Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

SKOLPORTENS EXPERTPANEL

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, om pojkars och flickors läsvanor och att skolan behöver skapa tid för läsning.

Jenny Edvardsson.

Vi vet att god läsförståelse är viktigt. Att läsa och förstå det man läser påverkar ens chanser att lyckas i skolans alla ämnen. Samtidigt vet vi att det finns många elever som inte utvecklar en god läsförståelse. Skillnader finns kopplat till kön och socioekonomisk bakgrund. Pojkar presterar sämre än flickor och de som lyckas allra sämst är pojkar med invandrarbakgrund och/eller med föräldrar med låg utbildningsnivå. Det är tråkig läsning och den visar tydligt att den svenska skolan inte är likvärdig. Vi lyckas inte möta alla elever på ett sätt som får dem att utveckla en god läsförmåga. Men vad kan då göras för att vända denna trend?

Det finns inte någon quick fix men jag tänker att det finns en hel del saker man kan tänka på. Att skapa läsintresse är en sådan sak. Vi vet att pojkars läsintresse är lägre än flickors. Vi vet också att det finns ett samband mellan läsintresse och god läsförmåga. Man brukar ibland tala om Matteuseffekten, att den som är duktig blir ännu duktigare. De som snabbt lär sig att läsa, fortsätter att läsa och läser mer medan de som har svårt att lära sig läsa, läser mindre och därmed också får mindre träning. Det blir ett växande gap mellan den duktiga och den mindre duktiga läsaren. Lyckas man skapa ett läsintresse kan gapet minska. Manliga läsande förebilder kan vara ett sätt att skapa ett läsintresse, ett annat att fundera över sitt val av litteratur. Vilken litteratur låter vi eleverna läsa? Kan vi tänka på ett annat sätt, välja annan litteratur och på det sättet få fler pojkar intresserade av läsning? Jag tror det.

En viktig aspekt kopplat till läsning är den som handlar om förväntningar och normer. Läsning ses av många som en feminin aktivitet. Att läsa är inget för en pojke. Dessa förväntningar och normer behöver vi tillsammans förändra. Det blir viktigt att visa att läsningen är viktig och att den är viktig för alla. Det räcker dock inte med att säga det. Vi vet ju att barn inte gör som vi säger utan att de gör som vi gör. Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare och inte bara de som undervisar i svenska.

Jag tror också att man i skolan måste börja fundera över läsvanor. Man blir inte en läsare utan att läsa. Många av våra elever läser inte på sin fritid och även här ser vi att det finns en skillnad mellan könen. Fler flickor är fritidsläsare. Att utveckla fritidsläsare är centralt, inte minst då vi vet att regelbunden fritidsläsning är viktigare än föräldrars socioekonomiska bakgrund för att utveckla en god läsförmåga. Därför måste vi i skolan skapa tid för läsning och det upp i åldrarna. Det gäller att skapa läsvanor. Med en vana följer ofta ett intresse. Lyckas vi med det kommer vi att få elever som successivt utvecklar sin läsförmåga och det oavsett om de är pojkar eller flickor.

  • Skapa läsintresse! Det kan du göra genom att exempelvis välja litteratur som också intresserar pojkar.
  • Förändra förväntningar och normer. Visa dina elever att läsning är något för både pojkar och flickor.
  • Utveckla läsvanor. Skapa tid för läsning i skolan och det upp i åldrarna.

Läs vidare:

*Kulturrådet (2015). Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Hämtad från https://www.bokstart.se/globalassets/med_lasning_som_mal.pdf

*OECD. (2018). PISA 2015. Results in focus. Hämtad från https://www.oecd.org/pisa/pisa-2015-results-in-focus.pdf

*OECD (2002). Reading for change: Performance and engagement across countries. Results from PISA 2000. New York: Organisation for Economic Cooperation and Development.

*Skolverket (2017). Skolverkets lägesbedömning 2017. Rapport 421. Stockholm: Fritzes.


FAKTA/Jenny Edvardsson 

Jenny Edvardsson är aktuell med boken Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg (Studentlitteratur). Jenny Edvardsson är lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad samt förstelärare i svenska/språkutveckling/IKT. Hon har tilldelats ett flertal priser, däribland Svenska Akademiens svensklärarpris år 2017. Hon är även författare till ett flertal fackböcker, och föreläser om bland annat läsning, lässtrategier och språkutvecklande arbete.


SKOLPORTENS EXPERTPANEL består av personer som återkommande utifrån sitt ämnesområde, sin expertis, skriver om en praxisnära fråga: utmaningar som de har stött på i yrkesutövningen och hanterar på olika sätt. Tanken är att erbjuda läsarna inspiration, konkreta råd, exempel och verktyg kring hur de kan arbeta i sin yrkesvardag.


Skolporten nr 5/2019

Skolporten nr 5/2019.

Tema: Fritidshemmet. 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Du som prenumerant kan läsa magasinet digitalt i App Store eller Google Play eller på din dator! 


Du kan lyssna till Jenny Edvardsson på Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska 19-20 mars 2020 i Stockholm:

Konferensen berör bland annat:

  • Likvärdig bedömning av läsförståelse – är det möjligt?
  • Digital kompetens i svenskämnet – vad krävs av dig som lärare?
  • Grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter.
  • Källkritik – så avslöjar du nätets falska påståenden.
  • Strategier för framgångsrik skrivundervisning.
  • Elevernas talspråk som pedagogisk tillgång i svenskundervisningen.
  • Tala med kroppen – genvägar för elevaktiv retorikundervisning.
  • Ökad läslust genom värdeskapande arbetssätt i klassrummet.

Sidan publicerades 2019-11-29 19:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska som andraspråk, Malmö den 2-3 april 2020.

Missa inte vårens fortbildning! Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen. Välkommen!

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Dysfunktionella chefer i skolan – vad gör du?

Arbetar du nära en chef som är orättvis eller frånvarande, som hånar eller ironiserar, eller osynliggör en del medarbetare och favoriserar andra? Här är rektor Alf Solanders tre bästa tips till dig.

”Nytt mål i lärarutbildningen skulle göra skillnad för Pisa”

Det är närmast skamligt att examensmålet om språk- och kunskapsutvecklande undervisning inte blivit obligatoriskt på samtliga lärarutbildningar. Om alla lärare fick med sig denna kompetens under utbildningen skulle det göra skillnad, enligt detta upprop som undertecknats av ett 70-tal professorer, forskare, lärare och andra sakkunniga.

Roberta en värdefull hjälp i klassrummet

Hur är det att undervisa genom en robot? Det vet Gabriella Wrigholm som är Billie Jonassons lärare på Guldkroksskolan i Hjo och som pratar med henne via roboten Roberta.

Så många fler lärare kommer behövas i Norrbotten

Lärarbristen är en stor fråga inom skolvärlden och om 15 år kommer 45 000 behöriga lärare att saknas.

Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse

Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse (RiR 2019:21). Riksrevisionens övergripande slutsats är att de studerade svenska lärosätena hävdar sig väl i en nordisk jämförelse när det gäller resurseffektivitet och produktivitet. För vissa lärosäten fanns dock en förbättringspotential för hela den studerade perioden 2011–2016. (pdf)

Digitala nationella prov – är skolan redo?

Hösten 2017 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade nationella prov under parollen ”rättvisa, likvärdiga, digitala”. Förra året inleddes en försöksverksamhet i ett hundratal utvalda skolor med detta som mål. Inför år 2022 räknar man med att alla skolor har nödvändig teknik och digital kompetens för att kunna genomföra de nationella proven digitalt.

Hakkas skola prisas av Skolverket

Hakkas skola är vinnare av Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk för sin fjärrundervisning i moderna språk på glesbygden. ”Det är roligt att även Skolverket har uppmärksammat Hakkas skolas arbete för att kunna erbjuda eleverna på landsbygden valmöjligheter i moderna språk och därmed en likvärdig undervisning. Vi arbetar tillsammans för att skapa Sveriges bästa skola”, säger Eva Martinsson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen.

Hård kritik mot skollagen

Lagen om skolplikt är otydlig, kommuner får inte tillräcklig vägledning i hur lagen ska tolkas och Skolinspektionens tillsyn har uteblivit. Det visar en granskning från Riksrevisionen som inleddes efter att det uppdagats att fem barn i Ystad hållits borta från skolan och samhället under hela deras uppväxt.

”Sätt er i möte med Säpo innan fler skolor startas”

Hade det inte varit för Dokus och Expressen/GT:s granskning hade Vetenskapsskolan säkerligen kunnat fortsätta sin verksamhet. Bara det faktum att skolan har personal som återvänt från IS borde varit en röd flagg för Skolinspektionen, skriver Roger Haddad (L) och Jesper Söder, fd underrättelseofficer.

”Lös svenska skolans ojämlikhetskris”

PISA-undersökningen ger tydligt besked om ojämlikheten. Ska vi bryta skolsegregationen krävs att det offentliga tar tillbaka kontrollen och att det fria skolvalet som det är utformat idag avskaffas, skriver två talespersoner för S-studenter.  

