Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

”Men varför har ni bara gjort en webbsida?”

Vi håller med Sveriges Kommuner och Landsting om att digitaliseringen av skolan inte kan vänta och efterlyser därför en handlingsplan, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, i en replik.  

”Skulle du inte rädda skolan, Gustav Fridolin?”

Nu återstår ungefär 100 dagar av Miljöpartiets tid på utbildningsdepartementet. Kommer Fridolin att rädda skolan de sista 100 dagarna av sin ministerperiod? Det är det nog få som tror, skriver Christer Nylander (L).

”Svenska skolan gynnar pladdrarna och babblarna”

Vi kanske borde låta Shanghai ta över svenska skolan. Eller konservativa finländare. Det skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

”Kunskap räcker inte i nya babbelskolan”

Det är hög tid att granska hur mäktiga pedagoger i samklang med okunniga politiker har kört den svenska skolan i diket. Elever som har det rätta snacket får höga betyg. Det räcker helt enkelt inte längre med kunskap, skriver läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Tony undervisar med digital slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten. ”Det har öppnats upp nya möjligheter att bedriva slöjdlektioner som håller betydligt högre kvalitet”, säger han.

En halv miljon barn har för liten skolgård

Enligt Boverkets rekommendationer bör varje elev ha 30 kvadratmeter skolgård för att må bra. Men 480 000 elever hade läsåret 2016-2017 mindre än 30 kvadratmeter per elev.

Ny rapport: Skolgårdarna krymper

På tre år har varje barn i grundskolan i snitt förlorat fyra kvadratmeter av sin skolgård. Det visar en kartläggning som Boverket har gjort.

Skånes karriärskola läggs ner – näringsliv och anställda rasar

Den välrenommerade utbildningen Executive MBA på stiftelsen Executive Foundation Lund, EFL, ska läggas ner. Det har Ekonomihögskolans rektor bestämt. Beslutet, dess konsekvenser och hur det fattats möter tung kritik.

I lärarbristens Sverige blir alltför många lärare sjuka

Försäkringskassan visar att lärares sjuktal minskar marginellt. Men lärare löper fortfarande hög risk att bli sjukskrivna jämfört med andra yrkesgrupper. ”Lärares arbetstid tar slut långt innan arbetsuppgifterna”, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet och efterlyser åtgärder.

”S sprider myter om övervinster i välfärden”

Innan vinstfrågan avgörs i riksdagen försöker delar av regeringen krama ur det sista ur opinionen med högljudd retorik, nu senast i Aftonbladet. Artikeln är full av faktafel och myter. Bland annat gör den gällande att medarbetare i privata välfärdsföretagen lider av att jobba i vinstdrivande företag trots att fakta pekar i rakt motsatt riktning, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, m.fl., i en replik.

Landsbygd lockar utländsk lärare

Nederländskan Kirsten van Agthoven förälskade sig i Sverige redan som barn. Nu är hon lärare i Mora. Hon tror att fler lärare kan vilja flytta hit.

Disadvantaged students with lower grades perform just as well in medical degrees

Study comes as Oxford University has been forced to defend the under-representation of black students and those from less well off areas.

Konferenser
Fördjupning
Missade du vårt temabrev om genuspedagogik?

Missade du vårt temabrev om genuspedagogik?

Varje termin djupdyker Skolporten i några utvalda teman. Den 25/4 gav vi ut ett temabrev om hur förskola och skola kan arbeta med genuspedagogik och normkritik. Missade du det? Du kan läsa ikapp via länken nedan.

Ta del av brevet
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste veckan

Gästkrönika: Inspektionen utan syfte

Självklart är det viktigt med en inspektion som kan kontrollera när en skola, myndighet eller yrkesgrupp missköter sig. Men det behövs inte en gigantisk kontrollmyndighet som för en årskostnad av hisnande 410 miljoner kronor åker kors och tvärs genom Sveriges land och skapar oreda, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka kommun.

Enkät: Så vill politikerna förbättra skolan

Skolporten bad de åtta riksdagspartierna att rangordna sina tre viktigaste skolpolitiska frågor inför valet. Så här svarade deras skolpolitiska talespersoner.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare. I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Norrtälje prioriterar funktionen

På Sam Flex får elever med autism en avskalad lärmiljö som passar dem.

Konferens
Matematik inom vuxenutbildningen

Matematik inom vuxenutbildningen

Varmt välkommen till en heldag med ett vuxenperspektiv på matematiklärande! Skolportens temadag är speciellt framtagen för dig som undervisar i matematik inom vuxenutbildningen. Dagen innehåller både praktiska klassrumsnära inslag och teoretiska bidrag för att inspirera dig i ditt arbete. Här får du möjlighet att under en dag ta del av föreläsningar med vuxenutbildning som ramverk och matematik i fokus! Kombinera gärna temadagen med vår vux-konferens den 23 oktober: Vuxenutbildning i fokus – stöd dina elever till en andra chans!

Läs mer och boka plats