Lärare utan gränser

De åkte till Kambodja för att utveckla landets skolor – men lärde sig samtidigt mycket om sitt eget yrke.

Anna Östman

Anna Östman åkte på sin första resa med TAB till Kambodja 2008 och har varit där flera gånger sedan dess.

Allt började med att de ville bidra, vara med och bygga upp någonting. Men efter att ha hållit workshoppar för kambodjanska kolleger i den ideella organisationen Teachers Across Borders Swedens regi, menar de svenska lärarna Anna Östman, Kickan Hagroos och Urban Åström att även de lär sig mycket under sina resor:

– Två veckor av pedagogiska diskussioner med lärare från tre, fyra länder ger ett ständigt utbyte, konstaterar Anna Östman, till vardags lärare i SO och engelska på Sjöstadsskolan i Stockholm.

Urban Åström, skolledare på Sollentuna International School/Djupdalsskolan i Sollentuna, tycker att det inte finns något bättre sätt att tillbringa semestern:

– Mänskliga möten ger otroligt mycket!

– Men det är intensivt. Vi jobbar hela dagarna, fyller Kickan Hagroos, som undervisar i engelska på Upplands-Bro gymnasium, i.

Teachers Across Borders, TAB, startade i USA år 2002 och arbetar enligt principen ”lärare lär lärare” i utvecklingsländer. De första insatserna gjordes 2004 i Burma. När den burmesiska regimen förbjöd frivilligorganisationer att verka i landet övergick TAB till att arbeta i Kambodja.

Anna Östman upptäckte organisationen 2006 när hon sökte efter volontärarbeten för lärare på internet. Då fanns TAB ännu inte i Sverige.

– Jag hittade TAB USA och mejlade till dem. En av grundarna svarade: ”Du kan vara med i Kambodja”, berättar hon.

År 2008 åkte hon på sin första resa till Siem Reap, Kambodjas näst största stad. Två år senare var hon där för tredje gången, denna gång tillsammans med tre andra svenska lärare. Samma år grundades TAB Sweden, som i dag har cirka 70 aktiva medlemmar och stödmedlemmar.

– Det är lärare och pedagogisk personal på skolor, vänner och vänners vänner. Syftet med föreningen är att förbättra utbildningen i världen. Alla barn har rätt till en bra utbildning, säger Anna Östman.

Förra året ägnade tolv TAB Sweden-medlemmar en vecka av sitt sommarlov åt att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till kolleger i Kambodja. De arbetar ideellt och betalar sina flygbiljetter, mat och dryck själva. Boendet är subventionerat. Verksamheten består i att hålla workshoppar på lärarhögskolan i Siem Reap.

I varje workshop deltar 20–25 kambodjanska lärare, som får motsvarande sin lön för att delta av TAB. Innehållet i workshopparna föreslås av TAB-lärarna själva och förbereds under året av TAB Swedens styrelse, medan TAB USA sköter de praktiska arrangemangen. På våren ordnar TAB Sverige ett informationsmöte.

– Ingen som har skickat in förslag på vad han eller hon vill hålla en workshop om fått avslag. Och vi har varit supernöjda med allt. Lägger man ner mycket pengar och tid på att åka dit så gör man ett bra jobb. Inte minst av respekt för dem som man möter, förklarar Anna Östman.

Kickan Hagroos

Kickan Hagroos har fått många insikter om sitt jobb genom arbetet i Kambodja. Nu planerar hon workshoppar även i Burma.

I Kambodja finns ingen teknik i klassrummen. Svarta tavlor och kritor är de enda hjälpmedlen. Dessutom har man begränsat med skolböcker.

– Vi gör gruppövningar och jobbar med samma lärargrupper hela veckan. För de kambodjanska lärarna är det viktigt bara att träffa varandra. De arbetar väldigt ensamma, beskriver Anna Östman.

Workshopparna handlar inte om de svenska lärarnas egna ämnen, som naturvetenskap, matematik eller estetiska ämnen. Anna Östman har till exempel hållit en om hållbar utveckling. Det de kambodjanska lärarna framför allt efterlyser är dock språklärare.

– Vi har tolk under workshopparna. Det är omständligt och mycket blir lost in translation, så vi vet inte om allt går fram. Men det är intressant att lära sig arbeta med tolk, säger Anna Östman.

Kickan Hagroos konstaterar att man måste komma till kärnan direkt.

– Även instruktionerna till mina elever här hemma har nu blivit kortare och koncisare, vilket är bra. Vi är ju mer medvetna om koncentrationssvårigheter i dag.

Under workshopparna arbetar de svenska lärarna alltid ihop med amerikanska kolleger.

– Som svensk är det fantastiskt. Bara att se en kollega röra sig i rummet ger en otrolig utvecklingsmöjlighet. Man ser dynamiken, samspelet. Dessutom får man själv feedback. På 22 år har jag inte haft ett enda besök på mina lektioner, förklarar Kickan Hagroos.

– Man kan också tona in och ut där det behövs, för det ställs höga krav på det vi gör, beskriver Urban Åström.

Urban Åström

Urban Åström engagerade sig i TAB för att få en inblick i hur undervisningen fungerar i utvecklingsländer.

Han höll sin första workshop i Siem Reap i somras, tillsammans med sin fru, Katarina Åström, som också är rektor. De engagerade sig i TAB Sweden för att få en djupare inblick i hur undervisningen fungerar i utvecklingsländer och var med på flera studiebesök på kambodjanska skolor innan deras workshop, Läraren som ledare, drog igång.

– Jag trodde inte att de kambodjanska lärarna var så duktiga som de är. Men de är till exempel väldigt medvetna om att eleverna kommer från olika bakgrund. Det man önskar är att man kunde kommunicera mer direkt med lärarna.

Anna Östman ger ett exempel:

– I vår workshop om litteratur gjorde vi en övning om Rödluvan, men det visade sig att kambodjanerna inte kände till sagan. Så det blev en helt annan föreläsning än den planerade och jag blev påmind om vikten av förförståelse. Elever är ingen homogen grupp.

Enligt TAB säger de kambodjanska lärarna att de upplever att de blir bättre av workshopparna och att de använder vissa av metoderna som de lär sig.

TAB Sweden har nu börjat undersöka möjligheterna för att även hålla workshoppar i Burma. Tre medlemmar var där och rekognoscerade i somras.

En av dem var Kickan Hagroos, som åkte tillbaka under jullovet och besökte en klosterskola för fattiga barn.

– I Burma kommer vi nog att jobba i fyra till fem dagar med bara lärarna och en till tre dagar med lärare och elever, berättar hon.

– När jag åkte dit tog jag med mig konceptet vi arbetar efter i Kambodja, men var tvungen att backa 50 år. Det gjorde mig ännu mer taggad. Till exempel reciterar man mycket i undervisningen och de burmesiska lärarna undrade: ”Gör ni inte så i Sverige?”

Sådana kommentarer är något av det viktigaste de har fått med sig från sitt arbete för TAB Sweden. Det är Kickan Hagroos, Urban Åström och Anna Östman överens om. För nu ifrågasätter de oftare hur och varför de gör på ett visst sätt i sin undervisning.

Av Mari Edman

Foto Jimmy Eriksson

Fakta/Vill du vara med?

Teachers Across Borders (TAB ) är en ideell organisation som arbetar med lärare i utvecklingsländer för att stötta och utveckla färdigheter i metodik och pedagogik. För att arbeta med TAB i ett utvecklingsland ska man vara medlem i föreningen och utbildad pedagog eller skolledare.

Man ska också ha en bra idé som det går att planera en workshop kring. TAB -medlemmen betalar själv flygresa och andra utgifter. Det finns rektorer som har betalat resan eftersom de ser den som fortbildning.

TAB planerar nu sommarens workshop i Siem Reap, Kambojda. Läs mer på TAB:s hemsida: teachersacrossborders.se

Teachers Across Borders Sweden bloggar på pedagogstockholmblogg. se/tabsweden

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014. 

Sidan publicerades 2014-05-18 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-05-22 14:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Skolan har blivit en av valets viktigaste frågor, och till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan. Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

Lärare varnas efter rasistiska incidenter

En lärare i Stockholmsområdet varnas av Skolinspektionen. Läraren ska bland annat ha påtalat att han ser det som okej att använda n-ordet. På en direkt fråga från en elev ska han även ha svarat ”Ja, jag är rasist”, något som spelades in.

Var tredje barnskötare: bemanningen riskfyllt låg för barnen

Allt fler barnskötare anser att bemanningen på förskolan är så låg att det innebär en risk för barnen varje vecka eller mer. Det visar nya siffror från Kommunals medlemsundersökning som släpps i en ny rapport idag.

Stockholmselever screenas för läs- och skrivsvårigheter

Alla lågstadieelever i Stockholm stads skolor ska testas med ett digitalt verktyg som bygger på artificiell intelligens (AI). Förhoppningen är att inget barn med läs- och skrivsvårigheter ska falla mellan stolarna.

Så mår eleverna i Norrbotten

I dag presenteras undersökningen som visar hur eleverna i Norrbotten mår. Att känna sig ledsen och stressad har blivit vanligare.

Krönika: Var ödmjuk och se eleven

Diskussionen om inkludering eller inte behöver inte bli ett ideologiskt krondike, om man vet att allt till slut kokar ner till frågor om lärandets innehåll, lärares och elevers drivkrafter och samspelet dem emellan. Det skriver specialpedagogen Marie Gladh i en krönika.

Hur försörjer sig unga utan gymnasieutbildning?

Varje år är det ungefär en halv procent av de ungdomar som slutar årskurs 9 som inte påbörjar gymnasiet. Av dem som inte påbörjat gymnasiet har 37 procent förvärvs­arbete som huvudsaklig inkomstkälla året efter att de skulle ha avslutat sina studier.

Minskat intresse för gymnasiets yrkesprogram

I samband med gymnasiereformen som genomfördes år 2011 minskade andelen unga som söker till ett yrkes­program kraftigt. Minskningen är störst bland de som redan innan reformen i mindre utsträckning sökte yrkesprogram, exempelvis unga som har höga betyg och unga vars föräldrar har höga inkomster.

Debatt: Lägg ned lärarutbildningen

Trots flera försök från politikerna att förbättra de svenska lärarutbildningarna har inget lyckats. Dagens lärarutbildning präglas av låga krav, stora avhopp och flummig pedagogisk forskning. Vad som behövs är en helt ny lärarutbildning, som fokuserar på hjärnforskning och metodik samt riktar sig till dem som redan har en akademisk examen, anser Isak Skogstad.

Lärarutbildningen nu på högskolornas lågprishylla

Kritik mot lärarutbildningen har hörts i mer än 20 år. Nu är det inte bara flum och kravlöshet som står i fokus för kritiken, utan omfattande avhopp och undermålig kvalitet. Krisen är nu så djup att något drastiskt måste till. Lärarutbildningen har reducerats till högskolans EPA-utbildning – billiga priser och enkel kvalitet, skriver Arne Engström, docent vid Karlstad universitet.

”Krav på friskolorna kan minska segregationen”

Om vi ska minska segregationen måste även friskolorna bli skyldiga att ta emot alla elever. Om behovet av ett sådant krav finns det en politisk samsyn, men dessvärre begränsar den laddade debatten om vinsttak utrymmet att agera.  Det är olyckligt, skriver Lars Stjernkvist (S) och Reidar Svedahl (L) i Norrköping.  

”Digitaliseringen av skolan – ett riskfyllt experiment”

Många sätter stor tilltro till digitaliseringen och riksdagen har redan beslutat att både förskolan och skolan ska digitaliseras. Just nu revideras läroplaner och användningen av digitala plattformar skrivs in som ett obligatorium. Samtidigt kommer varningssignaler.

Förskollärare prioriteras i lönesatsning

Nästa år gör Malmö stad en lönesatsning på kommunens förskollärare och höjer lönerna för cirka 350 förskollärare. Syftet är att attrahera, rekrytera och behålla nya medarbetare till verksamheten. Bristen på förskollärare är stor, i såväl Malmö som i resten av landet.  

Så kan skolans raster bli roligare

Gustav Sundh är självtitulerad skolgårdslärare. Han jobbar nästan uteslutande med elevers utomhusmiljö och aktiviteter på rasterna. ”Vi dukar fram genomtänkta sammanhang för barnen att mötas i och skapar utrymme för lek,” säger Gustav Sundh.

”Vi är ense om förbättringar av läsa-skriva-räkna-garantin”

En majoritet i utbildningsutskottet vill avslå propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti. Regeringen och Lärarförbundet har haft olika syn på den, men har nu kommit överens om justeringar som bör kunna lägga grund för en konstruktiv diskussion mellan partierna, skriver Gustav Fridolin (MP) och Johanna Jaara Åstrand.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Läs mer
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola.  Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism.

Skolinspektionen: Sexuella trakasserier i skolan

Tusentals elever har berättat om sina upplevelser under #tystiklassen och #räckupphanden. Här kan du läsa om vad som gäller i skolan och vad Skolinspektionen gör.

”Som lärare ska man trolla med knäna”

En undersökning om skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Enligt skollagen har elever i årskurs 7–9 som utretts för särskilt stöd, och bedömts vara i behov av det, rätt att få sådant stöd.