Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Karin Berg

Karin Berg. Foto: Anna von Brömssen.


”DEN BÄSTA SKOLAN är
den skola som ligger närmast.” Så resonerar man i vårt skolframgångsrika grannland Finland när man ber dem att definiera vilken skola som är bäst. Svårare än så borde det heller inte vara. Elever och föräldrar borde känna sig trygga med att den skola som ligger i närområdet är lika bra som alla andra skolor. En gång i tiden var det även så i Sverige, men vi valde att byta denna självklarhet mot vår rätt att själva välja skola.

Redan år 1992 varnade den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade. De skrev i klartext att om Sverige väljer att låta skolan bli en marknad kommer konsekvenserna att bli en ökad skolsegregation och minskad likvärdighet. Priset för att kompensera för det fria valets konsekvenser skulle bli så högt att OECD höjde mer än ett varnande finger.

MÄRKLIGT NOG diariefördes aldrig denna OECD-rapport. Den föll i glömska tills LO:s utredare Mattias Samuelsson i våras letade reda på den och bloggade om den. Jag läser rapporten med häpnad. År 2019 är den minskade likvärdigheten och den ökade skolsegregationen ett faktum och jag kan bittert konstatera att OECD anno 1992 hade rätt. Ändå har det varit tyst i den allmänna debatten. Detta tycks vara skandalen ingen vill prata om.

En framgångsrik skolorganisation är en likvärdig organisation som motverkar segregation. En skolorganisation som lyckas kompensera för människors olika förutsättningar ger ett rikare samhälle på alla plan och det skapar ett samhälle där människorna lever längre, är friskare och lyckligare. Men för att skapa en likvärdig skola måste våra skolor ha en heterogen sammansättning där elever från både resursstarka och resurssvaga hem möts. Det är inte en politisk ideologi, utan något som konstaterats i många vetenskapliga studier.

Ideologisk är däremot idén om en marknadsanpassad skola där det fria valet står i centrum. Även om få i dag i Sverige vill frånsäga sig rätten att välja skola innebär det fria valet problem, då vi inte väljer det som är bäst för oss som land eller utifrån undervisningskvalitet – vi väljer skolor utifrån vilka vi vill att våra barn ska leka med. Vi tycks bevisa den gamla tesen att lika barn leka bäst och den heterogena skolan blir ett minne blott. Likvärdigheten sjunker tillsammans med kunskapsnivån i samhället. Ideologin går stick i stäv med vetenskapen men det vill vi inte prata om. Då är det bättre att ropa högt om införande av ordningsbetyg eller andra tämligen ofarliga skolpolitiska frågor.

JAG VET ATT skolan är politiskt styrd. Så är det i alla länder och så måste det vara i en demokrati. Men det övergår mitt förstånd att vi är och har varit beredda att offra vårt lands samhällsutveckling och konkurrenskraft, våra invånares välstånd och lycka, för att vi ska kunna välja våra barns lekkamrater. För även om lika barn kanske leker bäst så lär sig olika barn mer tillsammans.

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2019.

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset!

Tema: Elevhälsa

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer av Skolporten i vår webbshop eller läs digitalt i appen som prenumerant! Sök på ‘Skolporten’ i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-09-18 14:05 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:55 av Emma Svensson


Relaterat

Så påverkar skolmarknaden det kompensatoriska uppdraget

Så länge skolans verksamhet präglas av näringsfrihet och profitjakt före demokratisk transparens och likvärdighet, kommer det i slutändan drabba eleverna, skriver Majsa Allelin, Göteborgs universitet.

”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor. Då fordras ny kunskap för att åstadkomma praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande, skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

Skolministeriet : Antiken och historieämnets dilemma

När Skolverket föreslog att antiken skulle plockas bort från historieämnet i grundskolan utlöstes en kritikstorm. Vansinnigt, bisarrt och befängt, löd reaktionerna. Myndigheten tvingades backa och antiken blir kvar. Men problemet med en begränsad lektionstid för ämnet historia kvarstår, och de flesta är överens om att allt inte hinns med. Så vad ska man göra? Går det att prioritera i ämnets innehåll på ett sätt som gör alla nöjda? (webb-radio)

”Matematiken avgörande för Sveriges framtid”

Inget skolämne väcker så många känslor som matten. Att det är svårt, lätt, tråkigt, att det krävs medfödd fallenhet… Kunskaper i matte är avgörande för att vi ska ta kunna ta oss an de samhällsutmaningar vi står inför – och därför måste vi arbeta gemensamt för hålla kvar den positiva trend som Pisa-resultaten visar, skriver Mattecentrum och Teknikföretagen.

”Marknaden skapar parallella skolor för fattiga och rika”

Ett parallellskolesystem vi trodde vi avskaffat håller på att växa fram i ny form. Med en sämre skola för fattiga barn och en bättre för de bildade klasserna. I stort sett allt i den marknadsdrivna skolpolitiken ökar på skolsegregationen, skriver Per Sundgren, Jämlikhetsfonden och Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola.

Ny överenskommelse mellan lärarfacken och arbetsgivarna

Ändrade turordningsregler och fler som får möjlighet till kompetensutveckling. Det är de två huvuddragen i lärarfackens nya överenskommelse med arbetsgivarna. ”Syftet är att ingen ska sägas upp”, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

Så segregerade är gymnasierna i Stockholm – skola för skola

Många av gymnasierna i Stockholms län är kraftigt segregerade, med en elevsammansättning som inte liknar hur det ser ut i respektive kommun. Mest segregerade är friskolor och innerstadens elitgymnasier. Där kan invandrareleverna ofta vara kraftigt underrepresenterade. I DN:s granskning Gymnasiekollen framgår hur det ser ut, skola för skola.

”Lyssna på rektorerna!”

Långsiktighet och stabilitet i skolors ledarskap är centralt för goda resultat och bra arbetsmiljö. I en aktuell forskningsrapport konstateras att snabba byten på rektorsposter ger försämrade elevresultat och ökad omsättning i lärarkollegiet. Sveriges Skolledarförbund uppmanar Skövde kommun att säkerställa att de ger sina rektorer bästa möjliga förutsättningar att bygga starka organisationer med kapacitet att hjälpa alla elever att nå skolans mål, skriver Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund, m.fl.

Rektor om positiva skolresultaten: ”Frukten av flera års arbete”

Nya siffror visar en uppåtgående trend på våra svenska skolor. Allt fler elever presterar bättre och vi ligger återigen över snittet för övriga OECD-länder. Matematik är det ämnet som tveklöst haft den största förbättringen, vilket rektorerna i Västsverige inte tycker är en slump när SVT Nyheter Väst gör en rundringning.

Fem rektorer analyserar det glädjande Pisa-beskedet

Nya siffror visar en uppåtgående trend på våra svenska skolor. Allt fler elever presterar bättre och vi ligger återigen över snittet för övriga OECD-länder. Matematik är det ämnet som tveklöst haft den största förbättringen, vilket rektorerna i Västsverige inte tycker är en slump när SVT Nyheter Väst gör en rundringning.

”Pisajubla lagom mycket”

Skolverket sammanfattar det som att Sverige är på rätt väg när det gäller kunskapsresultaten men att mycket återstår att göra när det gäller likvärdigheten, alltså hur väl skolan lyckas med att ge alla elever, oavsett bakgrund och oavsett vilken skola de går på, samma möjligheter att utvecklas, skriver Mats Skogkär på ledarplats.

Så märks kunskapsklyftorna av i Göteborg

Den nya Pisa-undersökningen visar att svenska 15-åringar överlag har förbättrat sina resultat. Men samtidigt växer skillnaderna mellan elever födda i Sverige jämfört med de som är födda utanför Sverige – något man märker av både i Askim och Bergsjön. ”Jag är absolut inte förvånad över resultatet”, säger Monzer El-Sabini som är rektor på Bergsjöskolan med elever från ett 50-tal länder.

”Skolan ger inte alla barn samma chans”

Vi ska vara glada över de stigande resultaten i undersökningen från PISA, men vi kan inte vara nöjda med hur skolan fungerar. Vill man ha ett jämlikt samhälle måste det börja med en jämlik skola, och då fungerar varken dagens skolval eller dagens vinstjakt. Det kan vara det Annie Lööf anar, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Kommentar till Pisa-resultaten: Närmare statligt stöd behövs för att komma åt bristen på likvärdighet

”Det är glädjande att kunskapsresultaten fortsätter att visa på positiv utveckling i PISA-undersökningen. Det är en seger för de många kämpande lärarna och eleverna. Samtidigt ser vi att likvärdigheten mellan skolor brister. Vi utvecklar vårt arbete för att kunna ge närmare stöd”, säger Fredrik Malmberg, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

”Ojämlikhet i Pisa 2018 kräver politiskt mod för att hantera”

Pisaundersökningen visar oerhört glädjande resultat. Men den är samtidigt en väckarklocka för den bristande jämlikheten: Sverige har den mest ojämlika skolan i Norden. Inte bara för kompetensförsörjningen, utan också för att de barn som i dag misslyckas i skolan riskerar att fastna i sociala problem och kriminalitet, skriver Anna Ekström (S).

