Teskedsorden: ”Lär eleverna att skydda sig på nätet”

Det kan vara svårt att skilja på rasistiska konspirationsteorier som sprids i sociala medier och objektiva fakta. Detta är ett demokratiproblem. Därför behöver lärare ta ett större ansvar för att ge eleverna bättre förutsättningar att hantera hat och rasism på nätet.

De allra flesta barn och ungdomar i Sverige har i dag tillgång till internet via sina telefoner, datorer eller surfplattor. Många av dem använder också olika sociala nätverk som Facebook och Snapchat. Ofta sägs det att barn har bättre förståelse för den digitala världen än vad vuxna har, något som ibland kanske stämmer när det handlar om nya appar och andra digitala funktioner.

Däremot är det sämre ställt med kunskapen om vad som är vinklade och partiska texter. Internet är fullt av bra information, men också av främlingsfientliga budskap, som går rakt in i barnens uppkopplade liv, ofta med anonyma avsändare och utan någon som helst förklaring eller filtrering.

Camilla Nagler

Camilla Nagler, generalsekreterare Teskedsorden.

För att inte riskera att bli förledd av falska uppgifter är det viktigt att ha förmågan att kritiskt kunna granska olika fakta, men många unga har svårt att se skillnad på propaganda och journalistiska texter. Enligt Medierådets undersökning från förra året anser endast 33 procent av barnen i åldern 9–12 år att de är bra på att avgöra vad som är sann eller falsk information på nätet. Dessutom svarade nästan lika många att de inte bryr sig om att värdera informationen när de upptäcker att två olika internetsajter beskriver samma händelse på ett sätt som inte stämmer överens.

Många föräldrar vet inte vad deras barn gör på nätet. Det visar en undersökning gjord av Demoskop på uppdrag av Telenor förra året. Hälften av dem som deltog i studien ansåg inte heller att det fanns något behov av att prata med barnen om vad de gör online. Lärarkåren kan alltså inte förlita sig på att barnens föräldrar talat med dem om källkritik och hur de ska hantera hat och främlingsfientlighet på internet.

Teskedsorden har därför tagit fram ett lärarmaterial som pedagogiskt stöd med övningar i att gallra bort tvivelaktig information. Detta är ett led i den viktiga uppgift skolan har att utbilda unga i källkritik. Undervisningen måste tidigt stärka eleverna i kritiskt tänkande och ge dem verktyg och goda förutsättningar att kunna hantera och värdera den digitala världens stora informationsflöde.

På så sätt kan fler barn lära sig att skydda både sig själva och andra på nätet.

____

Camilla Nagler är generalsekreterare för Teskedsorden. Teskedsorden grundades av Tidningen Vi och är en stiftelse som genom dialog med barn och ungdomar arbetar för ökad tolerans och respekt människor emellan. Deras nya lärarmaterial om källkritik och rasism på nätet riktar sig till årskurs 5. Läs mer på www.teskedsorden.se


>>>Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2016, beställ ditt ex här eller köp ditt digitala ex i App Store eller Google Play!

Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin ute nu! Tema: Nyanlända. Så blir det flerspråkiga klassrummet en tillgång för alla elever.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

6 nr (helår) av Skolporten för endast 349 kr!

PRENUMERERA HÄR!

Erbjudandet gäller till 31 oktober 2016 och för nya prenumeranter.

Sidan publicerades 2016-09-30 11:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elever saknar verktyg för källkritik

Elever saknar verktyg för källkritik

Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källors trovärdighet, visar en ny utvecklingsartikel. Många elever ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass, som nästan ingen hade hört talas om.

Karin Berg: Den bästa läraren

Relationen med eleverna spelar roll. Det vittnar eleverna om, och det bekräftas av forskningen. Men vår relation ska utgå från det vi ska lära oss, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Magasin skolporten
Nytt nummer ute 24/10

Nytt nummer ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och teckna en prenumeration!
Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Fokus
Förskola
  Foto: Alexander Dummer/Unsplash

Förskola

På denna sida samlar vi allt för dig som arbetar i eller är intresserad av förskolan: forskning, utveckling, nyheter, rapporter, lediga tjänster och mycket mer.

Fokus Förskola
Mest läst senaste 30 dagarna

Med blick för elevernas behov

Ett tuggummi, en keps och ett eget bås. På Källbrinksskolan i Huddinge försöker man se till vad varje elev behöver. Som ett led i det arbetet har hela skolan npf-säkrats.

Skolhjältens tips: Byt ut dåliga lärare

Malla Taipale har använt sina erfarenheter från friskolevärlden för att rädda flera krisdrabbade kommunala skolor med stor framgång. Hennes strategi som ny rektor är bland annat att byta ut dåliga lärare. ”Se till att de inte undervisar – elever har rätt till bra utbildning”, säger hon.

Tre skånska skolor bäst på att upptäcka särskilda behov

Tre skolor i Skåne ligger i topp i landet när det gäller att tidigt upptäcka barn som har speciella behov. Nu ska de inspirera andra svenska skolor.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat och minskat stressen för lärarna.

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan. ”Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det”, säger hon.