Krönika: Var ödmjuk och se eleven

Marie Gladh.

Marie Gladh.

MIN VÄN HAR nyligen disputerat i fysik, närmare bestämt i kemisk ytfysik. Min vän har också grav dyslexi. Halvvägs in i avhandlingsarbetet tornade väggen upp sig och det gick helt enkelt inte längre. Universitetspsykologen som utredde honom hade svårt att förstå hur han kunde ha tagit sig så långt, utan hjälpmedel eller förståelse för sin funktionsvariation.

Föreställ dig det tidiga 1970-talets Sverige; se framför dig skolan i det lilla brukssamhället i avkroken, med en småskolefröken som tjänstgjort så länge att hon numera kallas lågstadielärare. Hon har pli på barnen, det har hon, och med fast hand har hon fört åtminstone tre generationer framför sig i läsandets och räknandets ädla konst.

Men inför min vän går hon bet.

Han är långsam och trög, framför allt i gnetandet med bokstäverna, men även siffrorna konstrar. Han drar ned tempot i klassen, menar fröken, och flyttar helt sonika bänken – med pojk och allt – ut i korridoren, så att hon i sitt klassrum slipper bli påmind om hans mödor, får man förmoda. Hennes klassrum: en frizon, en ruta inmutad för det normala lärandet, där det avvikande inte har någon plats. Än i dag vitnar hans knogar vid minnet av kränkningen det innebar att inte vara medräknad.

Jag tänker att det som fröken försummade var att förhålla sig ödmjukt inför det som var större än henne själv. Det vi inte helt och fullt kan förstå bör vi storögt och nyfiket studera. Den professionella läraren bör likt vilken annan vetenskapsman som helst samla på ”de avvikande fallen” – det som sticker ut, det som skiljer sig – vare sig det gäller hur individen bearbetar sina sinnesintryck, sovrar och minns information eller sättet på vilket hon organiserar sitt vetande.

Fröken förstod helt enkelt inte att hon i någon mening var betydligt mer korkad än min vän! Drastiskt uttryckt? Ja, men med handen på hjärtat vet varje lyhörd lärare när en sådan elev kommer i hennes eller hans väg. Fallen blir med åren allt fler och samlar sig till en rik erfarenhet att lägga till grund för allehanda kniviga ställningstaganden.

En ödmjuk erfarenhet är hjälpsam i analysen av hur organiserandet av ”de avvikandes” lärande bör utformas. Diskussionen om inkludering eller inte behöver inte bli ett ideologiskt krondike, om man vet att allt till slut kokar ner till frågor om lärandets innehåll, lärares och elevers drivkrafter och samspelet dem emellan.

Efter många år på fabriken fann min vän komvux och Kunskapslyftet, som sedan ledde till doktorandstudierna. Dyslexin fick han hjälp med, och en femtonårig kunskapsresa senare har vetenskapssamhället begåvats med ytterligare en forskare.

Och vi vanliga normalstörda normalbegåvade i huvudfåran stretar vidare.

FOTO: ANNIKA AF KLERCKER


Fakta/Marie Gladh är specialpedagog med en fil.mag i specialpedagogik, och arbetar som kvalificerad handläggare av elever i behov av särskilt stöd i Sundbybergs stad. Hon är även författare till boken Tillbaka till skolan (Gothia Fortbildning 2014) tillsammans med Krysmyntha Sjödin.

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017, prenumerera eller beställ ditt ex här! 

NYHET!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2017-12-11 10:50 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-12-14 16:49 av Hedda Lovén


Konferenser
Annonsera hos oss
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fokus
För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

Nu finns en fokussida där vi samlar allt som rör vuxenutbildning. Materialet omfattar forskning, nyheter, rapporter, reportage, fortbildning och mycket mer.

Besök fokussidan om vuxenutbildning
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Mest läst senaste veckan

Fem fördelar med mer språk i skolan

”Vi är, likt Skolverket, övertygade om att satsningar på språkinlärning är en god investering med flertalet positiva effekter för Sverige. Vi hoppas därför att regeringen följer Skolverkets rekommendationer”, skriver sex debattörer.

Debatt: Skola och vård måste samverka för att stärka barns livschanser

Den enskilt viktigaste faktorn för att stärka barns livschanser är att de får förutsättningar att lyckas i skolan. Alltför ofta klarar inte samhället möta behoven av stöd hos de barn för vilka rätt insatser skulle betyda allra mest. Ofta beror det på en oförmåga att samarbeta mellan sjukvård och skola och brister i samordningen, skriver Helena Holmberg (L).

Höga löner lockar lärare till sommarlovsskolan

Flera kommuner i Stockholms län har svårt att hitta lärare som vill jobba på lovskolorna. I Norrtälje har man lyckats tack vare ett saftigt lönepåslag.

Regeringen utreder statligt finansierad grundskola

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen. ”Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola”, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

”Utbildningens kapprustning har bara förlorare”

Allt färre studenter tar examen från landets universitet och högskolor. Ändå finns i dag dubbelt så många studenter som för 25 år sedan. Många hoppar av eller tar aldrig ut examen, skriver Gustav Juntti.