Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

”Klimatkrisen berör också ämnen som samhällskunskap”

Hej Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling och senior rådgivare på den partipolitiskt oberoende tankesmedjan Global utmaning. Du ska föreläsa på Skolportens konferens Fortbildning för gymnasielärare i samhällskunskap.

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

När statsvetaren Leif Lewin fick i uppdrag av regeringen att utreda kommunaliseringen av skolan fick han direktivet att inte ge någon rekommendation. Nu, fem år senare, uttrycker han sin personliga åsikt. ”Om jag nu som fri och ansvarslös person ser på huvudmannaskapet så tycker jag att ett förstatligande vore en förbättring,” säger han.

Förstelärares löner skiljer sig enormt – han tjänar mest i Sverige

Det skiljer drygt 50 000 kronor i månadslön mellan den högsta och lägsta avlönade försteläraren i landet. Det visar en stor granskning av vår systertidning Grundskolan. Skillnaderna är också stora mellan kommunerna. Kolla vad förstelärarna tjänar i din kommun – samt de 30 lärare som tjänar bäst respektive sämst i hela landet.

Återhämtning men fortfarande dålig likvärdighet i svensk skola

Pisa 2018 som presenterades på tisdagen befäster den återhämtning som kom 2015. Nu ligger svenska elever på samma resultat som 2006 i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Men bristen på likvärdigheten i svensk skola blir allt större.

Nu utses vilka som ska utreda oredlighet i forskning

Forskare ska följa god forskningssed och forskningshuvudmannen har det övergripande ansvaret för att det sker. Vid årsskiftet träder nya regler i kraft och samtidigt inrättas en särskild nämnd som ska pröva frågor om oredlighet i forskning. Nu har regeringen bestämt vilka som ska ingå i nämnden.

Mitt land, mitt liv, min skola : Irak del två – att vara lärare

Jihad Khalil berättar om spioner på lärarhögskolan och förföljelse av oliktänkande. Och rädslan för att bli soldat i den irakiska armén. Hassan Sharif, lektor i barn och ungdomsvetenskap, berättar om hur Saddam Hussein moderniserade skolorna, men att han även använde skolan som en plats för sin maktutövning. (webb-tv)

Så segregerade är gymnasierna i Stockholm – skola för skola

Många av gymnasierna i Stockholms län är kraftigt segregerade, med en elevsammansättning som inte liknar hur det ser ut i respektive kommun. Mest segregerade är friskolor och innerstadens elitgymnasier. Där kan invandrareleverna ofta vara kraftigt underrepresenterade. I DN:s granskning Gymnasiekollen framgår hur det ser ut, skola för skola.

Experten om sprickan i skolan: ”Oroväckande”

Att skolans resultat blir bättre i årets Pisaresultat är positivt – men samtidigt är den allt större klyftan i skolan oroväckande, konstaterar skolexperter. ”Det tycker jag är bekymmersamt”, säger Maria Jarl vid Göteborgs universitet.

Specialpodd: Om framgångarna och bristerna i Pisamätningen

Den stora PISA-mätningen för fyra år sedan chockade beslutsfattare och skolansvariga i landet. Den undersökningen visade att svensk skola rasat i kunskapsnivå jämfört med andra länder. Därför gav dagens nya Pisamätning en lättnadens suck hos många. Resultaten har lyft. Men fortfarande finns det moln på himlen. (webb-radio)

Forskare om att elevernas läsande minskar: ”Alla typer av texter behövs”

Elever i den svenska skolan presterar bättre i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Det visar den internationella skolrapporten PISA 2018 som presenterades under tisdagen. Samtidigt minskar elevernas samlande läsande och att bara läsa texter på nätet räcker inte, enligt Birgitta Norberg Brorsson, docent i svenska på Mälardalens högskola.

Uppåtgående trend i Pisa

Resultaten från den senaste Pisa-undersökningen visar att svenska elevers kunskaper har förbättrats sedan 2012 och är tillbaka på samma nivå som 2006. Vad säger du om dessa resultat, Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare?

Fem rektorer analyserar det glädjande Pisa-beskedet

Nya siffror visar en uppåtgående trend på våra svenska skolor. Allt fler elever presterar bättre och vi ligger återigen över snittet för övriga OECD-länder. Matematik är det ämnet som tveklöst haft den största förbättringen, vilket rektorerna i Västsverige inte tycker är en slump när SVT Nyheter Väst gör en rundringning.

Så märks kunskapsklyftorna av i Göteborg

Den nya Pisa-undersökningen visar att svenska 15-åringar överlag har förbättrat sina resultat. Men samtidigt växer skillnaderna mellan elever födda i Sverige jämfört med de som är födda utanför Sverige – något man märker av både i Askim och Bergsjön. ”Jag är absolut inte förvånad över resultatet”, säger Monzer El-Sabini som är rektor på Bergsjöskolan med elever från ett 50-tal länder.

”Ojämlikhet i Pisa 2018 kräver politiskt mod för att hantera”

Pisaundersökningen visar oerhört glädjande resultat. Men den är samtidigt en väckarklocka för den bristande jämlikheten: Sverige har den mest ojämlika skolan i Norden. Inte bara för kompetensförsörjningen, utan också för att de barn som i dag misslyckas i skolan riskerar att fastna i sociala problem och kriminalitet, skriver Anna Ekström (S).

Konferenser
Poddagogen
Premiär för Poddagogen!

Premiär för Poddagogen!

Ny podd om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio & Sofia Lundmark.

Läs mer
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Löneskillnaden: 49 000 kronor

Stavros Louca är Sveriges högst avlönade förstelärare.Det skiljer 49 000 kronor på en heltidslön mellan honom och försteläraren Anna Söderberg. ”Jag får det jag förtjänar”, säger Stavros Louca. ”Bedrövligt”, säger Anna Söderberg om löneskillnaderna.

Pisa 2018

15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. (pdf)

Fortsatt uppåt för svenska elever

Ett glädjebesked för den svenska skolan. Resultaten från den senaste Pisa-undersökningen visar att svenska elever presterar bättre än föregående mätning. Samtidigt ökar skillnaderna mellan de bäst och de sämst presterande eleverna.

Läsårstider

Fyll i läsårstiderna för din kommun för 2020/2021.

Till formuläret
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Fritidshemmet. Fritidshemmets uppdrag är att skapa en meningsfull fritid för eleverna där deras intressen och kompetenser tas till vara, menar forskarna i nya numret av Skolportens magasin. INTERVJU: Det är dags för en jämlik skola – möt Dennis Beach, professor vid Högskolan i Borås.

Läs mer!
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Skolportens expertpanel

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Läs fler experttexter
Fortbildning
Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk

Välkommen till två dagar med den senaste forskningen och praktiska exempel för lärare i svenska som andraspråk. 2-3 april 2020 i Malmö.

Läs mer om konferensen
Utmärkelser

Specialläraren från Hagabergsskolan får årets pedagogiska pris

Speciallärare Pernilla Torseng från Pysslingen Hagabergskolan tar emot Västerås stads pedagogiska pris.

Elevernas betyg på prisade Ronnebyläraren: ”Den bästa läraren”

I 20 år har han jobbat som lärare på gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby. Nu har Fredrik Johansson vunnit pris som årets nytänkande lärare – något som blev möjligt tack vare hans elever.

Fem tips: Så blir du en bra lärare

Hur blir man en bra lärare och hur ska man göra för att få eleverna tycka om att gå i skolan. Den prisade Ronnebyläraren Fredrik Johansson ger sina fem bästa tips på hur man lyckas med detta.

Läxor – inget för Sveriges bästa gymnasielärare

Förra helgen blev Björn Grönqvist på Klaragymnasiet i Karlstad är utsedd till årets bästa gymnasielärare i Sverige. ”Han är den bästa läraren på skolan,” det tycker alla, säger Tuva Lindén i årskurs på gymnasieskolan.

Nationell filmtävling för unga avgjord

Elever från Helsingborg segrare med en film som fångar budskapet, skapar inlevelse och berör.

Läs fler
Namn och Nytt

Barn- och utbildningschefen i Åre kommun säger upp sig

Efter bara två månader på posten väljer Karl Dumky nu att sluta som barn- och utbildningschef.

Therese Ullström tf utbildningschef

Therese Ullström har blivit utsedd till tillförordnad utbildningschef i Markaryds kommun.

Högste chefen lämnar regionen

Regiondirektör Hans Wiklund,som är högste tjänsteman inom Region Västernorrland lämnar nu sin post. Han blir nu universitetsdirektör vid Umeå universitet.

Klart med ny skolchef

Per-Olof Wigsén tillträder tjänsten som skolchef i Sjöbo kommun i januari 2020. I uppdraget ingår bland annat ett övergripande ansvar för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem samt att anordna utbildning för elever i grundskola och grundsärskola.

Biträdande förvaltningschef lämnar sitt uppdrag

Erik Eriksson slutar som biträdande förvaltningschef på Skara kommuns barn- och utbildningsförvaltning för att bli gymnasiechef i Mariestads kommun.