Hur kan man tänka kring språkriktighet i svenskundervisningen?


Lena Lind Palicki. Foto Pia Nordin

Hallå där, Lena Lind Palicki, fil.dr och universitetslektor. Du kommer att tala på Skolportens konferens Svenska för högstadiet och gymnasiet.

Vad ska din föreläsning handla om?

– Den ska handla om klassiska språkriktighetsfrågor som lärare brottas med i svenskundervisningen. Det handlar exempelvis om varför eleverna inte kan skilja på ”de” och ”dem” eller på ”sina” och ”deras”. Jag ska sätta in det i ett historiskt perspektiv och gå tillbaka och titta på hur det har sett ut tidigare. Stämmer det verkligen att det är en försämring? Jag tänker också ta upp dagens frågor som rör till exempel normkritiskt språk. Hur gör vi om eleverna vill skriva ”en” i stället för ”man” eller om de inte vill använda ”han” och ”hon” utan bara ”hen”?

Hur ser svensklärarnas inställning till språkriktighet ut?

– Jag kan inte riktigt svara på hur deras inställning ser ut, men jag tror att inställningen till språkriktighet kan se olika ut på olika stadier, att lärarna har större krav på språkriktighet ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Sedan tror jag att det också handlar om personliga preferenser vad gäller hur noga man är med vissa saker. Jag upplever att det är väldigt många blivande svensklärare som själva kan vara osäkra på till exempel ”de” och ”dem”. Hur ska man då lära ut till eleverna och är det ens viktigt? Och sedan är det så att det hela tiden kommer nya språkriktighetsfrågor. Engelska har exempelvis ett stort inflytande på svenska språket. Jag tror också att inställningen skiljer sig åt i olika delar av landet då storstadsregioner är snabbare att anamma till exempel normkritiskt språk. Sedan är det förstås så att om man undervisar många elever som har svenska som första språk så är det andra typer av frågor man tampas med än om man har en klass med många elever som har ett annat språk än svenska som modersmål.

Vad vill du att konferensdeltagarna får med sig från din föreläsning?

Jag vill att deltagarna ska få med sig fler sätt att tänka kring det här med språkriktighetsfrågor, att de får något att fundera över. Jag kommer att problematisera och sätta in saker i ett lite längre historiskt spann så att man ska förstå varför man bland annat inte kan skilja på ”de” och ”dem”. Det kanske inte beror på att folk är okunniga, det kanske helt enkelt är en språklig förändring som skett naturligt.

Av John Miller

Du kan lyssna till Lena Lind Palicki på Skolportens konferens Svenska för högstadiet och gymnasiet!

Konferensen berör bland annat:

  • Romanläsning i praktiken – handfasta verktyg till din litteraturundervisning.
  • Vilken funktion fyller spelfilm i svenskundervisningen?
  • Vad är egentligen korrekt svenska? De vanligaste språkriktighetsfrågorna i klassrummet.
  • Så väcker du elevernas skrivlust med kreativa skrivövningar.
  • Vägar till det vetenskapliga skrivandet – så förbereder du eleverna inför framtida studier.
  • Språkstörning – svårigheter, behov och lösningar för svenskundervisningen.
  • Grammatik – svenskämnets språk.
  • Hur förhåller vi oss till läsning i den uppkopplade skolan?

 

 

 

Sidan publicerades 2022-02-18 15:29 av John Miller


Relaterat

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 augusti.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Läraren Sam flydde regimen i Syrien, nu undervisar han sjätteklassare i Sverige om yttrandefrihet

Under februari-mars pågår Fria ordets dag runtom på landets skolor. Jag själv kommer att medverka för att berätta om mina erfarenheter och varför det är så viktigt att alla skolbarn i Sverige ges möjligheten att reflektera kring demokrati och yttrandefrihet, skriver Sam Edward, reporter på P4 Kronoberg.

”E-boken är ett bra komplement”

Nu kan man låna e-böcker via Cirkulationsbiblioteket som har cirka 200 titlar för högstadiet och gymnasiet i katalogen. På Norra Reals gymnasium har lärare och elever funnit både fördelar och nackdelar med e-böckerna.

Gymnasiet: Vi är inte rädda för roboten – ”Måste jobba med teknik”

Ingen större oro på gymnasiet i Lund för det nya AI-verktyget som kan ge svar på elevernas frågor.”Jag tycker det är spännande”, säger Petra Karlsson som är rektor på gymnasieskolan Spyken i Lund.Hon tror inte att det kommer öka riskerna för fusk särskilt.

Alirskolan satsar på läsning för att höja skolresultaten

Pavel Vallsten och Måns Netterlid Lindvall går i åttan på Alirskolan och just nu börjar de varje skoldag med 20 minuter läsning. Skolan driver ett läsprojekt för att öka läsvanan hos eleverna och därmed också se till att flera lämnar skolan med behörighet till gymnasiet.

Vårda friskolereformen – konkreta förslag, i stället för slag i luften

Rapportförfattarna presenterar i denna rapport förslag på reformer som de bedömer kommer att göra att friskolesystemet fungerar bättre. (pdf)

Så kan inkludering av gymnasieelever med NPF bli bättre

Läs Skolportens intervju med Emma Leifler som är specialpedagog och forskare vid Göteborgs universitet. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i gymnasiet och kommer att tala om inkludering.

”Ska kvinnor förebygga gängvåld ska lönen upp”

Det förebyggande arbetet mot grov kriminalitet börjar på förskolan, i skolan och på socialkontor. De som jobbar där är övervägande kvinnor.  Och de måste få högre lön för det allt svårare och mer riskfyllda arbete de gör, skriver Clara Berglund, Sveriges Kvinnoorganisationer m.fl.

Demirok (C): Skolpengen måste göras om

Kommunerna tar större ansvar för skolan och borde därför få en större del av skolpengen, säger nya centerledaren Muharrem Demirok i sitt tal på C-stämman. ”Väldigt glädjande att Muharrem tar tydlig ställning”, menar Caroline von Seth, som kandiderar till ny Cuf-ordförande

Socialtjänstministern (M): Skolan bästa vaccinationen mot kriminalitet

Flera minderåriga på rymmen från olika behandlingshem, som SIS eller HVB-hem, finns bland de som misstänks för brott i den senaste tidens våldsvåg i Stockholm. Enligt socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) arbetar man med att ta fram en ny socialtjänstlag.

Skytte: Har elevernas uppförande påverkan på deras betyg?

Jag anser att det inte är mer än rätt att eleverna får känna till att det är så här det kan fungera i huvudet på mig som lärare, skriver Alexander Skytte.

Skolors arbete med lärande för hållbar utveckling

I granskningen har Skolinspektionen bedömt i vilken utsträckning elever ges delaktighet och inflytande över frågor som berör hållbar utveckling. Vi har också bedömt i vilken utsträckning rektorerna styr och organiserar skolorna så att lärande för hållbar utveckling präglar utbildningen i sin helhet. (pdf)

Örnsköldsvikselever backar upp föreläsaren Elin efter skandalen

Elin Ribjers föreläsning om våld i nära relationer för eleverna på Parkskolan i Örnsköldsvik under tisdagen slutade i skandal. Anonyma påhopp och grova kränkningar både mot henne och elever på skolan gjorde att föreläsningen fick avbrytas. I dag har elever på skolan visat sitt starka stöd för Elin genom mängder av uppmuntrande meddelanden.

Skolportens konferenser
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Skolportens konferenser
Så kan inkludering av gymnasieelever med NPF bli bättre
  Emma Leifler

Så kan inkludering av gymnasieelever med NPF bli bättre

Läs Skolportens intervju med Emma Leifler som är specialpedagog och forskare vid Göteborgs universitet. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i gymnasiet och kommer att tala om inkludering.

Läs mer och boka din plats!
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Namn och Nytt
Gunilla Winberg är ny rektor för Sickla rektorsområde i Nacka

Efter tio år som skolledare i Nacka kommun antar nu Gunilla Winberg utmaningen att bli rektor för Sickla rektorsområde. Därmed får hon strategiskt ansvar för två grundskolor, en grundsärskola, tre förskolor och Modersmålsenheten i Nacka.

Vikarierande generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten

Aurora Lindberg tillträdde som vikarierande generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten den 20 januari 2023.

Ny skolchef för grundskolan

Susanne Englund är Eskilstuna kommuns nya skolchef för grundskolan och grundsärskolan. Hon har tidigare arbetat som chef och ledare inom utbildningsverksamhet i 22 år.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Fokussida för chefer

Fokussida för chefer

Nyheter, rapporter, forskning och utveckling för dig som är skolledare eller skolchef.

Till fokussida
Utmärkelser

Kommunfullmäktige firade 2022 års pedagogiska pristagare

Anna-Lena Peredo, Li Zettermark, Maria Baum, Monica Junefelt och Birgitta Eklund Selander är 2022 års pedagogiska pristagare. De firades på kommunfullmäktiges möte 30 januari.

Två skolor vinner EU-tävling

Holavedsgymnasiet i Tranås och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg har vunnit varsin plats till Euroscolaprogrammet.

Guldäpplet-vinnaren: Så maxar ni era digitala verktyg i vardagen

2022 var Martin Howe i Borlänge kommun en av tre som tilldelades lärarpriset Guldäpplet. I arbetet fokuserar Martin Howe på inkludering och tillgänglighet, där han försöker öka elevers måluppfyllelse genom digitala verktyg. Voister har pratat med pristagaren.

Läs fler
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Nyhetskategorier