Ledare: Samtala och så frön

Moa Duvarci Engman, Skolporten.

Han var stökig, skolkade och drack alkohol redan i mellanstadiet. Men en lärare såg Siavosh Derakhti, ställde krav och brydde sig. ”Läraren som räddade mitt liv”, beskriver Siavosh Derakhti själv honom som.

Efter att ha grundat nätverket Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet tilldelades han Raoul Wallenbergpriset år 2013, vilket ledde till ett möte med USA:s dåvarande president – efter en önskan från Obama själv. Och under sin föreläsning på Skolriksdag 2017 i Stockholm riktade Siavosh Derakhti en uppmaning till publiken, som bland andra bestod av lärare, rektorer och politiker: ”Det är ni som måste höja era röster mot rasism och främlingsfientlighet.”

Men att i skolan veta hur man ska bemöta elever som uttrycker exempelvis rasistiska åsikter kan vara svårt. Lägga locket på? Gå in i en hetsig debatt?

Peter Sundin, som intervjuas i det här numret av Skolporten, växte upp i ett hem där rasismen och nazismen satt i väggarna. När han konfronterades av lärarna i skolan och blev utskrattad av de andra i klassen fick det som följd att han i stället blev ännu mer övertygad nazist.

Peter Sundin lyckades ta sig ur naziströrelsen, och arbetar i dag med förebyggande arbete mot högerextremism. Hans råd när det handlar om elever med intoleranta åsikter är att undvika konfrontation. Samtala i stället, så ett frö av tvivel. Kanske börjar det en dag gro.

Moa Duvarci Engman, chefredaktör Skolportens forskningsmagasin
moa.engman@skolporten.se

Foto: Johan Marklund


Ledaren är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2017. Prenumerera eller beställ ditt ex här

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2017-05-19 11:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-05-30 15:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolval för de redan privilegierade

Det fria skolvalet gynnar dem som förmår att välja. Det är såväl skolpersonal som elever och föräldrar överens om, konstaterar Anna Ambrose i sin avhandling.

Elever bemöts olika utifrån etnicitet och bakgrund

Hudfärg och socioekonomisk bakgrund har stor betydelse för hur elever blir bemötta i skolan. Ras och etnicitet är ett undertryckt ämne som det inte talas om i skolan. Det menar Osa Lundberg, som undersökt hur sociala och kulturella skillnader uppstår i skolans praktik.

60 år sedan Gloria Ray Karlmark skrev historia

För 60 år sedan skrev hon och åtta andra svarta elever historia när de äntrade den helvita skolan Little Rock High School. Utifrån sina egna erfarenheter föreläser Gloria Ray Karlmark, som i dag bor i Sverige, i skolor om demokrati, mobbning och vikten av utbildning.

Skolministeriet : Gymnasievalet och elever som väljer fel

Om man väljer ett högskoleförberedande program håller man alla dörrar öppna. Så tycks många unga resonera när de väljer inriktning på gymnasiet. Yrkesprogrammen har det gått dåligt för i flera år. Det här bekymrar både de skolor som ser sitt elevunderlag krympa och de branscher som skriker efter yrkesutbildad arbetskraft. (webb-radio)

Kritisk blick på nyheterna

Vad kommer egentligen upp i flödet på sociala medier – och hur värderar eleverna det? Gymnasie­klasser över hela landet deltog nyligen i ett massexperiment om källkritik på nätet.

Vi lärare vill inte medverka i asylprocessen!

Att arbeta med ensamkommande innebär att man har oerhört mycket mer på sitt bord än utbildandet – elevernas psykiska hälsa och oro bland annat. Till detta har regeringen lagt att läraren har att avgöra om en elev får stanna i landet eller inte. Det är orimligt att kräva att vi ska ta det ansvaret, skriver lärare och moderat kommunpolitiker.

Lär dina elever bråka smartare

Om man lär eleverna hantera konflikter och har en gemensam princip för konflikthantering på skolan blir det enklare lösa motsättningar innan de urartar. Det menar Oskar Palmenfelt som föreläste om att ”bråka smartare” på Skolforum.

Elever och studerande behöver enkla och säkra kanaler för att slå larm om trakasserier

Nu erbjuds en tjänst för elever och studenter att tryggt och säkert kunna larma anonymt. Det kan handla om trakasserier eller annat oönskat beteende som man vill föra fram. WhistleB hjälper sedan flera år myndigheter och företag med att upprätta effektiva anonyma dialoger mellan styrelse/ledning och medarbetare.

Sanningar och alternativa sanningar

Vad ska man tro och vad bör man veta, vad är sant och osant? I den turbulenta samtiden diskuteras vad sanning och fakta är, föranlett av att en rådgivare till den amerikanske presidenten pressades på ett svar om valkampanjen. Ut ur munnen kom till sist att det rörde sig om en ”alternativ sanning”.

Ungdomar läser mest trovärdiga nyheter

Mobilen och sociala medier har blivit en dominerande nyhetskälla för ungdomar. Men kan man lita på vad som delas? Ja, det visar resultaten från de första resultaten från en skolundersökning med 12.000 elever i högstadiet och gymnasiet. Bara var tionde artikel kommer från en källa som inte bedöms vara trovärdig.

Tema Arbetsmiljö: ”Nu hinner jag lyfta blicken och följa upp”

I Lilla Edets kommun ger coachning och delat ledarskap rektorerna bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag.

”Åtta av tio elever med adhd och autism oroliga inför skolstarten”

81 procent av eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och 94 procent av deras föräldrar känner oro inför skolstarten. Nu måste skolledare och huvudmän agera så att lärarna får kunskap om hur man anpassar lärmiljön. Det skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention, som idag presenterar en enkät om den alarmerande oron.

Studie­pedagogerna gav tillbaka lusten att undervisa

Beskedet om att läraren Bjarne Engström gått in i väggen kom som en chock för de andra på Risbroskolan. I dag arbetar tre beteendevetare som studiepedagoger på deltid för att avlasta lärarna – något som gjort stor skillnad på skolan.

”Kommuner bör blanda elever med olika bakgrund”

Svensk skola blir allt mer ojämlik. Barn med rätt bakgrund och ursprung erbjuds genvägar till bra undervisning, höga betyg och bättre möjligheter vidare i livet. Det är nu hög tid att diskutera lösningar för en mer jämlik skola i sann mening, skriver debattörerna Lina Stenberg och Anders Österberg.

Karin Berg: Låt oss lära av Rosling

Det är inte via medierna du lär dig att förstå världen, utan genom fakta, menade Hans Rosling. Det är med kunskap vi kan granska medierna och vara källkritiska, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Peter Fredriksson: ”Våga styra!”

Tydlig styrning med gemensamma strukturer. Det ger skolorna förutsättningar för att fokusera på det nationella uppdraget, enligt Peter Fredriksson, då utbildningsdirektör i Södertälje (i dag generaldirektör för Skolverket), som höjt skolresultaten.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Läs mer
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola.  Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism.

Skolinspektionen: Sexuella trakasserier i skolan

Tusentals elever har berättat om sina upplevelser under #tystiklassen och #räckupphanden. Här kan du läsa om vad som gäller i skolan och vad Skolinspektionen gör.

”Som lärare ska man trolla med knäna”

En undersökning om skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Enligt skollagen har elever i årskurs 7–9 som utretts för särskilt stöd, och bedömts vara i behov av det, rätt att få sådant stöd.