Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

”Du slår in öppna dörrar om stöket i våra skolor”

Det finns nog ingen människa som tycker att det är helt i sin ordning att skolklimatet är på det viset som Malin beskriver. Men den relevanta frågan måste ju vara vad vi ska göra åt det., skriver läraren Jessika Linde Brundin i en replik.

Experten: Våldet syns i tvåårsåldern

Redan i ett- eller tvåårsåldern syns tecken hos de barn som senare får stora problem med trotsbeteende, uppförandeproblem och så småningom livsstilskriminalitet. Det säger Björn Hofvander, specialist i klinisk psykologi.

Regeringen tillsätter en utredning om framtidens yrkeshögskola

Yrkeshögskolan fyller en viktig funktion i kompetensförsörjningen till arbetslivet. Regeringen ger nu en särskild utredare i uppdrag att föreslå de förändringar som krävs i yrkeshögskolans regelverk för att säkerställa den växande utbildningsformens stabila, effektiva och hållbara funktion även för framtiden.

En dator per elev i mellanstadiet – Hur påverkas undervisningen och studieresultaten?

Vi undersöker hur undervisningen och studieresultaten i svenska mellanstadieskolor påverkas av att elever tilldelas en egen personlig dator eller surfplatta från skolan. (pdf)

Små förbättringar av skolresultaten när mellanstadieelever ges en egen dator i skolan

Mellanstadieelever som får en egen dator i skolan når varken bättre eller sämre resultat i matematik och engelska än andra elever. Däremot finns det en tendens till något förbättrade skolresultat i svenska, enligt en ny rapport från IFAU.

Kronans rektor efter knivattacken i Eslöv: ”Tar år att återta vardagen”

Den elev som knivhögg en lärare i Eslöv åtalas nu för mordförsök och grovt olaga hot. Ett stöd för skolans rektor är Djeno Mahic som var rektor på Kronan i Trollhättan när den skolan attackerades för sex år sedan.

Skolattacken i Eslöv: 15-åringen hade utsett elever han ville döda

En lista med vilka han skulle döda i varje klass och ett manifest med hyllningar till Christchurch-massakern. Det är bara en del av den bevisning som finns mot 15-åringen som står åtalad för bland annat försök till mord efter skolattacken i Eslöv.

”CSN brister i nyans”

Kanske behöver CSN lägga örat lite närmare marken och ha mer nära dialoger med organisationer som företräder studenter, skriver SSCOs ordförande i en slutreplik.

Debatt: Skolan behöver en ny skolutredning och nytt skolsystem

Det måste tillsättas en ny skolutredning som går till grunden med varför skolan är i kris och aldrig verkar komma ur den. Undervisningens innehåll måste byggas utifrån barnen och inte styras upp från kursplaner, skriver Mia Maria Rosenqvist, förskollärare, docent i pedagogik.

Elevernas ombud: ”Obehaglig situation som gjort stort avtryck”

Många av de drabbade i dramat på Källebergsskolan är själva elever. Enligt stämningsansökan hotades flera av den maskerade gärningsmannen, som riktade en kniv och en vapenattrapp mot dem.

Förskolerektorn efter skjutningen i Eskilstuna: ”Barnen märkte inget”

Tallåsens förskola är en av de förskolor som ligger i närheten av den plats i Eskilstuna där en man i 20-årsåldern skottskadades under torsdagen. Där märkte inte barnen något av det som hände, enligt tillförordnade rektorn Carin Lindberg. Men hos föräldrarna finns det en viss oro.

Platsbrist på förskola i Sidensjö – då tvingas barnen vara halva tiden i tält

Bygglovet för nya lokaler är inte godkänt – samtidigt som förskolan i Sidensjö har för många barn på för liten yta. Då löstes problemet genom att sätta upp ett tält i stället. Där bedrivs nu delar av verksamheten och barnen är ute i tältet halva tiden.

Malmaskolan i Kolsva anställde fysioterapeut – gav positiva effekter

Idén om att anställa en fysioterapeut kom när rektorerna på Malmaskolan i Kolsva hörde att det gett positiv effekt på en skola i Norge. Skolan fick statliga medel från Köpings kommun och 2019 började en fysioterapeut jobba på skolan. Det började som ett test, men blev snabbt en fast tjänst.

Ministerns miss: Nyanlända saknas i ännu en studie

När Riksrevisionen i våras slog fast att Sverige inte följde reglerna i den senaste Pisa-studien sa utbildningsministern att vi nu får luta oss mer mot andra internationella skolstudier för kunskapsläget hos utrikes födda elever. Men Expressen kan nu visa på allvarliga brister som sannolikt påverkat resultaten för utrikes födda även i  PIRLS.  

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens konferenser
Så använder du historiska källor och historiebruk i undervisningen
  Mikael Bruér, doktorand och författare

Så använder du historiska källor och historiebruk i undervisningen

Hallå där, Mikael Bruér, doktorand och författare, som ska tala om historiska källor och historiebruk i undervisningen på Skolportens konferens Historia.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Ny rektor på Bernadottegymnasiet

Magnus Odung blir ny rektor på Bernadottegymnasiet. Han kommer närmast från fristående NTI-gymnasiet i Stockholm.

Mona Fallenhag ny rektor på Drottning Blanka Kungsbacka

Den 1 november tillträder Mona Fallenhag tjänsten som ny rektor för Drottning Blankas Gymnasieskola i Kungsbacka. Skolan, som firar 25 år i år, får därmed en rektor med gedigen erfarenhet från skolans värld.

Alice Teodorescu Måwe blir chef för samhällskontakter på AcadeMedia

Alice Teodorescu Måwe blir chef för samhällskontakter på AcadeMedia.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Lärare prisade av utbildningsministern

Fyra lärare och skolor i Sverige har tilldelats EU-kommissionens nya europeiska pris för innovativ undervisning. Utbildningsminister Anna Ekström delade tisdagen den 19 oktober ut priserna vid en ceremoni i UHR:s lokaler i Solna.

WorldSkills Sweden korar Årets Yrkeslärare 2021

Under Yrkesutbildningsveckan prisas Årets Yrkeslärare 2021, en nationell utmärkelse som årligen tilldelas en kvinna och en man. De lyckliga vinnarna är Lars-Ove Larsson, Bygg- och anläggningslärare på Kunskapskällan i Herrljunga, och Katarina Brinte, yrkeslärare på Hotell- och turismprogrammet på Malmö Fria Läroverk.

Modersmålsundervisningen i Södertälje utses till Årets bokväckare 2021

Lärarna och eleverna inom modersmålsundervisningen i Södertälje har med stort engagemang och inspirerande idérikedom funnit vägar att sprida språk- och läslust på många olika språk. Kulturrådet korar dem till Årets bokväckare 2021!

Läs fler
Skolportens digitala kurser
Viktigt att förstå orsak till talrädsla
  Klara Härgestam

Viktigt att förstå orsak till talrädsla

Att vara rädd för att tala inför grupp är helt rimligt, till och med naturligt. Det säger Klara Härgestam, retoriker och kursledare för Skolportens digitala kurs ”Trygga talare i svenska”.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier