Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

PM − Barn och personal i förskola 2019

I denna promemoria redogör vi för statistiken över barn och personal i förskolan per den 15 oktober 2019. (pdf)

Ministern om skolan: Alla beslut kan leda fel i det här läget

Vårterminen kommer att förlängas för att elever ska klara att ta examen och få godkända betyg, enligt utbildningsminister Anna Ekström (S).  Sverige är ett av få länder som fortfarande har sina grundskolor öppna.  ”Jag kan inte peka på något visst ställe i smittkurvan när vi stänger fler skolor”, säger hon.

Här är enda skolan i Östergötland som fått Skolverkets utmärkelse

Kättinge skola i är den enda i Östergötland som jobbar med Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling”. Utmärkelsen stöttar och förbättrar skolans arbete med en hållbar utveckling som ska genomsyra all undervisning i såväl, ekonomi, sociala förhållanden, som miljö.

Sammanställd information om situationen hos huvudmän inom riktade insatser med anledning av Corona-krisen

Med syftet är att bidra till myndighetens bild av läget i skolan med anledning av den situation som råder och för att öka Skolverkets möjlighet att kunna svara på frågor om läget i landet har medarbetare som arbetar med riktade insatser tagit kontakt med drygt 100 huvudmän och skolor. (pdf)

Skolportens veckobrev: Coronasmittan och skolan

Hur löser man undervisningen under rådande coronakris? Skolverket har frågat skolledare runt om i landet om hur de hanterar den utmaning som epidemin innebär för skolan.

Konsthögskolor öppnar för avgångsstudenter: Går inte att blåsa glas hemma i köket

Det är tufft för landets konstutbildningar, som måste få distansundervisning att fungera i allt från musik, dans, teater, till konst och konsthantverk. Men vissa delar går inte att göra på distans. Därför öppnar Konstfack och Konsthögskolan i Umeå sina verkstäder för avgångsstudenter, om än med strikta regler.

Så fungerar distansundervisningen i Södertälje under coronakrisen

I förra veckan gick regeringen ut med en rekommendation till alla gymnasier, vuxenutbildningar och universitet att införa distansundervisning. Den digitala undervisningsformen innebär både utmaningar och digitala framsteg för lärare och elever på Morabergs studiecentrum i Södertälje.

TEMABREV: Distansundervisning

Det här brevet har vi fyllt med stödmaterial, råd, idéer, tips och kunskaper om fjärr- och distansundervisning. Bland annat länken till Skola hemma där Skolverket tillsammans med myndigheter, forskare och företag samlat information och hjälpmedel för skolorna. 

Veckobrevet: Många stressade av administrativa uppgifter

De allra flesta svenska rektorer är nöjda med sitt arbete. Men många känner sig stressade på grund av administrativa uppgifter. Det visar den andra internationella delrapporten av Talis 2018 som undersöker rektorers och lärares arbete. Rapporten hittar du i nyhetsbrevet.

Ny lärarutbildning till Campus Varberg

Den nya utbildningen  riktar in sig mot arbete i fritidshem och är både till för folk som redan jobbar på fritidshem och nya studerande. Grundlärarutbildningen anordnas av Högskolan i Borås men hålls på Campus Varberg.

Hör Hanna Varmaz berätta om hur hon hotades i skolan: kallade mig terrorist

Hanna Varmaz, 17, berättar att hon blev utsatt för hot och våld i grundskolan. I SVT:s “Ung och utsatt” beskriver hon om hur mobbingen påverkade henne. ”Jag kom hem varje dag med blåmärken och rivsår. Det gjorde ont att se mig i spegeln så, men det gjorde också ont i min kropp,” säger hon.

Lärarnas kritik: Oklar information i coronatider

Lärarförbundet i Umeå vittnar nu om att många lärare hör av sig med många frågor och funderingar kring vad som händer med skolverksamheten i och med coronaviruset.

Utsatta barn kommer i kläm när skolorna stänger

När den historiska skolstängningen av gymnasieskolor genomförs i coronakrisen så riskerar fattiga och utsatta barn att komma i kläm till exempel när skolmaten uteblir. I Jönköping och Nässjö jobbar rektorer och skolledare för att ta fram speciallösningar för dom som drabbas.

