Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Tips: Så kan du minska risken för stöld i skolan

Med skolstarten kommer också risken att bli av med värdesaker som mobiltelefoner, pengar och datorer. Förra året anmäldes nära 7 000 stölder i skola.

Digitalisering är ingen mirakelmedicin för skolan

Krisen i svensk skola riskerar att förvärras när eleverna blir fler, men lärarna färre. Många sätter sitt hopp till digitalisering, men den erbjuder såväl fallgropar som möjligheter. Philip Lerulf intervjuar Timbros Karin Svanborg-Sjövall, vd, och Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig, om det pågående skyttegravskriget mellan teknikoptimister och teknikkritiker.

”Vi har elever som inte gör något annat än att laga mat”

Tång som ingrediens och delikatess, kan det vara något? En grupp lärare från Tingvallagymnasiet i Karlstad for till Bohuslän för att lära sig mer om det som i allt vidare kretsar kallas för den nya mat-revolutionen.

Han vill ha hängmattor i Uppsalas klassrum

Den fysiska miljön i Uppsalas klassrum behöver förändras. Det tycker Magnus Blixt som just börjat sitt nya jobb som verksamhetsutvecklare på utbildningsförvaltningen i Uppsala, och som hellre läser i en hängmatta än sittandes på en stol.

Sårbarhet i Stockholms skolplattform – personuppgifter kan ha läckt

En sårbarhet har upptäckts i Stockholms stads digitala verktyg Skolplattformen. En säkerhetslucka som gör det möjligt för en inloggad användare att komma åt känsliga personuppgifter, som personnummer och omdömen, från samtliga elever.

Milo, 9, och Liam, 8, i kläm när kommunen sparar in

In i det sista var det oklart om Milo Isaksson, 9, och Liam Rosenquist, 8, skulle ha elevassistenter när skolan börjar om på onsdagen. Elevassistenter som försvinner är en konsekvens när Hylte kommun ska spara 39 miljoner inom skolan. ”Den här assistenten är livsviktig för min son”, säger Liams mamma Marika Carlsson.

Ordning i skolan kan bli fall för Högsta domstolen

Var går gränsen för vad en lärare får göra för att hålla ordning i skolan? Just nu driver Barn- och elevombudet BEO ett fall som fått starka reaktioner till Högsta domstolen.

Mathias, 25, var hemmasittare i flera år – lyckades bryta mönstret

Mathias Bergström från Kungsör hoppade av två utbildningar efter studenten och började isolera sig i sitt rum. ”Jag spenderade en stor del av dagen i sängen”, säger han.

Forskare: Datorn i klassrummet blir ännu en distraktion

Han är teknikoptimisten och digitaliseringsivraren som varnar för att ”slänga in” en massa datorer och surfplattor i klassrummen utan tillräcklig kunskap om följderna. ”Vi riskerar ett nytt kunskapsras och en förlorad generation”, säger professorn och hjärnforskaren Torkel Klingberg.

700 lärare i Vänersborg rustas för det globala klassrummet

Nu utbildas 700 lärare i Vänersborgs kommun för att bli bättre rustade för att klara av den mångfald i klassrummet som finns idag. Genom en kurs från Högskolan Väst som rör språk, kultur, mottagande och interkulturalitet satsar kommunen nu stora resurser för att vässa lärarkompetensen.

Fackets larm: Rika föräldrar lägger sig i lärarnas arbete

Föräldrar till elever i välbärgade områden betraktar allt oftare sig själva och sitt barn som kunder i skolan – och det skapar problem. Det menar Andrea Meiling, ordförande i Lärarförbundet region väst. ”Man har kommit upp sig i smöret och tycker att man kan bestämma. Kunden har ju alltid rätt”, säger hon.

Mer matte och idrott i skolan

Det blir mer matte och idrott i grundskolan från och med det läsår som börjar i dagarna. Det blir 105 timmar mer matte och 100 timmar mer idrott och hälsa samtidigt som 205 timmar försvinner från elevernas fria val.

”Skolan var inte bättre när barnen var rädda”

Vissa saker förändras inte. Skolan kommer alltid stå i centrum för den politiska debatten – den är något alla har erfarenhet av, kan relatera till och ha åsikter om. Dessutom ger den oss vår största möjlighet att forma nästa generation, skriver Aftonbladet på ledarplats.  

Kritiserat betygssystem i svenska skolor ska göras om

Kritiken har varit hård mot kraven som ställs i det nuvarande betygssystemet i svenska skolor. Därför ska det nu göras om, uppger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Konferenser
Lediga jobb
Alla lediga jobb
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute nu

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning.

Prova på-pris: 2 nr/99 kr!
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att söka dig vidare?

Dags att söka dig vidare?

Funderar du på nytt jobb efter sommaren? Missa inte Skolportens fokussida med nyheter om lön och karriär för dig som är lärare och skolledare!

Till Lön och karriär
Mest läst senaste veckan

Sex av tio gymnasielärare vill lämna yrket

I dag drar skolorna i gång efter sommarlovet på flera håll i landet. Men för många gymnasielärare innebär skolstarten en oro, enligt en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund.

”Sverige förtjänar en rejäl lärarbrist”

Jag har varit bedrövad över lärarbristen en lång tid, oroad och upprörd. På senare tid har min förtvivlan övergått till en ny känsla, en känsla av hopplöshet, skriver Isak Skogstad, gymnasielärare.

”Mitt barn vill inte gå till skolan, när ska jag bli orolig?” – här svarar specialpedagogen

Det blir allt vanligare med problematisk skolfrånvaro, men det är inte samma sak som skolk. Det menar specialpedagogen och föreläsaren Annelie Karlsson som inför skolstarten träffat föräldrar, skolpersonal och politiker i Västerås.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier