På Agnebergsgymnasiet har eleverna legitimation, dörrarna är låsta och skyltar talar om att endast behöriga har tillträde.I Uddevallas gymnasieskolor har man jobbat med säkerheten i över tio år.

P4 Sörmland kan nu avslöja att tre av tio gymnasieskolor i länet bryter mot den nya skollagen, som ska förhindra att obehöriga vistas på skolan.

I en timme kunde utomstående gå runt obehindrat på två av Hallands gymnasieskolor utan att bli ifrågasatt. Det visar P4 Hallands granskning.

En ny lag om skärpt säkerhet på gymnasieskolor trädde i kraft i juli, men flera skolor i Sjuhärad har ännu inte anpassat sig.

Trots att ny lagstiftning kräver att skolor ska försvåra för obehöriga att komma in, visar P4:s stickprov att flera skolor har rejäla brister. Brister som syns både i landet och länet.

Som lärare är jag härdad när det gäller symobolpolitiska förslag för att rädda skolan. Men regeringens senaste utspel om no excuses-skolor tar ändå priset, skriver Maria Wiman.

Möjligheten att låta en del skolor använda sig av mer disciplin behöver inte vara fel. Man bör dock vara medveten om att det inte är någon enkel eller snabb lösning, skriver forskaren Åsa Melander.

När vuxenvärlden tiger blir det i stället barnen som sätter normerna. Status i klassrummet riskerar då att mätas i antalet svansar eller i vilken docka man har. Priset betalas i förlorad undervisningstid, bråk i klassrummen och sämre kunskaper för alla, skriver Andréa Hedin (M). 

”I klasser med 30 elever, där många immigrantstudenter kämpar med kunskapsluckor, blir individualisering ohållbar. Läraren hinner knappt med grundundervisning, än mindre anpassning – elever tystnar eller ger upp. Begränsad digital tillgång förvärrar problemen”, skriver Jacqueline Wilson.

Politikerna beskrev det som ett krafttag mot droger i skolan. Men de upphandlade narkotikahundarna har knappt använts.– Vi kan tyvärr inte tvinga rektorerna, säger säkerhetssamordnaren Roger Adolfsson.

”En ny mirakelmetod har kommit till stan. Säg hej till No Excuses-modellen. Men snälla, kan vi bara få tillit och resurser?”, skriver Maria Wiman.

Etter å ha vært rektor på flere skoler i levekårsutsatte områder i Oslo, har Trond Nilsen nå skrevet bok. Han håper den vil inspirere andre.