Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Alf Solander: Tiden är inte ett problem!

"Skolledare ska inte fångas i eviga möten på förvaltningskontor. Lärare blir inte bättre av att bindas upp i dysfunktionella processer. Vi blir inte skickligare för att vi jobbar kvällar och helger, kvaliteten blir inte högre – däremot apatin", skriver Alf Solander, rektor för Tumba Gymnasium, i en krönika.

”Vuxenutbildningen brister i likvärdighet”

Den kommunala vuxenutbildningen lever inte upp till kravet på likvärdighet. SKL bör arbeta för att samma krav ställs på utbildningen i hela landet. Och Skolverket bör ta fram nationella riktlinjer, skriver en rad skolledare.

”Friskolorna ska inte kunna strunta i matkraven”

Stockholms stad skärper nu kraven på kött och livsmedel som skolorna köper in. Men kraven gäller inte friskolor – trots att mer än hälften av Stockholms skolor i dag är fristående.  

Tiotusentals ungdomar i Europa klimatstrejkar

Tiotusentals ungdomar runtom i Europa trotsade i dag skolan och gick i stället ut på gatorna för att demonstrera för klimatet. Utanför den svenska riksdagen stod Greta Thunberg som inspirerat många unga till att just skolstrejka.

Ny rapport: Lottning väg till likvärdig skola

Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

Flexibilitet brister i kommunal vuxenutbildning

Skolinspektionen har granskat om elever som studerar teoretiska kurser inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå erbjuds flexibilitet och individanpassning. Granskningen visar att den skolförlagda undervisningen behöver bli mer flexibel och distansundervisningen ofta har ett begränsat lärarstöd.

Barn gifts bort utan kommuners vetskap

Det är kommunernas ansvar att vidta åtgärder om ett barn riskerar att utsättas för hedersvåld eller giftas bort. Men många kommuner saknar i dag handlingsplan och rutiner kring barn som förs utomlands. Det visar en kartläggning som Ekot har gjort

Fler går ut gymnasiet – en av fyra gör det inte

Allt fler elever tar gymnasieexamen inom tre år. Det är en trend som hållit i sig fem år i rad, visar statistik från Skolverket. Samtidigt är det en fortfarande en fjärdedel som inte gör det. Och få av dem som missar sin examen tar den senare på Komvux.

Experten om Elmeskolans nya elevkontor: ”Uppfriskande”

Malin Valsö som är psykolog och som nyligen kommit ut med en bok som handlar om fysisk lärmiljö, menar att de förändringar som Elmeskolan har gjort i klassrummen minskar distraktionerna för barnen. Men hon ser samtidigt en risk att det blir svårare att samarbeta elever emellan.

Utbildningsstrateg: ”Bör värna om de som vill studera i glesbygd”

Flera av länets sjuksköterskestudenter som läser på distans är besvikna över att de inte får göra praktik där de bor. ”Det är djupt olyckligt. Man bör värna om de som bor i glesbygd och väljer att läsa högre utbildningar”, säger Tobias Thomson, som är strateg för utbildning och näringsliv på Region Västerbotten.

”Hur agerar en lärare som också är delägare?”

Academedia erbjuder sina lärare att köpa in sig som aktieägare i koncernen. ”Varje lärare som nappar på detta anbud kommer – precis som aktiebolaget – att i varje enskild val, i den dagliga skolmiljön, i det dagliga mötet med eleverna, stå inför ett val: är detta lönsamt för företaget?”, skriver lärarna Magnus Ekblom och Göran Drougge.

”Segregationen i dagens skola är olaglig”

Ungdomar drabbas om de föds i fel stadsdelar och av fel föräldrar. Det finns skolor där nästan inte en enda elev har svenska som modersmål. Skolsegregationen bryter mot grundlagen, skriver läsaren Per Sundgren på DN.Åsikt.

Här är skolan där varje elev har ett eget kontor

På Elmeskolan i Älmhult har rektorn Eva-Lena Brafield infört kontorlandskap i miniatyr i klassrummen istället för den vanliga uppställningen av skolbänkar som står riktade mot läraren och tavlan. Ett grepp som uppskattas av både elever och lärare.

Tidigare rektor i Umeå döms till fängelse för barnporrbrott

Den före detta Umeårektorn, som SVT tidigare rapporterat om, döms nu till fängelse för barnpornografibrott och försök till köp av sexuell tjänst av barn.

Konferenser
Dags för en ny utmaning?

Skolporten behöver förstärka vår konferensavdelning och söker därför en projektledare/konferensproducent. Arbetet innebär att vara ansvarig för konferensproduktion från idé till utvärdering.

Läs mer
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fördjupning
Långt från tråkigt med hållbarhet i hem- och konsumentkunskap

Långt från tråkigt med hållbarhet i hem- och konsumentkunskap

Miljövänlig middag på rotfrukter? Eleverna lär inte möta lektionsupplägget i hem- och konsumentkunskap med jubel. Men måste hållbarhetsfrågor i HKK-undervisningen vara tråkigt?

Läs mer
Ny fokussida
Demokrati och källkritik

Demokrati och källkritik

Här samlar vi utvalda nyheter, rapporter och forskning om demokrati och källkritik, samt tipsar om lektionshandledningar och annat material som du kan ha nytta av som lärare och skolledare.

Till fokussidan
Mest läst senaste veckan

“Det kändes som att jag skulle kräkas sextio gånger om dagen”

Det blev omöjligt för Markus Hellström att stanna kvar i skolan, trots att han kämpade in i det längsta. Han är en av många med omfattande frånvaro. Men det finns vägar tillbaka.

Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

I december beslutade kommunen att skolan skulle vara första prioritet. Två månader senare skärs över 100 miljoner i skolbudgeten. ”Det är en katastrofsituation”, säger Pär Boström, ordförande och biträdande kommunombud i Örebro.

Ungdomar med adhd klarar ofta skolan bättre med medicin

Elever med adhd fick generellt bättre skolresultat när de medicinerade. Det visar en stor registerstudie bland 660 000 tonåringar i Sverige.

SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Aktuella arbetsgivare
Fortbildning
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Lärare: Så får du ditt barn intresserad av geografi

Lotta Rahm är lärare på Mohedaskolan och hon har utsetts till Sveriges bästa geografilärare 2018. I klippet ovan ger hon sina tre bästa tips på hur du kan få ditt barn intresserad av geografi.

Lotta på Mohedaskolan är Sveriges bästa geografilärare

Lotta Rahm är Sveriges bästa geografilärare 2018. Hon jobbar på Mohedaskolan och prisas för sitt sätt att undervisa i geografi.

Pedagogiskt pris till lärare som vill ha engagemang, utveckling och dialog tillsammans med sina studenter

Carina Sjödin, Daniel Hedin och Charlotta Hellström tilldelas pedagogiskt pris vid Mälardalens högskola.

”Vi gör kartmodeller i trolldeg”

Hallå där och grattis, Lotta Rahm på Mohedaskolan i Alvesta, utsedd till Sveriges bästa geografilärare 2018.

”Han lär oss att stoppa segregationen i skolan”

Årets svensk, Hamid Zafar, har gjort sig känd som rektorn som lyfte en av landets sämsta skolor. Tillsammans med skolledningen införde han en rad enkla rutiner och regler, och såg till att varje dumhet fick konsekvenser i form av skriftliga varningar och avstängningar. Notan för skadegörelse fick elevernas familjer själva betala, skriver DN på ledarsidan.

Läs fler