Karin Berg: Stoppa lavinen av intolerans

Karin Berg

Karin Berg. Foto: Anna von Brömssen.

PÅ DEN ANRIKA Lorensbergsteaterns scen står 21-åriga Kristina ”Keyyo” Petrushina ensam. I sin föreställning Ryssen kommer gestaltar hon en rörande självbiografisk berättelse om en åttaårig flickas resa från Omsk i Sibirien till den lilla byn Smedjebacken i Dalarna.

Hon berättar om hur den lilla flickan var den enda som inte fick komma på kalas eftersom ryssar är ”sådana som stjäl”, om att vara den enda som inte får komma in i kojan och om hur hon förtvivlat försökte göra allt för att passa in och vara som alla andra. Vi i publiken både gråter och skrattar med henne.

Att hon är min tidigare elev är egentligen ointressant. Historien bär sitt budskap utan mina känslomässiga band till huvudpersonen. Jag kan identifiera mig med den unga Kristinas historia. Nej, jag har varken behövt byta land eller språk, men min flytt i barndomen från landet till stan har vissa likheter med Kristinas. De sociala koder som gällde på min skola på landet fungerade inte alls på min nya innerstadsskola och hur jag än försökte passa in framstod jag ändå som den präktiga flickan från landet. Att inte passa in gör ont i varje barn.

Enligt organisationen Friends mobbas ett till två barn i varje klass, varje år. Det är alldeles för många. Samtidigt som vi i dag är mycket bättre på att motverka mobbning breder den ut sig på nya digitala arenor, vilket ställer helt nya krav på oss i skolan. I digitaliseringens spår tornar även helt nya samhällsproblem upp sig.

I den tankeväckande boken Den stora bubblan (Mondial 2018) skriver Per Grankvist om hur amerikaner förändrat sin tolerans mot dem som inte tycker precis som de. År 1960 sa sig enbart fem procent vara missnöjda om deras barn skulle gifta sig med en person som inte tillhörde deras eget politiska parti. 2010 hade den siffran växt till 50 procent bland republikaner och 30 procent av demokrater. Per Grankvist för fram en teori om att våra sociala medier ständigt bekräftar vår egen världsbild, vilket gör oss mindre toleranta mot dem som tänker olikt oss själva.

Visst är det kanske lättare att till exempel leva som homosexuell i dag jämfört med hur det var på 1960-talet, men vi kan samtidigt se att hatet mellan grupper som försvarar homosexuella och de som fördömer homosexualitet har växt sig starkare. Vi är långt mycket snabbare att dumförklara, hata och kränka varandra nu jämfört med då, på den nya arenan – internet.

Min rädsla som lärare är att om vi inte ser upp och motarbetar denna form av polarisering i hela samhället, kommer långt fler barn att stötas ut bara för att de är annorlunda. Ett intolerant samhälle är ett samhälle där mobbarna ges fritt spelrum. Vi behöver, om inte annat för våra barns skull, stoppa den lavin av förakt, polarisering och intolerans som rasar i samhället. Därför är Kristinas berättelse så viktig, för när vi sitter där i teatersalongen blir det så självklart – vi människor är mer lika än vi är olika. Och visst måste alla barn få komma in i kojan.

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2018.

Skolporten 4/2018.

Tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-11-26 15:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

DEBATT Karin Berg: “Jag kommer aldrig att kunna arbeta i Sverigedemokraternas skola”

Om Sverigedemokraterna får inflytande över skolan efter valet den 9 september, vilket samhälle kommer vi då få? Om skolan inte längre ideologiskt ska vara den plats där våra olika uttryck, särarter och unika erfarenheter möts och utvecklas, utan istället ska bli en svenskhets-fabrik där definitionen av vad som är svenskt är diffust – då kan jag inte längre vara med, skriver gymnasieläraren och skolutvecklaren Karin Berg, i en debattartikel.

Ett prov, tre års slit

Den kunskap jag har om vad mina elever kan och inte kan, kan aldrig ett enskilt prov konkurrera ut.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Dina fördomar kan leda till mobbning och utanförskap”

Det kommer krävas mycket av lärare och föräldrar till att både lära ut och uppfostra rätt, Vuxenvärlden måste på bred front agera mot alla former av mobbning, för barn föds inte med fördomar, skriver Aylin Kaya, Maya Sweetlove och Maja Andersson, gymnasieelever i årskurs två på S:t Petri skola i Malmö.

Skolministeriet : Hur går det för Nyköpingsmodellen?

I bred politisk enighet valde Nyköpings kommun 2014 att slå ihop sina fyra högstadieskolor till en enda storskola. Med färre skolor att välja mellan skulle elever med olika bakgrund mötas i samma klassrum. Så var det tänkt. Men kommunens ambition att råda bot på skolsegregationen utmanas av den fria etableringsrätten för friskolor. Och från kommunpolitiskt håll är man inte längre eniga om att Nyköpingsmodellen är en bra idé. (webb-tv)

”Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra”

Jag klandrar systemet. Det som skapat en skola där lärarna inte längre ska ägna sig åt att förmedla och utveckla kunskaper utan serva kunder, sköta omsorg och vara ett socialt nav i tonåringarnas liv. För alla de saker som skedde på vägen är väsentliga pusselbiter i den konstruktionen, skriver läraren Mikael Bruér i ett blogginlägg.

