Teskedsorden: ”Lär eleverna att skydda sig på nätet”

Det kan vara svårt att skilja på rasistiska konspirationsteorier som sprids i sociala medier och objektiva fakta. Detta är ett demokratiproblem. Därför behöver lärare ta ett större ansvar för att ge eleverna bättre förutsättningar att hantera hat och rasism på nätet.

De allra flesta barn och ungdomar i Sverige har i dag tillgång till internet via sina telefoner, datorer eller surfplattor. Många av dem använder också olika sociala nätverk som Facebook och Snapchat. Ofta sägs det att barn har bättre förståelse för den digitala världen än vad vuxna har, något som ibland kanske stämmer när det handlar om nya appar och andra digitala funktioner.

Däremot är det sämre ställt med kunskapen om vad som är vinklade och partiska texter. Internet är fullt av bra information, men också av främlingsfientliga budskap, som går rakt in i barnens uppkopplade liv, ofta med anonyma avsändare och utan någon som helst förklaring eller filtrering.

Camilla Nagler

Camilla Nagler, generalsekreterare Teskedsorden.

För att inte riskera att bli förledd av falska uppgifter är det viktigt att ha förmågan att kritiskt kunna granska olika fakta, men många unga har svårt att se skillnad på propaganda och journalistiska texter. Enligt Medierådets undersökning från förra året anser endast 33 procent av barnen i åldern 9–12 år att de är bra på att avgöra vad som är sann eller falsk information på nätet. Dessutom svarade nästan lika många att de inte bryr sig om att värdera informationen när de upptäcker att två olika internetsajter beskriver samma händelse på ett sätt som inte stämmer överens.

Många föräldrar vet inte vad deras barn gör på nätet. Det visar en undersökning gjord av Demoskop på uppdrag av Telenor förra året. Hälften av dem som deltog i studien ansåg inte heller att det fanns något behov av att prata med barnen om vad de gör online. Lärarkåren kan alltså inte förlita sig på att barnens föräldrar talat med dem om källkritik och hur de ska hantera hat och främlingsfientlighet på internet.

Teskedsorden har därför tagit fram ett lärarmaterial som pedagogiskt stöd med övningar i att gallra bort tvivelaktig information. Detta är ett led i den viktiga uppgift skolan har att utbilda unga i källkritik. Undervisningen måste tidigt stärka eleverna i kritiskt tänkande och ge dem verktyg och goda förutsättningar att kunna hantera och värdera den digitala världens stora informationsflöde.

På så sätt kan fler barn lära sig att skydda både sig själva och andra på nätet.

____

Camilla Nagler är generalsekreterare för Teskedsorden. Teskedsorden grundades av Tidningen Vi och är en stiftelse som genom dialog med barn och ungdomar arbetar för ökad tolerans och respekt människor emellan. Deras nya lärarmaterial om källkritik och rasism på nätet riktar sig till årskurs 5. Läs mer på www.teskedsorden.se


>>>Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2016, beställ ditt ex här eller köp ditt digitala ex i App Store eller Google Play!

Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin ute nu! Tema: Nyanlända. Så blir det flerspråkiga klassrummet en tillgång för alla elever.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

6 nr (helår) av Skolporten för endast 349 kr!

PRENUMERERA HÄR!

Erbjudandet gäller till 31 oktober 2016 och för nya prenumeranter.

Sidan publicerades 2016-09-30 11:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elever saknar verktyg för källkritik

Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källors trovärdighet, visar en ny utvecklingsartikel. Många elever ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass, som nästan ingen hade hört talas om.

Karin Berg: Den bästa läraren

Relationen med eleverna spelar roll. Det vittnar eleverna om, och det bekräftas av forskningen. Men vår relation ska utgå från det vi ska lära oss, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Nu gör Björklunds skola comeback

”Stoppa flumskolan!” Mottot har genomsyrat L-ledaren Jan Björklunds politiska karriär. Men varken alliansen eller de rödgröna har lyckats vända de sjunkande resultaten för svenska elever. I Stefan Löfvens nya regering ska Liberalernas förslag prägla skolan framöver – och de politiska svängarna följer med in i klassrummen.  

“Man blir besviken och uppgiven” – Mattias dotter nekas samiska på förskolan

Mattias Jonssons dotter Lin är fem år och behärskar enklare meningar på sydsamiska. Enligt lagen har hon rätt till samisktalande personal på förskolan för att utveckla sitt språk – något som kommunen inte lever upp till.

