Karin Berg: Stoppa lavinen av intolerans

Karin Berg

Karin Berg. Foto: Anna von Brömssen.

PÅ DEN ANRIKA Lorensbergsteaterns scen står 21-åriga Kristina ”Keyyo” Petrushina ensam. I sin föreställning Ryssen kommer gestaltar hon en rörande självbiografisk berättelse om en åttaårig flickas resa från Omsk i Sibirien till den lilla byn Smedjebacken i Dalarna.

Hon berättar om hur den lilla flickan var den enda som inte fick komma på kalas eftersom ryssar är ”sådana som stjäl”, om att vara den enda som inte får komma in i kojan och om hur hon förtvivlat försökte göra allt för att passa in och vara som alla andra. Vi i publiken både gråter och skrattar med henne.

Att hon är min tidigare elev är egentligen ointressant. Historien bär sitt budskap utan mina känslomässiga band till huvudpersonen. Jag kan identifiera mig med den unga Kristinas historia. Nej, jag har varken behövt byta land eller språk, men min flytt i barndomen från landet till stan har vissa likheter med Kristinas. De sociala koder som gällde på min skola på landet fungerade inte alls på min nya innerstadsskola och hur jag än försökte passa in framstod jag ändå som den präktiga flickan från landet. Att inte passa in gör ont i varje barn.

Enligt organisationen Friends mobbas ett till två barn i varje klass, varje år. Det är alldeles för många. Samtidigt som vi i dag är mycket bättre på att motverka mobbning breder den ut sig på nya digitala arenor, vilket ställer helt nya krav på oss i skolan. I digitaliseringens spår tornar även helt nya samhällsproblem upp sig.

I den tankeväckande boken Den stora bubblan (Mondial 2018) skriver Per Grankvist om hur amerikaner förändrat sin tolerans mot dem som inte tycker precis som de. År 1960 sa sig enbart fem procent vara missnöjda om deras barn skulle gifta sig med en person som inte tillhörde deras eget politiska parti. 2010 hade den siffran växt till 50 procent bland republikaner och 30 procent av demokrater. Per Grankvist för fram en teori om att våra sociala medier ständigt bekräftar vår egen världsbild, vilket gör oss mindre toleranta mot dem som tänker olikt oss själva.

Visst är det kanske lättare att till exempel leva som homosexuell i dag jämfört med hur det var på 1960-talet, men vi kan samtidigt se att hatet mellan grupper som försvarar homosexuella och de som fördömer homosexualitet har växt sig starkare. Vi är långt mycket snabbare att dumförklara, hata och kränka varandra nu jämfört med då, på den nya arenan – internet.

Min rädsla som lärare är att om vi inte ser upp och motarbetar denna form av polarisering i hela samhället, kommer långt fler barn att stötas ut bara för att de är annorlunda. Ett intolerant samhälle är ett samhälle där mobbarna ges fritt spelrum. Vi behöver, om inte annat för våra barns skull, stoppa den lavin av förakt, polarisering och intolerans som rasar i samhället. Därför är Kristinas berättelse så viktig, för när vi sitter där i teatersalongen blir det så självklart – vi människor är mer lika än vi är olika. Och visst måste alla barn få komma in i kojan.

Fakta/Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2018.

Skolporten 4/2018.

Tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-11-26 15:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

DEBATT Karin Berg: “Jag kommer aldrig att kunna arbeta i Sverigedemokraternas skola”

Om Sverigedemokraterna får inflytande över skolan efter valet den 9 september, vilket samhälle kommer vi då få? Om skolan inte längre ideologiskt ska vara den plats där våra olika uttryck, särarter och unika erfarenheter möts och utvecklas, utan istället ska bli en svenskhets-fabrik där definitionen av vad som är svenskt är diffust – då kan jag inte längre vara med, skriver gymnasieläraren och skolutvecklaren Karin Berg, i en debattartikel.

Ett prov, tre års slit

Den kunskap jag har om vad mina elever kan och inte kan, kan aldrig ett enskilt prov konkurrera ut.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Betygsforskaren: Inget pekar på att ordningsomdömen är en bra idé

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan. ”Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar”, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Kommunal: Hög tid att lärarna får fler kollegor

Nu är det hög tid att investera i de 40 000 elevassistenter, lärarassistenter och fritidsledare som utgör en så viktig del av skolan, skriver Lenita Granlund, avtalssekreterare Kommunal.

”Varför tror regeringen att det är billigare att undervisa på folkhögskola?”

Det är egentligen en konstig ordning. Varför tror regering och riksdag att det är billigare att undervisa deltagare på folkhögskola än vad det är att undervisa elever på en fristående skola i gymnasiet? Det här har Folkbildningsrådet –med all rätt – reagerat på i sin senaste budget.

Forskare: ”Skolan extra viktig för hedersutsatta”

Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck bör ingå i regelbunden fortbildning för lärare och skolhälsa, skriver Rúna í Baianstovu och Sofia Strid, forskare vid Örebro universitet. 

”Det är eleverna som avgör hur Sverige kommer att utvecklas”

Sverige behöver lärare som kan väcka elevers intresse och få dem att vilja ha ett driv som inte bara behövs inom skolan, utan också efteråt, skriver Gabriella Åkerman, elev i åk 8 som under veckan har gjort prao på ledarredaktionen.

Skolministeriet : Är det lagligt att drogtesta elever?

Gymnasieeleverna på Tegelbruksskolan i Klippan får regelbundet lämna drogtester i form av urinprov. Den elev som inte vill ställa upp kan räkna med att vårdnadshavarna kontaktas. Den här sortens generella drogtester förekommer på flera gymnasieskolor runt om i landet. Men metoden är ifrågasatt. För att det ska vara lagligt att göra så här krävs frivillighet från elevernas sida. Men hur frivilligt kan det bli om det är förenat med konsekvenser för den elev som vägrar lämna prov? (webb-radio)

Utbildning för elever som har svårt att klara skolan läggs ner

Navigatorskolan i Kalmar, som har varit en variant av introduktionsprogrammet på gymnasiet, ska läggas ner. Kalmarsunds gymnasieförbund har brist på pengar och det här är ett sätt att spara.

Icke folkbokförda britters fortsatta rätt att gå i svensk skola

Vid ett avtalslöst utträde kommer de barn och ungdomar som med anledning av Storbritanniens medlemskap i EU har haft rätt till utbildning till följd av EU-rätten, som inte är folkbokförda i Sverige och som inte omfattas av någon undantagsbestämmelse omedelbart att förlora sin rätt till utbildning enligt skollagen. Regeringen har därför fattat beslut om ändringar i skolförfattningarna så att dessa barn och ungdomar under en övergångsperiod om ett år ska kunna få fortsatt rätt till utbildning enligt EU-rätten.

”Låt eleverna klimatstrejka – det är viktigare än sju glosor”

Skolledare där ute, låt er inspireras av Torsten. För ja, engelskaglosor och matematiska regler är viktiga. Men jag lovar – de finns kvar på måndag också. Jag säger inte att Sveriges skolungdomar ska manifestera för klimatet på skoltid varje vecka. Men att en fredag sätta fokus på klimatet, när den största klimatmanifestationen någonsin hålls, borde väl varit en nobrainer, skriver Aftonbladets Frida Boisen.

Teknik är för alla – tre initiativ för att öka tjejers teknikintresse

Sverige ligger i framkant när det gäller industriell utveckling och innovation. För att behålla den positionen behövs en breddad rekrytering. Genom att visa en mer varierad bild av teknik och lyfta inspirerande personer inom teknikyrken vill Teknikföretagen främja teknikintresset bland unga tjejer.

Rektorn om ”manning”: ”Det allvarliga är att de tvingats till att slåss”

Rektorn på en av skolorna där elever varit inblandade i de arrangerade slagsmålen, så kallad ”manning”, berättar att hen har sett två filmer där elever har slagits. Runt de två som slåss har ett större gäng jämnåriga killar stått och manat på. ”En av de allvarligaste sakerna är att de som har slagits inte verkar ha velat slåss, utan har tvingats av de andra genom påtryckningar och hot”, säger rektorn.

