Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Gymnasierne frabeder sig fælles grundforløb

Et stort udspil fra Danske Regioner om ungdomsuddannelser har mange positivt takter, mener Danske Gymnasier.

Inger Enkvist: En skola med ansvar åt alla

En vänsterinriktad politik har lett till inrättandet av en sammanhållen grundskola utan valmöjligheter, där ansvaret läggs på skolan och lärarna snarare än på eleverna och föräldrarna, skriver Inger Enkvist.

Spel ska hjälpa barn och unga som mår dåligt

Nu har speldesignstudenter från Campus Gotland försökt hitta svaret på om spel kan hjälpa barn och unga som mår dåligt.

Vikariebrist i skolan gör lärare sjuka

Frånvarande lärare inom grundskolan i Västerås ersätts inte alltid med vikarier från Vikarieförmedlingen. Det bidrar till stress och ökad sjukfrånvaro, menar facket.

Politiker försvarar budget: Kulturskolorna kan få mer pengar än idag

Kulturskolechefer i Västmanland är oroade över minskade bidrag. Men riksdagsledamoten Åsa Coenraads (M) menar att kulturskolorna i själva verket kan få mer pengar med nya statsbudgeten.

Elevernas ord om att få betyg: Stressigt

Nu får elever från sexan och uppåt sina betyg. Nior från Faktoriet i Eskilstuna beskriver betygssättningen med ett ord: Stressigt.

Lärarutbildare vill ha kvar förskoleklassen

Moderaterna och Kristdemokraterna vill att förskoleklassen ska bli förstaklass. Det första steget mot en tioårig obligatorisk grundskola får dock tummen ned av lärarutbildningens chef på universitetet.

Trumps panel vill se beväpnad skolpersonal

Amerikanska skolor bör överväga att beväpna personalen, rekommenderar en expertpanel som president Donald Trump inrättat efter de många skolskjutningarna.

Insatser mot provfusk kom för sent

Gång på gång spreds uppgifter och facit i förväg bland elever som skulle skriva nationella prov. Skolmyndigheterna försökte stävja fusket men insatserna kom för sent, enligt Riksrevisionens granskning.

”Inte konstigt att mina elever är skoltrötta”

När jag träffar mina elever på gymnasiet har de redan levt med stressen i åratal. Hela tiden måste de visa vad de går för, bedömas och bedömas igen. Skolsystemet är byggt för bedömning, inte lärande. Betygen måste bort, skriver läraren Lars Östling.

Skolans ägare: ”Vi behöver göra mer”

Praktiska Gymnasiets ägare, skolkoncernen Academedia, beklagar att det förbättringsarbete som gjorts inte syns, och att elever hamnar i kläm. Samtidigt tillbakavisar de vissa uppgifter som framkommer i Skolinspektionens protokoll.

Omfattande kritik mot Karlskrona-skola

Praktiska Gymnasiet i Karlskrona har haft tre olika rektorer sedan i maj, en bristande elevhälsa och bristande kontroll över elever med långtidsfrånvaro. Nu riskerar skolan ett vite på 650 000 kronor.

Klagomålen som gick bet: ”Behöver bara ett poäng”

I de drygt 300 begäranden om betygsomprövning som kom in till juridiska institutionen i Stockholm 2017 och vårterminen 2018 fick bara 16 procent gehör. SvD har samlat några motiveringar från studenter som inte lett till ett högre betyg.

Yrkesinriktad utbildning – en möjlig väg till jobb

I dag hade niondeklassarna i Kiruna chansen att träffa arbetsgivare och studievägledare som informerade om varför eleverna vorde välja en yrkesinriktad gymnasieutbildning.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Kreativitet och skapande
  Kreativitet och skapande

Kreativitet och skapande

Här samlar vi allt som rör bild, dans, musik, slöjd och drama.

Till Kreativitet och skapande
Mest läst senaste veckan

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

”Yrkesutbildningarna behövs, M och KD”

Almega: Gå inte i samma fälla som den rödgröna regeringen.

Så påverkar budgeten dig som lärare

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning? SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Varannan lärare förstår inte Skolverkets kunskapskrav

Ett problem med de nuvarande kunskapskraven i skolans kursplaner är att vissa lärare inte förstår dem. Det säger Skolverkets generaldirektör i Ekots Lördagsintervju i dag.

Fortbildning

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver läroplanens innehåll ska läraren även kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet men även praktiska exempel presenteras.

Läs mer och boka plats
Nyhetskategorier