Sva-ansvarig lyfte elevernas resultat
Husieskolan bestämde sig för några år sedan för att utveckla undervisningen i svenska som andraspråk, sva. En sva-ansvarig, samt systematisk behovsbedömning av vilka elever som ska läsa sva, är några av Husieskolans satsningar som gjort skillnad.
FOTO: JOHAN BÄVMAN
När Karolina Blom Lindskog för snart fyra år sedan började arbeta som rektor på Husieskolan, en F–6-skola i östra Malmö, visade resultatanalyser att måluppfyllelsen i sva var lägre än i andra ämnen.
– Jag såg också att lärarna efterlyste utveckling när det gällde behovsbedömning av sva. Många lärare var osäkra på hur de skulle göra på bästa sätt och kände att de inte hade tillräcklig utbildning, berättar Karolina Blom Lindskog.
Svenska som andraspråk blev ett prioriterat utvecklingsområde på Husieskolan, som också gick med som pilotskola i ett projekt om övergripande bedömningsstöd hos grundskoleförvaltningen i Malmö.
När Husieskolan började använda bedömningsstödet, en del av det nya stödmaterialet från grundskoleförvaltningen, ökade andelen elever som läste sva från 8 procent till 19 procent.
– Delvis berodde det på att vi fick in fler elever med behov av sva, men det var absolut också så att vi kunde sätta fingret på behov på ett annat sätt, säger Karolina Blom Lindskog.
EN SVA-ANSVARIG anställdes också, en roll som pedagogerna på skolan efterlyst. Marija Markovinovic arbetar nu i den rollen med en palett av olika insatser, bland annat att ge stöd till andra lärare, leda delar av sva-undervisningen i mindre grupper och hålla kontakt med föräldrar och med skolledningen.
– Det var en helt ny tjänst för mig som vi har utvecklat efterhand. Mitt schema görs om varje termin beroende på hur behoven ser ut. Mina kunskaper i sva ska också användas av alla, och vi har arbetat mycket med språkutvecklande arbete med förstelärare och ansvariga ämneslärare, säger Marija Markovinovic.
Elever som läser sva kan få undervisning både i renodlade sva-grupper och i gemensamt klassrum med svenska.
– Vi har inte sva-lärare som kan hålla alla lektioner, men en kombination av renodlade sva-grupper och gemensam undervisning med sva och sve i samma klassrum under samma lektion kan fungera bra, säger Karolina Blom Lindskog.
Utvecklingsarbetet har också inneburit att nya rutiner införts.
– En viktig del har varit att arbeta fram rutiner för vem som gör vad och vid vilka tidpunkter, säger Karolina Blom Lindskog.
RESULTATEN DÅ – hur har det gått sedan satsningen på sva genomfördes?
Efter det första året ökade måluppfyllelsen betydligt, från 57 procent till 71 procent godkända elever i årskurs 6. Sedan dess har siffrorna fallit tillbaka något och hamnat på en svagare uppgång jämfört med startåret, 61 procent.
– Det kan vara utmanande eftersom man gärna vill se resultat snabbt. Men vi vet att det är ett utvecklingsområde som kan ta lång tid och att olika faktorer kan påverka resultaten. Vi har inte gjort något revolutionerande, men vi har sett mycket positiva resultat när det gäller elevernas utveckling och hur lärarna blivit stärkta, säger Karolina Blom Lindskog.
3 TIPS – så gjorde vi
- En ny tjänst för en sva-ansvarig skapades. Det gav nya förutsättningar för ett samarbete och gav utvecklingen en skjuts.
- Drivkraften och viljan till utveckling av området kom från både lärarkollegiet och skolledningen.
- Vi skapade en struktur med nya rutiner för allt från kartläggning till samarbete.
Källa: Karolina Blom Lindskog och Marija Markovinovic
Artikeln är en del av temat om svenska som andraspråk i Skolportens magasin nummer 3/2025.
Skolportens magasin nr 3/2025 – ute nu!
Läs mer
Skolporten nr 5/2025
Skolporten nr 4/2025
Skolporten nr 3/2025
Skolporten nr 2/2025
Skolporten nr 1/2025
Skolporten nr 6/2024
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play
Skolnärvaro
Åk F–Gy Att möta explosivt beteende i förskolan
Fsk