Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Bästa löneökningen i landet för Norrbottens skolledare

Skolledarna i Norrbotten hade den bästa löneutvecklingen 2019 med 6,3 procent av alla skolledare i Sverige. Det visar statistik som Sveriges Skolledarförbund presenterar idag.

Du och din lön – Med aktuell lönestatistik för skolledare 2020

Du och din lön 2020 baseras på den löneenkät som 77 procent av Sveriges Skolledarförbunds yrkesverksamma medlemmar med e-post svarade på i höstas. (pdf)

Ändrad tidplan för digitala nationella prov

Tidplanen för införande av digitala nationella prov är justerad. Det innebär att provtjänsten kommer tas i bruk 2022 för ett antal betygsstödjande digitala bedömningsstöd och de första digitala nationella proven kommer att genomföras 2023. Justeringen görs för att ge både Skolverket och skolorna den förberedelsetid som behövs.

Likvärdighet: ”Snart har vi två parallella skolsystem”

Flera av punkterna i januariavtalet handlar om skolan. Men inte om den växande segregationen som tillsammans med lärarbristen, den bristande likvärdigheten och nedskärningarna är en av den svenska skolans ödesfrågor.

”Ett år med Anna Ekström – vad har hon åstadkommit?”

Frågan är nu – kommer Anna Ekström (S) att kunna/vilja/våga leverera? Och vad kommer hon att kunna leverera givet det parlamentariska läget? Det är för tidigt att svara på det. Hon har (förvånande nog) suttit i ett år bara. Och jag är glad att hon inte började som Jan Björklund en gång gjorde, med att riva upp en reform bara för att ersätta den med en ännu mindre genomtänkt, skriver skolexperten Per Kornhall.

”Svenska som andraspråk är skolans sämsta ämne”

Priset betalas i fallet svenska som andraspråk av elever som får en undervisning de inte kan ta till sig, av lärare som tvingas underkänna två av fem elever, av rektorer som får ägna sig åt rekrytering utan chans att lyckas och av medborgare som får betala för en skola som inte lär ut vad den borde, skriver Barometern på ledarplats.

Lärarassistenter särskilt utsatta för hot och våld i skolan

Hot och våld mot personalen är ett växande problem i skolorna. Den yrkesgrupp som sticker ut mest när det kommer till sjukskrivningar på grund av våldet är lärarassistenterna. Det visar färska siffror som DN fått från Arbetsmiljöverket.

Lindström: Hur många barn som far illa har jag missat?

Jag har träffat hundratals barn genom åren, jag borde ha stött på fler barn som far illa än vad jag har. Alltså missar jag många. Barn jag tror att jag känner som kanske far illa, och jag gör inget, för jag vet inget. Det här är den andra sidan av att arbeta i förskolan. Hur ofta pratar vi om det här på våra förskolor? Hur ofta pratar de andra, som finns runt omkring oss, om denna plikt, anmälningsplikten, skriver Eva Lindström, förskollärare, i en krönika.

”Det är vi som är försökskaninerna för skolans reformer”

Förra året föddes 115 832 barn i Sverige och enligt SCB beror det på att det nu finns många kvinnor i Sverige i barnafödande ålder. Och som det märks. Om jag fick en krona varje gång jag går in på ett socialt medium och möts av en bild på en bebis skulle jag kanske inte vara ekonomiskt oberoende men inte långt ifrån, skriver Tilde Jansson, ämneslärare i samhällskunskap och svenska.

Gratis blöjor i förskolorna – så påverkas länets kommuner

Snart måste Gävleborgs kommuner och hela rikets diton erbjuda blöjorna inom förskoleverksamheten i stället för föräldrarna. Det kommer att kosta miljontals kronor varje år. I Hudiksvall uppskattas den årliga kostnaden för blöjor motsvara fyra förskolelärares helårslöner.

Ökning i Fagersta av elever som vill ha selektiv kost

Svenska skolkök lagar allt mer specialkost och en typ som ökat är mat till elever som äter selektivt. I flera fall handlar det om individuellt anpassad mat eftersom barnens behov ser väldigt olika ut. I Fagersta har antalet selektiva portioner ökat med mer än hälften på bara två år.

Fler i Stockholms län anmäler hög skolfrånvaro

Allt fler anmäler att elever missar så stora delar av undervisningen att de riskerar att inte nå målen för att bli godkända i skolan. I Stockholms län ökande anmälningarna med närmare 30 procent mellan 2015 och 2018. Preliminära siffror för förra året indikerar en fortsatt ökning. ”På vissa skolor behöver man förbättra det här arbetet”, säger Anna Möller, verksamhetsutvecklare på Skolinspektionen.

