Hur påverkas vux av nedskärningarna?

Du är professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet och har kritiserat regeringens beslut att minska anslagen till studieförbunden med 500 miljoner kronor fram till år 2026. Vad får beslutet för konsekvenser?

– Det kommer att leda till en direkt minskning av verksamheten, men exakt vilka grupper som drabbas beror på vad studieförbunden prioriterar. Vi vet dock att studieförbunden är särskilt viktiga för glesbygdskommuner, pensionärer och personer med funktionsvariation. Vi vet också att de har en stor betydelse som en väg in i samhället för migranter.

Hur ser det ekonomiska läget ut för vuxenutbildningen i stort?

– Generellt sett är vuxenutbildningen underfinansierad, inte bara av staten utan också av kommunerna. På komvux leder det ofta till strömlinjeformade distanskurser på entreprenad där lärarna blir bedömningsmaskiner för 200–300 elever. Resultatet är stora avhopp och lägre betyg på de kurserna – många elever klarar inte av det helt enkelt.

Vad kan man göra för att motverka problemen?

– För det första behövs en starkare resurstilldelning – politikerna måste se vuxenutbildningen som en investering snarare än som en kostnad. Sedan krävs det en starkare statlig styrning för att lösa de problem som marknadiseringen skapar. I dag har vi en ”dödlig kombo” där alla parter vill att utbildningen ska vara så snabb och billig som möjligt. Det går ut över kvaliteten, och vi kan även se att det sker ett omfattande fusk.

Varför behövs en stark vuxenutbildning?

– Vuxenutbildningen ger människor en första eller andra chans att utbilda sig och få jobb. Folkhögskolorna har också länge haft en roll som innovatör som skapar nya kurser vilka sedan plockas upp av den vanliga utbildningen. Studieförbunden har delvis en annan funktion: att öka demokratiseringen, stötta kulturlivet och värna den fria bildningen. Det är den sidan av vuxenutbildningen som man nu slår mot med nedskärningarna.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nummer 3/2024.

Skolportens magasin nr 3/2024 – ute nu!

TEMA: Med testbaserat lärande förstärks kunskaperna varje gång de plockas fram ur minnet.

INTERVJU: Det behövs en övergripande utredning om förskolan, anser forskaren Christian Eidevald.

LEDARSKAP: Med lugnare tempo och en mentor kan skolledare ge nya lärare en bättre yrkesstart.

REPORTAGE: Sveaskolan i Limhamn har psykisk hälsa på schemat. Psykologen och författaren Siri Helle vill göra ämnet till en självklar del i grundskolan.

INBLICK: Den artificiella intelligensens roll i skolan behöver nyanseras, säger Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry.

KRÖNIKA: De nationella proven står inför en rad förändringar – och vad resultatet blir tycks ingen veta, skriver Karin Berg.

AVHANDLAT: De senaste doktorsavhandlingarna inom utbildningsvetenskap samt Lärarpanelens favoritavhandling.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play