Karin Berg: Stoppa lavinen av intolerans

Karin Berg

Karin Berg. Foto: Anna von Brömssen.

PÅ DEN ANRIKA Lorensbergsteaterns scen står 21-åriga Kristina ”Keyyo” Petrushina ensam. I sin föreställning Ryssen kommer gestaltar hon en rörande självbiografisk berättelse om en åttaårig flickas resa från Omsk i Sibirien till den lilla byn Smedjebacken i Dalarna.

Hon berättar om hur den lilla flickan var den enda som inte fick komma på kalas eftersom ryssar är ”sådana som stjäl”, om att vara den enda som inte får komma in i kojan och om hur hon förtvivlat försökte göra allt för att passa in och vara som alla andra. Vi i publiken både gråter och skrattar med henne.

Att hon är min tidigare elev är egentligen ointressant. Historien bär sitt budskap utan mina känslomässiga band till huvudpersonen. Jag kan identifiera mig med den unga Kristinas historia. Nej, jag har varken behövt byta land eller språk, men min flytt i barndomen från landet till stan har vissa likheter med Kristinas. De sociala koder som gällde på min skola på landet fungerade inte alls på min nya innerstadsskola och hur jag än försökte passa in framstod jag ändå som den präktiga flickan från landet. Att inte passa in gör ont i varje barn.

Enligt organisationen Friends mobbas ett till två barn i varje klass, varje år. Det är alldeles för många. Samtidigt som vi i dag är mycket bättre på att motverka mobbning breder den ut sig på nya digitala arenor, vilket ställer helt nya krav på oss i skolan. I digitaliseringens spår tornar även helt nya samhällsproblem upp sig.

I den tankeväckande boken Den stora bubblan (Mondial 2018) skriver Per Grankvist om hur amerikaner förändrat sin tolerans mot dem som inte tycker precis som de. År 1960 sa sig enbart fem procent vara missnöjda om deras barn skulle gifta sig med en person som inte tillhörde deras eget politiska parti. 2010 hade den siffran växt till 50 procent bland republikaner och 30 procent av demokrater. Per Grankvist för fram en teori om att våra sociala medier ständigt bekräftar vår egen världsbild, vilket gör oss mindre toleranta mot dem som tänker olikt oss själva.

Visst är det kanske lättare att till exempel leva som homosexuell i dag jämfört med hur det var på 1960-talet, men vi kan samtidigt se att hatet mellan grupper som försvarar homosexuella och de som fördömer homosexualitet har växt sig starkare. Vi är långt mycket snabbare att dumförklara, hata och kränka varandra nu jämfört med då, på den nya arenan – internet.

Min rädsla som lärare är att om vi inte ser upp och motarbetar denna form av polarisering i hela samhället, kommer långt fler barn att stötas ut bara för att de är annorlunda. Ett intolerant samhälle är ett samhälle där mobbarna ges fritt spelrum. Vi behöver, om inte annat för våra barns skull, stoppa den lavin av förakt, polarisering och intolerans som rasar i samhället. Därför är Kristinas berättelse så viktig, för när vi sitter där i teatersalongen blir det så självklart – vi människor är mer lika än vi är olika. Och visst måste alla barn få komma in i kojan.

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2018.

Skolporten 4/2018.

Tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-11-26 15:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

DEBATT Karin Berg: “Jag kommer aldrig att kunna arbeta i Sverigedemokraternas skola”

Om Sverigedemokraterna får inflytande över skolan efter valet den 9 september, vilket samhälle kommer vi då få? Om skolan inte längre ideologiskt ska vara den plats där våra olika uttryck, särarter och unika erfarenheter möts och utvecklas, utan istället ska bli en svenskhets-fabrik där definitionen av vad som är svenskt är diffust – då kan jag inte längre vara med, skriver gymnasieläraren och skolutvecklaren Karin Berg, i en debattartikel.

Ett prov, tre års slit

Den kunskap jag har om vad mina elever kan och inte kan, kan aldrig ett enskilt prov konkurrera ut.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Mycket är bra i svensk skola. Låt det höras i politiken”

Det brukar talas om stök i klassrummen, oengagerade elever och lärare som får ägna en stor del av lektionerna åt att försöka skapa studiero. Men Talis ger inget stöd för att Sverige på det området skulle avvika väsentligt från andra länder, skriver Sydsvenskan på ledarplats.

”Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Viktigt med insatser för en fortsatt god hälsa bland nyanlända barn och unga

Nästan alla nyanlända barn och unga som deltagit i en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten och Röda Korsets Högskola uppger att de mår bra och majoriteten att de är tillfreds med livet. Men aktiva insatser krävs för en fortsatt god hälsa i gruppen.

”Visa er vilja att skapa en likvärdig förskola”

Vi kämpar i en verksamhet som i snabb takt dräneras på utbildad personal och legitimerade förskollärare. Det är dags att medge att HÖK18 är ett riktigt uselt, intetsägande avtal och ett slag i luften, skriver företrädare för Förskoleupproret.

”Ibland är livet hårt – lär eleverna att hantera det”

Den psykiska ohälsan bland unga måste tas på allvar. I stället för att snäva in skolans uppdrag till att fokusera allt hårdare på teoretisk kunskapsinhämtning borde den fokusera på kompetenser som gör oss sant mänskliga, skriver Patrik Finn, f d lärare och skolledare, numera utvecklingsledare.

Lärarnas Riksförbund: Upp till arbetsgivaren att hantera hot

Efter en enkät som P4 Västmanland skickat ut så kan flera lärare vittna om att våld och hot från elever är en del av deras vardag.

Vad har lärandeuppdraget inneburit för fritidshemmet?

Hej, Ann S Pihlgren, fil. dr i pedagogik. Du ska föreläsa på Skolportens konferens om fritidshemmet i höst. Vad ska du prata om?

”Var en skräck att tala inför folk – nu är det underbart”

Under gymnasiet gick hon i talstrejk. Det var allför plågsamt att prata inför klassen. I dag står Jeanette Juhnestam ofta inför publik och tycker att det är roligt. Vägen dit var lång. En andningsövning blev vändpunkten.

Alexander om livet som lärare: ”Har inte tid att fråga en ledsen elev om hur det är”

En helgövning med hemvärnet är som semester jämfört med att arbeta som lärare. Det säger Alexander Skytte lärare och initiativtagare till lärarmarschen som arrangeras på sju ställen i landet i helgen.

”Vi har mycket att lära av Chile om det fria skolvalet”

Att åka till Chile och prata om skolreformer är verkligen som att åka till ett spegelland till Sverige. Systemet och de politiska diskussionerna är så oerhört lika. Men så var Chile också det enda land som tillsammans med oss på allvar testade Rose och Milton Friedmans idéer om skola som en marknad med vinstintressen, skriver skolexperten Per Kornhall.

”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

Politikernas formulering ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen visar på en brist på förståelse för vad inkluderande utbildning är, menar Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

Konferenser
Lediga jobb
Alla lediga jobb
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute nu

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning.

Prova på-pris: 2 nr/99 kr!
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att växa?

Dags att växa?

Funderar du på nytt jobb efter sommaren? Missa inte Skolportens fokussida med nyheter om lön och karriär för dig som är lärare och skolledare!

Till Lön och karriär
Mest läst senaste veckan

Nytt statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan

Regeringen har igår, den 11 juli, beslutat att införa ett nytt statsbidrag för att stärka och stimulera språkutvecklingen i svenska. I år tillförs 100 miljoner kronor för ändamålet.

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket”, skriver språkläraren Veronika Knittel.

Rektorer i förskolan får bättre tillgång till fortbildning

Från och med den 1 juli har det pedagogiska ledarskapet i förskolan stärkts genom att förskolechefer numera benämns rektorer och omfattas av den statliga rektorsutbildningen. Nu har regeringen dessutom beslutat att ge rektorer för förskolor tillgång till samma fortbildningsinsatser som rektorer i skolan.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier