Krönika: Var ödmjuk och se eleven

Marie Gladh.

Marie Gladh.

MIN VÄN HAR nyligen disputerat i fysik, närmare bestämt i kemisk ytfysik. Min vän har också grav dyslexi. Halvvägs in i avhandlingsarbetet tornade väggen upp sig och det gick helt enkelt inte längre. Universitetspsykologen som utredde honom hade svårt att förstå hur han kunde ha tagit sig så långt, utan hjälpmedel eller förståelse för sin funktionsvariation.

Föreställ dig det tidiga 1970-talets Sverige; se framför dig skolan i det lilla brukssamhället i avkroken, med en småskolefröken som tjänstgjort så länge att hon numera kallas lågstadielärare. Hon har pli på barnen, det har hon, och med fast hand har hon fört åtminstone tre generationer framför sig i läsandets och räknandets ädla konst.

Men inför min vän går hon bet.

Han är långsam och trög, framför allt i gnetandet med bokstäverna, men även siffrorna konstrar. Han drar ned tempot i klassen, menar fröken, och flyttar helt sonika bänken – med pojk och allt – ut i korridoren, så att hon i sitt klassrum slipper bli påmind om hans mödor, får man förmoda. Hennes klassrum: en frizon, en ruta inmutad för det normala lärandet, där det avvikande inte har någon plats. Än i dag vitnar hans knogar vid minnet av kränkningen det innebar att inte vara medräknad.

Jag tänker att det som fröken försummade var att förhålla sig ödmjukt inför det som var större än henne själv. Det vi inte helt och fullt kan förstå bör vi storögt och nyfiket studera. Den professionella läraren bör likt vilken annan vetenskapsman som helst samla på ”de avvikande fallen” – det som sticker ut, det som skiljer sig – vare sig det gäller hur individen bearbetar sina sinnesintryck, sovrar och minns information eller sättet på vilket hon organiserar sitt vetande.

Fröken förstod helt enkelt inte att hon i någon mening var betydligt mer korkad än min vän! Drastiskt uttryckt? Ja, men med handen på hjärtat vet varje lyhörd lärare när en sådan elev kommer i hennes eller hans väg. Fallen blir med åren allt fler och samlar sig till en rik erfarenhet att lägga till grund för allehanda kniviga ställningstaganden.

En ödmjuk erfarenhet är hjälpsam i analysen av hur organiserandet av ”de avvikandes” lärande bör utformas. Diskussionen om inkludering eller inte behöver inte bli ett ideologiskt krondike, om man vet att allt till slut kokar ner till frågor om lärandets innehåll, lärares och elevers drivkrafter och samspelet dem emellan.

Efter många år på fabriken fann min vän komvux och Kunskapslyftet, som sedan ledde till doktorandstudierna. Dyslexin fick han hjälp med, och en femtonårig kunskapsresa senare har vetenskapssamhället begåvats med ytterligare en forskare.

Och vi vanliga normalstörda normalbegåvade i huvudfåran stretar vidare.

FOTO: ANNIKA AF KLERCKER


Fakta/Marie Gladh är specialpedagog med en fil.mag i specialpedagogik, och arbetar som kvalificerad handläggare av elever i behov av särskilt stöd i Sundbybergs stad. Hon är även författare till boken Tillbaka till skolan (Gothia Fortbildning 2014) tillsammans med Krysmyntha Sjödin.

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017, prenumerera eller beställ ditt ex här! 

NYHET!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2017-12-11 10:50 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-12-14 16:49 av Hedda Lovén


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Vår årliga specialpedagogiska konferens arrangeras i Stockholm 26-27 april och i Göteborg 3-4 maj! Konferensen berör bl.a. språkstörning, kognition och lärande, matematiksvårigheter, motivation och interkulturella möten. Som tidigare år satsar vi på en blandning av forskning och praktiknära föreläsningar av kompetenta talare, välkommen!

Moderna språk och årskurs 6 – nytt krav från hösten 2018

Språklärarnas riksförbunds medlemstidning Lingua har intervjuat Roger Persson, undervisningsråd på Skolverket, om de nya reglerna för moderna språk: ”Alla skolor kommer att behöva erbjuda moderna språk inom ramen för språkval senast i årskurs 6. Från höstterminen nästa läsår ska språkval finnas senast i årskurs 6 och så ska eleverna också få betyg i moderna språk i årskurs 6”, förtydligar Roger.

De äter frukost i skolan – och blir piggare hela dagen

En tredjedel av högstadieeleverna på Tuna- och Grindtorpskolan i Botkyrka äter inte frukost. Men nu börjar de första lektionen med ostmacka, kvarg och frukt. ”Vi skulle aldrig kräva av en bil att den ska köra Stockholm–Göteborg utan bränsle”, säger projektledaren Maja Nordström.

Lönsamma kunskaper – Sambandet mellan vinst och kvalitet i svenska grundskolor

I den här rapporten undersöker forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl sambandet mellan skolors lönsamhet och utbildningskvalitet. Analysen är gjord på aktiebolag, som är den dominerande organisationsformen för friskolor. (pdf)

”Stoppa skolfusket – det är slöseri med tid och pengar”

Fuskande utbildningsföretag ska förstås betala tillbaka och utredas för bedrägeri. Men politikerna måste också anpassa kraven efter lärarbristen, skriver Expressen på ledarplats.

PM – Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2017/18

I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2017/18. (pdf)

Lärares arbetsvillkor i kontexten av marknadisering, privatisering, val och konkurrens – beskrivande enkätdata

I den här rapporten beskrivs, utifrån ett unikt enkätmaterial, hur lärare skattar sina arbetsvillkor. Beskrivande data gällande vilka lärare som arbetar var, hur respondenterna skattar sin arbetsmiljö, vad som styr eller gör anspråk på att styra arbetet, villkor för kompetensutveckling, samt också hur respondenterna ser på huvudmannaval och arbetsbyten presenteras. (pdf)

Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor – En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan

I den här rapporten analyserar Skolverket i vilken utsträckning utbildningen kompenserar för elevernas olika förutsättningar genom att undersöka resultaten i slutet av grundskolan i förhållande till elevernas socioekonomiska bakgrund. Dessutom analyserar vi hur resultat och elevsammansättning skiljer sig mellan skolor. (pdf)

Elitism som nytta – om humaniora och bildning i den svenska akademin

Svenskt Näringsliv har under en längre tid förespråkat att systemet för fördelningen av resurser till högskolan måste göras om i grunden och ställer sig positiva till att regeringen har tillsatt en utredning, den så kallade styr- och resursutredningen, som ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. (pdf)

Årsrapport 2017 – Strategier för kvalitet och helhet i utbildningen

Ökad lärarbrist och ökande skillnader mellan elevgrupper och skolor är två av de viktigaste utmaningarna i svensk skola. I Skolinspektionens årsrapport 2017 syns tydliga exempel på konsekvenser av lärarbristen.(pdf)

Årsrapport 2017 – Strategier för kvalitet och helhet i utbildningen

Ökad lärarbrist och ökande skillnader mellan elevgrupper och skolor är två av de viktigaste utmaningarna i svensk skola. I Skolinspektionens årsrapport 2017 syns tydliga exempel på konsekvenser av lärarbristen.

UR Samtiden – Me too – Vad kan skolan göra? : Förbud och filter – digital kompetens i skolan

Hur ska vuxna och skolpersonal kunna förebygga sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning som sker på nätet? Ska man införa filter och förbjuda mobiltelefoner? Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, tycker att det är fel väg att gå. Här talar hon om hur vår teknik- och barnsyn är sammankopplad med moralism och om hur vi påverkas av olika ”mediepaniker”. Hon ger också råd om hur vuxna kan prata med barn och unga om vad de gör på nätet. (webb-tv)

UR Samtiden – Me too – Vad kan skolan göra? : Vad vet vi om unga och sexualitet?

Skolelever vill att sex- och samlevnadsundervisningen ska handla mer om rättigheter, genus, relationer, normer och hbtq-perspektiv. Det visar en omfattande befolkningsstudie som Folkhälsomyndigheten har gjort. Anna-ChuChu Schindele, Folkhälsomyndigheten, presenterar resultaten från undersökningen UngKAB15 och redogör bland annat för hur unga ser på sex, rättigheter och kränkningar och för hur skolan kan förbättra sex- och samlevnadsundervisningen. (webb-tv)

UR Samtiden – Me too – Vad kan skolan göra? : Sexuella trakasserier och skolans ansvar

Skolinspektionen har konstaterat att det finns brister i hur skolan kopplar ihop värdegrundsarbetet med sex- och samlevnadsundervisningen. Teresa Fernándes Long, Skolverket, lyfter fram områden som skolans ledning och anställda måste arbeta med för att förbättra sexualundervisningen och göra den mer inkluderande. Hon talar bland annat om vikten av ett normmedvetet förhållningssätt för att bygga tillitsfulla relationer. (webb-tv)

Uppdrag om utvärdering av statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer – lågstadiesatsningen

Utvärdering av statsbidrag för de lägre kurserna i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning enligt förordningen (2015:215). 2 bilagor

Vad tycker lärarna? – En analys av den pedagogiska personalens attityder kring hur kommunala och fristående grundskolor fungerar

Den här rapporten studerar hur lärarnas attityder och omdömen i kommunala och fristående grundskolor – samt i fristående skolor med olika ägandeformer – skiljer sig åt, med hjälp av data från Skolenkäten. (pdf)

Konferenser
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Aktuella chefstjänster
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr ute 4 april!

Tema: Skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste veckan

Skolverkets generaldirektör: Bergströms oro är obefogad

Hans Bergström uttrycker i sin artikel en oro för att Skolverket inte anser att det har någon betydelse vad skolan gör. Den oron är obefogad. Efter att ha arbetat 30 år i skolan vet jag att det har stor betydelse vad ansvariga skolhuvudmän, rektorer och lärare gör, skriver Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, i en replik.  

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov.  På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna. ”Vi ser fram emot att få vara en av provskolorna”, säger rektorn Anna Brandén.

Så löser du de 8 värsta konflikterna på jobbet

Chef frågade deltagarna i undersökningen: ”Vilken är den svåraste konflikt du haft under din karriär?” och in kom svar som hade kunnat platsa i vilket psykologiskt tv-drama som helst. Här är några av dem – med kommentarer och förslag till lösningar från Chefs expert Leif E Andersson.

Utsatt stadsdel förlorar 36 miljoner kronor när elever byter skola

36 miljoner kronor. Så mycket pengar försvinner från Angered när elever väljer friskolor eller skolor i andra stadsdelar och kommuner. Pengarna var tänkta att användas särskilt i Angered. Nu förändrar Göteborgs stad skolpengen för att stoppa pengablödningen.

Ardalan Shekarabi (S) stödjer försök att stoppa religiösa friskolor

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) stödjer Stockholm och Botkyrka som vill stoppa religiösa friskolor i sina kommuner. De tänker vägra att hyra ut lokaler.

Konferens
För dig som undervisar i musik

För dig som undervisar i musik

Konferensen tar bland annat upp: likvärdig bedömning av musikkunskap, musiksalens digitala verktygslåda, elevers lustfyllda låtskrivande i praktiken och hur du kan skapa ett kreativt förhållningssätt till musikundervisningen. Välkommen!

Läs mer och boka plats