Hoppa till sidinnehåll
Digitalisering

4 tips på hur mobilen kan bli en tillgång i undervisningen

Publicerad:2016-10-13
Uppdaterad:2023-08-31
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman

Lärare och elever har ofta helt olika idéer om hur mobilen ska användas i undervisningen. Men genom tydliga uppgifter och diskussion kan de bli en tillgång i klassrummet.

En klass väntar på att läraren ska få igång en film som handlar om hur man bygger fysiska broar – en uppgift som eleverna sedan ska ta sig an. Medan de väntar tar ett par av eleverna fram sina mobiler och söker inspiration på temat, varpå en annan vuxen i salen blir irriterad och ber dem lägga ifrån sig telefonerna. Men dessa elever bygger sedan hela sin bromodell med inspiration från den bild de hittade på nätet, vilket lyfts fram när de redovisar sin uppgift. Vid ett senare tillfälle ber läraren eleverna att dokumentera arbetet med brokonstruktionen genom att fota. Syftet är att bilderna ska tillföra något när de sedan skapar en rapport om processen. Men detta händer aldrig, bland annat för att eleverna inte förstår begreppet ”dokumentera”, eller varför bilderna ska tas.
Tiina Leino
Tiina Leino forskar om mobiler i undervisningen på KTH.
Situationerna som beskrivs ovan har Tiina Leino, som är doktorand vid KTH i Stockholm, stött på i sin forskning om hur mobiler kan stödja problemlösande aktiviteter i skolundervisningen. Hennes studier visar att lärare och elever ofta har helt olika idéer om hur mobilen kan användas i klassrummet. Syftet med forskningen är att hitta framgångsfaktorer för hur mobilen ska användas i undervisningen. Den forskning som hittills gjorts på mobiler i undervisningen spretar. En brittisk studie från 2015 visade att elever presterade bättre när skolan införde mobilförbud, medan elever i en annan brittisk studie från samma år beskrev en rad pedagogiska fördelar med mobilerna, bland annat att de själva kunde styra var och hur de skulle lära sig. – Vad är det som gör att användningen blir positiv eller negativ? Kan man exempelvis se strukturer i hur uppgifterna är uppbyggda eller i vad man har för regler i klassrummet kring hur man förvarar mobilerna? Min vision är att öka förståelsen för det, säger Tiina Leino. Medan studier läggs till studier hittar ITK-läraren Darren Maharaj, som jobbar på högstadiet i Sollentuna kommun, nya sätt att använda mobilen. Som lärare i geografi och samhällskunskap gillar han möjligheten att ta med sig mobilen ut i ”verkligheten”. – Vi är till exempel ute på stan och fotar statyer. Eleverna geotaggar bilderna som delas direkt i en gemensam mapp. Då har vi med ens en karta där alla statyer är markerade och som vi sedan kan använda i undervisningen. För honom och hans kolleger har nyckeln till framgång varit att våga testa. – Vi tar oss tid att experimentera, dela erfarenheter och tips mellan kolleger och även med eleverna. Då kan mobilen tillföra något i stället för att bli en distraktion, säger Darren Maharaj, som också har en ständigt pågående diskussion med eleverna om vad man ska och inte ska göra med mobilen under skoltid. Tiina Leinos studier visar att lärarnas kunskap om mobilen som verktyg och tydligheten gentemot eleverna är avgörande för att mobilanvändandet ska bli stödjande i relation till skoluppgifterna. – I en av mina studier efterlyser eleverna regler i skolan för när det är okej och inte att använda mobilen. Samtliga lärare i studien trycker också på vikten av tydliga regler. Att diskutera mobilanvändningen med eleverna är definitivt en nyckel till framgång, säger hon. Av Jenny SköldFakta/Mobilen som verktyg
  •  Inspelningsfunktionen. Låt eleverna spela in sitt engelska uttal hemifrån och dela med läraren. Nyanlända kan spela in och översätta till sitt eget språk direkt under samtalet.
  • Geotaggningen. Tagga upp bilder på en interaktiv karta och använd den sedan i undervisningen.
  • Filmfunktionen. Låt eleverna dokumentera studiebesöket. Glöm inte att följa upp i klassrummet!
  • QR-kod. Ha en tipsvandring i skogen eller rundvandring i skolan där eleverna får ett videoklipp med en fråga via en QR-kod.
  • Geotaggning kräver en geotaggningsapp som kopplar elevernas bilder till en karta. QR-kod kräver en QR-kodläsare. Båda finns för Android och iPhone.
Källa: Darren Maharaj ______ Läs mer:Design and use of mobile technology in distance language education: matching learning practices with technologies-in-practice, Olga Viberg, 2015. Communication: Technology, Distraction & Student Performance, Louis-Philippe Beland, Richard Murphy, 2015. Mobile phones in the classroom: Preservice teachers answer the call, Blanche W. O’Bannon, Kevin M. Thomas, 2015.
Omslag Skolporten 5 2016Artikeln kommer att publiceras i nästa nr av Skolportens forskningsmagasin – ute 27 oktober!Tema: Formativ bedömning. Dessutom: El Sistema växer i Sverige. Debatt: Per Kornhall om Pisa. 27 aktuella avhandlingar, med mera! Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! 6 nr (helår) av Skolporten för endast 349 kr! PRENUMERERA HÄR!Erbjudandet gäller till 31 oktober 2016 och för nya prenumeranter.
Digitalisering
Stockholm

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som fördjupar din ämneskompetens som svensklärare. Delta på plats i Stockholm 29–30 januari eller på webbkonferensen 5 februari–5 mars. Missa inte att boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux
29–30 jan 2026

Tematiska projekt i fritidshemmet

I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk F–6