4 tips på hur mobilen kan bli en tillgång i undervisningen

Lärare och elever har ofta helt olika idéer om hur mobilen ska användas i undervisningen. Men genom tydliga uppgifter och diskussion kan de bli en tillgång i klassrummet.

En klass väntar på att läraren ska få igång en film som handlar om hur man bygger fysiska broar – en uppgift som eleverna sedan ska ta sig an. Medan de väntar tar ett par av eleverna fram sina mobiler och söker inspiration på temat, varpå en annan vuxen i salen blir irriterad och ber dem lägga ifrån sig telefonerna. Men dessa elever bygger sedan hela sin bromodell med inspiration från den bild de hittade på nätet, vilket lyfts fram när de redovisar sin uppgift.

Vid ett senare tillfälle ber läraren eleverna att dokumentera arbetet med brokonstruktionen genom att fota. Syftet är att bilderna ska tillföra något när de sedan skapar en rapport om processen. Men detta händer aldrig, bland annat för att eleverna inte förstår begreppet ”dokumentera”, eller varför bilderna ska tas.

Tiina Leino

Tiina Leino forskar om mobiler i undervisningen på KTH.

Situationerna som beskrivs ovan har Tiina Leino, som är doktorand vid KTH i Stockholm, stött på i sin forskning om hur mobiler kan stödja problemlösande aktiviteter i skolundervisningen. Hennes studier visar att lärare och elever ofta har helt olika idéer om hur mobilen kan användas i klassrummet. Syftet med forskningen är att hitta framgångsfaktorer för hur mobilen ska användas i undervisningen.

Den forskning som hittills gjorts på mobiler i undervisningen spretar. En brittisk studie från 2015 visade att elever presterade bättre när skolan införde mobilförbud, medan elever i en annan brittisk studie från samma år beskrev en rad pedagogiska fördelar med mobilerna, bland annat att de själva kunde styra var och hur de skulle lära sig.

– Vad är det som gör att användningen blir positiv eller negativ? Kan man exempelvis se strukturer i hur uppgifterna är uppbyggda eller i vad man har för regler i klassrummet kring hur man förvarar mobilerna? Min vision är att öka förståelsen för det, säger Tiina Leino.

Medan studier läggs till studier hittar ITK-läraren Darren Maharaj, som jobbar på högstadiet i Sollentuna kommun, nya sätt att använda mobilen. Som lärare i geografi och samhällskunskap gillar han möjligheten att ta med sig mobilen ut i ”verkligheten”.

– Vi är till exempel ute på stan och fotar statyer. Eleverna geotaggar bilderna som delas direkt i en gemensam mapp. Då har vi med ens en karta där alla statyer är markerade och som vi sedan kan använda i undervisningen.

För honom och hans kolleger har nyckeln till framgång varit att våga testa.

– Vi tar oss tid att experimentera, dela erfarenheter och tips mellan kolleger och även med eleverna. Då kan mobilen tillföra något i stället för att bli en distraktion, säger Darren Maharaj, som också har en ständigt pågående diskussion med eleverna om vad man ska och inte ska göra med mobilen under skoltid.

Tiina Leinos studier visar att lärarnas kunskap om mobilen som verktyg och tydligheten gentemot eleverna är avgörande för att mobilanvändandet ska bli stödjande i relation till skoluppgifterna.

– I en av mina studier efterlyser eleverna regler i skolan för när det är okej och inte att använda mobilen. Samtliga lärare i studien trycker också på vikten av tydliga regler. Att diskutera mobilanvändningen med eleverna är definitivt en nyckel till framgång, säger hon.

Av Jenny Sköld

Fakta/Mobilen som verktyg

  •  Inspelningsfunktionen. Låt eleverna spela in sitt engelska uttal hemifrån och dela med läraren. Nyanlända kan spela in och översätta till sitt eget språk direkt under samtalet.
  • Geotaggningen. Tagga upp bilder på en interaktiv karta och använd den sedan i undervisningen.
  • Filmfunktionen. Låt eleverna dokumentera studiebesöket. Glöm inte att följa upp i klassrummet!
  • QR-kod. Ha en tipsvandring i skogen eller rundvandring i skolan där eleverna får ett videoklipp med en fråga via en QR-kod.
  • Geotaggning kräver en geotaggningsapp som kopplar elevernas bilder till en karta. QR-kod kräver en QR-kodläsare. Båda finns för Android och iPhone.

Källa: Darren Maharaj
______

Läs mer:

Design and use of mobile technology in distance language education: matching learning practices with technologies-in-practice, Olga Viberg, 2015.

Communication: Technology, Distraction & Student Performance, Louis-Philippe Beland, Richard Murphy, 2015.

Mobile phones in the classroom: Preservice teachers answer the call, Blanche W. O’Bannon, Kevin M. Thomas, 2015.


Omslag Skolporten 5 2016Artikeln kommer att publiceras i nästa nr av Skolportens forskningsmagasin – ute 27 oktober!

Tema: Formativ bedömning.

Dessutom: El Sistema växer i Sverige. Debatt: Per Kornhall om Pisa. 27 aktuella avhandlingar, med mera!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

6 nr (helår) av Skolporten för endast 349 kr!

PRENUMERERA HÄR!

Erbjudandet gäller till 31 oktober 2016 och för nya prenumeranter.

