”Viktiga förslag om professionsutveckling och stärkt forskningskapacitet”
Skolkommissionens förslag om ett professionsprogram för lärare och skolledare och åtgärder för att stärka forskningskapaciteten är intressanta, säger Marie-Hélène Ahnborg, vd för det fristående forskningsinstitutet Ifous.
Marie-Hélène Ahnborg, vd, Ifous.
Foto: Annika af Klercker
Vad anser du är det viktigaste förslaget i slutbetänkandet?
– Det är omöjligt att peka ut ett enskilt förslag eftersom det inte finns en lösning på de utmaningar som den svenska skolan står inför. Men de allra viktigaste förslagen är de som rör kompetensförsörjningen och lärarnas möjligheter till kontinuerlig kompetens- och professionsutveckling. Särskilt intressanta är förslagen om ett professionsprogram för lärare och skolledare och åtgärder för att stärka forskningskapaciteten.
Räcker förslagen för att nå de uppsatta målen eller saknar du något i betänkandet?
– Först och främst saknar jag huvudmannaperspektivet. De förslag som läggs är formulerade utifrån ett visst mått av top down-tänkande. Erfarenheterna från tidigare reformer borde ha lärt oss att det är implementeringen som är avgörande för att reformerna ska ge effekt. Det är i klassrum och skolor som det viktiga arbetet för elevernas kunskapsutveckling äger rum. Det är skolhuvudmän som satsar på sina lärare och att utveckla sina skolor som uppnår goda resultat.
– Utmaningen är att få alla skolhuvudmän att ta detta ansvar för att garantera likvärdigheten. Skolkommissionen föreslår att statens styrning ska förstärkas nationellt och regionalt. Detta kan tyckas rimligt men det riskerar att ytterligare förstärka den redan otydliga ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och dessutom frånta skolhuvudmännen incitamenten för att ta ansvar på riktigt.
Ser du några kritiska framgångsfaktorer för att förslagen ska ge effekt?
– Den är en lång väg kvar innan förslagen kan bli verklighet och den stora risken är att vi fastnar i bevakning av särintressen och kortsiktiga politiska lösningar. Vi behöver en bred uppslutning utöver partipolitiska och ideologiska hänsyn för att förslagen ska realiseras och skapa långsiktighet och stabilitet.
– Ytterligare en risk är att åtgärder genomförs som enstaka satsningar i form av lyft och andra kompetensutvecklingsinsatser. Vad som behövs är kontinuerligt utvecklingsarbete som involverar de verksamma i skolan och som svarar mot de behov av fördjupad kunskap som lärare och skolledare har för att klara undervisningspraktiken.
Finns det några förslag som du skulle vilja bidra med själv som inte finns med i slutbetänkandet?
– Jag vill slå ett slag för samverkan för skolutveckling på vetenskaplig grund. När skolhuvudmän tar initiativ till samverkan med akademin och andra skolhuvudmän för att med forskningsbaserad kunskap som grund utveckla den egna verksamheten, då händer det saker.
– Jag ser gärna åtgärder som bygger på sådana initiativ och som tar tillvara redan fungerande strukturer för ett effektivt FoU-arbete, exempelvis det som bedrivs med Ifous som samordnare. Det är inte alltid statliga myndigheter som är bäst lämpade att driva utveckling.
Sidan publicerades 2017-04-20 15:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-27 22:56 av Moa Duvarci Engman
