Normkritik kan inte väljas bort

– Mikrohandlingar är små saker vi hela tiden gör och som i långa loppet bildar mönster. Det säger Lotta Björkman, lärarutbildare och prisbelönt för sitt arbete med normkritisk pedagogik.

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola. Foto: Helena Berzelius.

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat?

Lotta Björkman är lärarutbildare vid Södertörns högskola, mångårig utbildare i normkritik och 2009 tilldelades hon med en kollega, bokförlaget Natur och Kulturs stora lärarpris för sitt arbete med normkritiskt pedagogiskt arbete. Därtill har hon drygt ett decenniums erfarenhet som gymnasielärare. Hon besvarar frågorna ovan med ett exempel ur boken ”Lika värde, lika villkor”: Två förskolebarn, pojken kastar flickans mössa i en vattenpöl. Flickan uppmärksammar pedagogen på vad som hänt, denne svarar att ”han vill visa att han tycker om dig men vågar inte göra det på något annat sätt. Han busar ju bara lite. Mössan går att torka.”

– Men exakt när tycker vi att pojken borde förstå att våld inte är ett okej sätt att uttrycka uppskattning? Vid 10, 12 eller 15 år? Tänker vi att han då, helt plötsligt kommer att förstå?

Därmed sätter Lotta Björkman fingret på något som vi alla gör hela tiden. Små oreflekterade mikrohandlingar. Ordet som hon myntat tillsammans med en kollega, har visat sig vara ett väldigt användbart sätt att förklara hur normering går till.

– Förutom att sanktionera kränkningar som ett sätt att visa kärlek utgår pedagogen också från en heterosexuell norm. Budskapet till flickan är att trakasserier är något hon ska stå ut med, eller till och med vara tacksam över. Pedagogen vill såklart inget illa men på sikt skapar alla dessa mikrohandlingar mönster. Det blir ett språk som med samma självklarhet sätter sig i oss och präglar både tankar och handlingar.

Vi är många som önskar en quick fix. Det finns inte, fastslår Lotta Björkman som istället understryker att vi måste ha tålamod med att förändringar innebär långa utmanande processer som dessutom aldrig tar slut. Men något utrymme för att slippa ger hon inte.

– Att arbeta med värderingsfrågor och mänskliga rättigheter är ingen åsiktsfråga, något som kan väljas bort. Det framgår tydligt i skolans styrdokument. Normkritiska perspektiv i pedagogiskt arbete är ett väldigt verksamt för att lyckas med detta uppdrag. Förskolan upplever jag är igång med detta sedan länge men min erfarenhet är att ju högre upp i årskurserna desto mindre utrymme ägnas de här frågorna.

På organisationsnivå handlar det dels om att höja kunskapsnivån, dels om att bygga om spelplanen – hur jobbar vi, med vilket material och på vilket sätt? För att inte duka under är det klokt att ta ett område i taget.

– Till synes enkla saker som att göra en extra ruta på skolans blanketter för könsbeteckningen ”hen” betyder oerhört mycket för många som aldrig har kunnat fylla rutan han eller hon.

Att utgå från årsplaneringen och med normkritiska ögon nagelfara de egna skolevenemangen under året – öppet hus, avslutning, föräldramöten, är ett annat sätt att ta sig an det interna arbetet. På kollegial nivå tipsar Lotta Björkman om att observera varandra i klassrummen – kollegialt lärande med normkritiskt fokus.

– Bestäm i förhand ett par frågeställningar som exempelvis: vem får prata mest, vilket kroppsspråk använder läraren mot tjejer respektive killar. Jag vet hur jag själv kan göra – ta ett steg bakåt och säga ”tja” till killarna medan tjejer bemöts med ett mjukare närmande och ett ”hej, hur mår du?”.

Nej, det behöver inte vara fel i sig. Men poängen är att få syn på vårt eget agerande, vad vi faktiskt gör – för då kan vi också göra mer medvetna val.

– Det är vad gör, mer än vad jag säger, som på sikt leder till förändringar. Därför måste ett normkritiskt perspektiv bottna hos var och en av oss. Jag tycker att vi kan kräva detta idag 2018.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-24 15:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-25 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Så kan inkludering av gymnasieelever med NPF bli bättre

Läs Skolportens intervju med Emma Leifler som är specialpedagog och forskare vid Göteborgs universitet. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i gymnasiet och kommer att tala om inkludering.

Gunilla Winberg är ny rektor för Sickla rektorsområde i Nacka

Efter tio år som skolledare i Nacka kommun antar nu Gunilla Winberg utmaningen att bli rektor för Sickla rektorsområde. Därmed får hon strategiskt ansvar för två grundskolor, en grundsärskola, tre förskolor och Modersmålsenheten i Nacka.

Polisanmälningar efter skolföreläsning i Örnsköldsvik

När föreläsaren Elin Ribjer pratade om våld i nära relationer inför elever på Parkskolan i Örnsköldsvik kränkte några av eleverna både henne och andra elever på skolan grovt. Föreläsningen fick avbrytas och flera polisanmälningar har gjorts.

Minskade anslag till folkhögskolor: ”Många har ont i magen”

När regeringen i slutet av förra året meddelade att det extra stöd som betalats ut till landets folkhögskolor nu kommer utebli så slog det ner som en bomb. På Bona folkhögskola i Motala försöker man nu anpassa sig till den nya ekonomiska verkligheten.

