4 tips på hur mobilen kan bli en tillgång i undervisningen

Lärare och elever har ofta helt olika idéer om hur mobilen ska användas i undervisningen. Men genom tydliga uppgifter och diskussion kan de bli en tillgång i klassrummet.

En klass väntar på att läraren ska få igång en film som handlar om hur man bygger fysiska broar – en uppgift som eleverna sedan ska ta sig an. Medan de väntar tar ett par av eleverna fram sina mobiler och söker inspiration på temat, varpå en annan vuxen i salen blir irriterad och ber dem lägga ifrån sig telefonerna. Men dessa elever bygger sedan hela sin bromodell med inspiration från den bild de hittade på nätet, vilket lyfts fram när de redovisar sin uppgift.

Vid ett senare tillfälle ber läraren eleverna att dokumentera arbetet med brokonstruktionen genom att fota. Syftet är att bilderna ska tillföra något när de sedan skapar en rapport om processen. Men detta händer aldrig, bland annat för att eleverna inte förstår begreppet ”dokumentera”, eller varför bilderna ska tas.

Tiina Leino

Tiina Leino forskar om mobiler i undervisningen på KTH.

Situationerna som beskrivs ovan har Tiina Leino, som är doktorand vid KTH i Stockholm, stött på i sin forskning om hur mobiler kan stödja problemlösande aktiviteter i skolundervisningen. Hennes studier visar att lärare och elever ofta har helt olika idéer om hur mobilen kan användas i klassrummet. Syftet med forskningen är att hitta framgångsfaktorer för hur mobilen ska användas i undervisningen.

Den forskning som hittills gjorts på mobiler i undervisningen spretar. En brittisk studie från 2015 visade att elever presterade bättre när skolan införde mobilförbud, medan elever i en annan brittisk studie från samma år beskrev en rad pedagogiska fördelar med mobilerna, bland annat att de själva kunde styra var och hur de skulle lära sig.

– Vad är det som gör att användningen blir positiv eller negativ? Kan man exempelvis se strukturer i hur uppgifterna är uppbyggda eller i vad man har för regler i klassrummet kring hur man förvarar mobilerna? Min vision är att öka förståelsen för det, säger Tiina Leino.

Medan studier läggs till studier hittar ITK-läraren Darren Maharaj, som jobbar på högstadiet i Sollentuna kommun, nya sätt att använda mobilen. Som lärare i geografi och samhällskunskap gillar han möjligheten att ta med sig mobilen ut i ”verkligheten”.

– Vi är till exempel ute på stan och fotar statyer. Eleverna geotaggar bilderna som delas direkt i en gemensam mapp. Då har vi med ens en karta där alla statyer är markerade och som vi sedan kan använda i undervisningen.

För honom och hans kolleger har nyckeln till framgång varit att våga testa.

– Vi tar oss tid att experimentera, dela erfarenheter och tips mellan kolleger och även med eleverna. Då kan mobilen tillföra något i stället för att bli en distraktion, säger Darren Maharaj, som också har en ständigt pågående diskussion med eleverna om vad man ska och inte ska göra med mobilen under skoltid.

Tiina Leinos studier visar att lärarnas kunskap om mobilen som verktyg och tydligheten gentemot eleverna är avgörande för att mobilanvändandet ska bli stödjande i relation till skoluppgifterna.

– I en av mina studier efterlyser eleverna regler i skolan för när det är okej och inte att använda mobilen. Samtliga lärare i studien trycker också på vikten av tydliga regler. Att diskutera mobilanvändningen med eleverna är definitivt en nyckel till framgång, säger hon.

Av Jenny Sköld

Fakta/Mobilen som verktyg

  •  Inspelningsfunktionen. Låt eleverna spela in sitt engelska uttal hemifrån och dela med läraren. Nyanlända kan spela in och översätta till sitt eget språk direkt under samtalet.
  • Geotaggningen. Tagga upp bilder på en interaktiv karta och använd den sedan i undervisningen.
  • Filmfunktionen. Låt eleverna dokumentera studiebesöket. Glöm inte att följa upp i klassrummet!
  • QR-kod. Ha en tipsvandring i skogen eller rundvandring i skolan där eleverna får ett videoklipp med en fråga via en QR-kod.
  • Geotaggning kräver en geotaggningsapp som kopplar elevernas bilder till en karta. QR-kod kräver en QR-kodläsare. Båda finns för Android och iPhone.

Källa: Darren Maharaj
______

Läs mer:

Design and use of mobile technology in distance language education: matching learning practices with technologies-in-practice, Olga Viberg, 2015.

Communication: Technology, Distraction & Student Performance, Louis-Philippe Beland, Richard Murphy, 2015.

Mobile phones in the classroom: Preservice teachers answer the call, Blanche W. O’Bannon, Kevin M. Thomas, 2015.


Omslag Skolporten 5 2016Artikeln kommer att publiceras i nästa nr av Skolportens forskningsmagasin – ute 27 oktober!

Tema: Formativ bedömning.

Dessutom: El Sistema växer i Sverige. Debatt: Per Kornhall om Pisa. 27 aktuella avhandlingar, med mera!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

6 nr (helår) av Skolporten för endast 349 kr!

PRENUMERERA HÄR!

Erbjudandet gäller till 31 oktober 2016 och för nya prenumeranter.

Sidan publicerades 2016-10-13 14:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-19 10:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

En-till-en kan öka digitala skillnader mellan skolor

En-till-en minskar inte digital ojämlikhet. Tvärtom blev ojämlikheten ännu större för deltagarna i Eva Jacquets forskning.

Så kan digitala lärospel fungera i skolan

Digitala spel anses effektiva i undervisning. Men varken forskning eller skolan tar hänsyn till förutsättningar, sammanhang och vad som praktiskt krävs för att spel ska kunna användas i klassrumsmiljöer på ett gynnsamt sätt, visar Björn Berg Marklund som forskat i ämnet. .

”Jag glömmer inte mötet med svenska skolan”

Lärarens låga förväntningar sitter fortfarande kvar som en tagg i Nyamko Sabuni, Liberalernas ledare: ”Att inte ha förväntningar på sig i skolan – någon som tror på en – har präglat mitt liv”, säger hon.

”Här i Sverige talar vi faktiskt svenska”

Det är inte bara de religiösa friskolorna som har blivit en giftcocktail för samhället. De engelska friskolorna försvagar det gemensamma språket i Sverige, svenskan. Skattefinansierade IES etablerar sig nu i kommun efter kommun, skriver gymnasieläraren Olle Käll.

Så många elever i Norrbotten klarar kunskapskraven

Sveriges kommuner och landsting, SKL, presenterar statistik som visar hur många elever i årskurs nio som har uppnått kunskapskraven.

Roberta en värdefull hjälp i klassrummet

Hur är det att undervisa genom en robot? Det vet Gabriella Wrigholm som är Billie Jonassons lärare på Guldkroksskolan i Hjo och som pratar med henne via roboten Roberta.

Skolverkets prognos: Kommer behöva rekrytera 7 400 lärare i Kalmar och Kronoberg

7 400 lärare kommer behöva rekryteras i Kalmar och Kronobergs län om femton år. Det visar en kartläggning som Skolverket har gjort.

Digitala nationella prov – är skolan redo?

Hösten 2017 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade nationella prov under parollen ”rättvisa, likvärdiga, digitala”. Förra året inleddes en försöksverksamhet i ett hundratal utvalda skolor med detta som mål. Inför år 2022 räknar man med att alla skolor har nödvändig teknik och digital kompetens för att kunna genomföra de nationella proven digitalt.

Prognosen: 21 000 lärare och förskollärare behövs i Skåne

Fram till 2033 kommer 21 000 lärare och förskollärare att behöva anställas i Skåne. Stora pensionsavgångar och befolkningsökning gör behovet stort, och många arbetsplatser söker sig till högskolorna för att hitta personal. Där möts de ofta av studenter som redan fått jobberbjudanden.

Hård kritik mot skollagen

Lagen om skolplikt är otydlig, kommuner får inte tillräcklig vägledning i hur lagen ska tolkas och Skolinspektionens tillsyn har uteblivit. Det visar en granskning från Riksrevisionen som inleddes efter att det uppdagats att fem barn i Ystad hållits borta från skolan och samhället under hela deras uppväxt.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen. ”Vi har inte sett någonting i försöksverksamheten som motsäger att man skulle kunna ha det”, säger enhetschefen Camilla Thinsz Fjellström.

Prognosen: 21 000 lärare och förskollärare behövs i Skåne

Fram till 2033 kommer 21 000 lärare och förskollärare att behöva anställas i Skåne. Stora pensionsavgångar och befolkningsökning gör behovet stort, och många arbetsplatser söker sig till högskolorna för att hitta personal. Där möts de ofta av studenter som redan fått jobberbjudanden.

”Ovärdigt att tusentals barn lämnas efter i skolan”

Barn med utländsk bakgrund och barn från studieovana hem klarar sig väsentligt sämre i skolan än andra. Det lägger grunden för ett orättfärdigt samhälle. Nu presenterar vi ett program för en bättre skola, skriver Ulf Kristersson (M), och Kristina Axén Olin (M).

