Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

SKOLPORTENS EXPERTPANEL

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, om pojkars och flickors läsvanor och att skolan behöver skapa tid för läsning.

Jenny Edvardsson.

Vi vet att god läsförståelse är viktigt. Att läsa och förstå det man läser påverkar ens chanser att lyckas i skolans alla ämnen. Samtidigt vet vi att det finns många elever som inte utvecklar en god läsförståelse. Skillnader finns kopplat till kön och socioekonomisk bakgrund. Pojkar presterar sämre än flickor och de som lyckas allra sämst är pojkar med invandrarbakgrund och/eller med föräldrar med låg utbildningsnivå. Det är tråkig läsning och den visar tydligt att den svenska skolan inte är likvärdig. Vi lyckas inte möta alla elever på ett sätt som får dem att utveckla en god läsförmåga. Men vad kan då göras för att vända denna trend?

Det finns inte någon quick fix men jag tänker att det finns en hel del saker man kan tänka på. Att skapa läsintresse är en sådan sak. Vi vet att pojkars läsintresse är lägre än flickors. Vi vet också att det finns ett samband mellan läsintresse och god läsförmåga. Man brukar ibland tala om Matteuseffekten, att den som är duktig blir ännu duktigare. De som snabbt lär sig att läsa, fortsätter att läsa och läser mer medan de som har svårt att lära sig läsa, läser mindre och därmed också får mindre träning. Det blir ett växande gap mellan den duktiga och den mindre duktiga läsaren. Lyckas man skapa ett läsintresse kan gapet minska. Manliga läsande förebilder kan vara ett sätt att skapa ett läsintresse, ett annat att fundera över sitt val av litteratur. Vilken litteratur låter vi eleverna läsa? Kan vi tänka på ett annat sätt, välja annan litteratur och på det sättet få fler pojkar intresserade av läsning? Jag tror det.

En viktig aspekt kopplat till läsning är den som handlar om förväntningar och normer. Läsning ses av många som en feminin aktivitet. Att läsa är inget för en pojke. Dessa förväntningar och normer behöver vi tillsammans förändra. Det blir viktigt att visa att läsningen är viktig och att den är viktig för alla. Det räcker dock inte med att säga det. Vi vet ju att barn inte gör som vi säger utan att de gör som vi gör. Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare och inte bara de som undervisar i svenska.

Jag tror också att man i skolan måste börja fundera över läsvanor. Man blir inte en läsare utan att läsa. Många av våra elever läser inte på sin fritid och även här ser vi att det finns en skillnad mellan könen. Fler flickor är fritidsläsare. Att utveckla fritidsläsare är centralt, inte minst då vi vet att regelbunden fritidsläsning är viktigare än föräldrars socioekonomiska bakgrund för att utveckla en god läsförmåga. Därför måste vi i skolan skapa tid för läsning och det upp i åldrarna. Det gäller att skapa läsvanor. Med en vana följer ofta ett intresse. Lyckas vi med det kommer vi att få elever som successivt utvecklar sin läsförmåga och det oavsett om de är pojkar eller flickor.

  • Skapa läsintresse! Det kan du göra genom att exempelvis välja litteratur som också intresserar pojkar.
  • Förändra förväntningar och normer. Visa dina elever att läsning är något för både pojkar och flickor.
  • Utveckla läsvanor. Skapa tid för läsning i skolan och det upp i åldrarna.

Läs vidare:

*Kulturrådet (2015). Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Hämtad från https://www.bokstart.se/globalassets/med_lasning_som_mal.pdf

*OECD. (2018). PISA 2015. Results in focus. Hämtad från https://www.oecd.org/pisa/pisa-2015-results-in-focus.pdf

*OECD (2002). Reading for change: Performance and engagement across countries. Results from PISA 2000. New York: Organisation for Economic Cooperation and Development.

*Skolverket (2017). Skolverkets lägesbedömning 2017. Rapport 421. Stockholm: Fritzes.


FAKTA/Jenny Edvardsson 

Jenny Edvardsson är aktuell med boken Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg (Studentlitteratur). Jenny Edvardsson är lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad samt förstelärare i svenska/språkutveckling/IKT. Hon har tilldelats ett flertal priser, däribland Svenska Akademiens svensklärarpris år 2017. Hon är även författare till ett flertal fackböcker, och föreläser om bland annat läsning, lässtrategier och språkutvecklande arbete.


