefors arbetar för att vuxenutbildningen ska genomsyras av ett systematiskt utvecklingsarbete.

TROLLHÄTTAN

Förstelärare, elevhälsa och samsyn i arbetslagen. I Kunskapsförbundet Väst har vuxenutbildningen samma ställning som gymnasieskolan.

– Vi gör ingen skillnad. Vuxenutbildningen är en fantastisk och viktig skolform, det ser vi inte minst under pandemin, säger utvecklingschef Maria Hildefors.

Utvecklingen av arbetet inom sfi i Kunskapsförbundet Väst påbörjades redan år 2017. Försteläraren Arezo Wågström fick, tillsammans med en kollega, uppdraget att leda det.

– Vi sökte en form, en arbetsgång och en systematik som kunde utgå från pedagogernas erfarenheter. Vi såg att det brast i likvärdighet hos oss, både i undervisningen och bedömningen, berättar hon.

Elevgrupperna på sfi hade då ökat kraftigt på grund av flyktingströmmen från Syrien, samtidigt som möjligheten fanns att skapa något annorlunda inom relativt nybildade Kunskapsförbundet. Där samlas all gymnasie- och vuxenutbildning i Trollhättan och Vänersborg, med sammanlagt 6 000 elever i fyra skolor i egen regi.

En så kallad Kifa-mall skapades som verktyg för utvecklingsarbetet och har sitt ursprung i aktionsforskning. Förkortningen står för: Kartläggning, identifiering, frågeställning, aktioner. Fokus hamnade på skriftspråksutveckling eftersom det var ett område som behövde förbättras. Lärarna enades om en ”aktion”, ett konkret arbetssätt som var annorlunda, att prova ut i klassrummet och undersöka om det gav bättre resultat. Arbetet observerades och dokumenterades. Efter det kom steget som Arezo Wågström lyfter fram som det viktigaste:

– Analysen och reflektionen. Man är inte så van som lärare att analysera resultat kollegialt, men det är så viktigt. Det kan leda till insikten om hur man ska gå vidare.

VINSTEN MED Kifa-mallarna blev en gemensam arbetsgång och en öppenhet kolleger emellan.

– Det gav en transparens i arbetet. Alla kände igen sig och kunde ta del av varandras mallar och diskutera utmaningarna.

Efter nära två års arbete med fler Kifa-omgångar i varje arbetslag, var lärarlagen redo för nästa steg: ett helhetsperspektiv i hela sfi-utbildningen. Det nya spåret blev därför en kollegial samsyn på styrdokument, planering, undervisning och bedömning. Pedagogerna har även fått handledning och föreläsningar från några professorer och adjunkter vid Högskolan Väst som en del i kompetensutvecklingen. Alla arbetslag arbetar utifrån samma form av planering nu och det systematiska kvalitetsarbetet ska ske på alla nivåer i organisationen, förklarar Arezo Wågström.

– Nu kan vi säga till en nyanställd att ”så här jobbar vi på sfi”. Det kunde vi inte göra för några år sedan, då var det mycket mer spretigt. Vi har en större samsyn.

ALLT DETTA HAR fungerat eftersom sfi har fått samma förutsättningar till utvecklingsarbete som all annan verksamhet inom Kunskapsförbundet, slår utvecklingschef Maria Hildefors fast.

– En nyckel till framgång är att vi inte har behandlat vuxenutbildningen annorlunda. Vi har hela tiden problematiserat kvaliteten och följer upp resultaten, precis som på gymnasiet.

Maria Hildefors lyfter även fram elevstödet som en viktig funktion, som de har infört även för vuxeneleverna, trots att skollagen inte kräver det.

– Vi satsar på det eftersom det gör stor skillnad för elevernas möjlighet att fullfölja sina studier.

FAKTA/Marias och Arezos tips till andra huvudmän inom vux

  • Behandla inte vuxenutbildningen som något apart eller mindre viktig skolform!
  • Inkludera den fullt ut och ställ lika höga krav på den med ett systematiskt utvecklingsarbete på vetenskaplig grund.
  • För en levande dialog med ledarskapsteamen inom vuxenutbildningen, men se till att lärare har ansvar och förutsättningar för att utveckla undervisningen.
  • Så länge inte alla elever lyckas – gör antagandet att ni måste göra något annorlunda.

Artikeln är en del av en temaartikeln Det våras för komvux ur Skolportens magasin nr 3/2021. 

Av Enikö Arnell-Szurkos

Foto Kent Eng


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 3/2021 – ute 14 maj!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2021-05-18 16:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

”Det är vi som misslyckas med vårt jobb om eleven får ett F”

På Praktiska gymnasiet Bromma arbetar man med att höja närvaron, och att få till relationer med eleverna, för att skolgången ska fungera.

”Extra anpassningar låter fint – men det är ett svek”

Extra anpassningar i skolan gör att elever inte lär sig basala färdigheter som att läsa och skriva. Vi frågar oss vad vitsen med skolan är om eleverna bara når målen på papperet, skriver lärarna Filippa Mannerheim och Fredrik Sandström.

Därför är visuella representationer viktiga i kemiundervisningen

Läs Skolportens intervju med Emelie Patron, lektor vid Linnéuniversitetet. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Kemi och kommer att tala om visuella representationer i undervisningen.

”Att läsa böcker är bland det viktigaste som finns”

Läs Skolportens intervju med Nioosha Shams, läsambassadör. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Skolbibliotek och kommer att tala om mångspråksfokus och läsfrämjande arbete.

Körling: Vetgirigheten får eleven att låna böcker från översta hyllan

Oavsett om eleven kommer att läsa böckerna eller inte har vi fått möta varandra över två böcker. Vi har tillsammans gläntat in i historiens beskrivande förklaringar där vi har hittat en slags spegel av något vi själva har tvingats genomleva, skriver krönikören Anne-Marie Körling.

Lindström: Vad är det som är så hemskt med att vara på förskolan?

Att många som faktiskt arbetar i förskolan tycks hålla med om att barn inte ”behöver” förskolan, det kan jag inte förstå, skriver förskolläraren Eva Lindström.

Körling: Min förvåning får eleven att lysa av iver

Den där eleven som skuttar omkring, klättar på möblerna och vars myror vi kanske lägger för stor vikt vid har något att ge oss. Jag ser in i ögonen på den som berättar om fåglarna. De lyser av iver att få berätta, skriver vår nya krönikör Anne-Marie Körling.

”Elever med autism måste ges rätt stöd”

Samtidigt vittnar många i skolans värld om att det är för många elever i en klass och att lärare inte hinner ge stöd till alla som behöver det, skriver Camilla Rosenberg, Förbundsordförande, Autism Sverige.

Gymnasiet: Vi är inte rädda för roboten – ”Måste jobba med teknik”

Ingen större oro på gymnasiet i Lund för det nya AI-verktyget som kan ge svar på elevernas frågor.”Jag tycker det är spännande”, säger Petra Karlsson som är rektor på gymnasieskolan Spyken i Lund.Hon tror inte att det kommer öka riskerna för fusk särskilt.

Skytte: Har elevernas uppförande påverkan på deras betyg?

Jag anser att det inte är mer än rätt att eleverna får känna till att det är så här det kan fungera i huvudet på mig som lärare, skriver Alexander Skytte.

“De kunde ha frågat om jag vill reda ut det” – Carlene blev trakasserad med n-ord, skolan ingrep inte

I sommar blir det straffbart för skolor att inte ingripa om en elev blir trakasserad. Carlene Mutiganda hoppas att den som råkar ut för trakasserier i skolan nu ska våga rapportera om det.

Hur är det att jobba inom småbarnspedagogiken? Vi slår hål på tre myter om branschen

De som jobbar på dagis får liksom många andra yrken höra saker om sitt jobb som inte stämmer. Vi bad Elli Nylund som är ledare inom småbarnspedagogiken i Esbo att ta ställning till tre myter.

Eleverna på Bäckadalsgymnasiet ser positivt på framtiden: ”Jag kommer få jobb supersnabbt”

Eleverna som pluggar El- och energiprogrammet på Bäckadalsgymnasiet i Jönköping är inte oroliga för att få jobb inom sitt framtida yrke.  

Ledare: Är det här mannen som förändrar svensk skola?

Centerpartiet är på fel plats när det gäller skolpolitiken. Det säger den föreslagna partiledaren Muharrem Demirok, som menar att C måste byta linje. Rätt spelat ändrar Muharrem Demirok inte bara C, utan även Sveriges utbildningspolitik, skriver DN på ledarplats.

Wiman: ”Vänner, det är dags att vila nu”

Men nu är det dags för vila va? Ingen kan komma här och säga att du inte har kämpat. Nej du, denna ledighet har du förtjänat. Nu ska kraft samlas, glögg drickas, böcker läsas och serier sträckkollas. Sedan tar vi nya tag va? Men inte nu. Inte än. Nu föreslår jag att vi kopplar bort en stund, skriver Marie Wiman i en krönika.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Hur stöttar man elever med autism och adhd i idrottsundervisningen?
  Alexander Skytte

Hur stöttar man elever med autism och adhd i idrottsundervisningen?

Läs Skolportens intervju med Alexander Skytte, leg. lärare och författare. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i grundskolan och kommer att tala om elever med autism och adhd i idrottsundervisningen.

Läs mer och boka din plats!
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fokussida
Fokussida för chefer

Fokussida för chefer

Nyheter, rapporter, forskning och utveckling för dig som är skolledare eller skolchef.

Till fokussida
Utmärkelser

Böle förskola i Piteå prisas återigen för sitt internationella samarbete

På Böle förskola genomfördes under läsåret 20212022 ett eTwinningprojekt som hette Little Red Riding Hood around Europe. För sitt projekt har förskolan för tredje gången vunnit årets eTwinningpris. Det är lärarnas sinnrika undervisningssamarbeten med andra europeiska skolor för att främja internationell förståelse bland eleverna som prisas.

Årets Förskolekraft 2023 – Malin Gummesson från Aneby

Utmärkelsen Årets Förskolekraft 2023 tilldelas Malin Gummesson, leg. förskollärare på Vireda förskola i Aneby. Hon får priset för sin drivkraft och helhetstänk som gynnar förskolans utveckling och barnens bästa. Priset delas ut av Förskoletidningen.

Brev, resande gosedjur och konst i prisad internationell undervisning

Bors högstadieskola i Värnamo och Böle förskola i Piteå har vunnit årets eTwinningpris i var sin ålderskategori. Det är lärarnas sinnrika undervisningssamarbeten med andra europeiska skolor för att främja internationell förståelse bland eleverna som prisas.

Läs fler
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Ny rektor på Nybohovsskolan

Caroline Cloarec blir ny rektor på Nybohovsskolan i Liljeholmen, Stockholm. Hon kommer närmast från Solbergaskolan där hon varit biträdande rektor.

Jennika Pettersson – ny rektor på Bollnäs folkhögskola

Jennika Pettersson blir ny rektor för Bollnäs folkhögskola, hon tillträder den 17 april. Jennika arbetar idag inom Region Gävleborg som processledare inom avdelningen ledningsstöd hälso- och sjukvård.

Ulrika Hansson blir ny skolchef i Hallstahammar

Nu är rekryteringsprocessen av ny skolchef till Hallstahammars kommun avslutad. Ulrika Hansson, som idag är skolchef i Arboga kommun, tillträder sin tjänst den 29 maj och efterträder Anna Landehag som går i pension.

Läs fler Namn och Nytt
Nyhetskategorier