”Vi är innerligt trötta på att demoniseras”

Trots att de flesta av de konfessionella friskolorna sköter sig exemplariskt är det från politikernas sida viktigt att markera att de är ett icke önskvärt inslag i det vänsterliberala samhällsprojekt som ser ateismen som självklar norm, skriver Svenska Evangeliska Alliansen och Kristna friskolerådet.

”För att upptäcka flickor med autism behövs andra glasögon”

Lina Liman har skrivit en bok om de osedda flickorna med autism. - Jag väljer att benämna dem som osedda och inte osynliga. För osynliga är de inte, däremot just osedda eftersom tjejer med autism sällan stämmer in på den stereotypa bilden av den autistiske. Både forskning, metoder och kriterier kring autism är av tradition fokuserad på pojkar och män.

5 dolda fel som gör att det är spänt på jobbet

En giftig stämning på jobbet kan sänka arbetsmoralen. Här är 5 orsaker till att det är spänt läge – och hur du kan lösa knutarna.

”Är det liberalism när skolan gynnar de starka?”

När marknadskrafter och nyliberalism får råda i skolan går en lång rad grundläggande demokratiska värden förlorade. När ska de partier som kallar sig liberala klara att föra en seriös ­diskussion kring detta, frågar skoldebattören Sten Svensson.

Karin Berg: Stoppa lavinen av intolerans

Enligt organisationen Friends mobbas ett till två barn i varje klass, varje år. Det är alldeles för många. Samtidigt som vi i dag är mycket bättre på att motverka mobbning breder den ut sig på nya digitala arenor, vilket ställer helt nya krav på oss i skolan, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

”Låt en borgfred om skolan bidra till att lösa regeringsfrågan”

Glädjande nog var skolan ett av de områden som Annie Lööf särskilt pekade ut när hon redogjorde för sitt uppdrag att sondera. Nu förväntar jag mig att partiledarna tar sitt ansvar och klarar av det grundläggande uppdraget att se till så att landet kan styras. En borgfred om skolan kan bidra till att häva låsningen i regeringsbildningsfrågan, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Att arbeta med internationella samarbetsprojekt i engelska

Hallå Sara Bruun, förstelärare och IKT-pedagog på Ringsjöskolan i Höör. Du brinner för internationella samarbetsprojekt i språkundervisningen - varför är det viktigt?

”Vems fel är det att 15-åringarna väljer bort yrkesprogrammen?”

Bara en av tio föräldrar tycker att deras barn ska välja ett yrkesprogram – trots att svenska företag skriker efter arbetskraft, skriver Susanne Sjöstedt på ledarplats.

”Assistenter är bättre än specialklasser”

Det finns betydligt bättre vägar att gå än att starta specialklasser. Elevassistenter är, som jag ser det, en grupp med stor potential. De har ett pedagogiskt och socialt intresse som Mörbylånga kommun borde ta till vara och utveckla. De skulle kunna fungera som resurs för klasser i behov av särskilt stöd, skriver  Anna Lövström, specialpedagog och doktorand.

Konferenser
Dags för en ny utmaning?

Skolporten behöver förstärka vår konferensavdelning och söker därför en projektledare/konferensproducent. Arbetet innebär att vara ansvarig för konferensproduktion från idé till utvärdering.

Läs mer
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fördjupning
Långt från tråkigt med hållbarhet i hem- och konsumentkunskap

Långt från tråkigt med hållbarhet i hem- och konsumentkunskap

Miljövänlig middag på rotfrukter? Eleverna lär inte möta lektionsupplägget i hem- och konsumentkunskap med jubel. Men måste hållbarhetsfrågor i HKK-undervisningen vara tråkigt?

Läs mer
Ny fokussida
Demokrati och källkritik

Demokrati och källkritik

Här samlar vi utvalda nyheter, rapporter och forskning om demokrati och källkritik, samt tipsar om lektionshandledningar och annat material som du kan ha nytta av som lärare och skolledare.

Till fokussidan
Mest läst senaste veckan

Allt fler lärare säger upp sig på grund av arbetsmiljön

Trots skriande lärarbrist ökar antalet arbetslösa lärare för första gången på mycket länge. Ökningen var 15 procent 2018. Orsaken är att fler säger upp sig själva på grund av bristfällig arbetsmiljö, enligt kassaföreståndare Anna-Karin Frend-Öfors på Lärarnas a-kassa.

“Det kändes som att jag skulle kräkas sextio gånger om dagen”

Det blev omöjligt för Markus Hellström att stanna kvar i skolan, trots att han kämpade in i det längsta. Han är en av många med omfattande frånvaro. Men det finns vägar tillbaka.

Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

I december beslutade kommunen att skolan skulle vara första prioritet. Två månader senare skärs över 100 miljoner i skolbudgeten. ”Det är en katastrofsituation”, säger Pär Boström, ordförande och biträdande kommunombud i Örebro.

Ungdomar med adhd klarar ofta skolan bättre med medicin

Elever med adhd fick generellt bättre skolresultat när de medicinerade. Det visar en stor registerstudie bland 660 000 tonåringar i Sverige.

”Jag är både bollplank och coach i arbetet”

Lektionsbesöken är kärnan i det pedagogiska ledarskapet för Gun Palmqvist, rektor i Filipstad. Dem prioriterar hon högt. ”Det ger också en positiv kick i vardagen att komma ut och träffa eleverna”, säger hon.

SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Aktuella arbetsgivare
Fortbildning
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
Nyhetskategorier