Lärare utan gränser

De åkte till Kambodja för att utveckla landets skolor – men lärde sig samtidigt mycket om sitt eget yrke.

Anna Östman

Anna Östman åkte på sin första resa med TAB till Kambodja 2008 och har varit där flera gånger sedan dess.

Allt började med att de ville bidra, vara med och bygga upp någonting. Men efter att ha hållit workshoppar för kambodjanska kolleger i den ideella organisationen Teachers Across Borders Swedens regi, menar de svenska lärarna Anna Östman, Kickan Hagroos och Urban Åström att även de lär sig mycket under sina resor:

– Två veckor av pedagogiska diskussioner med lärare från tre, fyra länder ger ett ständigt utbyte, konstaterar Anna Östman, till vardags lärare i SO och engelska på Sjöstadsskolan i Stockholm.

Urban Åström, skolledare på Sollentuna International School/Djupdalsskolan i Sollentuna, tycker att det inte finns något bättre sätt att tillbringa semestern:

– Mänskliga möten ger otroligt mycket!

– Men det är intensivt. Vi jobbar hela dagarna, fyller Kickan Hagroos, som undervisar i engelska på Upplands-Bro gymnasium, i.

Teachers Across Borders, TAB, startade i USA år 2002 och arbetar enligt principen ”lärare lär lärare” i utvecklingsländer. De första insatserna gjordes 2004 i Burma. När den burmesiska regimen förbjöd frivilligorganisationer att verka i landet övergick TAB till att arbeta i Kambodja.

Anna Östman upptäckte organisationen 2006 när hon sökte efter volontärarbeten för lärare på internet. Då fanns TAB ännu inte i Sverige.

– Jag hittade TAB USA och mejlade till dem. En av grundarna svarade: ”Du kan vara med i Kambodja”, berättar hon.

År 2008 åkte hon på sin första resa till Siem Reap, Kambodjas näst största stad. Två år senare var hon där för tredje gången, denna gång tillsammans med tre andra svenska lärare. Samma år grundades TAB Sweden, som i dag har cirka 70 aktiva medlemmar och stödmedlemmar.

– Det är lärare och pedagogisk personal på skolor, vänner och vänners vänner. Syftet med föreningen är att förbättra utbildningen i världen. Alla barn har rätt till en bra utbildning, säger Anna Östman.

Förra året ägnade tolv TAB Sweden-medlemmar en vecka av sitt sommarlov åt att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till kolleger i Kambodja. De arbetar ideellt och betalar sina flygbiljetter, mat och dryck själva. Boendet är subventionerat. Verksamheten består i att hålla workshoppar på lärarhögskolan i Siem Reap.

I varje workshop deltar 20–25 kambodjanska lärare, som får motsvarande sin lön för att delta av TAB. Innehållet i workshopparna föreslås av TAB-lärarna själva och förbereds under året av TAB Swedens styrelse, medan TAB USA sköter de praktiska arrangemangen. På våren ordnar TAB Sverige ett informationsmöte.

– Ingen som har skickat in förslag på vad han eller hon vill hålla en workshop om fått avslag. Och vi har varit supernöjda med allt. Lägger man ner mycket pengar och tid på att åka dit så gör man ett bra jobb. Inte minst av respekt för dem som man möter, förklarar Anna Östman.

Kickan Hagroos

Kickan Hagroos har fått många insikter om sitt jobb genom arbetet i Kambodja. Nu planerar hon workshoppar även i Burma.

I Kambodja finns ingen teknik i klassrummen. Svarta tavlor och kritor är de enda hjälpmedlen. Dessutom har man begränsat med skolböcker.

– Vi gör gruppövningar och jobbar med samma lärargrupper hela veckan. För de kambodjanska lärarna är det viktigt bara att träffa varandra. De arbetar väldigt ensamma, beskriver Anna Östman.

Workshopparna handlar inte om de svenska lärarnas egna ämnen, som naturvetenskap, matematik eller estetiska ämnen. Anna Östman har till exempel hållit en om hållbar utveckling. Det de kambodjanska lärarna framför allt efterlyser är dock språklärare.

– Vi har tolk under workshopparna. Det är omständligt och mycket blir lost in translation, så vi vet inte om allt går fram. Men det är intressant att lära sig arbeta med tolk, säger Anna Östman.

Kickan Hagroos konstaterar att man måste komma till kärnan direkt.

– Även instruktionerna till mina elever här hemma har nu blivit kortare och koncisare, vilket är bra. Vi är ju mer medvetna om koncentrationssvårigheter i dag.

Under workshopparna arbetar de svenska lärarna alltid ihop med amerikanska kolleger.

– Som svensk är det fantastiskt. Bara att se en kollega röra sig i rummet ger en otrolig utvecklingsmöjlighet. Man ser dynamiken, samspelet. Dessutom får man själv feedback. På 22 år har jag inte haft ett enda besök på mina lektioner, förklarar Kickan Hagroos.

– Man kan också tona in och ut där det behövs, för det ställs höga krav på det vi gör, beskriver Urban Åström.

Urban Åström

Urban Åström engagerade sig i TAB för att få en inblick i hur undervisningen fungerar i utvecklingsländer.

Han höll sin första workshop i Siem Reap i somras, tillsammans med sin fru, Katarina Åström, som också är rektor. De engagerade sig i TAB Sweden för att få en djupare inblick i hur undervisningen fungerar i utvecklingsländer och var med på flera studiebesök på kambodjanska skolor innan deras workshop, Läraren som ledare, drog igång.

– Jag trodde inte att de kambodjanska lärarna var så duktiga som de är. Men de är till exempel väldigt medvetna om att eleverna kommer från olika bakgrund. Det man önskar är att man kunde kommunicera mer direkt med lärarna.

Anna Östman ger ett exempel:

– I vår workshop om litteratur gjorde vi en övning om Rödluvan, men det visade sig att kambodjanerna inte kände till sagan. Så det blev en helt annan föreläsning än den planerade och jag blev påmind om vikten av förförståelse. Elever är ingen homogen grupp.

Enligt TAB säger de kambodjanska lärarna att de upplever att de blir bättre av workshopparna och att de använder vissa av metoderna som de lär sig.

TAB Sweden har nu börjat undersöka möjligheterna för att även hålla workshoppar i Burma. Tre medlemmar var där och rekognoscerade i somras.

En av dem var Kickan Hagroos, som åkte tillbaka under jullovet och besökte en klosterskola för fattiga barn.

– I Burma kommer vi nog att jobba i fyra till fem dagar med bara lärarna och en till tre dagar med lärare och elever, berättar hon.

– När jag åkte dit tog jag med mig konceptet vi arbetar efter i Kambodja, men var tvungen att backa 50 år. Det gjorde mig ännu mer taggad. Till exempel reciterar man mycket i undervisningen och de burmesiska lärarna undrade: ”Gör ni inte så i Sverige?”

Sådana kommentarer är något av det viktigaste de har fått med sig från sitt arbete för TAB Sweden. Det är Kickan Hagroos, Urban Åström och Anna Östman överens om. För nu ifrågasätter de oftare hur och varför de gör på ett visst sätt i sin undervisning.

Av Mari Edman

Foto Jimmy Eriksson

Fakta/Vill du vara med?

Teachers Across Borders (TAB ) är en ideell organisation som arbetar med lärare i utvecklingsländer för att stötta och utveckla färdigheter i metodik och pedagogik. För att arbeta med TAB i ett utvecklingsland ska man vara medlem i föreningen och utbildad pedagog eller skolledare.

Man ska också ha en bra idé som det går att planera en workshop kring. TAB -medlemmen betalar själv flygresa och andra utgifter. Det finns rektorer som har betalat resan eftersom de ser den som fortbildning.

TAB planerar nu sommarens workshop i Siem Reap, Kambojda. Läs mer på TAB:s hemsida: teachersacrossborders.se

Teachers Across Borders Sweden bloggar på pedagogstockholmblogg. se/tabsweden

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014. 

Sidan publicerades 2014-05-18 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-05-22 14:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Skolan har blivit en av valets viktigaste frågor, och till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan. Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

Gymnasieministern och Friskolornas riksförbund möts om betyg

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har kallat Friskolornas riksförbund till ett möte om vad hon ser som orättvis betygssättning. Friskolornas riksförbund svarar med att bjuda in ministern till sig.

Här har eleverna machokultur på schemat

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma. ”I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna”, säger han.

Agnes Wolds kritik mot skolans beslut: ”Absurt”

Debatten om pannkaksförbud går på högvarv – och professorn och debattören Agnes Wold ger sig in i den genom att dra en parallell till det totalförbud mot nötter, jordnötter och mandel som råder i samtliga förskolor och skolor i Göteborg. Hon ser en oroande trend. ”Alla är så himla rädda för allting”, säger hon.

Hur hjälper vi hemmasittarna bäst?

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att rektor får ett ökat ansvar för att snabbt utreda elevers frånvaro för att kunna förebygga att elever blir så kallade hemmasittare. Sveriges Skolledarförbund uppfattning är att lagstiftningen är tydlig på denna punkt redan idag och att något förtydligande egentligen inte behövs. I TV4-nyheterna kommenterar förbundsstyrelseledamoten Satu Harnesk förslaget. (webb-tv).

Sonesson: Genomför studien om heder i Göteborgs skolor

Endast 900 elever i Göteborg har svarat på enkäten om heder. Trots upprepade påstötningar från projektledare är det flera skolor som avstått. Av 24 utvalda kommunala skolor är det endast 15 som deltagit. Resultatet är ännu sämre för de fristående. Endast fyra har medverkat av 34 fristående skolor. Rektorerna måste ta sitt ansvar och stödja kartläggningen, skriver Jenny Sonesson på ledarplats.

