Karin Berg: Stoppa lavinen av intolerans

Karin Berg

Karin Berg. Foto: Anna von Brömssen.

PÅ DEN ANRIKA Lorensbergsteaterns scen står 21-åriga Kristina ”Keyyo” Petrushina ensam. I sin föreställning Ryssen kommer gestaltar hon en rörande självbiografisk berättelse om en åttaårig flickas resa från Omsk i Sibirien till den lilla byn Smedjebacken i Dalarna.

Hon berättar om hur den lilla flickan var den enda som inte fick komma på kalas eftersom ryssar är ”sådana som stjäl”, om att vara den enda som inte får komma in i kojan och om hur hon förtvivlat försökte göra allt för att passa in och vara som alla andra. Vi i publiken både gråter och skrattar med henne.

Att hon är min tidigare elev är egentligen ointressant. Historien bär sitt budskap utan mina känslomässiga band till huvudpersonen. Jag kan identifiera mig med den unga Kristinas historia. Nej, jag har varken behövt byta land eller språk, men min flytt i barndomen från landet till stan har vissa likheter med Kristinas. De sociala koder som gällde på min skola på landet fungerade inte alls på min nya innerstadsskola och hur jag än försökte passa in framstod jag ändå som den präktiga flickan från landet. Att inte passa in gör ont i varje barn.

Enligt organisationen Friends mobbas ett till två barn i varje klass, varje år. Det är alldeles för många. Samtidigt som vi i dag är mycket bättre på att motverka mobbning breder den ut sig på nya digitala arenor, vilket ställer helt nya krav på oss i skolan. I digitaliseringens spår tornar även helt nya samhällsproblem upp sig.

I den tankeväckande boken Den stora bubblan (Mondial 2018) skriver Per Grankvist om hur amerikaner förändrat sin tolerans mot dem som inte tycker precis som de. År 1960 sa sig enbart fem procent vara missnöjda om deras barn skulle gifta sig med en person som inte tillhörde deras eget politiska parti. 2010 hade den siffran växt till 50 procent bland republikaner och 30 procent av demokrater. Per Grankvist för fram en teori om att våra sociala medier ständigt bekräftar vår egen världsbild, vilket gör oss mindre toleranta mot dem som tänker olikt oss själva.

Visst är det kanske lättare att till exempel leva som homosexuell i dag jämfört med hur det var på 1960-talet, men vi kan samtidigt se att hatet mellan grupper som försvarar homosexuella och de som fördömer homosexualitet har växt sig starkare. Vi är långt mycket snabbare att dumförklara, hata och kränka varandra nu jämfört med då, på den nya arenan – internet.

Min rädsla som lärare är att om vi inte ser upp och motarbetar denna form av polarisering i hela samhället, kommer långt fler barn att stötas ut bara för att de är annorlunda. Ett intolerant samhälle är ett samhälle där mobbarna ges fritt spelrum. Vi behöver, om inte annat för våra barns skull, stoppa den lavin av förakt, polarisering och intolerans som rasar i samhället. Därför är Kristinas berättelse så viktig, för när vi sitter där i teatersalongen blir det så självklart – vi människor är mer lika än vi är olika. Och visst måste alla barn få komma in i kojan.

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2018.

Skolporten 4/2018.

Tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-11-26 15:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

DEBATT Karin Berg: “Jag kommer aldrig att kunna arbeta i Sverigedemokraternas skola”

Om Sverigedemokraterna får inflytande över skolan efter valet den 9 september, vilket samhälle kommer vi då få? Om skolan inte längre ideologiskt ska vara den plats där våra olika uttryck, särarter och unika erfarenheter möts och utvecklas, utan istället ska bli en svenskhets-fabrik där definitionen av vad som är svenskt är diffust – då kan jag inte längre vara med, skriver gymnasieläraren och skolutvecklaren Karin Berg, i en debattartikel.

Ett prov, tre års slit

Den kunskap jag har om vad mina elever kan och inte kan, kan aldrig ett enskilt prov konkurrera ut.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Ingen behöver smöra för läraren

På IB-programmet sätts betygen till största delen av externa bedömare och det mesta avgörs under slutproven. Resultatet är mindre betygshets och bättre relationer med eleverna, men stressen för eleverna är stor mot slutet.

Här hänger det på håret

Tretton dockor och lika många elever är redo. Det är dags för ettorna att göra sina första håruppsättningar i långt hår. Ett slags prov i hantverket.

”Breddad syn är vinsten”

Sambedömning kan leda till rättvisare betyg eftersom fler lärare värderar samma uppgift. Det menar Mikael Sjöbom, som undervisar i matematik och musik.

När F:et har blivit ett faktum

En elev som har fått underkänt har rätt till en ny chans. Men det är upp till varje skola att bestämma hur det ska gå till. Här berättar tre lärare hur de jobbar med F-prövning i matematik, historia och djurhållning.

Samlar åsikter om ämnesbetyg

Kursbetygen ska ersättas av ämnes­betyg. Men hur ska det gå till? Vi var med när betygsutredningen besökte en skola och pratade med dem det handlar om mest: eleverna.

Nya råd ger lärarna mer makt

Lärare ska ha mandat att själva tolka kunskapskraven och göra en professionell bedömning. Det tydliggör Skolverket i sina nya allmänna råd.

Eleverna gör målen tydliga tillsammans

Karl Stengård gör eleverna medvetna om kunskapskraven och låter dem lära av varandra. Till exempel genom att komma överens om hur de kan nå ett A i biologi.

Fler vill bli yrkeslärare

Med behörighet är det lättare att få jobb när kraven skärps. Det menar Simon Backman, som utbildar sig till yrkeslärare. Ett val som lockar alltfler.

De ska bli bäst på jämställdhet

Läraren Hanna Björg Vilhjálmsdóttir har skapat en fristående kurs i jämställdhet. I dag finns den på nästan alla gymnasieskolor på Island.

6 frågor?…

…till Emma Lindgren, bibliotekarie på Bessemerskolan i Sandviken, som fått två utmärkelser under året.

Tar plats i förbundstoppen

Arbetsmiljön och läraryrkets förutsättningar. Det är frågor som gymnasieläraren Erika Bäck vill driva som ny ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse.

Kampanjgeneralen

Nolltolerans mot sexuella trakasserier. Det är målet för Theres Sysimetsä, projektledare för kampanjen Backa, som nu åker på skolturné.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Kreativitet och skapande
  Kreativitet och skapande

Kreativitet och skapande

Här samlar vi allt som rör bild, dans, musik, slöjd och drama.

Till Kreativitet och skapande
Mest läst senaste veckan

Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2018

I Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2018 beskriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nyckeltal om gymnasieskolans studieresultat och resurser på kommunnivå. Uppgifterna i rapporten gäller huvudsakligen läsåret 2016/17. (pdf)

Nya råd om betyg varnar för matriser

Större frihet för lärarna. Men forskare tvivlar på att Skolverkets nya allmänna råd för betyg och betygsättning ökar likvärdigheten.

41 års erfarenhet – nekas legitimation

En utbildad fritidspedagog med 41 års erfarenhet nekas legitimation av Skolverket. Hennes examen anses inte vara på högskolenivå.

Experten: Därför är elevledda utvecklingssamtal bra för alla

Eleven håller i utvecklingssamtalen i stället för läraren. Det är ett upplägg som spritt sig till allt fler skolor – och ska enligt forskning gjord av bland andra Ann S Pihlgren leder det att eleven får lättare att lära sig. Läraren och tvåbarnsföräldern Olle Uppenberg är kritisk.

Snart skarpt läge för legg på fritidshem

Måste jag ansöka om ett nytt legg? Kan jag tvingas undervisa i skolämnen? Vi reder ut frågetecknen kring det nya kravet på legitimation för fritidspedagoger.

Fortbildning

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver läroplanens innehåll ska läraren även kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet men även praktiska exempel presenteras.

Läs mer och boka plats
Nyhetskategorier