Radikala grepp behövs för att förbättra skolans likvärdighet

Pisa-undersökningen visar att de svenska skolan är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden. Denna dystra trend visar att det inte bara är skolan, utan hela samhället som håller på att slitas isär. Nu behövs kraftfulla åtgärder för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar att skapa sig en framtid, skriver ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Konferenser
Poddagogen
Premiär för Poddagogen!

Premiär för Poddagogen!

Ny podd om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio & Sofia Lundmark.

Läs mer
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Löneskillnaden: 49 000 kronor

Stavros Louca är Sveriges högst avlönade förstelärare.Det skiljer 49 000 kronor på en heltidslön mellan honom och försteläraren Anna Söderberg. ”Jag får det jag förtjänar”, säger Stavros Louca. ”Bedrövligt”, säger Anna Söderberg om löneskillnaderna.

Pisa for dummies

Vill du förstå hur den svenska skolan faktiskt mår utifrån Pisa-resultaten? Då ska du börja med att läsa den här guiden som berättar var fallgroparna ligger och vilka siffror som faktiskt betyder något.

Lärarlönelyftet – En lägesbeskrivning

Lärarlönelyftet är ett riktat statsbidrag till skolhuvudmän för höjda löner till särskilt kvalificerade lärare och förskollärare. På uppdrag av regeringen följer Statskontoret upp reformen. Det här är en lägesbeskrivning inom uppdraget som ska slutredovisas i juni 2021. (pdf)

Läsårstider

Fyll i läsårstiderna för din kommun för 2020/2021.

Till formuläret
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Fritidshemmet. Fritidshemmets uppdrag är att skapa en meningsfull fritid för eleverna där deras intressen och kompetenser tas till vara, menar forskarna i nya numret av Skolportens magasin. INTERVJU: Det är dags för en jämlik skola – möt Dennis Beach, professor vid Högskolan i Borås.

Läs mer!
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Skolportens expertpanel

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Läs fler experttexter
Fortbildning
Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk

Välkommen till två dagar med den senaste forskningen och praktiska exempel för lärare i svenska som andraspråk. 2-3 april 2020 i Malmö.

Läs mer om konferensen
Utmärkelser

Nationell filmtävling för unga avgjord

Elever från Helsingborg segrare med en film som fångar budskapet, skapar inlevelse och berör.

Han är Årets lärare i fritidshem

Mattias Henriksson på Hillerstorpsskolans fritidshem i Gnosjö tar med barnen till lokala föreningar och arbetsplatser. Nu får han utmärkelsen Årets lärare i fritidshem.

Anders från Helsingborg är Sveriges bästa mattelärare

Anders Månsson från Helsingborg nominerades av sina elever till Sveriges bästa matematiklärare på Lärargalan. Han kammade hem priset och delar nu med sig receptet på en lyckad mattelektion.

Pedagogiskt pris 2019 delades ut

Under måndagen den 2 december delade Örebro kommun ut Pedagogiskt pris 2019. Förskolans pris gick till Angelica Eriksson, Sofia Axelsson och Liselott Karlsson på Kårstaängens förskola. Grundskolans pris gick till Emma Frisk Carlström, Brunnsskolan och gymnasiets pris till Tobias Norgren-Bergström, Virginska gymnasiet.

Fredrik från Ronneby prisas som årets nytänkande lärare

Under söndagskvällen sände SVT Lärargalan där lärare från hela landet prisades för deras arbete. En av som prisades var Fredrik Johansson från Ronneby.

Läs fler
Namn och Nytt

Therese Ullström tf utbildningschef

Therese Ullström har blivit utsedd till tillförordnad utbildningschef i Markaryds kommun.

Högste chefen lämnar regionen

Regiondirektör Hans Wiklund,som är högste tjänsteman inom Region Västernorrland lämnar nu sin post. Han blir nu universitetsdirektör vid Umeå universitet.

Klart med ny skolchef

Per-Olof Wigsén tillträder tjänsten som skolchef i Sjöbo kommun i januari 2020. I uppdraget ingår bland annat ett övergripande ansvar för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem samt att anordna utbildning för elever i grundskola och grundsärskola.

Biträdande förvaltningschef lämnar sitt uppdrag

Erik Eriksson slutar som biträdande förvaltningschef på Skara kommuns barn- och utbildningsförvaltning för att bli gymnasiechef i Mariestads kommun.

Tomas Rylander får pedagogiska ledarskapspriset

Ett unikum som rektor och en mycket engagerad ledare som alltid tar sig tid för elever och personal. Så lyder delar av nomineringarna som ledde till att Tomas Rylander fick 2019 års pedagogiska ledarskapspris.