Hur kan man jobba med de globala målen i fysikundervisningen?

Ingela Bursjöö

Hallå där, Ingela Bursjöö, doktor i naturvetenskapernas didaktik. Du kommer att tala på Skolportens konferens Fysik.

Vad ska din föreläsning handla om?

– Min föreläsning riktar sig till fysiklärare som arbetar med de stora framtidsfrågorna i sin undervisning, till exempel klimatförändring, energikällor och hur vi möter FN:s globala mål. Det sker en ständig utveckling av fysikämnet och hur ämnet kan undervisas. Det är viktigt att som fysiklärare få påfyllning hela yrkeslivet både vad gäller ämnesinnehåll såväl som det ämnesdidaktiska innehållet.

– Jag kommer att ta upp konkreta exempel utifrån undervisningspraktiken och de senaste forskningsrönen. Jag planerar att också ge exempel på digitala resurser och samarbetspartners som har fokus på ämnesdidaktik i naturvetenskap och teknik som kan vara värdefulla för fysiklärare att samarbeta med.

Hur undervisar man om hållbar utveckling så att det motiverar och inte skrämmer elever?

– Det finns en hel del undersökt om detta. Termer som exempelvis klimatångest har föranlett flera studier. Där har vi en hel del att luta oss emot för att kunna vara mer konkreta i undervisningen för att lyckas balansera på den tunna linjen mellan hopp och det brådskande. Om vi visar på problemen så bör vi också i anslutning till detta också visa på möjliga lösningar.

Vad vill du att konferensdeltagarna får med sig från din föreläsning?

– Jag vill att deltagarna får med sig tankar och ideér om hur undervisningen kan bedrivas. Jag hoppas också att föreläsningen kan bidra till en fortsatt diskussion mellan fysiklärare om de samhällsvetenskapliga frågorna med naturvetenskapligt innehåll.

Av John Miller

Du kan lyssna till Ingela Bursjöö på Skolportens konferens Fysik i Stockholm den 27-28 april!

Om konferensen och boka plats

Konferensen berör bland annat:

Så säkerställer vi rättssäkra betyg i fysik.
Utmana din tankevärld – om medvetandet som fysikaliskt fenomen.
Öka motivationen med undervisning om naturvetenskapens karaktär.
Nya perspektiv på laborationer – råd, verktyg och kollegialt lärande.
Ta dig an de globala målen och klimatförändringarna i fysik.
Så ökar vi förståelsen för kraft och rörelse på ett elevnära sätt.
Nya tekniker för att förstå representationer av universum.
Interaktiv och datadriven undervisning med ”exploranation”.

Sidan publicerades 2022-03-10 18:09 av John Miller
Sidan uppdaterades 2022-03-11 07:00 av John Miller

Relaterat

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Intervju

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Intervju

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Intervju

Miljökollaps präglar ungas syn på framtiden

Gymnasieungdomars syn på miljöfrågor präglas av maktlöshet och kognitiv dissonans. Unga vill göra ”rätt”, inte bara på miljöområdet, men vet inte hur det ska gå till, säger Kajsa Kramming.

Intervju

Kreativitet i fysikämnet med egna analogier

Jesper Haglund var intresserad av hur man kan använda analogier i naturkunskapsundervisningen och bestämde sig för att forska i ämnet. Det överraskade honom att särskilt de yngre barnen var så kreativa i sin förmåga att skapa sina egna analogier.

Intervju

Hoppet – att fler tjejer gör YP-val

Beslutet om grundläggande behörighet på alla yrkesprogram var oväntat men välkommet. ”Det kan locka fler till yrkesprogram – och till att göra otraditionella val”, säger studie- och yrkesvägledaren Elisabeth Andersson. Vi hälsar på i gymnasievardagen i Stenungsund, där oron samtidigt växer för eleverna med särskilda stödbehov.