SKOLPORTENS EXPERTPANEL består av personer som återkommande utifrån sitt ämnesområde, sin expertis, skriver om en praxisnära fråga: utmaningar som de har stött på i yrkesutövningen och hanterar på olika sätt. Tanken är att erbjuda läsarna inspiration, konkreta råd, exempel och verktyg kring hur de kan arbeta i sin yrkesvardag.


Skolporten nr 5/2019

Skolporten nr 5/2019.

Tema: Fritidshemmet. 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Du som prenumerant kan läsa magasinet digitalt i App Store eller Google Play eller på din dator! 


Du kan lyssna till Jenny Edvardsson på Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska 19-20 mars 2020 i Stockholm:

Konferensen berör bland annat:

  • Likvärdig bedömning av läsförståelse – är det möjligt?
  • Digital kompetens i svenskämnet – vad krävs av dig som lärare?
  • Grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter.
  • Källkritik – så avslöjar du nätets falska påståenden.
  • Strategier för framgångsrik skrivundervisning.
  • Elevernas talspråk som pedagogisk tillgång i svenskundervisningen.
  • Tala med kroppen – genvägar för elevaktiv retorikundervisning.
  • Ökad läslust genom värdeskapande arbetssätt i klassrummet.

Sidan publicerades 2019-11-29 19:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Dysfunktionella chefer i skolan – vad gör du?

Arbetar du nära en chef som är orättvis eller frånvarande, som hånar eller ironiserar, eller osynliggör en del medarbetare och favoriserar andra? Här är rektor Alf Solanders tre bästa tips till dig.

Psykiska besvär påverkar studiesituationen i hög grad

Att studera med psykiska besvär påverkar studiesituationen i hög grad och kräver mycket av studenterna. Det framgår av en studie som Universitets- och högskolerådet låtit göra. Stödinsatser på olika nivåer kan underlätta för studenterna.

Färre vill läsa tyska – nu satsar Ronnebyskolan på ett tyskt lyft

Tyska språket får sig ett lyft på Knut Hahn-skolan i Ronneby. Ja, för när man nu ser att allt färre väljer att läsa just tyska som andraspråk, så vill man höja språkets status – och nu får man också hjälp av tysk-svenska Handelskammaren. De har utnämnt Knut Hahn till en av fyra projektskolor i Sverige i en satsning som just är tänkt att lyfta tyskan.

”Bättre IT-verktyg i skolan med mer samverkan”

Med sitt uppdrag att ta fram en ny nationell digitalisering strategi för skolan skulle Skolverket kunna ta initiativ till arbetet tillsammans med skolans huvudmän kommunerna. Det skriver Tina Thörner, grundare av YourAcademy och Fredrik Svensson, affärsutvecklingschef på Redpill Linpro.

Kostnadsökningen på råvaror påverkar skolmatsinköp i Västerås: ”Ska göra kloka val”

Claes Bergström har arbetat som kock i över 30 år och det är första gången han upplever en så stor kostnadsökning på råvarorna. ”Vi tittar mer på priser och jämför mer än vad vi gjort tidigare när vi köper in råvaror till skolmåltiderna,” säger han.

Experten: Detta ska du sluta med i läskampen

Vuxna måste sluta bekräfta bilden av ungdomar som helt och hållet ointresserade av läsning. Det menar Anne-Marie Körling, en av de läsexperter som ger sina bästa tips för ökad läslust.

Fukt, mögel och hot bakom skyddsstopp på skolor

Att skyddsstoppa arbetet på en skola, som i Kiruna nyligen, är ovanligt – men inte unikt. Bland annat hot, smittrisk, mögel och radon har lett till i snitt sju skyddsstopp per år inom utbildningssektorn, visar statistik från Arbetsmiljöverket.

Lärare utbildas i extremism

Sex lärare på Kungsbacka kommuns gymnasieskolor ska gå en kurs för att lära sig mer om tolerans och om rekrytering av unga till våldsutövande extremism.Gymnasiechef Cindia Escalante Mattsson säger att det inte handlar om att man sett problem med extremism utan att det är en del i skolans arbete om värdegrund.

Wiman: ”Jag förstår om du vill ge upp”

 Krönikören Maria Wiman skriver om hur en skola nödställdes av skyddsskäl – och att hon förstår de lärare som vill ge upp och fly fältet.

