Långt från tråkigt med hållbarhet i hem- och konsumentkunskap

Miljövänlig middag på rotfrukter? Eleverna lär inte möta lektionsupplägget i hem- och konsumentkunskap med jubel. Men måste hållbarhetsfrågor i HKK-undervisningen vara tråkigt?

Sannerligen inte, säger Lisa-Linnéa Flising, lärare i hem- och konsumentkunskap på Leksbyskolan i Partille som istället föreslår rosa pannkakor med rödbetor eller chips av potatisskal. I vår föreläser hon på Skolportens konferens för HKK-lärare om hur frågor kring miljö och hållbarhet kan vävas in i undervisningen.

– När det kommer till hållbarhet i HKK-undervisningen är det lätt att hamna i en rad ”måsten”. Vi måste sluta äta kött, måste förändra vårt beteende. Budskapet känns inte så roligt, en del elever blir provocerade, andra har svårt att se vad det här innebär i praktiken.

Lisa-Linnéa Flising som tror att just detta – att omvandla hållbarhetsfrågor till engagerande undervisning – är en stor utmaning för många HKK-lärare.

– Jag hoppas kunna inspirera och kommer att dela med mig av mina egna erfarenheter, tips och idéer, kanske om hur ett lektionsupplägg kring just rotfrukter skulle kunna se ut!

Du kan lyssna på Lisa-Linnéa Flising på Skolportens konferens om Hem- och konsumentkunskap 2019:

Konferensen berör bland annat:

  • Matmyter och matlarm – var kommer de ifrån?
  • Den systematiskt planerade läraren – bedömning!
  • Hjälp dina elever med en livsförändrande ekonomisk möjlighet
  • Tydliggörande pedagogik! HK-undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv
  • Skuldkollen – kunskap för livet om pengar och skulder!
  • Förnyad undervisning om mattraditioner – en lesson study
  • Ämnesdidaktik – konsten att undervisa i HK
  • Hållbarhet utan pekpinnar!

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-02-06 16:12 av Hedda Lovén


Relaterat

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Krocken mellan fysisk hälsa och kulturell bakgrund i relation till mat är tydlig men outtalad i ämnet hem- och konsumentkunskap. Lärarna borde belysa konflikten och låta eleverna diskutera ämnet, tycker Ingela Bohm.

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Ny forskning: Brottslighet i utsatta områden läcker inte in i skolan

”Att publicera en studie som går på tvärs med den gängse bilden är inte lätt”, konstaterar Håkan Stattin. Han är en av författarna till en ny studie som visar att skjutningar och brottslighet i utsatta bostadsområden, som till exempel Vivalla, inte läcker in till skolorna.

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket”, skriver språkläraren Veronika Knittel.

Satsning på fler lärarassistenter inleds i höst

Regeringen har den fjärde juli beslutat om en statsbidragsförordning för att fler lärarassistenter ska anställas i skolan. Syftet med statsbidraget är att avlasta lärare så att de kan ägna sin tid åt det som de är proffs på – att förbereda och utveckla sin undervisning.

”Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda”

”Enligt avtalet ska varje skola fokusera på lärares arbetsbelastning genom att upprätta mål och utforma åtgärder. En stor utmaning för skolledare att leva upp till – inte minst med tanke på larmrapporter om stora underskott hos landets kommuner”, skriver läraren Johan Haeffner.

”Våga lita på ungdomarna istället för att straffa dem”

”Vi har stött på unga som hållit sig borta från cannabis tills de fick information i skolan och på grund av de uppenbara felaktigheterna valt att själva testa drogen. Skolan måste istället ge korrekt information som är vetenskapligt förankrad, annars försvinner trovärdigheten”, skriver två debattörer från Piratpartiet.

Lärarnas krav för att återvända till skolbänken

Räkna in yrkeserfarenhet, betala lön under utbildningen – och gör det möjligt att plugga på distans. Det är några av de morötter som skulle kunna få obehöriga lärare att återvända till skolbänken.

Ny skolstruktur i Kiruna införs 2020

Till hösten 2020 kommer många elever och lärare i Kiruna att få byta skola. Då ska en ny skolstruktur vara på plats. Men skolnedläggningar blir det inte tal om förrän 2024.

Legitimation för fritidspedagoger

Nu ska fritidspedagoger, precis som lärare, ha lärarlegitimation. Detta enligt en ny lag som börjar gälla nu på måndag. Men runt om i landet är det brist på utbildad fritidshemspersonal, och många skolor kan få svårt att uppfylla de nya kraven.

Huvudmännen brister i engagemang kring vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Rektorer och lärare får inte tillräckligt stöd i arbetet med vetenskaplig grund. Det visar Skolinspektionens granskning. ”Det som oroar är den stora skillnaden mellan skolor”, säger Helén Ängmo, generaldirektör vid Skolinspektionen.

Caroline vägrar låta barnen gå i svensk skola – expert kritisk

Föräldrarna i den nya skolrörelsen vill inte låta barnen gå i svensk skola. Skolforskaren Martin Karlberg är mycket kritisk till gruppen och undervisningsmetoden där barnen slipper skolan. ”Det finns gedigen forskning som visar att elever inte ska styra sin undervisning själv”, säger han.

Konferenser
Lediga jobb
Alla lediga jobb
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute nu

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning.

Prova på-pris: 2 nr/99 kr!
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att växa?

Dags att växa?

Funderar du på nytt jobb efter sommaren? Missa inte Skolportens fokussida med nyheter om lön och karriär för dig som är lärare och skolledare!

Till Lön och karriär
Mest läst senaste veckan

”Betygssystemet slår ut för många elever”

”Dagens betygssystem påverkar många elevers självkänsla, studiemotivation och psykiska hälsa negativt. Skolan måste kunna hantera elevers olika förutsättningar och vara en skola för alla”, skriver professor Christopher Gillberg med flera.

”Ge alla elever hjälp – skippa särlösningar”

”Skolan ska endast ge individuellt stöd till de som verkligen behöver”, skriver försteläraren Svante Holmberg.

”Snabbaste sättet att återfå en skola att vara stolt över är att förstatliga den”

”Allt för många okunniga ”förstå-sig-påare” har genom åren bidragit till den situation som skolan befinner sig i idag. Den snabbaste vägen att återfå en skola man kan vara stolt över är att förstatliga den”, skriver pensionerade rektorn Birger Nilsson.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier