Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Ny sexundervisning fokuserar på samtycke: ”Finns hög utsatthet”

Från och med höstterminen gäller den nya undervisningen ”Sex, samtycke och relationer” i skolorna. Den nya läroplanen ska vara ämnesövergripande och beröra allt ifrån jämställdhet, hbtq-frågor och fungera förebyggande som ett värdegrundsarbete mot våld. ”Tanken bakom läroplanen är att lyfta vilket behov av undervisning man har sett hos ungdomar och vad de vill veta”, säger kurator Katerina Sparr Holinkova.

Skolplattform hackad – elevers personuppgifter lades ut på hemsida

Personuppgifter om elever från flera kommuner i landet, bland annat Järfälla, laddades upp på en hemsida när skolplattformen Vklass hackades i veckan. Enligt Järfälla kommun handlar om namn, e-postadresser, telefonnummer, klass och profilbilder. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har fått in anmälningar från ett 30-tal kommuner som drabbats. Dataintrånget utreds nu av polisen.

Möt Doris och Dumle – hundarna som håller pli på eleverna i Boden

Dvärgpudeln Doris är inne på sitt fjärde år som skolhund. När SVT besöker Björknäsgymnasiet i Boden har hon dessutom fått en kollega – blandrasen Dumle. Den här dagen står marknadsföring på schemat.

”Ignorera inte den viktiga fysiska lärmiljön i debatten om skolan”

Att planera och bygga skolor är ett centralt samhällsintresse. Något som ofta förbises i debatt är att den fysiska skolmiljön är oerhört viktig för att skapa en bra och trygg skola, enligt forskningen. Därför behövs ett Nationellt centrum för lärmiljö, som kan samla all forskning på området och stötta de olika aktörerna som arbetar med skolmiljöer, skriver bland andra Christina Bodin Danielsson, arkitekt.

Facket om skyddsstoppet: Fler skolor kommer nog göra som Kiruna framöver

Facket beslutade om skyddsstopp på Nya Raketskolan i Kiruna efter larm om att lärarnas arbetsmiljö är ohållbar. Skolan höll stängt i tre dagar och 200 mellanstadieelever fick stanna hemma från undervisningen, men på onsdag var det dags att komma tillbaka till skolbänken igen. ”Jag har fått signaler om att man på tjänstemannanivå har tagit det här på allvar och gjort upp en plan för hur den här situationen ska lösas, och därför har man nu hävt skyddsstoppet”, säger Åsa Fahlén,  Lärarnas Riksförbund.

Elev gripen efter hot – lärarna utan beredskap

Varningen låg i läraren Olle Lintons mejlkorg, när han öppnade den på morgonen. Nu är en tonåring gripen misstänkt för grovt olaga hot mot gymnasieskolan Östra real i Stockholm. Men lärarna på skolan saknade rutiner för att skydda sig och eleverna.

Skolan hjälper ukrainska elever att glömma kriget

Modersmålslärarna Olena Ryabicheva och Oksana Bernhardsson får ukrainska elever att känna sig trygga och utvecklas i skolan. ”De är jätteglada att träffa oss. Jag känner att jag är som en liten bro som förbinder Ukraina och Sverige för dem, åtminstone i skolan”, säger Olena Ryabicheva.

Svåra samtal med elever – i tider av oro och kriser

Nyhetsflödet påminner oss ständigt om att vi lever i en orolig omvärld. Den ena krisen tycks avlösa den andra. Hur pratar man med elever om detta? Malmö delar riktar fokus på svåra samtal och nu finns nytt material som hjälper dig som lärare att prata med elever i tider av oro och kriser.

Skola i Kiruna stängs på obestämd tid

Nya Raketskolan i Kiruna har hållit efter att skolans skyddsombud beslutat stänga skolan. Anledningen är utarbetade lärare som är fysiskt och psykiskt utmattade. Drygt 200 mellanstadieelever har fått stanna hemma och det finns ingen prognos för när skolan kan öppna igen.  