Lovskola löser inte skolans problem

Lärare är mer positiva till extra studietid än till lovskola. Det är en av slut­satserna i denna under­sökning som presenteras av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. (pdf)

”Ignorera inte den viktiga fysiska lärmiljön i debatten om skolan”

Att planera och bygga skolor är ett centralt samhällsintresse. Något som ofta förbises i debatt är att den fysiska skolmiljön är oerhört viktig för att skapa en bra och trygg skola, enligt forskningen. Därför behövs ett Nationellt centrum för lärmiljö, som kan samla all forskning på området och stötta de olika aktörerna som arbetar med skolmiljöer, skriver bland andra Christina Bodin Danielsson, arkitekt.

Facket om skyddsstoppet: Fler skolor kommer nog göra som Kiruna framöver

Facket beslutade om skyddsstopp på Nya Raketskolan i Kiruna efter larm om att lärarnas arbetsmiljö är ohållbar. Skolan höll stängt i tre dagar och 200 mellanstadieelever fick stanna hemma från undervisningen, men på onsdag var det dags att komma tillbaka till skolbänken igen. ”Jag har fått signaler om att man på tjänstemannanivå har tagit det här på allvar och gjort upp en plan för hur den här situationen ska lösas, och därför har man nu hävt skyddsstoppet”, säger Åsa Fahlén,  Lärarnas Riksförbund.

API för skolenhetsregistret

Från och med januari 2023 tar Skolverket över insamling till och förvaltning av skolenhetsregistret från Statistikmyndigheten SCB. Du som i dag använder dig av SCB:s API kommer att behöva göra vissa justeringar för att från årsskiftet få åtkomst till skolenhetsregistret. Det är därför bra om din organisation redan nu kontrollerar att ni kan hämta uppgifterna i Skolverkets API.

Långsammare kunskapsutveckling i sfi under pandemin

Många elever behövde längre tid för att avsluta sina kurser i svenska för invandrare (sfi) under pandemin jämfört med innan. Mest påverkades elevernas möjligheter att utveckla sina muntliga färdigheter. Det är några av slutsatserna i en intervjustudie med fem kommuner som presenterats.

Skolan hjälper ukrainska elever att glömma kriget

Modersmålslärarna Olena Ryabicheva och Oksana Bernhardsson får ukrainska elever att känna sig trygga och utvecklas i skolan. ”De är jätteglada att träffa oss. Jag känner att jag är som en liten bro som förbinder Ukraina och Sverige för dem, åtminstone i skolan”, säger Olena Ryabicheva.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan
  Maria Hulth

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Sanne Kofod Olsen föreslås bli ny rektor vid Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Konsthögskolans styrelse föreslår att regeringen utser Sanne Kofod Olsen, för närvarande dekan vid konstnärliga fakulteten vid Göteborgs Universitet, till högskolans rektor med tillträde våren 2023.

Klart med ny avdelningschef för förskola, grundskola, Stureplan och elevhälsa

Sofia Pettersson blir avdelningschef med ansvar för förskola, grundskola samt den sammanslagna enheten Stureplan och elevhälsan på barn och utbildning i Skara kommun.

Nioosha, 26, är Sveriges nya Läsambassadör

Kulturrådet har utsett Sveriges nya Läsambassadör. Kulturskribenten och författaren Nioosha Shams tar över efter Bagir Kwiek. Under två år kommer hon att arbeta främst för flerspråkiga ungdomars läsande.

Läs fler Namn och Nytt
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Utmärkelser

Här är årets bästa förskolekök!

20 förskolor var nominerade till Årets förskolekök 2022, ett pris som delades ut på en stor gala i Helsingborg förra veckan. Almarevägens förskola i Järfälla drog längsta strået.

Hon är årets bästa skolkock: ”Det är en otrolig ära”

I Strängnäs finns Sveriges bästa skolkock, Louice Karlsson. Hon lagar tillsammans med sina kollegor på Lillhagaskolan i Nykvarn 550 portioner mat varje skoldag.

Fyra skolor får europeiskt lärarpris

Fyra skolor i Sverige är vinnare av EU-kommissionens europeiska lärarpris för innovativ undervisning 2022. Priset går till lärare på förskolor, grundskolor, högskoleförberedande gymnasieskolor och yrkesgymnasier som har utvecklat undervisningen genom europeiska projekt inom programmet Erasmus+.

Läs fler
Nyhetskategorier