Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Varför mår allt fler barn och ungdomar sämre?

Christian Rück ska föreläsa på Skolportens konferens Psykologi . Han kommer att tala om varför vi mår så dåligt när allt är så bra.

Högstadieläraren Annelie Edmundsson i Umeå om glädjebetyg: ”Det är olyckligt”

Annelie Edmundsson som är lärare på Ersängsskolan i Umeå menar att så kallade glädjebetyg är ett allvarligt problem. ”Det är olyckligt med betygsinflation. Det påverkar elevernas förmåga att lyckas på gymnasiet och elever söker inte på lika villkor”, säger hon.

Åtal mot misstänkt för mord på två lärare dröjer – kan komma i sommar

I sommar kan åtal väckas mot den unga man som misstänks för att ha mördat två lärare på Malmö Latin tidigare den 21 mars. Åklagaren begärde på onsdagen mer tid för att utreda händelserna men skrev samtidigt att en rättegång preliminärt skulle kunna dra igång redan i sommar.

AI-robot hjälper förskolebarn – tipsar om klädsel och lunch

Björkris förskola testar AI, artificiell intelligens, för att se om det kan göra nytta i verksamheten. Laiban är en liten robot som bor i surfplattan som hjälper barnen att svara på deras frågor. Vad blir det till lunch? Den föreslår också kläder efter väder när barnen ska ut och leka.

”Folkhögskolan ska inte vara ett reservkomvux”

Förskjut inte det ordinarie utbildningsväsendets ansvar till folkhögskolan – den är en egen utbildningsform som fyller ett särskilt syfte i svensk utbildning, skriver Bo Broman och Patrick Reslow (SD).    

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Varför mår allt fler barn och ungdomar sämre?
  Christian Rück

Varför mår allt fler barn och ungdomar sämre?

Christian Rück ska föreläsa på Skolportens konferens Psykologi . Han kommer att tala om varför vi mår så dåligt när allt är så bra.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Pauline Broholm Lindberg slutar som skolchef

Barn- och ungdomsförvaltningens chef Pauline Broholm Lindberg slutar efter sommaren. Hon har arbetat i Halmstads kommun i 30 år i flera olika roller.

Anna Prochazka ny rektor för Nordic International School Karlstad

Till hösten tillträder Anna Prochazka som ny rektor för Nordic International School Karlstad. Hon kommer närmast från Norrstrandsskolan där hon varit rektor sedan oktober 2020.

Svalövs kommun och chefen för sektor utbildning har träffat en överenskommelse om att gå skilda vägar

Svalövs kommun och utbildningchefen Hans Dahlqvist är överens om att gå skilda vägar och detta sker i största samförstånd.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Lågstadielärare tilldelas Svenska Akademins svensklärarpris

Anna Brännström och Gunilla Lundström lärare åk 13 i Svensbyn och Böle får ta emot Svenska Akademins svensklärarpris 2022. De har i sin yrkesroll stimulerat intresset för läsning. Arbetssättet har entusiasmerat och engagerat elever, vårdnadshavare och kollegor i de två skolorna.

”Jag är bra på att leda”

Efter tio år som lärare blev Madeleine Heiman rektor. Hon ville skapa en skola som är bra för varenda en av de där underbara ungdomarna hon mötte i klassrummet. Därför ville hon leda.

Arbetet bakom journalistpriset – ”Lärarna offer för systemfel”

Här är bakgrunden till att Skolvärldens reporter PeKå Englund fick Fackförbundspressens journalistpris för sitt dokument om skolattacken i Eslöv.

Läs fler
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier