Krönika: Var ödmjuk och se eleven

Marie Gladh.

Marie Gladh.

MIN VÄN HAR nyligen disputerat i fysik, närmare bestämt i kemisk ytfysik. Min vän har också grav dyslexi. Halvvägs in i avhandlingsarbetet tornade väggen upp sig och det gick helt enkelt inte längre. Universitetspsykologen som utredde honom hade svårt att förstå hur han kunde ha tagit sig så långt, utan hjälpmedel eller förståelse för sin funktionsvariation.

Föreställ dig det tidiga 1970-talets Sverige; se framför dig skolan i det lilla brukssamhället i avkroken, med en småskolefröken som tjänstgjort så länge att hon numera kallas lågstadielärare. Hon har pli på barnen, det har hon, och med fast hand har hon fört åtminstone tre generationer framför sig i läsandets och räknandets ädla konst.

Men inför min vän går hon bet.

Han är långsam och trög, framför allt i gnetandet med bokstäverna, men även siffrorna konstrar. Han drar ned tempot i klassen, menar fröken, och flyttar helt sonika bänken – med pojk och allt – ut i korridoren, så att hon i sitt klassrum slipper bli påmind om hans mödor, får man förmoda. Hennes klassrum: en frizon, en ruta inmutad för det normala lärandet, där det avvikande inte har någon plats. Än i dag vitnar hans knogar vid minnet av kränkningen det innebar att inte vara medräknad.

Jag tänker att det som fröken försummade var att förhålla sig ödmjukt inför det som var större än henne själv. Det vi inte helt och fullt kan förstå bör vi storögt och nyfiket studera. Den professionella läraren bör likt vilken annan vetenskapsman som helst samla på ”de avvikande fallen” – det som sticker ut, det som skiljer sig – vare sig det gäller hur individen bearbetar sina sinnesintryck, sovrar och minns information eller sättet på vilket hon organiserar sitt vetande.

Fröken förstod helt enkelt inte att hon i någon mening var betydligt mer korkad än min vän! Drastiskt uttryckt? Ja, men med handen på hjärtat vet varje lyhörd lärare när en sådan elev kommer i hennes eller hans väg. Fallen blir med åren allt fler och samlar sig till en rik erfarenhet att lägga till grund för allehanda kniviga ställningstaganden.

En ödmjuk erfarenhet är hjälpsam i analysen av hur organiserandet av ”de avvikandes” lärande bör utformas. Diskussionen om inkludering eller inte behöver inte bli ett ideologiskt krondike, om man vet att allt till slut kokar ner till frågor om lärandets innehåll, lärares och elevers drivkrafter och samspelet dem emellan.

Efter många år på fabriken fann min vän komvux och Kunskapslyftet, som sedan ledde till doktorandstudierna. Dyslexin fick han hjälp med, och en femtonårig kunskapsresa senare har vetenskapssamhället begåvats med ytterligare en forskare.

Och vi vanliga normalstörda normalbegåvade i huvudfåran stretar vidare.

FOTO: ANNIKA AF KLERCKER


Fakta/Marie Gladh är specialpedagog med en fil.mag i specialpedagogik, och arbetar som kvalificerad handläggare av elever i behov av särskilt stöd i Sundbybergs stad. Hon är även författare till boken Tillbaka till skolan (Gothia Fortbildning 2014) tillsammans med Krysmyntha Sjödin.

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017, prenumerera eller beställ ditt ex här! 

NYHET!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2017-12-11 10:50 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-12-14 16:49 av Hedda Lovén


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Vår årliga specialpedagogiska konferens arrangeras i Stockholm 26-27 april och i Göteborg 3-4 maj! Konferensen berör bl.a. språkstörning, kognition och lärande, matematiksvårigheter, motivation och interkulturella möten. Som tidigare år satsar vi på en blandning av forskning och praktiknära föreläsningar av kompetenta talare, välkommen!

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer – reviderad 2017

Denna publikation innehåller samtliga kursplaner inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå i sin senaste lydelse. Den innehåller även kommentarer till kursplanernas uppbyggnad, betygsskalan och kunskapskraven.(pdf)

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer – reviderad 2017

Denna publikation innehåller samtliga kursplaner inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå i sin senaste lydelse. Den innehåller även kommentarer till kursplanernas uppbyggnad, betygsskalan och kunskapskraven. (pdf)

Stängt idag – och så höjs universitetets säkerhet sedan

I dag håller Malmö universitet stängt efter att ett hot riktats i ett mejl till en av universitetets brevlådor. Och från och med imorgon kommer säkerheten att vara högre än tidigare.

Mer än bara prov – mjuka utfall i kommunala och fristående skolor

I denna studie jämförs attityderna i Skolenkäten bland elever i kommunala skolor med resultaten bland elever som går i friskolor.