Idag lanserar PRV Upphovsrättsskolan – en skolplattform för lärande om upphovsrätt

Varje gång som barn och unga använder surfplattor, datorn eller sina telefoner möts de av mängder med bilder, filmer, musik mm. Det blir allt svårare att avgöra vad som är tillåtet och inte, är det okej att dela bilder? Ladda hem filmen? Eller göra en meme av Marie Kondo? PRV har genom flertalet undersökningar sett att kunskapen om upphovsrätt är låg och därför lanseras nu Upphovsrättsskolan, en sajt med pedagogiskt innehåll riktad till elever i grundskolan.

Konferenser
Hjälp oss bli bättre!

Hjälp oss bli bättre!

Besöker du ofta Skolportens webbplats? Just nu genomför vi en användarundersökning med fokus på våra jobb- och konferenssidor. Vi skulle vara mycket tacksamma om du som besöker oss vill hjälpa till och utveckla vår verksamhet - enkäten tar inte mer än fem minuter att besvara.

Till undersökningen
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervjun: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att växa?

Dags att växa?

Våren är i antågande och just nu är det många som funderar på sin arbetssituation och möjligheten till nya utmaningar. Går du i samma tankar? Vi har samlat ett antal nyheter om lön, karriär och yrkesutveckling i ett särskilt temabrev för dig som funderar över dina karriärmöjligheter.

Till Tema Karriär
Mest läst senaste veckan

Jenny Edvardsson: Peppövningar för att bli av med talängslan

Jenny Edvardsson tipsar om tre roliga och enkla peppövningar för att träna eleverna att tala inför grupp.

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19

I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2018/19. Skolverkets statistik om fritidshem ingår i Sveriges officiella statistik och samlas in den 15 oktober varje år av Statistiska centralbyrån på Skolverkets uppdrag. (pdf)

Lärarutbildningar måste bli ännu bättre

Många lärarutbildningar håller inte måttet fullt ut. Av 67 granskade förskollärar- och grundlärarutbildningar på 20 universitet och högskolor hittade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) brister i 32 stycken, alltså nästan hälften.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Lärande i Sverige nomineras

Friskoleföretaget Lärande i Sverige har nominerats till Guldtrappan för sitt digitaliseringsarbete. Priset delas ut till skolhuvudmän som är framträdande inom digitalisering.

Sex skolhuvudmän kandidater till Guldtrappan 2019

Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter och skolan har en viktig roll att spela för att nå denna ambition. Det var regeringens budskap när den nationella digitaliseringsstrategin för skolan antogs i oktober 2017. Utmärkelsen Guldtrappan utdelas till skolhuvudmän som arbetar framgångsrikt och långsiktigt utifrån styrdokumenten för elevers goda kunskaper, digitala kompetens och personliga utveckling i skolan. 2019 blir fjärde året för initiativet, processen och utmärkelsen Guldtrappan.

Prisade lärarens succédrag – slopar förberedelseklasser

Finns det bättre recept än förberedelseklasser för nyanlända att komma igång i svenska skolan? Prisade läraren Lligo Matson och Renforsskolan i Västerbotten tänkte om – och har redan sett positiva resultat. På köpet har svenskfödda elever fått bättre undervisning.

Priser till Lärarförbundets tidningar

Två av Lärarförbundets tidningar vann priser när Fackförbundspressen delade ut journalistpriser på torsdagen.

Skellefteå prisas för ansiktsigenkänning på skola

Skellefteå kommun har fått pris för elevregistrering via ansiktsigenkänning som testats på Anderstorps gymnasium.

Läs fler
Fortbildning
Specialpedagogik 2019
  Konferensen ges i Sthlm & Gbg våren 2019

Specialpedagogik 2019

Årets viktigaste konferens för dig som är intresserad av fördjupad kunskap inom det specialpedagogiska fältet. Du spelar en avgörande roll för elever i behov av särskilt stöd.Ta del av den senaste forskningen och nyheterna inom det specialpedagogiska fältet.

Läs mer och boka plats