Lärare utan gränser

De åkte till Kambodja för att utveckla landets skolor – men lärde sig samtidigt mycket om sitt eget yrke.

Anna Östman

Anna Östman åkte på sin första resa med TAB till Kambodja 2008 och har varit där flera gånger sedan dess.

Allt började med att de ville bidra, vara med och bygga upp någonting. Men efter att ha hållit workshoppar för kambodjanska kolleger i den ideella organisationen Teachers Across Borders Swedens regi, menar de svenska lärarna Anna Östman, Kickan Hagroos och Urban Åström att även de lär sig mycket under sina resor:

– Två veckor av pedagogiska diskussioner med lärare från tre, fyra länder ger ett ständigt utbyte, konstaterar Anna Östman, till vardags lärare i SO och engelska på Sjöstadsskolan i Stockholm.

Urban Åström, skolledare på Sollentuna International School/Djupdalsskolan i Sollentuna, tycker att det inte finns något bättre sätt att tillbringa semestern:

– Mänskliga möten ger otroligt mycket!

– Men det är intensivt. Vi jobbar hela dagarna, fyller Kickan Hagroos, som undervisar i engelska på Upplands-Bro gymnasium, i.

Teachers Across Borders, TAB, startade i USA år 2002 och arbetar enligt principen ”lärare lär lärare” i utvecklingsländer. De första insatserna gjordes 2004 i Burma. När den burmesiska regimen förbjöd frivilligorganisationer att verka i landet övergick TAB till att arbeta i Kambodja.

Anna Östman upptäckte organisationen 2006 när hon sökte efter volontärarbeten för lärare på internet. Då fanns TAB ännu inte i Sverige.

– Jag hittade TAB USA och mejlade till dem. En av grundarna svarade: ”Du kan vara med i Kambodja”, berättar hon.

År 2008 åkte hon på sin första resa till Siem Reap, Kambodjas näst största stad. Två år senare var hon där för tredje gången, denna gång tillsammans med tre andra svenska lärare. Samma år grundades TAB Sweden, som i dag har cirka 70 aktiva medlemmar och stödmedlemmar.

– Det är lärare och pedagogisk personal på skolor, vänner och vänners vänner. Syftet med föreningen är att förbättra utbildningen i världen. Alla barn har rätt till en bra utbildning, säger Anna Östman.

Förra året ägnade tolv TAB Sweden-medlemmar en vecka av sitt sommarlov åt att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till kolleger i Kambodja. De arbetar ideellt och betalar sina flygbiljetter, mat och dryck själva. Boendet är subventionerat. Verksamheten består i att hålla workshoppar på lärarhögskolan i Siem Reap.

I varje workshop deltar 20–25 kambodjanska lärare, som får motsvarande sin lön för att delta av TAB. Innehållet i workshopparna föreslås av TAB-lärarna själva och förbereds under året av TAB Swedens styrelse, medan TAB USA sköter de praktiska arrangemangen. På våren ordnar TAB Sverige ett informationsmöte.

– Ingen som har skickat in förslag på vad han eller hon vill hålla en workshop om fått avslag. Och vi har varit supernöjda med allt. Lägger man ner mycket pengar och tid på att åka dit så gör man ett bra jobb. Inte minst av respekt för dem som man möter, förklarar Anna Östman.

Kickan Hagroos

Kickan Hagroos har fått många insikter om sitt jobb genom arbetet i Kambodja. Nu planerar hon workshoppar även i Burma.

I Kambodja finns ingen teknik i klassrummen. Svarta tavlor och kritor är de enda hjälpmedlen. Dessutom har man begränsat med skolböcker.

– Vi gör gruppövningar och jobbar med samma lärargrupper hela veckan. För de kambodjanska lärarna är det viktigt bara att träffa varandra. De arbetar väldigt ensamma, beskriver Anna Östman.

Workshopparna handlar inte om de svenska lärarnas egna ämnen, som naturvetenskap, matematik eller estetiska ämnen. Anna Östman har till exempel hållit en om hållbar utveckling. Det de kambodjanska lärarna framför allt efterlyser är dock språklärare.

– Vi har tolk under workshopparna. Det är omständligt och mycket blir lost in translation, så vi vet inte om allt går fram. Men det är intressant att lära sig arbeta med tolk, säger Anna Östman.

Kickan Hagroos konstaterar att man måste komma till kärnan direkt.

– Även instruktionerna till mina elever här hemma har nu blivit kortare och koncisare, vilket är bra. Vi är ju mer medvetna om koncentrationssvårigheter i dag.

Under workshopparna arbetar de svenska lärarna alltid ihop med amerikanska kolleger.

– Som svensk är det fantastiskt. Bara att se en kollega röra sig i rummet ger en otrolig utvecklingsmöjlighet. Man ser dynamiken, samspelet. Dessutom får man själv feedback. På 22 år har jag inte haft ett enda besök på mina lektioner, förklarar Kickan Hagroos.

– Man kan också tona in och ut där det behövs, för det ställs höga krav på det vi gör, beskriver Urban Åström.

Urban Åström

Urban Åström engagerade sig i TAB för att få en inblick i hur undervisningen fungerar i utvecklingsländer.

Han höll sin första workshop i Siem Reap i somras, tillsammans med sin fru, Katarina Åström, som också är rektor. De engagerade sig i TAB Sweden för att få en djupare inblick i hur undervisningen fungerar i utvecklingsländer och var med på flera studiebesök på kambodjanska skolor innan deras workshop, Läraren som ledare, drog igång.

– Jag trodde inte att de kambodjanska lärarna var så duktiga som de är. Men de är till exempel väldigt medvetna om att eleverna kommer från olika bakgrund. Det man önskar är att man kunde kommunicera mer direkt med lärarna.

Anna Östman ger ett exempel:

– I vår workshop om litteratur gjorde vi en övning om Rödluvan, men det visade sig att kambodjanerna inte kände till sagan. Så det blev en helt annan föreläsning än den planerade och jag blev påmind om vikten av förförståelse. Elever är ingen homogen grupp.

Enligt TAB säger de kambodjanska lärarna att de upplever att de blir bättre av workshopparna och att de använder vissa av metoderna som de lär sig.

TAB Sweden har nu börjat undersöka möjligheterna för att även hålla workshoppar i Burma. Tre medlemmar var där och rekognoscerade i somras.

En av dem var Kickan Hagroos, som åkte tillbaka under jullovet och besökte en klosterskola för fattiga barn.

– I Burma kommer vi nog att jobba i fyra till fem dagar med bara lärarna och en till tre dagar med lärare och elever, berättar hon.

– När jag åkte dit tog jag med mig konceptet vi arbetar efter i Kambodja, men var tvungen att backa 50 år. Det gjorde mig ännu mer taggad. Till exempel reciterar man mycket i undervisningen och de burmesiska lärarna undrade: ”Gör ni inte så i Sverige?”

Sådana kommentarer är något av det viktigaste de har fått med sig från sitt arbete för TAB Sweden. Det är Kickan Hagroos, Urban Åström och Anna Östman överens om. För nu ifrågasätter de oftare hur och varför de gör på ett visst sätt i sin undervisning.

Av Mari Edman

Foto Jimmy Eriksson

Fakta/Vill du vara med?

Teachers Across Borders (TAB ) är en ideell organisation som arbetar med lärare i utvecklingsländer för att stötta och utveckla färdigheter i metodik och pedagogik. För att arbeta med TAB i ett utvecklingsland ska man vara medlem i föreningen och utbildad pedagog eller skolledare.

Man ska också ha en bra idé som det går att planera en workshop kring. TAB -medlemmen betalar själv flygresa och andra utgifter. Det finns rektorer som har betalat resan eftersom de ser den som fortbildning.

TAB planerar nu sommarens workshop i Siem Reap, Kambojda. Läs mer på TAB:s hemsida: teachersacrossborders.se

Teachers Across Borders Sweden bloggar på pedagogstockholmblogg. se/tabsweden

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014. 

