Heja elevhälsa!

På Visättraskolan i Huddinge vände man motgång till framgång genom att storsatsa på elevhälsan.

LJUDET FRÅN LEKANDE barn hörs på långt håll. Det är den första riktiga vinterdagen, men att det är kallt, tidigt på morgonen och långt till lov märks inte av här på Visättraskolans skolgård. Stämningen verkar vara på topp.

För fyra år sedan var läget helt annorlunda. Då, när rektor Semira Vikström tog över, var Visättraskolan – en kommunal skola i Huddinge kommun med 370 elever i årskurs F-6 – en skola i kris.

Under parollen #roligareraster har Visättraskolan satsat på mycket lärarnärvaro och aktiviteter ledda av pedagoger på rasterna.

Under parollen #roligareraster har Visättraskolan satsat på mycket lärarnärvaro och aktiviteter ledda av pedagoger på rasterna. Foto: Emil Nordin.

– Det var en skola på nedåtgång och mitt uppdrag var tydligt: Jag skulle vända på utvecklingen, berättar Semira Vikström.

När hon installerat sig insåg hon att det krävdes insatser på alla fronter. Budgeten visade röda siffror, incidentrapporterna om kränkande behandling duggade tätt. Dessutom var kunskapsresultaten låga och lärare mådde dåligt. Det behövdes såväl akuta förändringar som förändringar på lång sikt.

Utifrån tanken att såväl elever som lärare enbart kan prestera om de mår bra, påbörjade man på höstterminen 2013 ett arbete med en prioriterad elevhälsa.

– Jag började med att göra en kartläggning för att synliggöra verksamhetens styrkor och utvecklingsmöjligheter. Ett viktigt område var just arbetet med trivseln och tryggheten på skolan, och här visste jag att en prioriterad elevhälsa skulle vara avgörande.

– Till en början handlade det om att ta fram fungerande rutiner och anpassa elevhälsan utifrån behoven som synliggjorts. Erik Hall, som tidigare var kurator på skolan, fick ett utökat ansvar och började arbeta heltid. Vi tillsatte en skolsyster på heltid och bildade ett trygghetsteam, förklarar Semira Vikström.

På Visättraskolan i Huddinge vände man motgång till framgång genom att storsatsa på elevhälsan.

Erik Hall är biträdande rektor och Semira Vikström är rektor på Visättraskolan, där en stor förändring har skett av trivseln – hos både elever och lärare. Fotograf: Emil Nordin

ERIK HALL är nu biträdande rektor med ansvar för elevhälsoarbetet, där även skolans trygghets- och trivselarbete ingår.

– Arbetet har sin grund i planen mot diskriminering och kränkande behandling, och skolan arbetar aktivt för att konkretisera innehållet i planen för personal och elever. De senaste fyra läsåren har siffrorna för elevernas upplevda trivsel och trygghet på skolan stadigt förbättrats, säger Erik Hall.

Att arbeta med föräldrarna var ett annat led. Tidigare fanns en bristande tillit till skolan och dess arbete, och fokus blev transparens och tillgänglighet. Man började arbeta aktivt med hemsidan och klassbloggar och startade en Facebooksida.

Det var också viktigt att få elever och föräldrar att känna sig stolta över Visättraskolan. Posten avsatt för marknadsföring i budgeten användes i stället till att införa ”Visättraskolans dag”, en stor fest i början av höstterminen, där man bjöd in artister som Sean Banan och Samir & Viktor. Den första festen hölls läsårstarten 2014/15 och tillställningen har blivit en succé.

Så småningom började attityden vända – eleverna började prata med stolthet om sin skola. En ”Visättraanda” började sakta men säkert byggas upp.

I kommunens senaste elev- och fritidshemsenkät fick Visättraskolan ett kvalitetsindex på 9,2 av max 10 på frågorna som rörde trygghet och nöjdhet.

ETT ANNAT OMRÅDE som skolan valde att fokusera på var rastverksamheten. #roligareraster blev en insats i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Att det gett resultat märks tydligt under förmiddagsrasten. Ur högtalare strömmar musik, ett hundratal barn leker i olika konstellationer och här finns också en rad vuxna som närvarar.

– Rastverksamheten är den största insatsen för det här läsåret när det gäller tryggheten, kommenterar Erik Hall, och visar runt på skolgården.

Med jämna mellanrum blir han avbruten av barn som hejar på honom med förnamn, barn som kramas och barn som helt enkelt vill visa något projekt i största allmänhet.

MITT I KLUNGAN av ett gäng elever i färd med att kasta prick står Alva Ekholt, tolv år. Hon har gått på Visättraskolan i sex år, och har alltså varit med och sett skolan förändras.

– Mina föräldrar ville inte att jag skulle börja här, men jag kom inte in på någon annan skola. Det är jag glad över i dag. I början var det bråkigt, men det är det inte längre, konstaterar hon.

Och det är inte bara eleverna som trivs bättre. Även personalens välmående har ökat på skolan. Medarbetarenkäter visar att den arbetsrelaterade utmattningen har sjunkit rejält.

Den prioriterade elevhälsan har lett till att lärarna i högre utsträckning kan fokusera på undervisningen och även vända sig till elevhälsan för att få stöd och avlastning i arbetet med elever som utmanar på olika sätt.

Jimmy Askelius är lärare i årskurs 4–6 och förstelärare i IT. Han var vikarie på skolan i mitten av 2000-talet och bestämde sig för att aldrig mer sätta sin fot här. Men det var innan förändringsarbetet påbörjades.

– I dag jobbar jag här och sonen går i förskoleklassen, säger han och skrattar.

SKOLLEDNINGEN SER OCKSÅ att arbetet med trygghet och trivsel har bidragit till ökade kunskapsresultat.

– Det är dock en utmaning för oss att jämföra – förutsättningarna skiljer sig åt från år till år. Exempelvis definierades 39 procent av eleverna i årskurs 6 som nyanlända vårterminen 2017. Vi kan dock se ökade kunskapsresultat för de enskilda klasserna, och det är den enskilda elevens progression som måste vara i fokus, säger rektor Semira Vikström, som avslöjar att hon i början inte riktigt förstått vidden av uppdraget.

– Men den känslan vände snabbt. Även om vi inte är i hamn än, känner jag mig otroligt stolt över vad vi åstadkommit. Faktum är att det här är det roligaste jag gjort yrkesmässigt.

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto Emil Nordin


Fakta/3 tips för att prioritera elevhälsan

  • Få med personalen – tydlig organisation, ha en tydlig vision som är känd av alla, kartlägg verksamheten för att synliggöra styrkor och utvecklingsområden
  • Få med föräldrarna på tåget – avsätt tid för samtal och låt verksamheten präglas av transparens.
  • Inkludera elevhälsans arbete i det systematiska kvalitetsarbetet. Se planen mot diskriminering och kränkande behandling som en viktig del i det främjande och förebyggande arbetet.

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2018.

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolporten nr 1/2018.

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-12 14:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-02-13 11:52 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
In memoriam
Skolportens grundare och vd har gått bort

Skolportens grundare och vd har gått bort

Per Reinolf, grundare och vd för Skolporten, har gått bort efter en kortare tids sjukdom. ”Det är med stor sorg som vi idag har mottagit beskedet att Per har gått bort. Att driva Skolporten var en viktig del av hans liv och han var en mycket omtyckt chef”, säger vice vd Birgitta Hartzell.

Läs mer
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Missade du?
Tema: Arbetsmiljö

Tema: Arbetsmiljö

Missade du vårt temabrev om arbetsmiljö? Här kan du läsa ikapp!

Till temabrevet
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Lön & Karriär
  Illustration av Malin Koort

Lön & Karriär

Ta del av det senaste inom lönestatistik, arbetsmiljö, organisation och arbetslag, karriärtjänster och mycket mer.

Till Lön & Karriär
Mest läst senaste veckan

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare.

”Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning”

Nationell kartläggning om skolors behov av stöd i arbetet med att möta elever med språkstörning. (pdf)

Mer än var tredje rektor utsatt för hot och våld

Mer än var tredje rektor inom grundskolan uppger sig ha varit utsatt för hot eller våld under det senaste året. Och den vanligaste förövaren är en elev eller elevens anhöriga. Det visar en kartläggning i Göteborgs kommun.

Studie: Reflektion med kolleger minskar lärarstress

Reflekterande samtal mellan lärarkolleger och annan personal i grupper kan förebygga stressrelaterad ohälsa, enligt en studie från Linnéuniversitetet.

Pedagogbrist drabbar elever med språkstörning

Skolorna har svårt att ge elever med språkstörning rätt stöd, delvis på grund av brist på specialpedagoger och logopeder, samt kunskapsbrister. Det visar en kartläggning från Specialpedagogiska skolmyndigheten, som nu satsar på utökad utbildning och fler insatser.

Fortbildning

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver läroplanens innehåll ska läraren även kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet men även praktiska exempel presenteras.

Läs mer och boka plats