Nyanlända vuxenelever drabbas hårdast när skolor stänger

I Malmö finns det upp till 400 elever som inte kan någon svenska och som ofta inte har någon datorvana. De drabbas hårdast när gymnasie- och vuxenutbildningen stänger. Men de allra flesta av de 13 000 eleverna i gymnasie- och vuxenutbildningen får räkna med lägre kvalitet i undervisningen.

Temabrev
TEMABREV: Distansundervisning

TEMABREV: Distansundervisning

Stödmaterial, råd, idéer, tips och kunskaper om fjärr- och distansundervisning

Läs mer
Fjärr- och distansundervisning
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Läs mer
Konferenser
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Skolportens magasin

Tema: SKOLBIBLIOTEK. Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer här
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om skolforskning med lektorerna Janne Kontio & Sofia Lundmark i samarbete med Skolporten. Lyssna här!

Läs mer
Mest läst senaste veckan

Rektorerna hotades när skolorna inte stängde

”Jag kommer hålla dig personlig ansvarig om mitt barn blir sjuk”. Det är ett exempel på hotfulla mejl som rektorer fått från föräldrar som vill stänga skolan på grund av coronaviruset.

Skolchefer vädjar till Skolverket: Vi behöver tydlighet och vägledning

Skolverket har frågat skolchefer landet runt hur det går med distansundervisning, examinationer, särskilt stöd med mera. Skolvärlden har tagit del av svaren.

Skolsverige tipsar! – Så löser vi undervisningen

Skolsveriges tips, tankar och goda exempel. Läs om hur personal ute i skolorna hanterar det svåra och unika läget som coronapandemin skapat.

Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Här är enda skolan i Östergötland som fått Skolverkets utmärkelse

Kättinge skola i är den enda i Östergötland som jobbar med Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling”. Utmärkelsen stöttar och förbättrar skolans arbete med en hållbar utveckling som ska genomsyra all undervisning i såväl, ekonomi, sociala förhållanden, som miljö.

5 tips – så blir du bra på matte

Tycker du matte är tråkigt? Eller kanske har svårt att begripa hur mycket du än försöker? Prisade matematikläraren Daniel Carlsson vid Linköpings universitet ger här fem tips på vad du kan tänka på.

Han får Sveriges största lärarpris

Matematikläraren Daniel Carlsson blir den första mottagaren av Ingemars lärarpris som, med sin prissumma på en halv miljon kronor, blir Sveriges största.

”Det gäller att fånga de roliga stunderna”

Med ett brinnande intresse för naturkunskap och historieberättande som bidragande orsaker utsågs Maria Johansson nyligen till Årets förskolekraft 2020. Ett pris som gjorde henne förvånad, men också väldigt rörd.

Johanna Hallberg är Årets pedagog i Trelleborg 2020

Johanna Hallberg har tilldelats utmärkelsen Årets pedagog i Trelleborg 2020 av bildningsnämndens ordförande Lars Mikkelä (M) och utbildningschef Sofia Henderup Larsson. Johanna Hallberg arbetar som fritidspedagog på Serresjöskolan.

Läs fler
Namn och Nytt

Nya chefer på kulturskolan och Kulturhuset Najaden

Nu är två rekryteringar av ledare inom kulturen i Halmstads kommun klara. Ny rektor för Halmstads kulturskola blir Henrik Martén, och Marcus Lundberg tillträder som chef för enhet Upplevelser, där bland annat Kulturhuset Najaden ingår.

Jan Strid blir kvar som förvaltningschef för skolförvaltningen

Charlotte Olsson slutar som verksamhetschef för grundskolan i Karlskoga den 23 juni. I och med detta så har kommundirektör Johan Harryson och Jan Strid gemensamt beslutat att Jan Strid stannar kvar som förvaltningschef för skolförvaltningen tillsvidare.

Ny Arbetsmarknads- och utbildningschef i Boden

Magnus Åkerlund, nuvarande skolchef i Bodens kommun, ska leda den nya arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Bodens kommun.

Ny rektor klar

Johan Laasonen blir ny rektor på Ahlafors Fria Skola i Ale Kommun. Han tillträder tjänsten fredag den 12 juni.

Folkbildning lockar Tollares nya rektor

”Vi ska lära ut, inte bara producera betyg”, säger Anna Eriksson, ny rektor för IOGT-NTO:s folkhögskola Tollare i Nacka.