Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Karin Berg

Karin Berg. Foto: Anna von Brömssen.


”DEN BÄSTA SKOLAN är
den skola som ligger närmast.” Så resonerar man i vårt skolframgångsrika grannland Finland när man ber dem att definiera vilken skola som är bäst. Svårare än så borde det heller inte vara. Elever och föräldrar borde känna sig trygga med att den skola som ligger i närområdet är lika bra som alla andra skolor. En gång i tiden var det även så i Sverige, men vi valde att byta denna självklarhet mot vår rätt att själva välja skola.

Redan år 1992 varnade den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade. De skrev i klartext att om Sverige väljer att låta skolan bli en marknad kommer konsekvenserna att bli en ökad skolsegregation och minskad likvärdighet. Priset för att kompensera för det fria valets konsekvenser skulle bli så högt att OECD höjde mer än ett varnande finger.

MÄRKLIGT NOG diariefördes aldrig denna OECD-rapport. Den föll i glömska tills LO:s utredare Mattias Samuelsson i våras letade reda på den och bloggade om den. Jag läser rapporten med häpnad. År 2019 är den minskade likvärdigheten och den ökade skolsegregationen ett faktum och jag kan bittert konstatera att OECD anno 1992 hade rätt. Ändå har det varit tyst i den allmänna debatten. Detta tycks vara skandalen ingen vill prata om.

En framgångsrik skolorganisation är en likvärdig organisation som motverkar segregation. En skolorganisation som lyckas kompensera för människors olika förutsättningar ger ett rikare samhälle på alla plan och det skapar ett samhälle där människorna lever längre, är friskare och lyckligare. Men för att skapa en likvärdig skola måste våra skolor ha en heterogen sammansättning där elever från både resursstarka och resurssvaga hem möts. Det är inte en politisk ideologi, utan något som konstaterats i många vetenskapliga studier.

Ideologisk är däremot idén om en marknadsanpassad skola där det fria valet står i centrum. Även om få i dag i Sverige vill frånsäga sig rätten att välja skola innebär det fria valet problem, då vi inte väljer det som är bäst för oss som land eller utifrån undervisningskvalitet – vi väljer skolor utifrån vilka vi vill att våra barn ska leka med. Vi tycks bevisa den gamla tesen att lika barn leka bäst och den heterogena skolan blir ett minne blott. Likvärdigheten sjunker tillsammans med kunskapsnivån i samhället. Ideologin går stick i stäv med vetenskapen men det vill vi inte prata om. Då är det bättre att ropa högt om införande av ordningsbetyg eller andra tämligen ofarliga skolpolitiska frågor.

JAG VET ATT skolan är politiskt styrd. Så är det i alla länder och så måste det vara i en demokrati. Men det övergår mitt förstånd att vi är och har varit beredda att offra vårt lands samhällsutveckling och konkurrenskraft, våra invånares välstånd och lycka, för att vi ska kunna välja våra barns lekkamrater. För även om lika barn kanske leker bäst så lär sig olika barn mer tillsammans.

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2019.

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset!

Tema: Elevhälsa

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer av Skolporten i vår webbshop eller läs digitalt i appen som prenumerant! Sök på ‘Skolporten’ i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-09-18 14:05 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:55 av Emma Svensson


Relaterat

Så påverkar skolmarknaden det kompensatoriska uppdraget

Så länge skolans verksamhet präglas av näringsfrihet och profitjakt före demokratisk transparens och likvärdighet, kommer det i slutändan drabba eleverna, skriver Majsa Allelin, Göteborgs universitet.

”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor. Då fordras ny kunskap för att åstadkomma praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande, skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

”Vi har undervisat om hållbarhet i svensk skola i 20 år”

Den sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarheten arbetas fram hemma, i våran vardag: den baserar sig på enkla, små val som görs konstant och kontinuerligt. De är dessa val och ageranden som vi kan påverka genom att utbilda den växande generationen genom mer undervisningstimmar i ämnet hem- och konsumentkunskap, och även för den äldre åldersgruppen av elever, skriver läraren Elina Larsson i en replik.