Tre och en halv miljarder till kommunerna i vår

Regeringens vårbudget ger tre och en halv miljarder kronor extra till kommunerna. ”Jag hoppas de här pengarna ska gå till de mycket stora behov som finns inom skolan,” säger utbildningsminister Anna Ekström till Skolvärlden.

”Mer ordning och reda behövs i skolan”

Det behövs ett värderingsskifte i den svenska skolan. En stark lärarroll behöver kombineras med en mer kritisk syn på digitala verktyg i undervisningen, skriver Samuel Dalevi, KDU, Noah Hjortman, MUF, och Nawres Taki, KDU.

Konferenser
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio & Sofia Lundmark.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Pojkar i skolan. Genom att bryta antiplugg-kulturer och maskulinitetsnormer kan pojkars skolresultat bli bättre.

Läs mer!
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Carolin är 25 år – jobbar som rektor

Carolin Lindström har jobbat som barnskötare och inom förskolan, pluggat till legitimerad förskollärare, varit föräldraledig och fått jobb som biträdande rektor – och är bara 25 år gammal.

Skolsköterska gav elev varmt vaccin – anmäls av kommunen

En skolsköterska i Sörmland har vaccinerat ett barn med vaccin som varit alldeles för varmt, enligt en anmälan från kommunen till Inspektionen för vård och omsorg.

Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder till kommunerna. Se hela listan – kommun för kommun.

Skolportens expertpanel

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Läs fler experttexter
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Maria prisas för sitt arbete med syv

Studie- och yrkesvägledaren Maria Järgenstedt tilldelas Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris för sitt engagemang för likvärdig studie- och yrkesvägledning. ”En bra vägledning kan göra skillnad för väldigt många elever”, säger hon.

”Läraryrket är en konst”

Utnämningen ”Världens bästa lärare” firar ett hantverk, inte en person. Det tycker vinnaren och bildläraren Andria Zafirakou som vill att kreativiteten ska få större tyngd i skolan.

Årets Vikarie 2019 är Erik Börjesson, 19 år, från Enskede i Stockholm

Utmärkelsen Årets Vikarie 2019 tilldelades i veckan Erik Börjesson, som har jobbat som vikarie för Pedagogpoolen sen han tog studenten i våras. Han vikarierar i alla ämnen i grundskolan och även på förskola.

Tre skolor fick ta emot utmärkelser för vinnande kvalitetskultur

Under en ceremoni på Rikskonferensen Bättre Skola i Upplands Väsby fick Framtidskompassens förskolor i Vellinge kommun, Virginska gymnasiet i Örebro och Nya Rydsskolan i Linköping ta emot kvalitetsutmärkelser.

Förskolepersonal filmade sig själva på jobbet – vann jämställdhetspris

Sju pedagoger på Derome förskola filmade sig själva för att upptäcka om de behandlade pojkar och flickor olika. I efterhand är de nöjda med det modiga beslutet att granska sig själva.

Läs fler
Namn och Nytt

Magnus Wallerå ny chef för utbildning, forskning & innovation

Magnus Wallerå är ny chef för Svenskt Näringslivs avdelning för utbildning, forskning och innovation. Han börjar sin tjänst 15 mars.

Ny rektor på Utsäljeskolan i Huddinge

Utsäljeskolans nuvarande rektor Kicki Holmgren-Larsson avslutar sin tjänst på skolan den 31 januari 2020. Hennes efterträdare – Marianne Widercrantz – tillträder sin tjänst den 1 april.

Ny rektor på Hagaskolan i Dals-Eds kommun

Rektorsrekryteringen på Hagaskolan åk 4-9 är nu klar. Maria Engström, 41 år, från Melleruds kommun tillträder tjänsten den 1 augusti. Maria bor tillsammans med sin familj i Mellerud och har de tre senaste åren arbetat som rektor i Åmåls kommun.

Chef för utbildningsförvaltningen är utsedd

Nu är det klart att Linda Lindahl blir förvaltningschef för utbildningsförvaltningen i Enköping från den första januari.

Han blir utbildningschef i Borgholms kommun

Roland Hybelius tillträder som utbildningschef den 1 mars och avslutar då sin tjänst som områdeschef på utbildningsförvaltningen i Växjö.