Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Godis och snacks i de flesta kaféer på gymnasieskolor

Godis och snacks serveras i majoriteten av gymnasieskolornas kafeterior – och nu slår Livsmedelsverket larm om att sockerutbudet måste minska. Alströmergymnasiet i Alingsås är en av de skolor som försöker balansera nyttigare utbud med elevers efterfrågan på sötsaker.

Material i barns offentliga miljöer

Denna rapport beskriver ett tillsynsprojekt om material i barns offentliga miljö, och är en av de insatser som utförts inom ramen för regeringsuppdraget Handlingsplan för en giftfri vardag.

Ledare: Vikten av skolframgång

Att misslyckas i skolan är en stor förlust för den enskilda individen. Men alltför ofta läggs hela ansvaret på eleven, på föräldrarna eller på skolans personal – när det egentligen är de strukturella villkoren som behöver förändras, menar forskaren Michael Lindblad

Ge tid till högläsning

Högläsning i förskolans undervisning sker sällan varken systematiskt eller ingår i planerade processer. En orsak kan vara hur undervisning och grupper organiseras i förskolan, konstaterar Elisabeth Mellgren, forskare vid Göteborgs universitet.

Profilen försiktigt positiv till NP i slöjd

Hur ska betygssättningen bli mer likvärdig i slöjdämnet? Kan nationella prov vara en väg att gå eller är det lärarnas undervisning som behöver utvärderas? Vi tar upp frågorna med slöjdprofilerna Jenny Frohagen och Peter Hasselskog.

Debatt: Utred lärares undervisningstid

Undervisningen får inte vila på oklara grunder. Lärarna måste veta vad som förväntas i uppdraget, skriver Skolupprorets Alexander Skytte och vill se en statlig utredning iscensatt av Anna Ekström.

Förslaget: Polisanmäla barn under 15 år i Haninges skolor

Det blev en hetsig debatt i Haninges kommunfullmäktige när en motion från M och SD om att polisanmäla alla brott som sker i Haninges kommunala skolor debatterades.

Utbildningspolitiska redogörelsen: en jämlik och högklassig utbildning är nödvändig med tanke på de ökande kompetenskraven och de minskande åldersklasserna i Finland

Torsdagen den 8 april lämnade statsrådet en utbildningspolitisk redogörelse till riksdagen. Utbildningspolitiska redogörelsen visar vägen till 2040-talets jämlika och högklassiga utbildning i ett Finland som präglas av ökande kompetenskrav och minskande åldersklasser. I redogörelsen fastställs målbilden för utbildningen och forskningen fram till 2040-talet samt de ändringar i resurserna, strukturerna och styrningen som behövs för att uppnå målet.

Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2020/21

I denna promemoria redogör vi för statistiken över planerad undervisningstid i grundskolan. Statistiken visar hur den planerade undervisningstiden är fördelad mellan ämnen och ämnesgrupper per årskurs och stadium i grundskolan. (pdf)

”Ras i mattekunskaper hot mot klimatomställningen”

Trots satsningar på matematik sjunker betygen samtidigt som skillnaderna mellan barnen ökar. Vi har undersökt matematikämnet i grundskola, gymnasium och komvux samt undersökt effekterna av tekniskt basår. Resultaten är nedslående, och kan inte beskrivas som något annat än en stark varningssignal, skriver Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer.

Anna la undan matteboken – och höjde resultaten

”Åh, nu kommer Anna och puttar ner oss i gropen igen!” Det är en återkommande kommentar under Anna Lundströms matematiklektioner. Själv ser hon det som ett tecken på att hennes undervisning har gett resultat.

Skolan viktigaste informationskällan om coronapandemin för barn i Sverige

Coronapandemin och dess konsekvenser har dominerat media och allas medvetande det senaste året. Det talas om covid-19 överallt, men hur har barn uppfattat pandemin och var får de sin information? En ny internationell forskningsstudie visar att de flesta barn får sin information som rör hälsa och covid-19 från sina föräldrar, förutom i Sverige, där skolan är den främsta informationskällan.

Krönika: Peter Hultqvist: Är du lönsam lille vän? Om synen på elever i skolan

Barnen och skolungdomarna blir inte längre unika individer som ska gå i en skola för alla vars syfte är att ge lika möjligheter inför det kommande livet. Nej, de blir istället vägda och mätta efter de välbeställdas lönsamhetsnomenklatur, skriver Peter Hultqvist (S), i en krönika.

Kravet: Skolpersonal måste få gå före i vaccinkön

Lärare och skolpersonal är oroliga för sin egen säkerhet när coronaviruset går ned i åldrarna. Nu vill man prioriteras högre i vaccinationsordningen. ”Det är omöjligt att hålla avstånd i skolan”, säger läraren Jenny Vide.

Skolportens konferenser

Förändringar av våra konferenser

På grund av rådande läge kan vi tvingas besluta om förändringar av våra konferenser. Läs om eventuella förändringar här.



SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Fokussida
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Till fokussida fjärr- och distansundervisning
Skolportens konferenser
Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa?
  Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet

Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa?

Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet, ska tillsammans med Karin Fröding, SPSM, tala om tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa på Skolportens webbkonferens Specialpedagogik för grundskolan.

Skolporten
Fokussida
Fokus på förskola

Fokus på förskola

Aktuell forskning och utveckling för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussidan förskola
Skolportens konferenser
Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

När coronakrisen slog till i Sverige ställde Skolportens konferensavdelning om till digitala konferenser – en lösning som har visat sig vara väldigt uppskattad. "En klar majoritet av deltagarna är väldigt positiva, och det känns fantastiskt", säger Birgitta Hartzell som är vd på Skolporten.

Läs hela artikeln
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Namn och Nytt
Sofia Larsen föreslås till ny ordförande för Friskolornas riksförbund

Tisdagen den 27 april har Friskolornas riksförbund årsmöte. Då Lars Leijonborg avböjt omval till ordförande och styrelse föreslår valberedningen att Sofia Larsen väljs till ny ordförande för Friskolornas riksförbund.

Ny rektor vid Kunskapscompaniet Gymnasieskola

Kunskapscompaniet Gymnasieskolas rektor Peter Axelsson har bestämt sig för att gå vidare till nya utmaningar. Ny tillförordnad rektor blir Alf Olsson som börjar måndag 19 april.

Cathrine Croona blir ny verksamhetschef för förskolan i Ulricehamn

Den 9 augusti blir första arbetsdagen för kommunens nya förskolechef. Cathrine Croona kommer närmast från en liknande tjänst som verksamhetschef för förskolan i Vara kommun.

Läs fler Namn och Nytt
Fokus Covid-19 och skolan

Vill du hitta nyheter och forskning om skolan och Covid-19? Besök vår fokussida där vi samlar det nya på området.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Haninge kommun vinner nationellt pris för säkra och trygga skolvägar

Haninge kommun har tilldelats priset GuldTriangeln av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF).

How the world’s best teacher taught the Tories a lesson on the arts

After winning the Global Teacher award in 2018, Andria Zafirakou used her $1m prize to establish a charity to improve arts education. She talks about life in the classroom, and her new memoir

Arbete för ungas ledarskap prisas i Skåne

Skolidrottsföreningar ger unga möjlighet att röra på sig – och möjlighet att utvecklas som ledare. Nu prisas Skolidrottsförbundet i Skåne för konceptet och utses till Årets förnyare av Sparbanksstiftelserna* i Skåne.

Läs fler
Nyhetskategorier
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No posts found.