Svenskt Näringsliv: Skärp kraven på Skolinspektionen

Kraven på den som vill driva en skolverksamhet ska vara tuffa. Därför behöver vi en vass och tydlig Skolinspektion. Mycket pekar på att Skolinspektionen har utvecklats i positiv riktning de senaste åren, men verksamheten kan fortfarande förbättras. Det skriver Svenskt Näringslivs experter Johan Olsson och Karin Rebas som lyfter fem reformområden.

Här utbildas lärare i att döda skolskyttar

Bör man beväpna lärare för att komma åt problemet med det ökade antalet skolskjutningar som skett i USA de senaste åren? Frågan är kontroversiell och har skapat stor debatt bland politiker, polis, lärare, föräldrar och elever. På vissa håll i landet har det redan blivit verklighet.

Norrköping i topp – erbjuder flest kurser i landet

Det råder stora variationer när det gäller kulturskolans utbud av kurser i landet. Det visar statistik från databasen Kolada som Nyhetsbyrån Siren genomarbetat. Kulturskolan i Norrköping och Lund är de som erbjudar flest ämnen – 12 stycken.

”Förändring är knöligt för de flesta”

Flexibilitet och trygghet är de ­viktigaste delarna i en bra övergång, tycker Jessica Ekberg. Speciellt för elever med behov av särskilt stöd.

Professor i pedagogik: tre terminer är en osäker strategi för att höja betygen

Tre terminer i grundskolan är en osäker strategi för att höja de svagaste elevernas resultat. Den slutsatsen drar professorn i pedagogik Christian Lundahl. Amerikansk forskning visar visserligen att elever kan glömma en månads undervisning under sommarlovet. Men effekten av att förlägga mer av lovtiden till den kalla och mörka årstiden är okänd.

Politikern om skolan där elever blir sjuka: ”Olyckliga omständigheter”

Ett 40-tal elever på Åkeredsskolan har uppgett att de lider av bland annat astma och extrem trötthet. ”Det är olyckliga omständigheter för det finns egentligen beslut om att bygga en ny skola där, ”säger Christer Holmgren (M), ordförande i Lokalnämnden.

”Acceptera inte att svensk forskning blir allt sämre”

Sverige blir allt mindre attraktivt som forskningsnation. Problemet är att försämringen sker i små steg och i smyg – utan att några motkrafter sätts in. Det måste vi sätta stopp för genom att ge ökat utrymme för spetskompetens och genom att öka näringslivssamarbetet, skriver fyra ledande forskare som medverkat i en ny rapport.

Här schemalägger skolan extra motion för eleverna

Tusentals elever från Leksand, Rättvik och Gagnef samlades för att lyssna på hjärnforskaren Anders Hansen och hans föreläsning om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan. Aktiviteten är något som profilskolan Excel Education i Leksand tagit fasta på.

Ändrad tidplan för digitala nationella prov

Tidplanen för införande av digitala nationella prov är justerad. Det innebär att provtjänsten kommer tas i bruk 2022 för ett antal betygsstödjande digitala bedömningsstöd och de första digitala nationella proven kommer att genomföras 2023. Justeringen görs för att ge både Skolverket och skolorna den förberedelsetid som behövs.

Moderaterna: Inför ny brottsrubricering för våld mot skolpersonal

En ny brottsrubricering bör införas för att motverka våld mot skolpersonal, det menar Moderaternas skolpolitiska talesperson Kristina Axén Olin. ”Vi ser en djupt oroväckande utveckling på skolområdet där lärare och lärarassistenter beskriver en vardag som är oacceptabel”, säger hon.

Förslaget: ta från lärarassistenterna för att stötta kommunerna

Kommunerna krisar – och det innebär att många skolor drar ner på verksamheten. Regeringen har lovat 3,5 miljarder kronor till kommunerna i vårändringsbudgeten. Men M, KD och V, som stöttas i frågan av SD, tycker att det går för långsamt – och vill se ett beslut redan i slutet av februari. Nu går de ut med ett förslag om att en halv miljard kronor ska tas från skolan – pengar som regeringen avsatt för Lärarassistenter.