Nyhet

Skolministern kritiseras av KU

Skolminister Lotta Edholm (L) kritiseras av KU för att hon avböjde att svara på frågor i riksdagen – med hänvisning till att hon var anmäld till just KU. ”I granskningen framkom att det inte låg någon rättslig grund för denna bedömning”, skriver KU.

Nyhet

”Hungrande skolbarn är en modern myt”

Rektor Hans Ovsjö på Knutbyskolan i Rinkeby bjuder på lunch. Han kallar debatten om de hungrande skolbarnen för modern mytbildning. ”Jag vet ärligt talat inte var de hungrande barnen finns”. Det skriver Aftonbladets Peter Kadhammar.

Nyhet

Marie Gustafsson är Sveriges Bästa Lärare 2023

Sydsvenska Handelskammarens årliga utmärkelse ”Sveriges Bästa lärare” går i år till Marie Gustafsson från Vendestigens Skola i Djursholm. ”Det är med stor glädje och tacksamhet som jag tar emot priset för Sveriges bästa lärare. Jag känner mig hedrad!”

Nyhet

Flickor mest utsatta för kränkningar i skolan och på nätet

Flickor är i större omfattning än pojkar utsatta för kränkningar från andra barn och unga, visar siffror från Friends. Det handlar till exempel om nätkränkningar och om sexuella trakasserier från andra elever. Flickor utsätts också i större utsträckning för psykiska eller relationella kränkningar, vilka ofta är dolda för de vuxna.

Nyhet

”Vi i förskolan är inte föräldrars tjänstefolk”

Det är dags att förskolepersonal uppskattas för det arbetet de gör – trots en APT i månaden och två till tre studiedagar om året, skriver förskoleläraren Alexandra Ishak i en replik.

Nyhet

Jaara Åstrand: En motståndsrörelse mot nedskärningar i skolan

Det är över femton år sedan det svenska skolväsendet var utsatt för så stora ekonomiska besparingar som nu. Vi måste vara många som säger ifrån, protesterar och skapar en bred motståndsrörelse mot nedskärningarna, skriver Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare.

Nyhet

Framtidens lärare vill ha läromedel – En undersökning om lärarstudenters inställning till läromedel i sin kommande yrkesutövning.

Resultatet visar tydligt att lärarstudenter tycker läromedel är viktigt, och något de vill ha i sina framtida klassrum. De ser det som ett viktigt redskap i sin egen undervisning, men ser även att läromedlen hjälper elever att klara skolan. Detta är i linje med vad lärare, elever, vårdnadshavare och kommunpolitiker har svarat i tidigare undersökningar. (pdf)

Nyhet

När intryck och uttryck gör avtryck – ”Det måste vara poesi”

Helena, Marie och Kerstin arbetar tillsammans på Flohem förskola. Efter en lärarvisning på Dunkers kulturhus i Yoshio Nakajimas utställning bestämde de sig för att fördjupa det kreativa arbetet med sina 2-4åringar. Projektet ”Samskapa avtryck” har satt spår hos både pedagoger och barn.

Nyhet

”Skolministerns nya yrkesskola – ett hot mot grundskolan?”

Skolministern har öppnat för en ny typ av yrkesskola. Det ska bli en yrkesskola med mycket tydligare praktisk inriktning och mindre av teori, där det som hon kallar ”de här teoretiska kunskaperna från grundskolan” inte blir lika viktiga. Det sista är viktigt eftersom det frångår den mer allmänna skrivningen i Tidöavtalet. Där finns ett stycke om en ny yrkesutbildning med, men det står inget om att den ska rikta sig till elever utan gymnasiebehörighet. Det är illavarslande, skriver Johan Enfeldt i LO-bloggen.

Nyhet

”Varför behöver många skolor göra besparingar?”

Den senaste tiden har jag fått ett stort antal frågor från media om besparingar i skolan. Vad är det som gör att kommuner behöver göra nedskärningar? Det skriver Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.  