2018-04-24 15:55  1655 Dela:

Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

”Stoppa den subtila rasismen i skolan”

Det finns tecken som tyder på att elever med invandrarbakgrund kan få lägre betyg än vad de förtjänar. Nu måste vi stoppa den subtila rasismen i skolan, skriver gymnasieläraren Erik Rezazadeh.

Kraven på arbetsmiljön i sommarvärmen

Värmeböljan är här – och det kan vara långt till stranden och semestern. Läraren.se tar hjälp av Arbetsmiljöverket för att reda ut vilka skyldigheter arbetsgivaren har för att skydda förskollärare och lärare i fritidshem – och alla andra som jobbar i sommar – mot hettan.

Skolporten satsar på digitala konferenser

I höst storsatsar Skolporten på digitala konferenser. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

Familjens kamp för Språkförskolans framtid – unik i Småland

Språkförskolan i Ljungby är länets enda som samlar barn med språkstörning, och ger dem anpassat stöd. Nu hotas den av nedläggning – men efter att familjen Durehed startade en namninsamling blev politikerna tveksamma.

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag

Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi, och förklarar hur det i Tyskland fungerar att bedriva friskolor som ett självklart alternativ till offentliga skolor – utan ha aktiebolag i ryggen.

”Mer skoltid i låg ålder gynnar barn hela livet”

Ökad undervisningstid för yngre elever har märkbart positiva effekter och har potential att skapa mer jämlika förutsättningar att lyckas i skolan. Det skriver tre forskare som författat en ny rapport.

”Beklämmande innehåll i rapport om skolor”

Den rapport som Friskolornas riksförbund presenterade i förra veckan är ensidig och innehåller felaktigheter, skriver grundskoledirektören i Malmö i en replik.

Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg

I detta betänkande redovisar Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg uppdraget att lämna förslag som syftar till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i fritidshem och pedagogisk omsorg. (pdf)

Stort behov av nya lärare i länet

Bristen på lärare kommer att bestå. Det spår Lärarförbundet som analyserat behovet av lärare de närmaste tre åren. Gymnasiet och de högre klasserna i grundskolan kommer att drabbas hårdast.

SFI i Eskilstuna fortsätter på distans

SFI i Eskilstuna fortsätter att bedriva undervisningen på distans, trots att regeringen från och med den 15 juni har hävt restriktionerna.

Anna Ekström: ”Jag är orolig för den ekonomiska utvecklingen”

Coronapandemin och den ekonomiska kris som följer i dess spår kan leda till omfattande besparingar inom skolan. – Jag ser fram emot politiska diskussioner om vilka prioriteringar som ska göras, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Hamid: Ibland tvingas vi agera fysiskt som lärare

Jag har svårt att tro att läraren i Lidköping förstod att hans ingripande gentemot eleven som blockerade rasthallen skulle få så långtgående konsekvenser den där ödesdigra novemberdagen 2017, skriver Lärarens krönikör, Hamid Zafar.

Karin Berg: Vikten av (ut)bildning

I vår iver att marknadsanpassa skolan, vinna Pisaundersökningar och kopiera andra länders utbildningssystem har vi tappat bort det som från början skapade vårt välstånd: vårt bildningsideal. Det skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Konferenser

Information om höstens konferenser

På grund av rådande omständigheter övergår några av höstens konferenser helt till digitalt format. Du som är anmäld till en fysisk konferens flyttas då automatiskt över till webbkonferensen och behåller din plats. Vi kontaktar dig personligen för mer information.

Konferenser som övergår till webbkonferens:

  • Specialpedagogik, 2-3 september, Göteborg
  • Specialpedagogik, 17-18 september, Stockholm
  • Svenska som andraspråk, 8-9 september, Malmö
  • Elevhälsa, 15-16 september, Stockholm
  • Biologi, 28 september, Stockholm
  • Franska, 6-7 oktober, Stockholm
  • Tyska, 6-7 oktober, Stockholm
  • Spanska, 8-9 oktober, Stockholm
  • Fortbildning
    Skolporten satsar på digitala konferenser

    Skolporten satsar på digitala konferenser

    I höst storsatsar Skolporten på digital fortbildning. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

    Läs hela artikeln
    SKOLPORTENS MAGASIN
    Skolportens magasin
      Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

    Skolportens magasin

    Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

    Läs mer här
    Skolportens lärarpanel

    Skolportens lärarpanel

    Skolportens lärarpanel läser all ny utbildningsvetenskaplig forskning kring skolan och förskolan.

    Läs mer
    Läsårstider
    När börjar höstterminen?

    När börjar höstterminen?

    Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

    Hitta din kommun
    Fjärr- och distansundervisning
    Skola på distans

    Skola på distans

    Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

    Läs mer
    Skolporten 20 år
    Uppdrag: Att göra skillnad

    Uppdrag: Att göra skillnad

    Skolporten fyller 20 år! Det startade med ett enkelt faxbrev till Sveriges rektorer. I dag når vi mer än en tredjedel av skolans personal. Läs om Skolportens resa sedan starten år 2000.

    Läs mer
    Annonsera
    Vill du synas hos oss?

    Vill du synas hos oss?

    Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

    Läs mer
    Nyhetskategorier
    Student
    För dig som ska bli lärare

    För dig som ska bli lärare

    Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

    Läs mer
    Utmärkelser

    Södertäljes skolor och förskolor får priset Guldtrappan 2020

    Södertälje ligger i framkant när det gäller den digitala skolutvecklingen. Nu vinner kommunen utmärkelsen Guldtrappan.

    Läs fler
    Namn och Nytt

    Ny rektor vid Linköpings universitet

    I dag beslutade regeringen att anställa Jan-Ingvar Jönsson som rektor vid Linköpings universitet. Jan-Ingvar Jönsson tillträder tjänsten den 1 juli.

    Anna Örjebo slutar som skolchef

    Det fortsätter att storma inom skolvärlden i Östersunds kommun. På onsdagen stod det klart att Anna Örjebo slutar som skolchef efter bara nio månaders tjänstgöring. Istället blir hon chef på kulturskolan.

    Gd slutar och blir chef på Skolinspektionen

    Agneta Broberg har varit Diskrimineringsombudsman i nästan sju år. Nu står det klart att hon kommer att bli regionchef på Skolinspektionen.

    Sveriges elevkårer får ny generalsekreterare

    Myrra Franzén är utsedd till ny generalsekreterare för Sveriges elevkårer.