Hur hanterar man kontroversiella åsikter i klassrummet?

Publicerad:2020-11-05

Uppdaterad:2023-08-31

Skribent:John Miller

Hallå där, Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet och lektor i pedagogik. Du ska tala på Skolportens konferens Specialpedagogik för gymnasiet. Vad ska du prata om? – Jag kommer att föreläsa om hur skolan bäst bemöter elever med extrema åsikter. Att hantera kontroversiella åsikter genom att ställa dessa elever till svars och förhindra dem att uttrycka ”fel” åsikter brukar få motsatt effekt och kan resultera i ytterligare radikalisering. Det visar bland annat mina studier och annan forskning rörande de som gått hela vägen in i extremistmiljöer. – Som lärare måste man tänka på sin undervisningsgrupp som en helhet. Läraren bör tillåta att alla elever får uttrycka vad som är viktigt för dem när man diskuterar kontroversiella frågor. Men det som är olagligt i samhället, såsom hets mot folkgrupp, hot och förtal, är givetvis också olagligt i klassrummet. Man får inte heller uttrycka saker med avsikt att uppröra någon annan. Det är en stor skillnad på att säga något som upprör mot att säga något med avsikt att uppröra. – Jag anser också att man inte ska diskutera en kontroversiell fråga bara för att den är kontroversiell. Den måste vara relevant för undervisningen. Om den inte är kopplad till min planering som lärare eller kursplaner så förloras legitimiteten. Men det kan förstås finnas undantag. Hur påverkar man elever bäst i demokratisk riktning? – Elever som uttrycker extrema ståndpunkter har ofta väldigt svårt att förstå sig själva. Undervisningen måste därför vara inriktad på att hjälpa dem att förstå vilka de själva är och att hjälpa dem att få en insikt i den multikomplexa verklighet som vi lever i. Allt kan inte förklaras eller förhandlas till koncensus utan vi lever i en komplicerad världen där konflikt är normaltillståndet. Alla extremistiska idéer utgår ifrån den paradisiska föreställningen att om man bara förbjuder det här eller gör sig av med den där gruppen så upphör konflikterna. Men konflikt behöver inte betyda förtryck. Och demokrati är den bästa formen att hantera konflikter. – Det är också viktigt att hjälpa eleverna att uttrycka sig så att de blir förstådda på det sätt som de vill bli förstådda. En stor del är också att alltid uppmuntra elever att hitta och förstå sin motståndares bästa argument. Det är själva motsatsen till det polariserade samtalet. Vad vill du att lärarna får med sig från din föreläsning? – Min förhoppning är att konferensdeltagarna får med sig något konkret som de kan använda sig av när de hanterar elever med extrema åsikter i klassrummet. Av John MillerDu kan lyssna till Christer Mattsson på Skolportens webbkonferens Specialpedagogik för gymnasiet 10 februari–3 mars 2021!Om konferensen och boka platsKonferensen berör:

Prokrastinering – uppskjutandets psykologi.
Talängslan och selektiv mutism hos ungdomar.
Tydliggörande pedagogik på gymnasiet – så blir skoldagen meningsfull för alla elever.
Gymnasieelevers erfarenheter av särskilt stöd.
En breddad bild av dyslexins utmaningar och möjligheter.
Elever med extrema åsikter i klassrummet – hur hanterar vi dem?
Att handleda kollegor – så kan rådgivande samtal struktureras.

Demokrati Undervisning Specialpedagogik Skolporten Rasism Föreläsare Extremism

Stockholm

Specialpedagogik i gymnasiet

För dig som möter elever i behov av stöd i gymnasieskolan! Delta på plats i Stockholm 12–13 mars eller via webbkonferensen 19 mars–23 april. Boka din plats till bästa pris idag!

Läs mer och boka

Gy–Vux

12–13 mar

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen leds av Jakob Carlander och lär dig om kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!

Läs mer och boka