Sidan publicerades 2014-05-18 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-05-22 14:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Skolan har blivit en av valets viktigaste frågor, och till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan. Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

”BUP räcker inte – psykiska ohälsan är som en epidemi”

Samhället måste ta ett gemensamt ansvar för barn och unga med psykisk ohälsa. Det är inte möjligt att enbart förlita sig på att barn- och ungdomspsykiatrin ska klara den stora ökning som sker. Vi efterlyser ett samlat grepp, skriver ledare för BUP-kliniker i hela landet.

Höga krav i skolan får elever att må sämre

Fler än någonsin söker hjälp hos barn och ungdomspsykiatrin BUP, efter att kraven i skolan blivit alltför höga. Det skriver flera chefer inom BUP runt om i landet på Svenska Dagbladets debattsida.

Läsning bland barn minskar – mycket annat som konkurrerar

Barn och ungas läsning och läsförståelse minskar och föräldrar läser inte högt för sina barn i lika stor utsträckning som förr. Ju äldre barn blir desto mindre blir intresset för att läsa.

Färre extremister med livsåskådning på schemat

Kristendomskunskap ersattes av religionskunskap i skolan för 50 år sedan då riksdagen beslöt att införa en icke-konfessionell läroplan. Nu är det dags att ta nästa steg: Ämnet religionskunskap bör ersättas av ämnet livsåskådning, skriver Bengt Sahlberg, professor emeritus i kulturgeografi.

Elafskolan i Södertälje får kritik – ska betala 300 000 kronor i vite

Elafskolan i Södertälje kritiseras av Skolinspektionen för att inte ha följt upp och analyserat alla skolresultat. Redan för tre år sedan kritiserades skolan och nu kräver skolinspektionen 300 000 kronor i böter, så kallad vite.

Sverige behöver fler unga entreprenörer

Hallå där Carl-Johan Hamilton, grundare av företaget Ants och ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté. Du kommer tillsammans med andra ledamöter från kommittén att besöka gymnasieskolor under våren för att föreläsa om entreprenörskap och företagande. Varför är det viktigt tycker du?

Gymnasieavhopp är kostsamma både för elev och samhälle

Nedslående statistik från SCB visar att så många som var tredje elev inte avslutar sin gymnasieutbildning. Något som riskerar att resultera i ökade samhällskostnader och begränsade valmöjligheter för individen. I Karlstad arbetar man aktivt med att öka elevernas kunskap inför gymnasievalet så att det från första början ska kännas rätt.

”Skärmarna förstör våra barns liv”

”Digitaliseringen har ett pris, det är våra barn som betalar men i slutändan hamnar notan på det samhälleliga budgetbordet”, skriver specialpedagogen Li Hillker.

Nytt verktyg ska hjälpa lärare mota psykisk ohälsa

Projektet ”Psykologiguiden Ung” ska göra det enklare för lärare och elever att ta del av material om psykisk hälsa för unga. ”Som lärare känner man sig ofta otillräcklig i de här frågorna”, säger läraren Robin Smith.

Debatt: Så kan arbetsmiljöarbetet bli mer långsiktigt

Anställda på skolan skulle gynnas av att låta personer som är utbildade i arbetsmiljöarbete ta över ansvaret. Lärare skulle då få mer tid att vara lärare och skolledare skulle ägna mer tid åt det pedagogiska arbetet på skolan, skriver läraren Andreas Johansson.

Skolministeriet : Snabbspåret ingen spikrak väg till lärarjobb

Matteläraren Lukman Resho från Syrien jobbar på en gymnasieskola i Örebro. Men hans tjänst är ett subventionerat nystartsjobb som snart tar slut. Ett riktigt lärarjobb har han svårt att få, trots att han har gått snabbspåret för nyanlända lärare. Med snabbspåret som lanserades 2016 skulle nyanlända lärare få en kortare väg till lärarjobb i Sverige. Men någon snabb väg in i yrket har snabbspåret inte blivit för de flesta. Vad är det som står i vägen för snabbspårslärarna? (webb-radio)

”Mer skolböter för slöa kommuner”

Det stämmer att det i den offentliga debatten om skolan ofta glöms bort att mycket fungerar bra i skolan. Men så länge det existerar oacceptabelt stora skillnader mellan olika skolor är det nödvändigt att fortsätta larma, skriver Vesna Prekopic på ledarplats.

