Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Framtidsmötet lär högstadieelever om näringslivet i Eslöv

Tre av sju anställningsförsök i Skåne misslyckas eftersom företagen inte hittar personer med rätt kompetens. För att ge dagens ungdomar en inblick i vad som efterfrågas på arbetsmarknaden arrangerades nyligen Framtidsmötet i Eslöv, ett samarbete mellan skola och näringsliv. ”Det är viktigt för oss att skolungdomarna vet vilka företag det finns i kommunen”, säger Kosovar Gashi, näringslivsstrateg i Eslövs kommun.

”Svenska universitet borde kunna bättre”

Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. ”Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.

Ny sajt ska locka unga till transportnäringen

Väljer man gymnasieskolans fordons- och transportprogram eller sjöfartsutbildningen går man en ljus framtid till mötes. I dessa branscher ligger tekniken i framkant och arbetsmiljöerna är stimulerande. Men trots detta väljer få ungdomar yrkesutbildningar idag. Detta vill Transportföretagen ändra på och lanserar därför sajten ”Vi kör!” som riktar sig till ungdomar mellan 13 och 16 år för att öka intresset för branscherna.

Kaos på skola – polisen fick evakuera en lärare

Kaos utbröt på ett gymnasium i Stockholm under fredagsförmiddagen. Det efter att en lärare anklagats av en tidigare elev för grooming. Nu sitter skolans ledning i ett blixtinkallat möte och läraren har tagits ur tjänst. ”Den före detta eleven uppmanade till en demonstration på skolan den här morgonen”, säger en av skolans rektorer.

”Vi måste bli bättre på att lyfta fram allmän kurs i media”

Allmän kurs lyser med sin frånvaro i media och deltagarna är bättre än lärare och rektorer på att uttrycka folkhögskolans bildningsideal. Det visar en studie av hur folkhögskolan porträtteras i medierna.

Louilas dröm i kras när utländska betyg räknas om

Över en natt sjunker värdet av Louila Sheets betyg. Det innebär att hon sannolikt inte kommer in på dietistutbildningen – något hon kämpat för sedan hon kom till Sverige från Syrien. Anledningen är att en rad utländska betyg snart omvärderas. ”Det känns som att jag kastat bort de tre år jag varit i Sverige”, säger hon.

Tollare startar allmän kurs i Rosengård

IOGT-NTO:s folkhögskola Tollare utanför Stockholm ­startar i höst allmän kurs i Rosengård i Malmö ­tillsammans med Nykterhetsrörelsens ­Bildningsverksamhet, NBV.

Minskning av sökande till konstutbildningar

Antalet sökande till folkhögskolornas konstutbildningar minskar. Det visar en enkätundersökning som kulturredaktionen på Sveriges Radio har gjort.

”Demokrati är att kämpa för ett Vi”

En globaliserad värld ställer utmanande frågor om gränsen mellan oss och dem. Svaret finns inte i nationalismens falska vi skriver Stefan Johansson, lärare på Ljungskile folkhögskola.

Brunnsvik startar allmän kurs i sina gamla lokaler

Sedan juni pågår en 13 veckor lång studiemotiverande utbildning i Brunnsviks folkhögskolas gamla lokaler utanför Ludvika.

Folkhögskolan 150 år

Hurra! En vital 150-åring som stolt kan se sig i historiens 
spegel tillbaka på det uppdrag vi haft genom alla år, att bilda 
medborgaren, skriver Tomas Rosengren, vice ordförande i Förbundet Folkhögskollärarna, på ledarplats.

Lärare misstänks ha ändrat svar i nationellt prov

En lärare på en skola i Örnsköldsvik misstänks för att ha ändrat elevers svar i nationella prov. En elev ska ha fått 35 svar ändrade från rätt till fel, skriver allehanda. se.

Oenighet i Varberg kring ensamkommande och studier

En majoritet av kommunerna i Halland låter inte ensamkommande, som fyllt 18 år, studera på gymnasiet medan de väntar på ett beslut om uppehållstillstånd. Men i Varberg vill oppositionen ha en ändring på det här och vill att frågan tas upp på nytt.

”Den gemensamma kulturen är rolig att upptäcka”

Daniel Svensson är utbildad gymnasielärare. En gång i månaden tar han tåget till Linköpings universitet där han går en kurs på kvartsfart. Efter kursen kan han också titulera sig Folkhögskollärare.

Konferenser
In memoriam
Skolportens grundare och vd har gått bort

Skolportens grundare och vd har gått bort

Per Reinolf, grundare och vd för Skolporten, har gått bort efter en kortare tids sjukdom. ”Det är med stor sorg som vi idag har mottagit beskedet att Per har gått bort. Att driva Skolporten var en viktig del av hans liv och han var en mycket omtyckt chef”, säger vice vd Birgitta Hartzell.

Läs mer
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Missade du?
Tema: Arbetsmiljö

Tema: Arbetsmiljö

Missade du vårt temabrev om arbetsmiljö? Här kan du läsa ikapp!

Till temabrevet
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Lön & Karriär
  Illustration av Malin Koort

Lön & Karriär

Ta del av det senaste inom lönestatistik, arbetsmiljö, organisation och arbetslag, karriärtjänster och mycket mer.

Till Lön & Karriär
Mest läst senaste veckan

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort.

Ordningsregler och disciplinära åtgärder

Denna rapport redovisar resultaten från Skolverkets kartläggning av hur skolor använder ordningsregler och disciplinära åtgärder. Med resultaten som grund lämnar vi även förslag till åtgärder som kan främja trygghet och studiero. (pdf)

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Fel råd ges i ny rapport om barn med adhd”

En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten sprider en felaktig bild av adhd. Att lägga så stor vikt vid minskning av störande beteenden och så lite fokus på hur skolan kan stötta dessa barn ligger inte alls i linje med aktuell forskning, skriver 40 forskare, psykologer, pedagoger med flera som alla arbetar med individer med adhd.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor.  Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

Fortbildning

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver läroplanens innehåll ska läraren även kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet men även praktiska exempel presenteras.

Läs mer och boka plats