Ordning i klassrummen ska få Liberalerna att växa

Bättre politik på de områden där man inte lyckades i alliansregeringen. Det är Liberalernas strategi för att vinna tillbaka väljare. Tyngdpunkterna är skolan, integrationen och de liberala värderingarna. ”Vi vill ha en ideologisk valrörelse”, säger partisekreteraren Maria Arnholm.

Läraren uppmanade elever att betygsätta utseendet

Den kvinnliga läraren på en anrik gymnasieskola i Stockholm anklagas för att ha uppmanat eleverna gradera varandra efter utseende under en lektion. Läraren är nu avstängd. ”Alla kände sig väldigt obekväma”, säger en elev som var med.

Minister och friskoleförbund möts om betyg

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har kallat Friskolornas riksförbund till ett möte om vad hon ser som orättvis betygssättning. Nu har organisationen svarat med att bjuda in ministern till sig.

Fler initiativ för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för en bättre och mer likvärdig skola. Beslutet innebär bland annat att regeringen nu går vidare med fler av de förslag som Skolkommissionen lämnade i sitt slutbetänkande under fjolåret.

”Friskolorna måste faktiskt skärpa sig”

Titta på våra resultat, brukar friskolorna utbrista när de får kritik för sina vinstuttag. Det är precis det Skolverkets undersökning har gjort, och resultatet är inte smickrande. Anna Ekström (S), har kallat till sig Friskolornas riksförbund. De har en hel del att förklara, skriver Ingvar Person på ledarplats..

”Regeringen blundar för skolans kunskapskris”

Svenska elevers kunskaper brister genom hela skolkedjan. Nästan var femte elev blir inte behörig till gymnasiet, och många som kommer in på gymnasiet har svårt att hänga med. Nu visar en ny rapport från Skolverket att elever med låga gymnasiebetyg inte heller klarar av sina högskolestudier. Regeringens overksamma och misslyckade skolpolitik måste få ett slut. Det skriver Erik Bengtzboe, (M).

”Vuxenutbildning är den största utmaningen i dag”

Utbildnings-Sverige har blivit för mycket av betygs- och poängfabrik, anser Gunnar Danielsson, rektor inom Folkuniversitetet. Han vill lyfta bildningsperspektivet. ”Visst, alla bör ha gymnasieutbildning, men det är så viktigt att förmedla andra värden också – bildning, nyfikenhet och intresse för omvärlden.

Kodcentrum startar Sveriges första lärarkodstuga

I höst införs programmering och digital kompetens på schemat. Ett viktigt steg för digital demokrati och jämlikhet, tycker vi på Kodcentrum, men för lärarna kan det skapa en oro och osäkerhet eftersom många saknar programmeringskunskaper. Genom att starta Sveriges första lärarkodstuga vill Kodcentrum bidra till att stärka lärarnas möjlighet till fortbildning. Och att de vågar koda i skolan!

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Konferenser
Ny fokussida
Studie- och yrkesvägledning
  Foto: Warren Wong/Unsplash

Studie- och yrkesvägledning

Här belyser vi studie- och yrkesvägledningens viktiga funktion för att hjälpa eleverna att göra hållbara val för sin framtid. Utöver nyheter hittar du debatt, forskning och rapporter i ämnet.

Till Studie- och yrkesvägledning
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolportens magasin
  Nytt nr ute 7 februari!

Tema: Förskola i Skolportens magasin

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste veckan

Här är lärarlönerna högst – och lägst

Lärarna och rektorerna i Stockholms län tjänar bäst. Medan lönerna är lägst i Gotlands, Blekinges, Värmlands, Dalarnas, Jämtlands och Västerbottens län. Hur ligger du till i lönestatistiken?

Unik skolsatsning på adhd och autism

I en unik satsning utbildar Norrtälje kommun nu all förskole -och skolpersonal i att bemöta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

”Ge rektorer skydd som blåljuspersonal”

Rektorer utsätts oftare för försök till otillbörlig påverkan. Ibland handlar det om föräldrar med starka synpunkter i pedagogiska frågor, ibland till och med om hot och våld. Rektorer bör ingå i den grupp som lagstiftningen pekar ut som särskilt allvarliga att rikta hot mot, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Pedagog ny titel i Malmö

Bristen på förskollärare fick Malmö stad att inrätta en ny sorts pedagogtjänst. Kravet är 120 högskolepoäng.

Regeringen vill att estetiska ämnen blir obligatoriska

Ett estetiskt ämne ska införas i alla nationella program i gymnasieskolan. Förslaget kommer från regeringen som skickar det vidare till lagrådet.

Konferens
För dig som undervisar i musik

För dig som undervisar i musik

Konferensen tar bland annat upp: likvärdig bedömning av musikkunskap, musiksalens digitala verktygslåda, elevers lustfyllda låtskrivande i praktiken och hur du kan skapa ett kreativt förhållningssätt till musikundervisningen. Välkommen!

Läs mer och boka plats