Lösningen för en fungerande elevhälsa: ”Spindeldokument”

Skolans uppdrag är att ge alla elever det stöd de behöver – men att lyckas sätta in rätt stöd i rätt tid är ofta lättare sagt än gjort.  På Alléskolan i Lomma fångar man upp elever i tidig ålder genom en satsning på elevhälsomöten och något som kallas ”spindeldokument”. ”Funkar elevhälsan på en skola så funkar väldigt mycket”, berättar rektor Mats Bauer.

”Det går bra för de kristna skolorna men hur går det för de övriga i Sverige?”

Det går bra för de kristna skolorna. I Sverige har de funnits i 935 år. Men hur går det för övriga? Detta borde vara regeringens och en utbildningsministers primära fråga. Det skriver Thomas Wallin, rektor och förskolechef.

Konferenser
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio & Sofia Lundmark.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Pojkar i skolan. Genom att bryta antiplugg-kulturer och maskulinitetsnormer kan pojkars skolresultat bli bättre.

Läs mer!
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder till kommunerna. Se hela listan – kommun för kommun.

Du och din lön – Med aktuell lönestatistik för skolledare 2020

Du och din lön 2020 baseras på den löneenkät som 77 procent av Sveriges Skolledarförbunds yrkesverksamma medlemmar med e-post svarade på i höstas. (pdf)

Årets lönestatistik klar – Lönerna för Sveriges rektorer ökade 4,3 procent

Lönerna för Sveriges rektorer ökade med 4,3 procent 2019. En skolledare i Sverige tjänar i snitt 54 900 kronor i månaden. Bäst lön har rektorerna i Stockholm, 60 600 i månaden, lägst löner finns i Dalarna där medellönen är 50 100.

Skolportens expertpanel

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Läs fler experttexter
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Här är vinnarna av Hédi Frieds lärarstipendium 2020

Fredagen den 24 januari delades Hedi Friéd lärarstipendium ut till Hanna Ankarberg Lagergren och Margareta Ekdahl.

Läraren Olle Linton prisas för sitt arbete mot nazism

Gymnasieläraren Olle Linton tilldelas Stockholmare mot nazisms årliga civilkuragepris. Han menar att skolan har en viktig roll när det kommer till att motverka nazism

Kungl. Vitterhetsakademien belönar skickliga språklärare

Kungliga Vitterhetsakademiens årliga lärarpris för berömvärd lärargärning som 2020 är inriktat mot moderna språk.

Maria prisas för sitt arbete med syv

Studie- och yrkesvägledaren Maria Järgenstedt tilldelas Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris för sitt engagemang för likvärdig studie- och yrkesvägledning. ”En bra vägledning kan göra skillnad för väldigt många elever”, säger hon.

”Läraryrket är en konst”

Utnämningen ”Världens bästa lärare” firar ett hantverk, inte en person. Det tycker vinnaren och bildläraren Andria Zafirakou som vill att kreativiteten ska få större tyngd i skolan.

Läs fler
Namn och Nytt

Isabel Smedberg Palmqvist föreslås bli nytt skolborgarråd

I början av året meddelade Lotta Edholm att hon lämnar sitt uppdrag som skolborgarråd i Stockholms stad. Nu meddelar Liberalernas lokala valberedning att de vill se Isabel Smedberg Palmqvist som efterträdare.

Johan Dietrichson blir ny skolchef

Rekryteringen av ny skolchef i Surahammars kommun är klar. Den 8:e januari 2020 tillträdde Johan Dietrichson som chef för barn- och bildningsförvaltningen.

Magnus Wallerå ny chef för utbildning, forskning & innovation

Magnus Wallerå är ny chef för Svenskt Näringslivs avdelning för utbildning, forskning och innovation. Han börjar sin tjänst 15 mars.

Ny rektor på Utsäljeskolan i Huddinge

Utsäljeskolans nuvarande rektor Kicki Holmgren-Larsson avslutar sin tjänst på skolan den 31 januari 2020. Hennes efterträdare – Marianne Widercrantz – tillträder sin tjänst den 1 april.

Ny rektor på Hagaskolan i Dals-Eds kommun

Rektorsrekryteringen på Hagaskolan åk 4-9 är nu klar. Maria Engström, 41 år, från Melleruds kommun tillträder tjänsten den 1 augusti. Maria bor tillsammans med sin familj i Mellerud och har de tre senaste åren arbetat som rektor i Åmåls kommun.