Diamant Salihu om våldsvågen i Stockholm: ”En otroligt illojal miljö”

I helgen inträffade flera allvarliga händelser och gripanden i och runt Stockholm. En 15-årig pojke sköts till döds i en restaurang i Skogås centrum, i ännu ett dåd som misstänks vara kopplat till den gängkriminella våldsvågen.  

Rifler og håndgranater på skoleskemaet i Rusland: ’En måde at normalisere krig på’

Der er kommet flere detaljer frem om den obligatoriske militærundervisning, som nogle skoler ifølge russiske myndigheder allerede har indført på forsøgsbasis i denne måned.

Detaljerade uppgifter om lärare helt öppna på nätet – ”Vi blev bestörta”

I skolor över hela landet som använder sig av skolplattformen Skola 24 kan obehöriga lätt hitta detaljerade uppgifter om lärarnas scheman och i vilket klassrum undervisningen äger rum.

Guldäpplet-vinnaren: Så maxar ni era digitala verktyg i vardagen

2022 var Martin Howe i Borlänge kommun en av tre som tilldelades lärarpriset Guldäpplet. I arbetet fokuserar Martin Howe på inkludering och tillgänglighet, där han försöker öka elevers måluppfyllelse genom digitala verktyg. Voister har pratat med pristagaren.

Experten: Nya lagen ger lärarna tydligare ramar

Den nya skollagen som trädde i kraft i augusti förra året ska göra det tydligare för lärare vad de får och inte får göra. Det säger Maria Refors Legge som är doktor i utbildningsrätt.  

Stöd för undervisning om Förintelsen

Undervisning om Förintelsen kan innebära utmaningar för dig som lärare eftersom ämnet är komplext och kan väcka starka reaktioner hos eleverna. Här får du stöd i att planera och genomföra din undervisning om Förintelsen.

Regeringen vill satsa mer mot antisemitism

Regeringen vill öka satsningen mot antisemitism bland unga. ”Alla elever i Sverige måste få en korrekt undervisning och vara mottagliga för den”, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Bruun: Jag vill slippa se elever som ”glopluggar”!

”Gloplugga” är motsatsen till att ta strukturerade anteckningar, gärna för hand, och hålla fokus på inlärningen. Jag menar att 90 procent av ungdomarna idag ”glopluggar.” Jag har absolut ingen evidens bakom uttalandet utan det är helt baserat på min egen, vänners och kollegors erfarenhet. Jag tror dock att om vi frågar ungdomar hur de gör när de pluggar till ett prov eller en läxa svarar de nog att de ”glopluggar”, skriver SAra Bruun i en krönika.

Laholms skolor hanterar kränkningar olika – kritik i revisionsrapport

Personalen vet inte alltid vad de ska anmäla och det saknas en tillräcklig analys av arbetet för att motverka kränkande behandling både på förvaltningsnivå och på vissa skolor, konstaterar kommunens revisorer i en uppföljning till den rapport som kom 2022.

Psykologenprofilen om hårda tag i skolan: ”Det funkar inte att säga ifrån”

Metoden utvecklades för unga med diagnoser men kan användas på alla, i alla åldrar. Det menar Bo Hejlsjov, psykologen som gjort sig känd som förespråkare av den omstridda metoden ”lågaffektivt bemötande”. ”Vi behöver gå ifrån den auktoritära stilen,” säger han.

Skolportens konferenser
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Skolportens konferenser
Så kan inkludering av gymnasieelever med NPF bli bättre
  Emma Leifler

Så kan inkludering av gymnasieelever med NPF bli bättre

Läs Skolportens intervju med Emma Leifler som är specialpedagog och forskare vid Göteborgs universitet. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i gymnasiet och kommer att tala om inkludering.

Läs mer och boka din plats!
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Namn och Nytt
Gunilla Winberg är ny rektor för Sickla rektorsområde i Nacka

Efter tio år som skolledare i Nacka kommun antar nu Gunilla Winberg utmaningen att bli rektor för Sickla rektorsområde. Därmed får hon strategiskt ansvar för två grundskolor, en grundsärskola, tre förskolor och Modersmålsenheten i Nacka.

Vikarierande generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten

Aurora Lindberg tillträdde som vikarierande generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten den 20 januari 2023.

Ny skolchef för grundskolan

Susanne Englund är Eskilstuna kommuns nya skolchef för grundskolan och grundsärskolan. Hon har tidigare arbetat som chef och ledare inom utbildningsverksamhet i 22 år.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Fokussida för chefer

Fokussida för chefer

Nyheter, rapporter, forskning och utveckling för dig som är skolledare eller skolchef.

Till fokussida
Utmärkelser

Kommunfullmäktige firade 2022 års pedagogiska pristagare

Anna-Lena Peredo, Li Zettermark, Maria Baum, Monica Junefelt och Birgitta Eklund Selander är 2022 års pedagogiska pristagare. De firades på kommunfullmäktiges möte 30 januari.

Två skolor vinner EU-tävling

Holavedsgymnasiet i Tranås och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg har vunnit varsin plats till Euroscolaprogrammet.

Guldäpplet-vinnaren: Så maxar ni era digitala verktyg i vardagen

2022 var Martin Howe i Borlänge kommun en av tre som tilldelades lärarpriset Guldäpplet. I arbetet fokuserar Martin Howe på inkludering och tillgänglighet, där han försöker öka elevers måluppfyllelse genom digitala verktyg. Voister har pratat med pristagaren.

Läs fler
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Nyhetskategorier