PM – Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2017

I denna PM beskrivs Skolverkets statistik om betyg och studieresultat för elever i gymnasieskolan år 2017. (pdf)

Hur hanterar Regionens skolor sexuella trakasserier – och pengar till kulturlivet

Den politiska ledningen av Region Hallands skolor vill veta hur sexuella trakasserier motverkas. Och ger besked om mer pengar till kulturverksamheter i Halland,

Studiemedel vid utlandsstudier – Förändringar för ett långsiktigt och hållbart system

Möjligheten till ett högre och mer flexibelt uttag av merkostnadslån för undervisningsavgifter för studier på gymnasial nivå föreslås helt tas bort.

”Undervisning och forskning måste ges lika stor vikt”

Mycket god forskning bedrivs inom högskolan. Men vi får ­aldrig glömma att det är utbildningen som ger högskolan dess exi­stensberättigande. Därför måste undervisning jämställas med forskning vid värdering av meriter, skriver pro­fessor ­Johan Silfwerbrand, KTH.

Sammanfattning: Digitala lärverktyg i skolan – Om användning, effekter och lärarens roll

Enligt Carla Haelermans visar tidigare forskning att effektiviteten av digitala verktyg i undervisningen i hög grad beror på vilket pedagogiskt syfte som ska uppnås samt hur tekniken används. (pdf)

Digitala lärverktyg i skolan – Om användning, effekter och lärarens roll

Nationalekonomen Carla Haelermans sammanfattar i SNS-rapporten lärdomar från den internationella forskningslitteraturen om digitala lärverktyg i skolan. Hon har också genomfört åtta olika experiment på högstadieskolor i Nederländerna för att ta reda på hur de digitala verktygen påverkar elevernas skolresultat. Hennes studier visar att användning av digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat inom matematik och vissa delar av språkinlärning.

Bästa skolkommun – rankning som fokuserar och inspirerar

Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun sätter fokus på kommunernas viktiga roll som huvudmän för skolan. Vi utser Sveriges bästa skolkommuner för att uppmuntra kommuner som ger sina elever, lärare och skolledare goda förutsättningar. Förhoppningen är att Bästa skolkommun ska inspirera kommuner att satsa på dem som skapar den goda skolan – elever, lärare och skolledare.

Lyssna på förskollärarna! – En rapport om lärarbrist och gruppstorlekar i förskolan

Rapporten visar att både stora barngrupper och låg förskollärartäthet påverkar förskollärares arbete negativt. Det som först ryker är tiden för att planera och utveckla verksamheten. Rapporten visar också att huvudmännen ännu inte har lyckats anpassa arbetsorganisationen efter rådande lärarbrist och tillvarata förskollärares kompetens på ett klokt sätt. (pdf)

PM – Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016

I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2016. Uppgifter som redovisas är bland annat kostnader totalt, kostnad per barn/elev, kostnad per kostnadsslag t.ex. lokalkostnader och undervisningskostnader. (pdf)

Valideringsarbete i teori och praktik – en introduktion

Öka din kunskap i att kartlägga och bedöma individers kompetens. Gå vår webbaserade utbildning i validering ”Valideringsarbete i teori och praktik – en introduktion”

”Mycket av de praktiska lösningarna måste hittas hos kommuner och landsting”

Kommuner och landsting bär det direkta ansvaret för skolan, vården och omsorgen. Men regeringen har också en viktig roll. Ambitionen är att skapa mer samverkan och färre stuprör, skriver Annika Strandhäll (S), i en replik.

Konferenser
Ny fokussida
Digitalisering
  Foto: Alex Knight/Unsplash

Digitalisering

Programmering, digitala läromedel, robotar, IT i undervisningen och mycket mer – här samlar vi allt som rör digitalisering i förskola och skola.

Till Digitalisering
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nummer!

Nytt nummer!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Läs mer
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste veckan

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände. Det menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Svårt att rekrytera rektorer

Det har blivit allt svårare att rekrytera rektorer och biträdande rektorer. Och en anledning som lyfts fram är att löneutvecklingen för lärare varit bra, vilket gör att färre lärare vill ta steget över till att bli chef inom skolan.

Skolindustrin – hur mångfald blev enfald

Sedan 90-talet har Sverige som enda land i världen tillåtit privata ägare att plocka ut obegränsade vinster ur skattefinansierade skolor. Privata företag kan öka sina vinster genom att locka till sig de ”lättaste” eleverna och spara på personal, lokaler och utrustning. Samtidigt har skolresultaten sjunkit och klyftorna mellan elever ökat (pdf).

Civilministern: De idéburna slipper omfattas av vinstbegränsningen

Omvärlden ser det svenska exemplet med kommersiella aktörer som kan göra fria vinstuttag i en offentligt finansierad skola som ett skräckexempel hävdar civilminister Ardalan Shekarabi. Snart kommer regeringens förslag om begränsning av vinsterna i välfärdsbolagen.