Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Skolnedläggning i Solna stoppas – bryter mot barnkonventionen enligt rätten

Skolnämnden i Solnas beslut att lägga ned stora delar av Skytteholmsskolan och Granbackaskolan strider mot barnkonventionen. Det menar förvaltningsrätten som nu river upp beslutet.

”Unga i farozonen måste fångas upp tidigare”

Liberalernas Nyamko Sabunis fokuserar på den tid som ska komma efter pandemin, och i synnerhet på skolfrågan. ”Konsekvenserna av distansundervisningen kommer att märkas under lång tid”, säger hon.

Ny forskarskola med fokus på mångfald får 39 miljoner

”Kulturellt möjliggörande undervisning genom språk och litteratur” (CuEEd-LL) heter den nya forskarskolan som har fått närmare 39 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet fram till och med 2026. Projektet syftar till att bygga upp forskningskapacitet bland lärarutbildare, för att förbereda nästa generations lärare att undervisa för svenska skolans mångfald.

Transaktivist vinner – HD nobbar toalettfall

Skolungdomar i USA har rätt att använda den toalett som stämmer överens med deras könsidentitet. Det slår Högsta domstolen fast när de nekar ett omdiskuterat fall ny prövning.

Trygga och inkluderande miljöer

En ny intervjustudie från MUCF ger dig inblick i vad unga hbtq-personer själva efterfrågar och behöver för att vardagens platser ska upplevas som tryggare och mer inkluderande. Den innehåller uppdaterad kunskap om unga hbtq-personers erfarenheter av skola, fritid, egna mötesplatser och idrott.

Simskola i förskoleklass ger elever vattenvana

För att elever i områden som Järva, Hässelby/Vällingby och Nälsta ska få samma förutsättningar att bli vattenvana som andra barn i staden erbjuds de i år simskola redan i förskoleklass.

Stora skillnader i barns simkunnighet

Simkunnigheten i Stockholm skolor varierar kraftigt mellan elever i innerstaden och skolor i socioekonomiskt utsatta områden som Järva. Det visar en ny kartläggning som gjorts av Stockholms stad. En 3-årig simstrategi har nu tagits fram för att fler barn ska lära sig simma.

1,25 miljarder till skolan för att hantera pandemins effekter – så fördelas pengarna

För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin har inneburit för skolan får Sveriges skolväsende dela på 1,25 miljarder i år. Pengarna kan bland annat skapa förutsättningar för ökad undervisningstid och bättre arbetsmiljö.

Nina Björk: Skolväsendet är i sig motsatsen till en marknad

Det har visat sig att skolkunderna, när de blev fria att välja, inte nödvändigtvis valde kunskap. Kanske älskar inget land i världen marknadsprinciperna lika mycket som Sverige, skriver Nina Björk i en essä om skolan och friheten.

Kammarrättens dom: Slöjförbud i skolan olagligt

Kammarrätten i Göteborg skriver i en dom att beslut om slöjförbud som kommunerna Skurup och Staffanstorp strider mot religionsfriheten och yttrandefriheten. Kammarrätten går på samma linje som förvaltningsrätten i Malmö hade gjort i en tidigare dom.  

Mycket matte på schemat – svensk grundskola i Europatoppen

EU-nätverket Eurydike jämför hur mycket undervisningstid elever i 39 europeiska länder fick läsåret 2020/21. Grundskolor i Sverige, Lettland och Kroatien räknas till den absoluta Europatoppen när det gäller matematik – inga andra länder i undersökningen lägger ner så stor del av undervisningstiden på ämnet.

Nu ska syskon gå före i skolvalet – igen

Den som ska söka skolplats för sitt barn i förskoleklass till och med årskurs 3 kommer få förtur om barnen har syskon som redan går på skolan.

Naturbruksgymnasier tävlar i SM i nedbrytning

Just nu pågår SM i nedbrytning – ett mycket stillsamt mästerskap. Vid flera av landets naturbruksgymnasier har tvättlappar grävts ner i olika jordmån. Skolan med den tvättlapp som i höst har brutits ner mest vinner.  

Ämneslärarutbildningen i svenska bedöms ha hög kvalitet

UKÄ genomförde 2018-2020 en nationell utvärdering av utbildningar som leder till ämneslärarexamen. Efter påpekanden av Högskolan Västs utbildning med inriktningen i svenska har förbättringsarbete skett och UKÄ meddelade den 15 juni att utbildningen nu får det samlade omdömet hög kvalitet.

Sommarpaus

Från den 12 juli har Skolportens nyhetsbevakning sommarpaus i 3 veckor. Vi återkommer med uppdaterade nyheter den 2 augusti.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

– Digitala handböcker med praktiska inslag. Så kan våra nya kurser enkelt beskrivas. Det säger Åsa Gustafsson, projektledare på Skolporten som nu lanserar digitala kurser i olika ämnen för skolans alla stadier.

Läs mer här
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Skolportens digitala kurser
Viktigt att förstå orsak till talrädsla
  Klara Härgestam

Viktigt att förstå orsak till talrädsla

Att vara rädd för att tala inför grupp är helt rimligt, till och med naturligt. Det säger Klara Härgestam, retoriker och kursledare för Skolportens digitala kurs ”Trygga talare i svenska”.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Skolportens konferenser
Så utvecklar du digital kompetens inom sfi-undervisningen
  Annsofie Engborg

Så utvecklar du digital kompetens inom sfi-undervisningen

Hallå där Annsofie Engborg, lärarfortbildare och författare, som ska tala om digital kompetens inom sfi-undervisningen.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Namn och Nytt
Idag rektor på Rydskolan – i höst blir hon skolchef i Tibro

Zophia Zander Norell blir ny barn- och utbildningschef i Tibro. Hon är idag rektor på Rydskolan i Skövde kommun och tillträder sin tjänst i Tibro den 4 oktober.

Viktoria Johannesson ny rektor på Karlstad Fria Läroverk

Viktoria Johannesson har utsetts till ny rektor för Karlstad Fria Läroverk och återvänder därmed till Fria Läroverken och Watma Education efter ett år på Karlstad kommun.

André Andersson ny styrelseordförande i Stadsmissionens Skolstiftelse

Vid Stockholms Stadsmissions styrelsemöte den 17 juni utsågs André Andersson till ny styrelseordförande i Stadsmissionens Skolstiftelse.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Nyhetskategorier
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer