Karin Berg: ”Länge leve ­leken!”

Karin_Berg_anfang

 

ll kunskap börjar med lek. I konsten finns alltid lekinslag, liksom i forskningen, men det bör finnas ett lekmoment i all verksamhet.”

Det är studiedag och Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria, håller inspirationsföreläsning för lärarna på min skola. Han talar om att all kunskapsinhämtning innehåller både lust och motstånd och om hur motståndet blir lättare att övervinna om det finns lust, fantasi och lek. Det är lärarens plikt att både väcka lust och bjuda på motstånd. Lärande fungerar inte med bara det ena eller andra. Effektivt lärande utgår från lusten, menar han, och avslutar: ”Jag hoppas att jag aldrig slutar leka och vara nyfiken.”

I Sverige har de politiska diskussionerna om skolan gått åt helt motsatt håll. Det talas om kunskap, betyg och olika mätmetoder, sällan om lärande eller lust att lära. Vid olika fikabord runt om i Sverige pratas det med förakt om ”flumskolan” och dess lärorika, lustfyllda lekar. Och fastän OECD:s Pisa-undersökning visar att allt fler elever finner skolan meningslös och lustbefriad, så trummas det på om att skolan behöver mer motstånd och mindre lek, trots att det är just balansen som är så viktig.

Karin Berg Jag tänker på mina barns förskola där vi har haft förmånen att ha våra tre barn i snart elva år. Där bjuder förskollärarna med jämna mellanrum till föräldramöten på temat lek. Första gången jag skulle gå på ett sådant möte var jag skeptisk. Mötet skulle handla om vikten av att barn fick lära sig att leka, utveckla leken och leka klart. ”Barn har lekt i alla tider, inte behöver de lära sig att leka”, tänkte jag.

Jag kunde inte ha haft mer fel.

De skickliga lärarna på barnens förskola visade snart att gymnasieläraren hade en hel del att lära av förskolläraren. Det finns en enorm kraft i leken, och lyckas man fånga den kraften kan ett barn lära sig vad som helst.

Som lärare på förskolan står du mitt i barnens lekar. Då gäller det att våga vila i det och fånga upp vart leken är på väg, föra den vidare och låta verksamheten utgå därifrån. Då lär barnen sig inte bara, de lär sig också hur de lär.

Därför blir jag glad när jag hör Sven-Eric Liedmans föreläsning. Han behövs som motvikt till alla de röster som nu höjs om att barnen i förskolan mer och mer ska närma sig skolan och ha regelrätta lektioner med katederundervisning.

Vi borde tänka tvärtom.

Det är dags att vi börjar ta vara på förskollärarnas unika kompetens. För all kunskap börjar med lek.


Karin Berg är gymnasieläraren som tröttnade på skolpolitiken och ständiga nedskärningar. Hon gjorde en film som visade hur detta skulle påverka hennes elever. Filmen ledde till en tv-debatt med skolministern och ett seminarium i riksdagen.

Vid sidan av arbetet på Schillerska gymnasiet driver hon tankesmedjan Skolsmedjan, som främst arbetar för en likvärdig skola och en lärande skolorganisation. Karin bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.

Krönikan är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1/2015. Läs mer om magasinet här!

Sidan publicerades 2015-03-27 13:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-22 22:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Naturen förstärker lekens kraft och lärande

Det naturen kan ge i form av erfarenheter och lärande går inte att ersätta med konstgjorda lekplatser – barnen behöver få vara i naturmiljö. Det menar Kari-Anne Jørgensen, som studerat vad förskolebarn upplever när de är ute i naturen.

Effekter av tidiga insatser för förskolebarn med autism

Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.

Förskolebarn ska lära sig säga ”stopp min kropp”

Regeringen vill att det ska bli obligatoriskt för förskolor att lära barn om rätten till kroppslig integritet. Genom att lära barnen att sätta gränser och säga ifrån när någon rör vid dem på ett olämpligt sätt hoppas regeringen på att öka jämställdheten och förebygga sexuella övergrepp. Redan idag finns det förskolor som jobbar med just de här frågorna. En av dem är Berga förskola i Eskilstuna, som vår reporter Alexandra Letterfors besökte. Hör hennes reportage. Hör även ett samtal med Elaine Eksvärd, retoriker, föreläsare och författare.

En skola för alla

En gång för inte så länge sedan var svensk skola också världsbäst på att verka kompensatoriskt. Så är det inte längre, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Kakabaveh: Hedersförtryck ett resultat av okunskap och ovilja

Hederskulturen i Sverige är ett resultat av isolation och självsegregering. Det är dags för politiker att lämna idén om Sverige som jämställdhetsidyll. Religiösa skolor som segregerar barnen från majoritetens barn är grunden till ett könsapartheid i Sverige. Det måste stoppas, skriver Amineh Kakabaveh (V).

”Ingen skillnad för lärare som gör rätt med de nationella proven”

Det är olyckligt att det fortfarande råder missförstånd om vad regeringen vill med de nationella proven. För lärare som redan i dag gör en allsidig bedömning av allt eleven kan, inklusive provresultatet, innebär lagförslaget ingen förändring, skriver gymnasieminister Anna Ekström i en replik på kritiken från Lärarförbundet.

1 000 elever får smartphone av staten för att hänga med i skolan

Skolor världen över blir allt mer beroende av smarta telefoner och datorer. Men alla har inte råd med den nya tekniken. Därför får 1000 nederländska skolelever var sin telefon för att kunna delta i skolarbetet som alla andra.

”Åtta av tio elever med adhd och autism oroliga inför skolstarten”

81 procent av eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och 94 procent av deras föräldrar känner oro inför skolstarten. Nu måste skolledare och huvudmän agera så att lärarna får kunskap om hur man anpassar lärmiljön. Det skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention, som idag presenterar en enkät om den alarmerande oron.

Elev kan få 20.000 kronor för kränkande behandling

Barn- och elevombudet beslutar att en elev i Salems kommun bör få skadestånd på 20.000 kronor av kommunen för kränkande behandling. Det är två anställda på skolan som ska ha kränkt eleven.

Mer skolpersonal med hjälp av statligt bidrag

Skolverket betalar ut nästan 2,3 miljarder kronor för att lärare och annan personal ska kunna anställas på lågstadiet och i förskoleklasser. Också fritidshem får pengar till personalförstärkningar – omkring en halv miljard kronor. Se hela listan över vilka kommuner och fristående skolor som får bidragen.

En lösning för varje elev

Kan man ge en elev lätt bränd korv, pommes frites och brunsås till lunch varje dag? ”Ja, om det gör att eleven kommer till skolan, lär sig saker och mår bra”, säger Navid Ghannad som driver Pusselbitens skola för barn med autism. Här skräddarsys verksamheten efter varje elevs behov.

”Tre av fyra studenter dricker för mycket alkohol”

”Att tre av fyra studenter har en alkoholkonsumtion som innebär risk för fysiska, psykiska eller sociala skador måste ses som ett hälsoproblem som behöver prioriteras högre än idag”, skriver företrädare för IQ och STAD.

Inspiratör med förkärlek för kemi

En vetenskapskvinna i kemins tjänst. Så beskriver Louise Fornander sig själv. Att öka ungas nyfikenhet för kemi är en av hennes hjärtefrågor. ”Det behövs fler förebilder än de av kemister i vita rockar, så att ungdomarna ser alla de möjligheter som finns till ett spännande arbetsliv”, säger hon.

Lär ut svenska normer för bättre integration

Vad är typiskt svenskt? Vilka oskrivna regler och sociala koder behöver man förstå för att bli en del av det svenska samhället? Det får nyanlända gymnasieelever i Eksjö just nu lära sig genom föreläsningar av syskonparet Charbel och Srour Gabro som själva kom till Sverige från Syrien som barn.

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Regeringen ger Statens skolverk och Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans genomföra ett treårigt utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. (pdf)

”Barn med autism ingår i skoluppdraget”

I och med den nya skollagen omvandlades skolors skyldigheter till barns rättigheter. Det har i praktiken kommit att betyda att varje förälder till ett barn med autism behöver utbilda sig i lagstiftningen för att kunna kräva barnets rätt, skriver företrädare för föräldranätverket Barn i Behov.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Läs mer
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola.  Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism.

Skolinspektionen: Sexuella trakasserier i skolan

Tusentals elever har berättat om sina upplevelser under #tystiklassen och #räckupphanden. Här kan du läsa om vad som gäller i skolan och vad Skolinspektionen gör.

”Som lärare ska man trolla med knäna”

En undersökning om skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Enligt skollagen har elever i årskurs 7–9 som utretts för särskilt stöd, och bedömts vara i behov av det, rätt att få sådant stöd.