”Nya regeringen måste stoppa våldet i skolan”

Våldet i skolan är ett av de stora samhällsproblemen. Den kommande regeringen har ett stort ansvar för att stoppa knivskärningar, misshandel och dödshot, skriver DN på ledarplats.

Här lär sig åttondeklassare hur vårdyrket funkar

Under två veckor kommer alla elever som går i årskurs åtta i Kronobergs län testa hur det är att jobba inom vården. Totalt ska 2 400 elever få prova på att till exempel ta sprutor och göra hjärt- och lungräddning.

Ingen förskola på samiska – trots skärpta krav på kommunerna

Samer i Sverige har rätt till förskola och äldreomsorg med samisktalande personal – en rättighet som Älvdalens kommun inte lever upp till.

Efter högskoleprovsdomen: ”Man ska inte ha en chans att studera vidare”

De tre huvudåtalade i högskoleprovsfusket dömdes under torsdagen till mellan 3,5 år och 6 års fängelse. Det är de två bröderna – 23 och 26 år gamla, från Norrköping, och en 21-årig man från Lund, som döms till fängelse.

”Inför anmälningsplikt för konfessionella skolor”

Det är allvarligt att det finns skolor där religiösa inslag förekommer i undervisningen i strid med skollagen. Därför måste regelverket skärpas och Skolinspektionen måste få en samlad bild av vilka skolor som har tillstånd för religiösa inslag, skriver Roger Haddad (L).

Betygsglappet mellan pojkar och flickor ökar

Pojkar ligger fortsatt på efterkälken när det gäller skolresultat och efter att betygsgapet varit oförändrade i några år, ökar nu skillnaderna. Hofors är en av de kommuner i landet där betygsglappet ökat som mest.

Mattegeni från Karlstad tävlar i Stockholm

I dag samlas högstadieelever från hela landet i Stockholm. Men det är inte vilka elever som helst utan de som är vassast på matematik. En av dem är Haoyan Fu från Karlstad.

Hundratals resultat från högskoleprovet kommer granskas efter domen

För Universitets- och högskolerådet, UHR, innebär torsdagens dom mot fuskligan att de nu kan analysera omkring 200 provskrivare som förekommit i fuskhärvan – och som nu riskerar att få sina provresultat ogiltigförklarade.

Skolan som har schack på schemat

Schack gör en smart. Och så träffar man nya kompisar. Det säger eleverna på Kvarnbyskolan där många spelar schack varje dag.

Elevpeng gör lärare övertaliga

Ersättning per elev rycker sönder verksamheten och får lärarna att gå på knäna, varnar komvuxpersonal i Sigtuna. Lärarförbundet är kritiskt till den så kallade auktorisationsmodellen.

Klassmentorer – nödlösningen alla vill ha

Det började som en nödlösning på lärarbristen i Lycksele. Men efter ett och ett halvt år med klassmentorer hotar lärarna med att säga upp sig om de försvinner.

Bonus och studielön lockar lärare att stanna

Studier på arbetstid, lönebonus och stipendium. 13 lärare och studenter har hoppat på Pajala kommuns satsning för att lösa lärarbristen.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
Mest läst senaste veckan

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. (pdf)

”Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen”

Den överenskommelse, som när det här skrivs kan ligga till grund för att en S/Mp-regering kan tillträda, är spännande sedd ur skolans synpunkt. Av 63 punkter rör i och för sig bara åtta skolan och de ligger nästan sist i överenskommelsen. Per Kornhall redovisar dem en efter en och ger en snabb reflektion efter varje punkt.

”Välutbildade anmäler, lågutbildade anmäls”

Kontakten mellan skolan och föräldrar ser olika ut på olika håll, visar ett forskningsprojekt i Malmö. I Vellinge anmäler föräldrarna skolan, men i utsatta områden som Rosengård är det istället skolor med omvittnade brister som anmäler föräldrarna – till Socialtjänsten. Det skriver Laid Bouakaz, skolforskare på Malmö universitet.

Ny vd för Skolporten

Birgitta Hartzell har utsetts till ny vd för Skolporten AB, hon tillträdde tjänsten den 1 januari 2019. Birgitta Hartzell har närmast haft rollen som företagets vice vd och har även under många år varit chef för Skolportens konferensverksamhet.

Skolansvar kan tas från små kommuner

Alla kommuner bör kanske inte göra allt inom välfärden. Den slutsatsen drar forskarna i SNS Konjunkturråd som publicerar sin årliga rapport i dag.

Aktuella arbetsgivare
Fortbildning
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
Nyhetskategorier