Karin Berg: Den bästa läraren

KRÖNIKA/KARIN BERG

NÄR JAG TÄNKER TILLBAKA på mina gamla lärare är det alltid Sture jag tänker på. Min matte och fysiklärare på gymnasiet, som utan att fråga förstod att mitt intresse för just matte och fysik var minimalt. Sture, som alltid kunde skoja och därmed mildra min upplevelse av matematikens abstrakta meningslöshet.

Sture, som till och med när jag fuskat och skrivit ner formelvarianter i min formelsamling, mötte det med glimten i ögat.

Karin Berg

Karin Berg. Foto: Anna von Brömssen.

Det är mer än en gång jag skickat en tacksamhetens tanke till Sture. Han kunde se mitt 17-åriga jag för vad det var. Tog mig och min tonårsfrustration på allvar och mötte mig precis där. Oavsett hur arg och frustrerad jag var fanns alltid ett leende och den där glimten i ögat.

Lärares relation till sina elever har länge varit ett obeforskat område. Det är först på senare år som man inom forskningen kunnat visa att relationen mellan lärare och elev avspeglar sig i elevens lärande. När elever ska beskriva en bra lärare är det en god och respektfull relation de beskriver, i första hand. Men vi lärare behöver bli bättre på att konkretisera exakt vad det är som skapar en god lärande relation.

För det är svårt. Jag minns mina första år som lärare när jag försökte finnas till för exakt allt och alla. När alla mina elevers problem kanaliserades genom mig. Jag minns tröttheten och hur lärandet i stället kom att handla om deras mående.

Sen minns jag perioden då jag, för att överleva, höll mina elever på avstånd och bara fokuserade på exakt det vi skulle lära oss för stunden. Hur tråkigt det var och hur ytligt lärandet blev.

Jag har landat i nåt slags mellanting. Resan till mitt förhållningssätt har krävt mer än ett samtal med erfarna och kloka kollegor. Länge hade vi inte strukturerat vårt kollegiala lärande på skolan där jag arbetar. Och nu när vi arbetar kollegialt handlar den mesta av utvecklingen om olika metoder och bedömningar – inte om relationer.

Samtalen om hur vi förhåller oss till våra elever är betydligt mer informella. Det hoppas jag ändras i framtiden. För relationen spelar roll. Det vittnar eleverna om, och det bekräftas av forskningen.

I dag vet jag att på samma sätt som jag måste vara förtrogen med läroplanen måste jag vara förtrogen med mina elever. Men vår relation ska utgå från det vi ska lära oss. Jag är deras svensklärare, och det är ändå med det de ska förknippa mig. De gånger när jag lyckas skapa den lärande relationen, det är då lärandet blir på allvar och på djupet, och det är då jag kan få vem som helst att läsa Therese Raquin.

Precis som Sture. För trots att den naturvetenskapliga matematiken var så in i döden abstrakt, tråkig och emellanåt absolut obegriplig fick Sture mig att vilja fortsätta att försöka. Och han förlorade aldrig någonsin sin tro på mig. I alla fall lät han mig aldrig märka det.

Fakta/

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon driver även tankesmedjan Skolsmedjan, som arbetar för en likvärdig skola och en lärande skolorganisation. Karin bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare


>>>Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2016, beställ ditt ex här eller köp ditt digitala ex i App Store eller Google Play!

Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin ute nu! Tema: Nyanlända. Så blir det flerspråkiga klassrummet en tillgång för alla elever.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

6 nr (helår) av Skolporten för endast 349 kr!

PRENUMERERA HÄR!

Erbjudandet gäller till 31 oktober 2016 och för nya prenumeranter.

Sidan publicerades 2016-09-12 14:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kriget födde värdegrund

Svenska lärare stod stadigt fast vid sina demokratiska ideal gentemot Tyskland under andra världskriget. Det visar Per Höjebergs avhandling, som valts ut som Skolportens favorit av lärarpanelen.

Mötet är det viktiga

Ann-Louise Ljungblad har forskat om relationen mellan lärare och deras elever. Nu har Skolportens lärarpanel valt ut hennes avhandling som Skolportens favorit.

Forskare: ”Kompetensbristen det absolut största tillväxthindret”

Kompetensbristen är på allas läppar och behoven är skriande i nästan samtliga branscher i Sverige. Under ett seminarium arrangerat av SPN var det tydligt hur omfattande problemet är. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön”, sa Nils Karlson, vd på forskningsinstitutet Ratio.

Ledare bloggar: Lärare behöver förutsättningar för sitt viktiga uppdrag

Och om inte dagens unga får möjlighet att tillgodogöra sig kunskaper och växa till starka, fritänkande individer så kan vi missa nästa stora upptäckt och framtida nobelpristagare. Allt hänger samman. Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, i en ledare.

