Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Upprättelse för Yaras rektor: ”Enda sättet att rentvå Johan”

Rektor Johan Johansson på Tullskolan i Karlskrona försökte ta sitt liv efter tragedin då den åttaåriga flickan Yara mördades. Nu har han fått sina psykiska problem klassade som arbetsskada. ”Detta är en upprättelse för Johan”, tycker hans fru Karin Johansson.

Flera nya lagar och regler gäller från halvårsskiftet

Regering och riksdag har fattat många beslut som berör skolan under sommaren. Bland annat blir prao obligatoriskt igen. Flera andra nya lagar som berör skolanställda har också trätt i kraft.

Studenterna: Sluta smutskasta läraryrket

Hur ska läraryrket återfå sin forna status och vad är lösningen till en bättre lärarutbildning? Skolvärlden träffade lärarstudenterna Julius Tyrling, Edvin Jensen och Julia Lundström för att få veta hur de ser på utbildningen och framtiden som yrkesverksamma pedagoger.

Trafik vid skolor ett allt mer oroande problem

Rektorer på 36 grundskolor i länet har svarat på hur de ser på trafiken kring deras skola, och över hälften är oroliga för att en allvarlig trafikolycka ska inträffa.

”Elever med allergi får betala för skolmaten”

Att arbeta med allergianpassad kost kräver rutiner och kunskap. Unga Allergikers undersökning visar att det finns stora variationer och att brister i kommunernas arbete, skriver Jesper Persson, vice ordförande Riksförbundet Unga Allergiker.  

Hvad kan man forvente af ti års skolegang? Vi har spurgt en forsker, en historiker, en elev og en lærer

Omkring 60.000 forventningsfulde elever starter i 0. klasse i denne uge. Hvad kan de vente sig af glæder og sorger de næste 10 år?

British private-schools head concerned about social media

Shaun Fenton, the new leader of top private schools in Britain, calls social media ”a real tragedy for our time” and warns that overexposure to it could harm students’ mental health. Fenton says he backs laws that would require platform providers to create a healthier and more controlled environment for users.

Early years teacher gaps ‘risk children’s futures’

A shortage of graduate teachers working in the early years sector means many young children are at risk of falling behind before they start school, a charity warns.

Pris till pedagogisk duo på Karolinska i Örebro

”Ni är ett enastående exempel på att ett plus ett kan bli tre”, så inleds motiveringen. Samarbetet mellan Magdalena Stenman och Marie Gilbertsson är uppenbarligen ett vinnande koncept.

”En välutbildad och välbetald lärarkår”

Vi vill se ett ökat statligt inflytande över skolan, att staten går in och tidigare tar ett ansvar, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Ungern vill stoppa genusutbildning

Ungerns regering vill stoppa den statliga finansieringen av genusstudier vid lärosätena, ett led i omstöpningen av det intellektuella och kulturella klimatet i landet i mer konservativ riktning. Universiteten protesterar mot inskränkningar i den akademiska friheten.

”Skolfrågan är liberalernas bästa fråga”

I dag var det Jan Björklunds tur att frågas ut i Ekots partiledarutfrågning. Ämnen som diskuterades var bland annat skolan, miljöpolitik, EU och migration. (webb-radio)

Konferenser
Annonsera hos oss
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fokus
För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

Nu finns en fokussida där vi samlar allt som rör vuxenutbildning. Materialet omfattar forskning, nyheter, rapporter, reportage, fortbildning och mycket mer.

Besök fokussidan om vuxenutbildning
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Mest läst senaste veckan

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

Universitetskanslersämbetet: Lärarbristen går inte att utbilda bort

De olika lärarprogrammen utgör tillsammans den största utbildningen på högskolan i Sverige.  Trots det råder brist på behöriga lärare i många skolor inför skolstarten. Ett underskott som inte går att utbilda bort, enligt myndigheten Universitetskanslersämbetet.

NPF: Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Lärare tvingas anpassa undervisningen efter fler elever med behov av särskilt stöd, stor brist på speciallärare och stödåtgärder som kommer alldeles för sent. Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta.

Så var skoldebatten – ämne för ämne

Jan Björklund (L) och Gustav Fridolin (MP) möttes i Borlänge för att debattera skolan och i synnerhet lärarbristen. Här sammanfattar SVT debatten under fem punkter.

Succérektorn lyfte eleverna – skrev bok

Hon var rektorn som blev känd för att lyfta skolor i Tensta i Stockholm. Nu har hon gått i pension, sadlat om och skrivit en bok om sina erfarenheter som skolledare. ”Kan man vända en skola så kan man vända alla”, säger Malla Taipale.