Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Lyckat projekt läggs ner i Vivalla och Baronbackarna

Hösten 2016 startade Örebro kommun projektet Brobyggare för att skapa en bättre kulturell och språklig förståelse mellan familjer, skola och förskola i Vivalla och Baronbackarna. Trots att satsningen upplevts som positiv och och lyckad för eleverna så kommer det inte att få en fortsättning.

Lärarmarsch mot effektiviseringar i skolan

Nu planeras landsomfattande protester mot effektiviseringarna i skolorna i Sverige. Initiativet går under parollen Lärarmarschen och Jokkmokk är hittills den enda ort i Norrbotten som anslutit sig.

”Lärarens ord kan staka ut hela livet”

Jag tänker ofta på alla dessa små ögonblick i en lärares liv, ögonblick som ramlar förbi i er vardag. Men som faktiskt förändrar livet för oss, era elever. Tänker ni på det själva? Känner ni också hur det liksom knäpper till i kroppen när ett barn får positiv förstärkning och en spiral startats som kan fortsätta rulla i flera år? skriver Åsa Erlandsson.

Experten: Det skolan gör är förståeligt – men fel

Christer Mattsson är lektor i pedagogik och demokratiforskare. Han förstår att skolan har agerat som den gjort. Men risken finns att man i stället lär eleverna att det är en konflikt man ska undvika att diskutera.

Högt betyg för lärarutbildningarna på högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping håller hög kvalitet på deras lärarutbildningar. Det menar Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som har gjort en omfattande kvalitetsgranskning av landet högskolor och universitet.

”Sverige körde i diket med gymnasielagen”

Om kraven i gymnasielagen inte uppfylls, ska individen utvisas. Jag påstår att det inte kommer ske. Men det är upp till våra politiker att visa, skriver Jan Emanuel Johansson, frihetlig socialdemokrat och riskkapitalist.

”Politikerna är för fega för att ta tag i skolstöket”

Stöket i den svenska skolan har förvärrats och allt fler elever känner sig otrygga. Men politikerna har inga förslag som kommer lösa problemen på riktigt, skriver läraren och debattören Isak Skogstad.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Lärare på fritids saknar ofta legitimation

Från den 1 juli i år införs krav på legitimation för att få bedriva och undervisa i fritidshem. Men av de nära 13 500 anställda med lärartjänst i fritidshemmen har bara ungefär en fjärdedel en sådan legitimation, enligt Skolverket, som uppmanar lärarna att söka legitimation så snart som möjligt.

Sex skolhuvudmän kandidater till Guldtrappan 2019

Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter och skolan har en viktig roll att spela för att nå denna ambition. Det var regeringens budskap när den nationella digitaliseringsstrategin för skolan antogs i oktober 2017. Utmärkelsen Guldtrappan utdelas till skolhuvudmän som arbetar framgångsrikt och långsiktigt utifrån styrdokumenten för elevers goda kunskaper, digitala kompetens och personliga utveckling i skolan. 2019 blir fjärde året för initiativet, processen och utmärkelsen Guldtrappan.

Jenny Edvardsson: Peppövningar för att bli av med talängslan

Jenny Edvardsson tipsar om tre roliga och enkla peppövningar för att träna eleverna att tala inför grupp.

”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Lärarna som slår knut på sig själva och som stressar för att få allt runt de nationella proven att fungera för sina elevers skull förtjänar ursäkter och förändring. Skolverket behöver be om ursäkt för den urusla hanteringen eller i alla fall se till att Exakta Print uttalar sig. Kommunerna som inte tar ansvar behöver be om ursäkt och förändra inför nästa år och de företag som ansvarar för de digitala provtjänsterna (där det inte fungerade) behöver också be om ursäkt och se till att det fungerar inför nästa år, skriver skoldebattören Sara Bruun i ett blogginlägg.

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19

I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2018/19. Skolverkets statistik om fritidshem ingår i Sveriges officiella statistik och samlas in den 15 oktober varje år av Statistiska centralbyrån på Skolverkets uppdrag. (pdf)

Inget porrfilter i skolan i Skellefteå – eleverna ska utbildas i värdegrund istället

Debatten för eller emot ett särskilt porrfilter i kommunens datorer är en fråga som debatterats flitigt – och kommuner har valt olika vägar. I Skellefteå valde politikerna bort porrfilter och nu föreslås istället att elevernas tillgång till internet ska villkoras.

Konferenser
Hjälp oss bli bättre!

Hjälp oss bli bättre!

Besöker du ofta Skolportens webbplats? Just nu genomför vi en användarundersökning med fokus på våra jobb- och konferenssidor. Vi skulle vara mycket tacksamma om du som besöker oss vill hjälpa till och utveckla vår verksamhet - enkäten tar inte mer än fem minuter att besvara.

Till undersökningen
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervjun: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att växa?

Dags att växa?

Våren är i antågande och just nu är det många som funderar på sin arbetssituation och möjligheten till nya utmaningar. Går du i samma tankar? Vi har samlat ett antal nyheter om lön, karriär och yrkesutveckling i ett särskilt temabrev för dig som funderar över dina karriärmöjligheter.

Till Tema Karriär
Mest läst senaste veckan

Jenny Edvardsson: Peppövningar för att bli av med talängslan

Jenny Edvardsson tipsar om tre roliga och enkla peppövningar för att träna eleverna att tala inför grupp.

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19

I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2018/19. Skolverkets statistik om fritidshem ingår i Sveriges officiella statistik och samlas in den 15 oktober varje år av Statistiska centralbyrån på Skolverkets uppdrag. (pdf)

Lärarutbildningar måste bli ännu bättre

Många lärarutbildningar håller inte måttet fullt ut. Av 67 granskade förskollärar- och grundlärarutbildningar på 20 universitet och högskolor hittade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) brister i 32 stycken, alltså nästan hälften.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Lärande i Sverige nomineras

Friskoleföretaget Lärande i Sverige har nominerats till Guldtrappan för sitt digitaliseringsarbete. Priset delas ut till skolhuvudmän som är framträdande inom digitalisering.

Sex skolhuvudmän kandidater till Guldtrappan 2019

Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter och skolan har en viktig roll att spela för att nå denna ambition. Det var regeringens budskap när den nationella digitaliseringsstrategin för skolan antogs i oktober 2017. Utmärkelsen Guldtrappan utdelas till skolhuvudmän som arbetar framgångsrikt och långsiktigt utifrån styrdokumenten för elevers goda kunskaper, digitala kompetens och personliga utveckling i skolan. 2019 blir fjärde året för initiativet, processen och utmärkelsen Guldtrappan.

Prisade lärarens succédrag – slopar förberedelseklasser

Finns det bättre recept än förberedelseklasser för nyanlända att komma igång i svenska skolan? Prisade läraren Lligo Matson och Renforsskolan i Västerbotten tänkte om – och har redan sett positiva resultat. På köpet har svenskfödda elever fått bättre undervisning.

Priser till Lärarförbundets tidningar

Två av Lärarförbundets tidningar vann priser när Fackförbundspressen delade ut journalistpriser på torsdagen.

Skellefteå prisas för ansiktsigenkänning på skola

Skellefteå kommun har fått pris för elevregistrering via ansiktsigenkänning som testats på Anderstorps gymnasium.

Läs fler
Fortbildning
Specialpedagogik 2019
  Konferensen ges i Sthlm & Gbg våren 2019

Specialpedagogik 2019

Årets viktigaste konferens för dig som är intresserad av fördjupad kunskap inom det specialpedagogiska fältet. Du spelar en avgörande roll för elever i behov av särskilt stöd.Ta del av den senaste forskningen och nyheterna inom det specialpedagogiska fältet.

Läs mer och boka plats