Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Arbetet med jämställdhetsintegrering i högskolan

Den 3 oktober träffade Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, rektorer från universitet och högskolor som omfattas av regeringens uppdrag om jämställdhetsintegrering. Under åren 2016-2019 har universitet och högskolor haft ett särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering och nu när det uppdraget går ut ville Matilda Ernkrans lyssna in lärosätenas tankar och idéer inför beslut om ett fortsatt uppdrag.

Åsa mot strömmen

Skräp! Det är den blivande ledamoten i Svenska Akademien och forskaren Åsa Wikforss beskrivning av lärarutbildningen. Hon är själv utbildad lärare och anser att den skrämmer bort dem som älskar sitt ämnesområde.

Hela reportaget: Elever på Västerskolan i Hässleholm lär sig prata om psykisk ohälsa

Eleverna i klass 8B på Västerskolan i Hässleholm lär sig prata om psykisk ohälsa och självmord genom en särskild utbildningsinsats. Hässleholm är en av hittills sex kommuner i Skåne som testar metoden för att förebygga självmord.

Forskare: ”Vi måste rusta eleverna för den digitala världen”

Allt fler skolor i Sörmland inför mobilförbud och 2021 väntas en nationell lag om mobilförbud i klassrummen. ”Jag önskar att man kunde se mobiltelefonen mindre som en ordningsfråga och mer som en fråga om digital kompetens”, säger forskaren Torbjörn Ott.

Poängjakt avblåst – elever uppmanades strippa och äta fimpar

Slicka någon på pungen, äta snor och strippa framför lekledarna. Det är några av uppdragen i den årliga poängjakten för sistaårselever på Kattegattgymnasiet i Halmstad. Men nu stoppas den kritiserade tävlingen av skolledningen, ett beslut som har fått elever att hota med skolk.

”Ett av svenska skolans största misslyckanden”

Hon hade upplevt det svårt att befinna sig i språkligt underläge gentemot klasskamraterna. Samtidigt hade hon nått insikten om att hon inte hade fått en skolgång på samma premisser som de andra eleverna. Hon hade på nära håll erfarit en av de svenska skolans största misslyckanden, den bristande likvärdigheten, skriver Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö.

”Nyttan med läxor är långt ifrån självklar”

Att kräva att barn och ungdomar ska lägga stora delar av sin fritid på läxläsning när de redan tillbringat större delen av dagen i skolan, är att spä på den psykiska ohälsa. Att arbeta läxfritt betyder inte att undervisningen är kravlös eller flummig, skriver Pernilla Alm i en replik.

Stora förändringar inom skolan i Ånge kommun

Även Ånge kommun planerar stora förändringar inom skolverksamheten. Enligt en färsk utredning föreslås skolor i den östra delen av kommunen att bantas eller läggas ner. Förslaget innebär bland annat att högstadieelever från Torpshammar, Fränsta och Ljungaverk flyttas till Minervaskolan i Ånge tätort. Det betyder fyra-fem mils resa till skolan för elever i Torpshammar.

Skolpersonal och föräldrar i protest mot nedskärningar i skolan

Lärare, skolpersonal och föräldrar i Karlshamns kommun har nu fått nog av de nedskärningar som görs i skolan för att hålla budgeten. Under söndagen samlades de i en gemensam manifestation för att protestera mot skolbesparingarna.

Skolpersonal och föräldrar i protest mot nedskärningar i skolan

Lärare, skolpersonal och föräldrar i Karlshamns kommun har nu fått nog av de nedskärningar som görs i skolan för att hålla budgeten. Under söndagen samlades de i en gemensam manifestation för att protestera mot skolbesparingarna.

Michaelas skoluppror: ”Som att kasta grus i ögonen på barnen”

När Skövde kommun renoverade torget för flera miljoner, väcktes ilskan hos tvåbarnsmamman Michaela Almhav. Hon tycker att mer pengar ska gå till kommunens skolor och har startat ett uppror i en Facebookgrupp. ”Det är som att kasta grus i ögonen på barnen”, säger hon.

Pedagogisk personal i fristående verksamheter i 90 procent av Sveriges kommuner

Friskolornas riksförbund presenterar ”Kommunkartan” för 2019 med bl a ny och unik statistik, beställd från SCB, över hur stort antal och hur stor andel av den pedagogiska personalen i kommunerna som återfinns inom fristående verksamheter. I Täby kommun, som toppar listan, arbetar 45 % av den pedagogiska personalen för en privat driven verksamhet.

SD: Involvera fler än lärare i sexualundervisningen

Det är viktigt att undervisningen i sex- och samlevnad bedrivs av kompetenta och engagerade personer. Lärarna måste kompetensutvecklas, skriver Patrick Reslow och Tobias Andersson (SD).

Mitt land, mitt liv, min skola : Somalia del två – att vara lärare

Abdi-Noor Mohamed berättar om tiden som ung, engagerad lärare på 1970-talet då Somalia satsade stort på att bygga skolor. Abdi var med när det blev oroligt i landet på 1980-talet och när den islamistiska terrorgruppen al-shabaab började attackera skolor på 2000-talet. Gunnel Mohme, lektor i pedagogik och filosofie doktor samt expert på Somalia, berättar om landets utbildningshistoria. Nu har regeringen i Somalia börjat bygga upp ett fungerande skolsystem igen. (webb-tv)

Konferenser
Lediga jobb
Alla lediga jobb
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Elevhälsa. Samordningen av elevhälsan ses nu över av Skolverket och Socialstyrelsen. Inte en dag för tidigt, menar forskarna. INTERVJU: Möt Susanne Kjällander, som forskar om digital teknik i förskolan. SPECIAL: 13 sidor om läsning!

Läs mer!
Mest läst senaste veckan

Ett ben i varje båt

Kan man tjäna två herrar samtidigt? Det är vad en rektor måste göra. Som kommunal tjänsteman med staten som uppdragsgivare har man ett ben i varje båt – och det är långt ifrån alltid de ligger jämsides. Chef & Ledarskap tar ett grepp om rektorn som sitter i kläm.

Utbildningspolitiska ställningstaganden från Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbunds medlemmar har djup kunskap om och bred erfarenhet av hur skolan fungerar ur en mängd perspektiv. Följande områden har förbundsstyrelsen valt att lyfta fram som de största utmaningarna för en hög kvalitet i förskolan och skolan i framtiden.

”För att lösa lärarbristen måste skolans styrning ändras i grunden”

Ska vi komma till rätta med lärarbristen måste vi ändra skolans styrning i grunden. Det skriver Linnéa Lindquist, rektor för Hammarkullsskolan och initiativtagare till Skolledarupproret.

Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

Vilka praktiska verktyg finns till hjälp för att utesluta falsk information? Välkommen till en konferens med fokus på källkritik - 28 januari 2020.

Läs mer om konferensen
Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Våga-vara-snäll stipendiet gick till skola

Pelle Stipendiet 2019 gick till Borgmästarskolan i Luleå för att de arbetar med karaktärerna kring Pelle Svanslös och att eleverna då utvecklar en större förståelse för varandras olikheter. På prischecken står det 46 500 kronor.

Susanne Kjällander, forskare vid Stockholms universitet, får Guldäpplejuryns särskilda pris 2019

Juryn för Guldäpplet har utsett Susanne Kjällander, filosofie doktor och lektor vid Stockholms universitet, till mottagare av Guldäpplejuryns särskilda pris 2019.

Skolans kvalitetspris till Edina Muratagic

Edina Muratagic, biträdande rektor på Järvenskolan i Katrineholm , tilldelas 2019 års kvalitetspris från bildningsnämnden. Hon får det för sitt engagerade arbete med att utveckla studiehandledning för nyanlända elever.

Lundaläraren har fler än 3,14 anledningar att jubla

Lundaläraren Martin Nilsson är ny världsrekordhållare i Pi Matrix, det vill säga att minnas decimaler i talet pi ≈ 3,14.

LMK-stiftelsens Medicinpris 2019

Årets Medicinpris tilldelas forskaren Johan Mårtensson. Temat för årets pris är  ”Tvärvetenskap i fokus – möten mellan medicin och humaniora”. Mårtenssons forskning syftar till att utveckla metoder som kan förstå, förklara och förbättra möjligheterna för lärande.

Läs fler
Namn och Nytt

Klart med två nya chefer i Svedala kommun

Kommunstyrelsen har fattat beslut att anställa två nya toppchefer i Svedala kommun. Fredrik Aksell tar över som utbildningschef och Boris Blumenfeld blir ny ekonomi- och utvecklingschef.

På nytt jobb: ”Jag pekar inte med hela handen”

Hon är en prisad dirigent och en erfaren rektor med meriter från flera av Stockholms förortsskolor. Men som ny rektor för Adolf Fredriks musikklasser har Anna Alvring helt nya utmaningar att ta sig an.

Lars Bergström ny vice preses vid KVA

Lars Bergström, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, har tillträtt som ny förste vice preses i Kungliga Vetenskapsakademin.

Skolans kvalitetspris till Edina Muratagic

Edina Muratagic, biträdande rektor på Järvenskolan i Katrineholm , tilldelas 2019 års kvalitetspris från bildningsnämnden. Hon får det för sitt engagerade arbete med att utveckla studiehandledning för nyanlända elever.

Lena Gumaelius är utsedd till ny prorektor för Mälardalens högskola

Mälardalens högskola utser Lena Gumaelius till ny prorektor. Lena Gumaelius kommer närmast från ett uppdrag som lektor vid KTH, där hon leder forskningsgruppen ”Ingenjörsutbildningens roll i samhället”.