Så har UHR arbetat med nationella minoriteter 2019

Hur påverkar förändrad lagstiftning högskolors arbete med nationella minoriteter? Det var temat för ett seminarium som UHR och Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) anordnade i maj. Under året har UHR även deltagit i minoritetspolitiska samråd och arbetat för att öka kännedomen om finska, jiddisch, meänkieli, samiska och romani.

Förslag om förbud mot slöja i skolan väckte känslor

Det blev en känslosam debatt när Sverigedemokraternas förslag att förbjuda slöjor för barn under 18 år behandlades i kommunfullmäktige i LInköping. Slöjan är, enligt SD, ett sätt att påverka politiskt och religiöst. Egentligen var det en fråga som kommunen inte kan fatta enligt lag.

”Så kan Sverige fixa 1000 skolor på tio år”

Sverige står inför en allvarlig skolbrist. Enligt våra beräkningar behöver uppemot 1 000 nya skolor planeras och utvecklas under de kommande 10 åren. Men med lokalkrisen ges kommunerna också en unik möjlighet att göra rätt från början, skriver Erik Bragg, Gisela Nyberg, Ulrika Ahlqvist, Linda Bellvik.

Konferenser
Poddagogen
Premiär för Poddagogen!

Premiär för Poddagogen!

Ny podd om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio & Sofia Lundmark.

Läs mer
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Lektor om privata skolorna: ”Är Sveriges stora misstag”

Är det finländska skolmiraklet över? Finland föll rejält i den senaste Pisamätningen – men resultatet anses inte vara någon katastrof. Nu varnar en finsk expert för Sveriges största skolmisstag: ”En farlig väg att gå”.

Praktiska moment missas i yrkesämnen

Eleverna får öva för lite praktiskt i yrkesämnen. Nära åtta av tio skolor behöver utveckla undervisningen, enligt Skolinspektionens rapport.

Lättare för kommunerna att få bidrag till rättvis skola

Nu ökar regeringen kommunernas möjligheter att få statliga pengar för att göra skolan mer rättvis.

Fortbildning
Fortbildning för dig som undervisar i slöjd

Fortbildning för dig som undervisar i slöjd

Välkommen till Skolportens årliga konferens för slöjdlärare! Ta del av två dagar som bjuder på aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas ska inspirera och ge ämnesfördjupning till din undervisning.

Läs mer om konferensen
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Tema: Pojkar i skolan. Genom att bryta antiplugg-kulturer och maskulinitetsnormer kan pojkars skolresultat bli bättre.

Läs mer!
Skolportens expertpanel

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Läs fler experttexter
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Filmades på jobbet – blev Årets jämställare

Förskolelärare på Derome förskola har fått pris för att vara Årets jämställare i Varbergs kommun, efter att de filmats på jobbet.

Hakkas skola prisas av Skolverket

Hakkas skola är vinnare av Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk för sin fjärrundervisning i moderna språk på glesbygden. ”Det är roligt att även Skolverket har uppmärksammat Hakkas skolas arbete för att kunna erbjuda eleverna på landsbygden valmöjligheter i moderna språk och därmed en likvärdig undervisning. Vi arbetar tillsammans för att skapa Sveriges bästa skola”, säger Eva Martinsson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen.

Lärare som skapar trygghet prisas av kommunen

På måndagskvällen delar Uppsala kommun ut sina pedagogiska lärarpriser.

Specialläraren från Hagabergsskolan får årets pedagogiska pris

Speciallärare Pernilla Torseng från Pysslingen Hagabergskolan tar emot Västerås stads pedagogiska pris.

Elevernas betyg på prisade Ronnebyläraren: ”Den bästa läraren”

I 20 år har han jobbat som lärare på gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby. Nu har Fredrik Johansson vunnit pris som årets nytänkande lärare – något som blev möjligt tack vare hans elever.

Läs fler
Namn och Nytt

Barn- och utbildningschefen i Åre kommun säger upp sig

Efter bara två månader på posten väljer Karl Dumky nu att sluta som barn- och utbildningschef.

Therese Ullström tf utbildningschef

Therese Ullström har blivit utsedd till tillförordnad utbildningschef i Markaryds kommun.

Högste chefen lämnar regionen

Regiondirektör Hans Wiklund,som är högste tjänsteman inom Region Västernorrland lämnar nu sin post. Han blir nu universitetsdirektör vid Umeå universitet.

Klart med ny skolchef

Per-Olof Wigsén tillträder tjänsten som skolchef i Sjöbo kommun i januari 2020. I uppdraget ingår bland annat ett övergripande ansvar för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem samt att anordna utbildning för elever i grundskola och grundsärskola.

Biträdande förvaltningschef lämnar sitt uppdrag

Erik Eriksson slutar som biträdande förvaltningschef på Skara kommuns barn- och utbildningsförvaltning för att bli gymnasiechef i Mariestads kommun.