Sidan publicerades 2016-10-13 14:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-19 10:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

En-till-en kan öka digitala skillnader mellan skolor

En-till-en minskar inte digital ojämlikhet. Tvärtom blev ojämlikheten ännu större för deltagarna i Eva Jacquets forskning.

Så kan digitala lärospel fungera i skolan

Digitala spel anses effektiva i undervisning. Men varken forskning eller skolan tar hänsyn till förutsättningar, sammanhang och vad som praktiskt krävs för att spel ska kunna användas i klassrumsmiljöer på ett gynnsamt sätt, visar Björn Berg Marklund som forskat i ämnet. .

Lönelyft för förskollärare i Malmö

I Malmö har många förskollärare valt att jobba i förskoleklass för att få upp lönen. Nu vill kommunen minska lönegapet för att stoppa flykten. 2018 får de 350 lägst betalda förskollärarna ett lönelyft på mellan 400 och 3000 kronor.

Så mår eleverna i Norrbotten

I dag presenteras undersökningen som visar hur eleverna i Norrbotten mår. Att känna sig ledsen och stressad har blivit vanligare.

Krönika: Var ödmjuk och se eleven

Diskussionen om inkludering eller inte behöver inte bli ett ideologiskt krondike, om man vet att allt till slut kokar ner till frågor om lärandets innehåll, lärares och elevers drivkrafter och samspelet dem emellan. Det skriver specialpedagogen Marie Gladh i en krönika.

Minskat intresse för gymnasiets yrkesprogram

I samband med gymnasiereformen som genomfördes år 2011 minskade andelen unga som söker till ett yrkes­program kraftigt. Minskningen är störst bland de som redan innan reformen i mindre utsträckning sökte yrkesprogram, exempelvis unga som har höga betyg och unga vars föräldrar har höga inkomster.

Lärare i Söderhamn sparkade elev – skolan polisanmäler

En elev som skulle utvisas ur ett klassrum fick ta emot en spark av sin lärare. Nu har kommunen portat läraren från sina skolor och gjort en polisanmälan.

Pluggparadoxen urholkar landets yrkesutbildningar

De unga vill jobba i näringslivet – men väljer inte utbildningar som ger jobb. De senaste tolv åren har yrkesprogrammen tappat var tredje elev. Nu behövs politiska satsningar på studie- och yrkesvägledningen, på yrkesprogrammen och på lärlingsutbildningarna, menar Västsvenska Handelskammaren.

Skolministeriet : Vad är poängen med prao?

Snart kan det bli obligatoriskt för alla högstadieelever att göra två veckors praktisk arbetslivsorientering, prao. I alla fall om regeringen får som den vill. Men alla är inte nöjda med lagförslaget. Idag är det upp till varje rektor att besluta om man ska ha prao eller inte, och en del skolor har arbetat fram andra sätt att ge sina elever en introduktion till arbetslivet.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna året efter satsningen. ”Det har slagit hårt mot de som inte fått det”, säger han.

Ministern: korta gymnasiekurser ska få folk i jobb

Yrkesinriktade korta gymnasiekurser som innehåller det viktigaste som behövs i arbetslivet. Det vill gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström införa. ”Vi är i ett läge här och nu där många saknar gymnasieexamen. I stället för att ställa krav på alla att ta examen i ett enda kliv, så måste man bygga flera trappsteg, ”säger hon.

60 år sedan Gloria Ray Karlmark skrev historia

För 60 år sedan skrev hon och åtta andra svarta elever historia när de äntrade den helvita skolan Little Rock High School. Utifrån sina egna erfarenheter föreläser Gloria Ray Karlmark, som i dag bor i Sverige, i skolor om demokrati, mobbning och vikten av utbildning.

Så tycker ungdomarna om #metoo

Vad kommer #metoo-upproren att leda till, och hur har de påverkat folk? SVT Nyheter åkte ut med några påståenden till Fyrisskolan i Uppsala.

Här kan alla hitta takten

Mjukt eller hårt, snabbt eller lojt – rytmer har en märkvärdig förmåga att gå rätt in i kroppen. Förskolan Brandvakten satsar på musik som språk och ett sätt att ta plats i rummet.

Styrkebesked från skolan

”De förbättrade resultaten i PIRLS är ett resultat av att skolan har hittat tillbaka till sitt kunskapsfokus och arbetssätt som stärker baskunskaperna. Särskilt roligt är att förbättringen skett jämt över alla elevgrupper. Det är ett styrkebesked för skolan”, säger Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

”Man måste förstå vad det står så man inte gör ett misstag”

De går fjärde klass och drömmer om att bli youtuber, parkourproffs eller statsminister. Och de har förstått att även då kan läsförmågan vara avgörande. ”Jag läser kanske 15-20 minuter tre gånger i veckan”, säger Liutauras Vainauskajte.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Läs mer
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola.  Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism.

Skolinspektionen: Sexuella trakasserier i skolan

Tusentals elever har berättat om sina upplevelser under #tystiklassen och #räckupphanden. Här kan du läsa om vad som gäller i skolan och vad Skolinspektionen gör.

”Som lärare ska man trolla med knäna”

En undersökning om skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Enligt skollagen har elever i årskurs 7–9 som utretts för särskilt stöd, och bedömts vara i behov av det, rätt att få sådant stöd.