Färre medarbetare gjorde rektorsjobbet roligare

Chefer i offentlig sektor har ofta ohållbara arbetsvillkor, enligt en ny rapport. Och inom skolan är det tuffare än inom teknisk service. ”Man får liksom tala med sig själv om att hitta ett läge som är gott nog utefter de förutsättningar som är”, säger Anders Wallin, en rektor vars situation nyligen förbättrats.

Gustav Fridolin om #tystiklassen: ”Det här är vidriga övergrepp”

Berättelser om sexuella kränkningar, trakasserier och övergrepp i skolvärlden. Det protesterar 1 700 elever och tidigare elever emot i uppropet #tystiklassen. ”Det går inte att nog betona allvaret i detta”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Lektion i sexualkunskap spårade ur – killar önskade sig tjejer med ”skitstora tuttar”

En bild från sexualkunskapen i en niondeklass har väckt stor ilska i sociala medier. Det är en önskelista från killar i klassen som beskriver att de vill ha tjejer med ”skitstora tuttar” som ”inte klär sig som en hora”.

Hur bra är svenska barn på problemlösning?

Flickor är bättre på att samarbeta och lösa konflikter i grupp, än pojkar, visar en ny Pisa-undersökning. Bland de 50 länder som ingick i studien hamnade Sverige klart över snittet när det gäller just den här biten. Studien är den första i sitt slag och är en väckarklocka enligt Skolverket. Hör Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige och Josefin Jara Åstrand, Lärarförbundet. (webb-radio)

Skolchefen om rektorns uttalanden: ”Vi ska undersöka det här”

De tioåriga flickorna berättade att de utsatts för våldtäktshot. Men skolans rektor menar, på en ljudinspelning, att det kanske var ett sätt för pojkarna att visa att de var intresserade av flickorna. ”Vi ska självklart undersöka det här inspelade”, säger nu skolchefen i den aktuella kommunen.

”Högskolan broms för Sverige som kunskapsnation”

Svensk högre utbildning är inte utformad så att den förser närings­livet med de kompetenser som behövs. Det hotar vår välfärd och vår ambition som konkurrenskraftig kunskaps­nation, skriver forskarna Johan Eklund och Dan Brändström.

Vilka YH-utbildningar är mest populära? Här är topplistan!

Jobbar du i utbildningsbranschen och specifikt med yrkeshögskolesegmentet? Är det kanske din uppgift att fylla klassrummen med studiesugna elever inför terminerna? Här är topplistorna över de mest besökta utbildningskategorierna inom YH-segmentet under förra året.

Lärare: Elever nekas det stöd de behöver för att klara skolan

Åtta av tio högstadielärare känner till elever i behov av särskilt stöd som inte får det, visar en undersökning bland Lärarnas riksförbunds medlemmar. Bristen tycks vara störst i skolor där många elevers föräldrar har låg utbildningsnivå.

”Det är aldrig barns ansvar att stoppa övergrepp”

Ett av fem barn under arton år utsätts för sexuella övergrepp i Sverige. Vi måste prata om det, insåg förskolläraren Mia Lingåker. För att ge stöd i förskolans förebyggande arbete skrev hon boken Våga se signaler på sexuella övergrepp.

En skola för alla

En gång för inte så länge sedan var svensk skola också världsbäst på att verka kompensatoriskt. Så är det inte längre, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Anna Wahl: Vi är mitt uppe i en stor omställning

Som rektor och vice rektor för KTH har vi ett stort ansvar för att våra studenter och medarbetare har möjligheter att studera och arbeta i en god studie- och arbetsmiljö. Tyvärr vet vi att så inte alltid är fallet. Det finns alltjämt strukturer och normer som inte ger likvärdiga förutsättningar för alla, skriver Anna Wahl.

Ny undersökning: Så osund är lärarnas arbetsmiljö

Modersmålslärarna kämpar med dåliga lokaler, inget arbetsmaterial och låg status. Men det finns skolor som väljer att ge lärarna bättre villkor och förutsättningar. ”Jag jobbar heltid på Tallidsskolan och här har man lagt tyngd på modersmålsundervisningen”, säger Ülker Balta.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
Magasin skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och teckna en prenumeration!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolinspektionen svarar på kritiken

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolan får kritik för att fokusera för mycket på brister och problem. Generaldirektör Helén Ängmo försvarar myndighetens arbetssätt – och tänker börja använda det även i skolan.

Föräldrar byter kommun när stöd till elever varierar

Skolan ska vara likvärdig för alla barn, oavsett var man bor i landet. Men när det kommer till elever med särskilda behov, exempelvis barn som har ADHD eller Aspergers, kan stödet som erbjuds se väldigt olika ut i olika kommuner. Så pass att en del familjer känner sig tvungna att flytta för att få den hjälp som de menar sig ha rätt till.

Skolledarens uppmaning: ”Rektorer, satsa på tvålärarsystem”

En uppmaning från skolledaren Eva Myrehed Karlsson: ”Rektorer, använd statliga medel för att införa tvålärarsystem i ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete”.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.