2018-04-24 15:55  1667 Dela:

Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Årets finalister till lärarpriset Guldäpplet: Lärare som förnyar lärandet och tar in omvärlden i skola och förskola

Drygt hundra lärare har nominerats till lärarpriset Guldäpplet 2020. Bland dessa har juryn utsett årets finalister, som presenteras i samband med den digitala Bokmässan.

”Gjorde vi det verkligen bättre än vanligt i våras?”

Men jag är tveksam till att vi gjorde det bättre än på länge och jag är mycket kritisk till att dessa resultat används som en förevändning för mer distansundervisning också i framtiden. Vi jobbade på under en pandemi. Vi gjorde vårt yttersta. Men jag kan sätta pengar på att vi gör det bättre när inte hela världen står i brand, skriver krönikören Maria Wiman.

Lägre lärarbehörighet i segregerade skolor

Skolor i Linköping och Norrköping med en större andel elever med utländsk bakgrund och skolor där en lägre andel av föräldrarna är högutbildade har en lägre andel behöriga lärare. Det visar den granskning som Sveriges Radio har gjort.

Klasser flyttas för att minska segregationen i Avesta

För att få bukt med segregation inom skolan kommer Avesta kommun att göra flera förändringar framöver, bland annat flytta klasser. Avesta är den kommun i Dalarna som har störst problem med segregation inom skolan, enligt Sveriges Radio granskning.

Kan det fria skolvalet bidra till minskad segregation?

Går det att hitta ett läge där friskolorna tar ett större ansvar för att få en blandning av elever, samtidigt som den kommunala skolan är så attraktiv att socioekonomiskt starka familjer söker sig dit? Studio Ett har sökt svaren i det friskoletäta Strängnäs och i Gislaved. (webb-radio)

PM – Slutbetyg i grundskolan våren 2020

I den här promemorian redovisar Skolverket statistik över slutbetygen för de elever som avslutade årskurs 9 våren 2020. Syftet är att ge en beskrivning av slutbetygen utifrån den officiella statistiken samt att lyfta de huvudsakliga resultaten. (pdf)

Anmälan till högskoleprovet öppnar på fredag

Den 25 september kl. 08.00 öppnar anmälan till högskoleprovet den 25 oktober, som i höst genomförs i begränsad form. Anmälan stänger den 1 oktober eller när platserna fyllts.

Segregationen ökar i de svenska skolorna

De senaste 10 åren har eleverna i segregerade grundskolor ökat från drygt var femte till drygt var fjärde elev i landet, enligt granskningen, som tittat närmare på skolor efter faktorer som andel elever med utländsk bakgrund och andel förälder som läst vidare efter gymnasiet. Det visar Sveriges Radios undersökning.

Hatbrott i skolan är en del av vardagen för stadens unga

Skolan är en vanlig plats för rasistiska angrepp. I en ny rapport från kommunens Forum för demokrati och mänskliga rättigheter vittnar unga Malmöbor om sin utsatthet för hatbrott. ”Det var tufft att höra”, säger förre hatbrottspolisen Thomas Bull som sammanställt de ungas berättelser.

”Offentlighetsprincipen gör mer skada än nytta i friskolorna”

Skolverket och SCB har nyligen presenterat lösningar på problemet med statistiksekretessen som inte får så stora effekter som införandet av offentlighetsprincipen för fristående skolor. Låt oss ta den proportionerliga vägen för en öppenhet vi alla vill ha, så att mer resurser kan användas till undervisning, replikerar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Fler utbildningsplatser på högskolan

För 2021 föreslår regeringen medel som möjliggör för nära 19 000 nya utbildningsplatser så att fler ska kunna studera vid universitet och högskolor. En investering i utbildning är både en investering i människan och en investering i samhällsbygget. Antalet sökande till högskolan är rekordhögt och regeringen möter upp med både fler platser på längre utbildningar och med fler platser på kortare kurser och vidareutbildning för att den som blivit av med sitt jobb ska kunna omskola sig eller få nya kunskaper.

Lyckat med sexualkunskap i slöjden

På Ankarskolan i Träsvlövsläge söder om Varberg har även slöjden blivit en del av sex- och samlevnadsundervisningen. Sjätteklassarna får bland annat virka och snida snippor och snoppar när man jobbar ämnesintegrerat på nya sätt.

Högskoleprovet blir av i höst – planen klar

Höstens högskoleprov genomförs söndagen 25 oktober, bekräftar regeringens provsamordnare Peter Honeth för TT. För den som vill göra provet är det först i kvarn som gäller.

Över hundra föräldrar protesterar mot skolrockaden

Över hundra föräldrar på Norra skolan har skrivit under ett protestbrev till politiker och beslutsfattare om den flyttkarusell som väntar eleverna på flera skolor i Östersund.

Konferenser

Förändringar av höstens konferenser

På grund av rådande läge övergår flera av höstens konferenser till digitalt format. Du som är anmäld till en fysisk konferens flyttas automatiskt över till webbkonferensen och behåller din plats. Vi kontaktar dig personligen för mer information.

Förändringarna gäller alla konferenser som var planerade att genomföras i september och oktober. Läs mer här.

Fortbildning
Skolporten satsar på digitala konferenser

Skolporten satsar på digitala konferenser

I höst storsatsar Skolporten på digital fortbildning. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

Läs hela artikeln
Hör Birgitta Hartzell berätta mer om Skolportens digitala konferenser.
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Erbjudande
Bedömningsunderlag lärarlönelyftet

Bedömningsunderlag lärarlönelyftet

Ska du se över fördelningen av lärarlönelyftet 2020? Med Skolportens bedömningsunderlag för lärarlönelyftet får du ett enkelt verktyg som hjälper till i det komplexa arbetet.

Läs mer och beställ här
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fjärr- och distansundervisning
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Läs mer
Namn och Nytt

Ny förbundsdirektör är utsedd

Kalmarsunds gymnasieförbunds direktion har tagit beslut att anställa och tillsätta Mats-Peter Krantz som förbundsdirektör.

Erik Renström föreslås bli Lunds universitets rektor

Universitetsstyrelsen har beslutat att föreslå Erik Renström som ny rektor för Lunds universitet 2021 – 2026.

Höganäs får se sig om efter ny utbildningschef

Liselotte Herrlin väljer att som 61-åring gå i pension. Hon har sagt upp sig som utbildningschef och slutar i slutet av februari nästa år.

Lena blir ny rektor för Molla skola och Mörlandaskolan

Ny rektor för Molla skola och Mörlandaskolan i Herrljunga kommun från den fjärde maj är Lena Barber, som närmast kommer från tjänsten som rektor för Innerby förskoleområde.

Ny rektor vid den samiska förskolan i Giron

Från och med 1 september hälsar vi Laila Päiviö-Brackett välkommen som rektor på förskolan i Giron.

Skolporten 20 år
Uppdrag: Att göra skillnad

Uppdrag: Att göra skillnad

Skolporten fyller 20 år! Det startade med ett enkelt faxbrev till Sveriges rektorer. I dag når vi mer än en tredjedel av skolans personal. Läs om Skolportens resa sedan starten år 2000.

Läs mer
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Nyhetskategorier
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Högre särskilt stipendium

Lärarstiftelsen har tilldelat professor emerita Ingrid Carlgren och professor Pernilla Nilsson 2020 års Högre särskilda stipendium. Stipendiebeloppet är på 20 000 kr vardera. De får det för framgångsrika insatser inom forskning och utredning inom det pedagogiska området.

Årets finalister till lärarpriset Guldäpplet: Lärare som förnyar lärandet och tar in omvärlden i skola och förskola

Drygt hundra lärare har nominerats till lärarpriset Guldäpplet 2020. Bland dessa har juryn utsett årets finalister, som presenteras i samband med den digitala Bokmässan.

Meet the Global Teacher Prize 2020 Top 50 finalists!

Meet four of our Top 10 Finalists and our Top 50 Finalists for the Global Teacher Prize 2020!

”TrumPeter” prisas för sina pedagogiska musikinsatser

Trumläraren och musikern, Peter ”TrumPeter” Svensson i Karlshamn vann på torsdagen Framtidens Musikpris i kategorin Enastående pedagogisk gärning.

Årets bästa offentliga måltider – här är vinnarna!

För åttonde gången i rad koras de bästa offentliga måltiderna i Sverige – över 250 förskolor, skolor och äldreboenden har bedömts av juryn.

Läs fler