Friskola hotas med halv miljon kronor i vite

Skolinspektionen har gett Thoren business school Solna ett vitesföreläggande på en halv miljon kronor.Orsaken: allvarliga brister i undervisning och betygssättning.

Friskola hotas med halv miljon i vite för ”allvarliga brister”

Thoren business school Solna har så stora brister i undervisningen och betygssättningen att Skolinspektionen har gett skolan ett vitesföreläggande på en halv miljon kronor. ”Eleverna får inte den utbildning och undervisningstid som de har rätt till”, säger Maud Karlström, Skolinspektionen.

Sandström: Utan läromedel förlorar alla riktning

Att hitta rätt kopior, digitala dokument och filer är lika enkelt och tidseffektivt som att hitta en nål i en höstack, skriver svenskläraren Fredrik Sandström om det kaos som uppstår när det saknas ordentliga läromedel i skolan.

EU-medel ska bättra källkritik på Kumlaby skola

Kumlaby skola i Kumla kommun har beviljats EU-medel på 8 518 euro för ett projekt om digitalisering. Några av målen är att skolans elever ska bli bättre på källkritik på nätet och lära sig mer om vilket ansvar som finns när de skapar innehåll själva i sociala medier.

Uppsalaläraren Saven: Jag vill väcka läslust hos mina elever

Nu börjar ”Den stora läsutmaningen 2022” där Sveriges fjärdeklassare tävlar om vilken klass som läser mest under höstterminen.På Västra Stenhagenskolan i Uppsala är det en klass som deltar, vars lärare är Saven Sadik. ”Jag upptäckte att eleverna läser alldeles för lite och ville väcka deras läslust”, säger hon.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan
  Maria Hulth

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Klart med ny avdelningschef för förskola, grundskola, Stureplan och elevhälsa

Sofia Pettersson blir avdelningschef med ansvar för förskola, grundskola samt den sammanslagna enheten Stureplan och elevhälsan på barn och utbildning i Skara kommun.

Nioosha, 26, är Sveriges nya Läsambassadör

Kulturrådet har utsett Sveriges nya Läsambassadör. Kulturskribenten och författaren Nioosha Shams tar över efter Bagir Kwiek. Under två år kommer hon att arbeta främst för flerspråkiga ungdomars läsande.

”Skolledarna viktiga i kampen mot rasism”

Skolledarna har en mycket viktig roll för att bekämpa rasismen i skolan. Det gör stor skillnad om lärarna känner att de har ledningens stöd. Det säger Christer Mattsson som i många år forskat om högerextremism.

Läs fler Namn och Nytt
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Utmärkelser

Fyra skolor får europeiskt lärarpris

Fyra skolor i Sverige är vinnare av EU-kommissionens europeiska lärarpris för innovativ undervisning 2022. Priset går till lärare på förskolor, grundskolor, högskoleförberedande gymnasieskolor och yrkesgymnasier som har utvecklat undervisningen genom europeiska projekt inom programmet Erasmus+.

Tre nominerade till Dyslexipriset 2022

Nomineringen till årets Dyslexipris är avslutad. Juryn har beslutat att tre personer ska gå vidare till slutnomineringen. Det är Saga Lööf, Sara Grill och Helene Ehriander. Pristagaren presenteras i samband med prisutdelningen måndagen den tredje oktober.

Förskolan med hållbarhet i fokus

Tre gånger under de senaste sju åren har rektor Helena Oscarssons två förskolor i Umeå fått Skolverkets utmärkelse ”En skola för hållbar utveckling.” I slutet av månaden kommer hon till Bokmässan för att prata om barn och ungas oro för klimatet och hur man som rektor kan tänka och agera för att konkretisera ”den hållbara utvecklingen” ur barnens perspektiv.

Läs fler
Nyhetskategorier