Lärare utan gränser

De åkte till Kambodja för att utveckla landets skolor – men lärde sig samtidigt mycket om sitt eget yrke.

Anna Östman

Anna Östman åkte på sin första resa med TAB till Kambodja 2008 och har varit där flera gånger sedan dess.

Allt började med att de ville bidra, vara med och bygga upp någonting. Men efter att ha hållit workshoppar för kambodjanska kolleger i den ideella organisationen Teachers Across Borders Swedens regi, menar de svenska lärarna Anna Östman, Kickan Hagroos och Urban Åström att även de lär sig mycket under sina resor:

– Två veckor av pedagogiska diskussioner med lärare från tre, fyra länder ger ett ständigt utbyte, konstaterar Anna Östman, till vardags lärare i SO och engelska på Sjöstadsskolan i Stockholm.

Urban Åström, skolledare på Sollentuna International School/Djupdalsskolan i Sollentuna, tycker att det inte finns något bättre sätt att tillbringa semestern:

– Mänskliga möten ger otroligt mycket!

– Men det är intensivt. Vi jobbar hela dagarna, fyller Kickan Hagroos, som undervisar i engelska på Upplands-Bro gymnasium, i.

Teachers Across Borders, TAB, startade i USA år 2002 och arbetar enligt principen ”lärare lär lärare” i utvecklingsländer. De första insatserna gjordes 2004 i Burma. När den burmesiska regimen förbjöd frivilligorganisationer att verka i landet övergick TAB till att arbeta i Kambodja.

Anna Östman upptäckte organisationen 2006 när hon sökte efter volontärarbeten för lärare på internet. Då fanns TAB ännu inte i Sverige.

– Jag hittade TAB USA och mejlade till dem. En av grundarna svarade: ”Du kan vara med i Kambodja”, berättar hon.

År 2008 åkte hon på sin första resa till Siem Reap, Kambodjas näst största stad. Två år senare var hon där för tredje gången, denna gång tillsammans med tre andra svenska lärare. Samma år grundades TAB Sweden, som i dag har cirka 70 aktiva medlemmar och stödmedlemmar.

– Det är lärare och pedagogisk personal på skolor, vänner och vänners vänner. Syftet med föreningen är att förbättra utbildningen i världen. Alla barn har rätt till en bra utbildning, säger Anna Östman.

Förra året ägnade tolv TAB Sweden-medlemmar en vecka av sitt sommarlov åt att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till kolleger i Kambodja. De arbetar ideellt och betalar sina flygbiljetter, mat och dryck själva. Boendet är subventionerat. Verksamheten består i att hålla workshoppar på lärarhögskolan i Siem Reap.

I varje workshop deltar 20–25 kambodjanska lärare, som får motsvarande sin lön för att delta av TAB. Innehållet i workshopparna föreslås av TAB-lärarna själva och förbereds under året av TAB Swedens styrelse, medan TAB USA sköter de praktiska arrangemangen. På våren ordnar TAB Sverige ett informationsmöte.

– Ingen som har skickat in förslag på vad han eller hon vill hålla en workshop om fått avslag. Och vi har varit supernöjda med allt. Lägger man ner mycket pengar och tid på att åka dit så gör man ett bra jobb. Inte minst av respekt för dem som man möter, förklarar Anna Östman.

Kickan Hagroos

Kickan Hagroos har fått många insikter om sitt jobb genom arbetet i Kambodja. Nu planerar hon workshoppar även i Burma.

I Kambodja finns ingen teknik i klassrummen. Svarta tavlor och kritor är de enda hjälpmedlen. Dessutom har man begränsat med skolböcker.

– Vi gör gruppövningar och jobbar med samma lärargrupper hela veckan. För de kambodjanska lärarna är det viktigt bara att träffa varandra. De arbetar väldigt ensamma, beskriver Anna Östman.

Workshopparna handlar inte om de svenska lärarnas egna ämnen, som naturvetenskap, matematik eller estetiska ämnen. Anna Östman har till exempel hållit en om hållbar utveckling. Det de kambodjanska lärarna framför allt efterlyser är dock språklärare.

– Vi har tolk under workshopparna. Det är omständligt och mycket blir lost in translation, så vi vet inte om allt går fram. Men det är intressant att lära sig arbeta med tolk, säger Anna Östman.

Kickan Hagroos konstaterar att man måste komma till kärnan direkt.

– Även instruktionerna till mina elever här hemma har nu blivit kortare och koncisare, vilket är bra. Vi är ju mer medvetna om koncentrationssvårigheter i dag.

Under workshopparna arbetar de svenska lärarna alltid ihop med amerikanska kolleger.

– Som svensk är det fantastiskt. Bara att se en kollega röra sig i rummet ger en otrolig utvecklingsmöjlighet. Man ser dynamiken, samspelet. Dessutom får man själv feedback. På 22 år har jag inte haft ett enda besök på mina lektioner, förklarar Kickan Hagroos.

– Man kan också tona in och ut där det behövs, för det ställs höga krav på det vi gör, beskriver Urban Åström.

Urban Åström

Urban Åström engagerade sig i TAB för att få en inblick i hur undervisningen fungerar i utvecklingsländer.

Han höll sin första workshop i Siem Reap i somras, tillsammans med sin fru, Katarina Åström, som också är rektor. De engagerade sig i TAB Sweden för att få en djupare inblick i hur undervisningen fungerar i utvecklingsländer och var med på flera studiebesök på kambodjanska skolor innan deras workshop, Läraren som ledare, drog igång.

– Jag trodde inte att de kambodjanska lärarna var så duktiga som de är. Men de är till exempel väldigt medvetna om att eleverna kommer från olika bakgrund. Det man önskar är att man kunde kommunicera mer direkt med lärarna.

Anna Östman ger ett exempel:

– I vår workshop om litteratur gjorde vi en övning om Rödluvan, men det visade sig att kambodjanerna inte kände till sagan. Så det blev en helt annan föreläsning än den planerade och jag blev påmind om vikten av förförståelse. Elever är ingen homogen grupp.

Enligt TAB säger de kambodjanska lärarna att de upplever att de blir bättre av workshopparna och att de använder vissa av metoderna som de lär sig.

TAB Sweden har nu börjat undersöka möjligheterna för att även hålla workshoppar i Burma. Tre medlemmar var där och rekognoscerade i somras.

En av dem var Kickan Hagroos, som åkte tillbaka under jullovet och besökte en klosterskola för fattiga barn.

– I Burma kommer vi nog att jobba i fyra till fem dagar med bara lärarna och en till tre dagar med lärare och elever, berättar hon.

– När jag åkte dit tog jag med mig konceptet vi arbetar efter i Kambodja, men var tvungen att backa 50 år. Det gjorde mig ännu mer taggad. Till exempel reciterar man mycket i undervisningen och de burmesiska lärarna undrade: ”Gör ni inte så i Sverige?”

Sådana kommentarer är något av det viktigaste de har fått med sig från sitt arbete för TAB Sweden. Det är Kickan Hagroos, Urban Åström och Anna Östman överens om. För nu ifrågasätter de oftare hur och varför de gör på ett visst sätt i sin undervisning.

Av Mari Edman

Foto Jimmy Eriksson

Fakta/Vill du vara med?

Teachers Across Borders (TAB ) är en ideell organisation som arbetar med lärare i utvecklingsländer för att stötta och utveckla färdigheter i metodik och pedagogik. För att arbeta med TAB i ett utvecklingsland ska man vara medlem i föreningen och utbildad pedagog eller skolledare.

Man ska också ha en bra idé som det går att planera en workshop kring. TAB -medlemmen betalar själv flygresa och andra utgifter. Det finns rektorer som har betalat resan eftersom de ser den som fortbildning.

TAB planerar nu sommarens workshop i Siem Reap, Kambojda. Läs mer på TAB:s hemsida: teachersacrossborders.se

Teachers Across Borders Sweden bloggar på pedagogstockholmblogg. se/tabsweden

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014. 

Sidan publicerades 2014-05-18 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-05-22 14:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Skolan har blivit en av valets viktigaste frågor, och till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan. Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

”Skoldebatten saknar verklighetsförankring”

Landets riksdags- och kommunpolitiker har en viktig men svår uppgift att på respektive nivå bygga en så bra skola som möjligt. För att säkerställa att det arbetet gynnar eleverna presenterar vi i dag vårt valmanifest, för att ge elevperspektiv i såväl debatten som i motioner och propositioner, skriver Jakob Amnér, Sveriges Elevråd – SVEA.  

”Eleven är och skall aldrig vara chef i klassrummet”

Det skall vara möjligt att locka med högre löner till lärare som antar utmaningen att undervisa i skolor som är kända för olika problem, men i det långa loppet räknas endast att eleverna får en god undervisning och en trygg miljö att vistas i under sju eller åtta timmar på dagen, skriver författaren Björn Radelid i en krönika

”Om vår lärare är sjuk finns ingen ersättare”

Tuva och Ville Carlson tycker att det behövs fler finsklärare. I hela Gävle finns det en lärare som måste åka mellan alla skolor, och snart går hon i pension.

L: Låt rektor stänga av elever permanent

Liberalerna föreslår att rektorer ska få rätt att stänga av stökiga elever direkt utan att inhämta yttranden från elev och vårdnadshavare. På gymnasiet ska rektor kunna stänga av en elev permanent. ”Skolresultaten i Sverige är för låga och en orsak är att vi har för stökigt i klassrummen”, säger Jan Björklund (L).

”Gymnasieelever tycker inte cannabis är så farligt längre”

Enligt en ny studie från CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, är andelen vuxna som använt cannabis någon gång det senaste året den högsta som noterats hittills i Sverige. Mellan åren 2013 och 2017 har andelen ökat från 2,5 % till 3,6 %.

Nytt skolmaterial om förintelsen ska hjälpa lärare

Forum för levande historia har tagit fram ett webbmaterial som ska hjälpa lärare som möter förintelseförnekare i klassrummen, rapporterar Ekot. Enligt Christer Mattsson, som föreläser om hur lärare ska bemöta antisemitism, har det blivit vanligare att elever förnekar förintelsen. Hör honom berätta vad som sägs i klassrummen och hur lärare ska bemöta förnekarna.

Stort behov av kunskap om antisemitism i skolan

Efter att lärare efterfrågat stöd släpper nu Forum för levande historia ett nytt digitalt undervisningsmaterial som ska fungera som stöd till både elever och lärare.

”Gör polisvetenskap till eget ämne och låt poliser forska”

Polisutbildningen behöver göras om till en treårig högskoleutbildning med en akademisk examen. Då blir både utbildning och yrket i sig attraktivare med nya möjliga karriärvägar. Görs polisvetenskap till ett eget ämne kan de akademiskt utbildade poliserna utveckla arbetssätt och metoder på vetenskapliga grund, skriver Lena Nitz, ordförande Polisförbundet.

Högsta skolbetygen i nian på fem år

Nära 87 procent av niorna i Stockholms stads skolor klarade gymnasiebehörighet i våras. Det är den högsta siffran på fem år. ”Det positiva trendbrottet är tydligt. Jag blir både stolt och rörd, jag vet vilket enormt jobb våra skolor lägger ner,” säger skolborgarrådet Olle Burell (S).

Hårdare intagningskrav kan förvärra lärarkrisen

Flera partier vill ställa hårdare krav på blivande lärarstudenter. Men det kan förvärra bristen på lärare i landet ytterligare, visar en granskning av SVT Nyheter. Höjs intagningsbetyget med ett snäpp skulle en stor del av höstens intagna till lärarutbildningen falla bort.

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under rasterna från lektionerna på skolan. Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan.  Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Den 9 september går Sverige till val och en av de största frågorna är skolpolitiken. Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna?

Nytt lärarmaterial ska lära unga om demokrati

Om mindre än en månad är det val i Sverige och demokrati är en högaktuell fråga. Nu lanseras ett nytt material för skolan som ger unga en nära inblick i hur genomförandet av allmän och lika rösträtt gick till för snart hundra år sedan – och samtidigt väcker frågor om demokratins framtid.

Konferenser
Annonsera hos oss
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fokus
För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

Nu finns en fokussida där vi samlar allt som rör vuxenutbildning. Materialet omfattar forskning, nyheter, rapporter, reportage, fortbildning och mycket mer.

Besök fokussidan om vuxenutbildning
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Mest läst senaste veckan

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

NPF: Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Lärare tvingas anpassa undervisningen efter fler elever med behov av särskilt stöd, stor brist på speciallärare och stödåtgärder som kommer alldeles för sent. Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta.

Tillitsutredningen vill avskaffa de riktade statsbidragen

De som bestämmer över skolan ska lita på lärarna och staten ska lita på kommunerna. Därför ersätts Lärarlönelyftet och övriga riktade statsbidrag till skolan av generella bidrag om Tillitsdelegationen får som den vill.

Rektorns tillstånd klassad som arbetsskada – fyra år efter tragedin

Rektorn Johan Johansson stängdes av från sin tjänst – och hamnade i en djup depression som slutade med ett självmordsförsök. Nu slår Försäkringskassan fast att rektorns psykiska problem orsakades av händelser kopplade till det tidigare arbetet i Karlskrona kommun..

Förvirring inför obligatorisk förskoleklass

I dag är det skolstart för många barn – och första terminen det är obligatoriskt för sexåringar att gå i förskoleklass. Men vad det egentligen innebär är oklart för en del pedagoger.