”Hanteringen av kränkningar slår mot lärarkåren”

Anmälningar om hot, våld och kränkningar i skolan fortsätter att öka, något som kommit att få mycket medial uppmärksamhet. Det är både bra och viktigt, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Systemskiftet – när skolan gick från gemensam till privat

Syftet med denna rapport är att granska den vanligt förekommande föreställningen att kommunaliseringen som genomfördes  i början 1990-talet är en viktig förklaring till många av de allvarliga problemen i skolan. Vi menar att detta är en felaktig uppfattning, som gjort att de politiska partierna söker på fel håll efter lösningar. (pdf)

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Specialpedagogik 2019
  Konferensen ges i Sthlm & Gbg våren 2019

Specialpedagogik 2019

Årets viktigaste konferens för dig som är intresserad av fördjupad kunskap inom det specialpedagogiska fältet. Du spelar en avgörande roll för elever i behov av särskilt stöd.Ta del av den senaste forskningen och nyheterna inom det specialpedagogiska fältet.

Läs mer och boka plats
Ny fokussida
Demokrati och källkritik

Demokrati och källkritik

Här samlar vi utvalda nyheter, rapporter och forskning om demokrati och källkritik, samt tipsar om lektionshandledningar och annat material som du kan ha nytta av som lärare och skolledare.

Till fokussidan
Fördjupning
Temabrev: Dyslexi

Temabrev: Dyslexi

Missade du vårt fullmatade temabrev om dyslexi? Här kan du läsa ikapp!

Tema: Dyslexi
Mest läst senaste veckan

Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet

Den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet är hela skolväsendets handlingsplan. De 18 förslag på nationella initiativ och aktiviteter som presenteras i handlingsplanen utgår från den samlade behovsbilden och har formulerats av SKL. (pdf)

Allt fler ingripanden – sex svenska skolor stängdes

Antalet skolor med så allvarliga brister att Skolinspektionen gjort skarpa ingripanden, som att stänga skolor, har ökat. Myndigheten ser hur klyftorna mellan skolor växer, då de med störst utmaningar har svårast att rekrytera lärare.

Från plan till verkstad – #skolDigiplan

Skolväsendet står inför olika utmaningar för att kunna nyttja digitaliseringens möjligheter. Den nationella handlingsplanen pekar på flera nödvändiga insatser av nationell karaktär.

SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Rektor i Huddinge utsedd till årets chef

Annie Lööf, Oscar Zia och Nyamko Sabuni. Men det var en gymnasierektor från Huddinge som var den stora stjärnan när tidningen Chefs årliga gala gick av stapeln på Grand Hôtel.

Årets Chef 2019: Stefan Vilkman

Modigt, strategiskt och med en tydlig vision leder han elever och personal på Östra gymnasiet i Huddinge. Rektor Stefan Vilkman har tagit det moderna ledarskapet in i skolvärlden med lysande resultat. Själv menar han att han leder genom andra. Därför är han också Årets Chef 2019!

Ulrika Wolff får årets Ingvar Lundbergpris

Ulrika Wolff, professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, får priset för sin mångsidiga forskning kring läs- och skrivutveckling hos barn med läs- och skrivsvårigheter.

”Politikerna måste vara modiga”

3 frågor till Hamid Zafar, tidigare rektor vid Sjumilaskolan i Göteborg, utsedd till Årets svensk av nyhets­magasinet Fokus.

Linda Forssén är årets skolledare

Applåderna från 300 skolledare ville aldrig ta slut när Linda Forssén, rektor i Trollhättan, tog emot priset ”Årets Skolledare” vid Skolledargalan på Berns i Stockholm.

Läs fler