Lärare utan gränser

De åkte till Kambodja för att utveckla landets skolor – men lärde sig samtidigt mycket om sitt eget yrke.

Anna Östman

Anna Östman åkte på sin första resa med TAB till Kambodja 2008 och har varit där flera gånger sedan dess.

Allt började med att de ville bidra, vara med och bygga upp någonting. Men efter att ha hållit workshoppar för kambodjanska kolleger i den ideella organisationen Teachers Across Borders Swedens regi, menar de svenska lärarna Anna Östman, Kickan Hagroos och Urban Åström att även de lär sig mycket under sina resor:

– Två veckor av pedagogiska diskussioner med lärare från tre, fyra länder ger ett ständigt utbyte, konstaterar Anna Östman, till vardags lärare i SO och engelska på Sjöstadsskolan i Stockholm.

Urban Åström, skolledare på Sollentuna International School/Djupdalsskolan i Sollentuna, tycker att det inte finns något bättre sätt att tillbringa semestern:

– Mänskliga möten ger otroligt mycket!

– Men det är intensivt. Vi jobbar hela dagarna, fyller Kickan Hagroos, som undervisar i engelska på Upplands-Bro gymnasium, i.

Teachers Across Borders, TAB, startade i USA år 2002 och arbetar enligt principen ”lärare lär lärare” i utvecklingsländer. De första insatserna gjordes 2004 i Burma. När den burmesiska regimen förbjöd frivilligorganisationer att verka i landet övergick TAB till att arbeta i Kambodja.

Anna Östman upptäckte organisationen 2006 när hon sökte efter volontärarbeten för lärare på internet. Då fanns TAB ännu inte i Sverige.

– Jag hittade TAB USA och mejlade till dem. En av grundarna svarade: ”Du kan vara med i Kambodja”, berättar hon.

År 2008 åkte hon på sin första resa till Siem Reap, Kambodjas näst största stad. Två år senare var hon där för tredje gången, denna gång tillsammans med tre andra svenska lärare. Samma år grundades TAB Sweden, som i dag har cirka 70 aktiva medlemmar och stödmedlemmar.

– Det är lärare och pedagogisk personal på skolor, vänner och vänners vänner. Syftet med föreningen är att förbättra utbildningen i världen. Alla barn har rätt till en bra utbildning, säger Anna Östman.

Förra året ägnade tolv TAB Sweden-medlemmar en vecka av sitt sommarlov åt att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till kolleger i Kambodja. De arbetar ideellt och betalar sina flygbiljetter, mat och dryck själva. Boendet är subventionerat. Verksamheten består i att hålla workshoppar på lärarhögskolan i Siem Reap.

I varje workshop deltar 20–25 kambodjanska lärare, som får motsvarande sin lön för att delta av TAB. Innehållet i workshopparna föreslås av TAB-lärarna själva och förbereds under året av TAB Swedens styrelse, medan TAB USA sköter de praktiska arrangemangen. På våren ordnar TAB Sverige ett informationsmöte.

– Ingen som har skickat in förslag på vad han eller hon vill hålla en workshop om fått avslag. Och vi har varit supernöjda med allt. Lägger man ner mycket pengar och tid på att åka dit så gör man ett bra jobb. Inte minst av respekt för dem som man möter, förklarar Anna Östman.

Kickan Hagroos

Kickan Hagroos har fått många insikter om sitt jobb genom arbetet i Kambodja. Nu planerar hon workshoppar även i Burma.

I Kambodja finns ingen teknik i klassrummen. Svarta tavlor och kritor är de enda hjälpmedlen. Dessutom har man begränsat med skolböcker.

– Vi gör gruppövningar och jobbar med samma lärargrupper hela veckan. För de kambodjanska lärarna är det viktigt bara att träffa varandra. De arbetar väldigt ensamma, beskriver Anna Östman.

Workshopparna handlar inte om de svenska lärarnas egna ämnen, som naturvetenskap, matematik eller estetiska ämnen. Anna Östman har till exempel hållit en om hållbar utveckling. Det de kambodjanska lärarna framför allt efterlyser är dock språklärare.

– Vi har tolk under workshopparna. Det är omständligt och mycket blir lost in translation, så vi vet inte om allt går fram. Men det är intressant att lära sig arbeta med tolk, säger Anna Östman.

Kickan Hagroos konstaterar att man måste komma till kärnan direkt.

– Även instruktionerna till mina elever här hemma har nu blivit kortare och koncisare, vilket är bra. Vi är ju mer medvetna om koncentrationssvårigheter i dag.

Under workshopparna arbetar de svenska lärarna alltid ihop med amerikanska kolleger.

– Som svensk är det fantastiskt. Bara att se en kollega röra sig i rummet ger en otrolig utvecklingsmöjlighet. Man ser dynamiken, samspelet. Dessutom får man själv feedback. På 22 år har jag inte haft ett enda besök på mina lektioner, förklarar Kickan Hagroos.

– Man kan också tona in och ut där det behövs, för det ställs höga krav på det vi gör, beskriver Urban Åström.

Urban Åström

Urban Åström engagerade sig i TAB för att få en inblick i hur undervisningen fungerar i utvecklingsländer.

Han höll sin första workshop i Siem Reap i somras, tillsammans med sin fru, Katarina Åström, som också är rektor. De engagerade sig i TAB Sweden för att få en djupare inblick i hur undervisningen fungerar i utvecklingsländer och var med på flera studiebesök på kambodjanska skolor innan deras workshop, Läraren som ledare, drog igång.

– Jag trodde inte att de kambodjanska lärarna var så duktiga som de är. Men de är till exempel väldigt medvetna om att eleverna kommer från olika bakgrund. Det man önskar är att man kunde kommunicera mer direkt med lärarna.

Anna Östman ger ett exempel:

– I vår workshop om litteratur gjorde vi en övning om Rödluvan, men det visade sig att kambodjanerna inte kände till sagan. Så det blev en helt annan föreläsning än den planerade och jag blev påmind om vikten av förförståelse. Elever är ingen homogen grupp.

Enligt TAB säger de kambodjanska lärarna att de upplever att de blir bättre av workshopparna och att de använder vissa av metoderna som de lär sig.

TAB Sweden har nu börjat undersöka möjligheterna för att även hålla workshoppar i Burma. Tre medlemmar var där och rekognoscerade i somras.

En av dem var Kickan Hagroos, som åkte tillbaka under jullovet och besökte en klosterskola för fattiga barn.

– I Burma kommer vi nog att jobba i fyra till fem dagar med bara lärarna och en till tre dagar med lärare och elever, berättar hon.

– När jag åkte dit tog jag med mig konceptet vi arbetar efter i Kambodja, men var tvungen att backa 50 år. Det gjorde mig ännu mer taggad. Till exempel reciterar man mycket i undervisningen och de burmesiska lärarna undrade: ”Gör ni inte så i Sverige?”

Sådana kommentarer är något av det viktigaste de har fått med sig från sitt arbete för TAB Sweden. Det är Kickan Hagroos, Urban Åström och Anna Östman överens om. För nu ifrågasätter de oftare hur och varför de gör på ett visst sätt i sin undervisning.

Av Mari Edman

Foto Jimmy Eriksson

Fakta/Vill du vara med?

Teachers Across Borders (TAB ) är en ideell organisation som arbetar med lärare i utvecklingsländer för att stötta och utveckla färdigheter i metodik och pedagogik. För att arbeta med TAB i ett utvecklingsland ska man vara medlem i föreningen och utbildad pedagog eller skolledare.

Man ska också ha en bra idé som det går att planera en workshop kring. TAB -medlemmen betalar själv flygresa och andra utgifter. Det finns rektorer som har betalat resan eftersom de ser den som fortbildning.

TAB planerar nu sommarens workshop i Siem Reap, Kambojda. Läs mer på TAB:s hemsida: teachersacrossborders.se

Teachers Across Borders Sweden bloggar på pedagogstockholmblogg. se/tabsweden

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014. 

Sidan publicerades 2014-05-18 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-05-22 14:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Skolan har blivit en av valets viktigaste frågor, och till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan. Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar.

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

”Tidigare betyg riskerar strypa kunskapsglädjen”

Den första tiden i grundskolan ska inte vara till för att sätt bokstäver på elever, den ska vara till för att väcka intresse om lärandet och se till att det intresset inte sinar bort. Det skriver Erik Nordlund, tidigare ordförande för Sveriges elevråd.

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten? Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Att skapa balans i ett gränslöst arbetsliv

Många akademiker har stora möjligheter att själva bestämma när och var arbetet ska ske. Denna frihet upplevs ofta som någonting positivt. Men det innebär också utmaningar och risker ur ett arbetsmiljöperspektiv. Saco har tagit fram en policy för hur man kan skapa balans i det gränslösa arbetslivet.

”En humanitär katastrof – skapad av svenska politiker”

Valåret 2018 var de på allas läppar. De unga afghanerna. I dag är det annorlunda. Den situation som dessa pojkar befinner sig i är så långt ifrån humanism och medmänsklighet man kan komma, skriver Lotta Gröning i en krönika.

Schools pushing children into home schooling, say councils

Watchdog told that parents are coerced into home educating, often before GCSEs.

”Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra”

Jag klandrar systemet. Det som skapat en skola där lärarna inte längre ska ägna sig åt att förmedla och utveckla kunskaper utan serva kunder, sköta omsorg och vara ett socialt nav i tonåringarnas liv. För alla de saker som skedde på vägen är väsentliga pusselbiter i den konstruktionen, skriver läraren Mikael Bruér i ett blogginlägg.

Lönerapport 2018

Löner och löneutveckling år 1913–2017 efter klass och kön. (pdf)

Fahlén: Nya regeringen kan innebära nystart för skolan

Det mest glädjande med överenskommelsen och en ny regering är att det nu finns ett brett stöd för Lärarnas riksförbunds mångåriga krav på att staten tar ansvar för svensk skola. Det blir nu möjligt med en nystart för skolan, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Grundskollärare har haft störst löneökning

Kvinna och anställd i offentlig sektor. Där har du de senaste årens lönevinnare. Tjänstemännen fortsätter att dra ifrån, enligt en ny rapport från LO.

Armbrytning ska ersätta skärmtid på skola

För att få eleverna att ta en rast från sina mobiler har man nu satt in armbrytningsbord på Dackeskolan i Tingsryd.

Pelle: Därför är jag lokalombud

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Karlstads universitet firar 20 år

Nästa vecka väntar ett högtidligt firande på Karlstads universitet. För nu är det 20 år sedan Högskolan i Karlstad fick status att bli ett universitet.

De utbildar lärare om våldsporr

Julia Björknert och Alexandra Durne vill öka kunskapen om sambandet mellan våldspornografi och sexuella övergrepp. På torsdagen föreläste de för personal inom grund- och gymnasieskolan i Kalmar.

Över 200 studenter kan kastas ut efter HP-domen

Tre män döms till fängelse för att ha organiserat ett system för att fuska på högskoleprovet. Efter domen kan över 200 universitetsstudenter kastas ut.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
Mest läst senaste veckan

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. (pdf)

”Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen”

Den överenskommelse, som när det här skrivs kan ligga till grund för att en S/Mp-regering kan tillträda, är spännande sedd ur skolans synpunkt. Av 63 punkter rör i och för sig bara åtta skolan och de ligger nästan sist i överenskommelsen. Per Kornhall redovisar dem en efter en och ger en snabb reflektion efter varje punkt.

”Välutbildade anmäler, lågutbildade anmäls”

Kontakten mellan skolan och föräldrar ser olika ut på olika håll, visar ett forskningsprojekt i Malmö. I Vellinge anmäler föräldrarna skolan, men i utsatta områden som Rosengård är det istället skolor med omvittnade brister som anmäler föräldrarna – till Socialtjänsten. Det skriver Laid Bouakaz, skolforskare på Malmö universitet.

Ny vd för Skolporten

Birgitta Hartzell har utsetts till ny vd för Skolporten AB, hon tillträdde tjänsten den 1 januari 2019. Birgitta Hartzell har närmast haft rollen som företagets vice vd och har även under många år varit chef för Skolportens konferensverksamhet.

Skolansvar kan tas från små kommuner

Alla kommuner bör kanske inte göra allt inom välfärden. Den slutsatsen drar forskarna i SNS Konjunkturråd som publicerar sin årliga rapport i dag.

Aktuella arbetsgivare
Fortbildning
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
Nyhetskategorier