Förslag om förbud mot slöja i skolan väckte känslor

Det blev en känslosam debatt när Sverigedemokraternas förslag att förbjuda slöjor för barn under 18 år behandlades i kommunfullmäktige i LInköping. Slöjan är, enligt SD, ett sätt att påverka politiskt och religiöst. Egentligen var det en fråga som kommunen inte kan fatta enligt lag.

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten. ”Lärare som straffas av sin chef för att de framfört kritik kan göra en anmälan till JO. Med största sannolikhet blir chefen fälld,” säger Vilhelm Persson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet.

Kraftfull forskningssatsning nödvändig för en hållbar framtid

Statens investeringar i forskning måste successivt öka. Ett enprocentsmål är ett fullt rimligt mål att eftersträva. En väl genomtänkt och långsiktig satsning på forskningspolitiken främjar utvecklingen av Sverige som en hållbar kunskapsnation. Den har betydelse för utvecklingen på miljö- och klimatområdena. Det skriver ett 20-tal företrädare för universitet och lärosäten.

Konferenser
Poddagogen
Premiär för Poddagogen!

Premiär för Poddagogen!

Ny podd om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio & Sofia Lundmark.

Läs mer
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Resursskolorna förlorar miljonbidrag – kan tvingas stänga

Resursskolornas bidrag har minskat med flera miljoner kronor sedan Stockholm stads utbildningsförvaltning blivit hårdare i bedömningarna om tilläggsbelopp för barn med särskilda behov. Nu väntas 30 miljoner rädda resursskolorna tillfälligt, men oron över framtiden kvarstår.

Specialläraren från Hagabergsskolan får årets pedagogiska pris

Speciallärare Pernilla Torseng från Pysslingen Hagabergskolan tar emot Västerås stads pedagogiska pris.

Praktiska moment missas i yrkesämnen

Eleverna får öva för lite praktiskt i yrkesämnen. Nära åtta av tio skolor behöver utveckla undervisningen, enligt Skolinspektionens rapport.

Fortbildning
Fortbildning för dig som undervisar i slöjd

Fortbildning för dig som undervisar i slöjd

Välkommen till Skolportens årliga konferens för slöjdlärare! Ta del av två dagar som bjuder på aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas ska inspirera och ge ämnesfördjupning till din undervisning.

Läs mer om konferensen
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Tema: Pojkar i skolan. Genom att bryta antiplugg-kulturer och maskulinitetsnormer kan pojkars skolresultat bli bättre.

Läs mer!
Skolportens expertpanel

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Läs fler experttexter
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Filmades på jobbet – blev Årets jämställare

Förskolelärare på Derome förskola har fått pris för att vara Årets jämställare i Varbergs kommun, efter att de filmats på jobbet.

Hakkas skola prisas av Skolverket

Hakkas skola är vinnare av Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk för sin fjärrundervisning i moderna språk på glesbygden. ”Det är roligt att även Skolverket har uppmärksammat Hakkas skolas arbete för att kunna erbjuda eleverna på landsbygden valmöjligheter i moderna språk och därmed en likvärdig undervisning. Vi arbetar tillsammans för att skapa Sveriges bästa skola”, säger Eva Martinsson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen.

Lärare som skapar trygghet prisas av kommunen

På måndagskvällen delar Uppsala kommun ut sina pedagogiska lärarpriser.

Specialläraren från Hagabergsskolan får årets pedagogiska pris

Speciallärare Pernilla Torseng från Pysslingen Hagabergskolan tar emot Västerås stads pedagogiska pris.

Elevernas betyg på prisade Ronnebyläraren: ”Den bästa läraren”

I 20 år har han jobbat som lärare på gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby. Nu har Fredrik Johansson vunnit pris som årets nytänkande lärare – något som blev möjligt tack vare hans elever.

Läs fler
Namn och Nytt

Barn- och utbildningschefen i Åre kommun säger upp sig

Efter bara två månader på posten väljer Karl Dumky nu att sluta som barn- och utbildningschef.

Therese Ullström tf utbildningschef

Therese Ullström har blivit utsedd till tillförordnad utbildningschef i Markaryds kommun.

Högste chefen lämnar regionen

Regiondirektör Hans Wiklund,som är högste tjänsteman inom Region Västernorrland lämnar nu sin post. Han blir nu universitetsdirektör vid Umeå universitet.

Klart med ny skolchef

Per-Olof Wigsén tillträder tjänsten som skolchef i Sjöbo kommun i januari 2020. I uppdraget ingår bland annat ett övergripande ansvar för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem samt att anordna utbildning för elever i grundskola och grundsärskola.

Biträdande förvaltningschef lämnar sitt uppdrag

Erik Eriksson slutar som biträdande förvaltningschef på Skara kommuns barn- och utbildningsförvaltning för att bli gymnasiechef i Mariestads kommun.