På Klockarbergsskolan i Skinnskatteberg upplevde många otrygghet under rasterna, men styrda aktiviteter, mer personal och ett lekotek har ändrat på det.
Inga utomhusskor, inga mobiler, inget socker och tobaksfritt. En kort paus efter halva lektionen och cykelbänkar för elever med spring i benen. Prästamosseskolan kallar sig för en hjärnsmart skola. Nu hoppas man att satsningen ska bidra till ökat lugn. Men fungerar det?
Lärare behöver fler verktyg mot stökiga elever än den omdiskuterade metoden ”lågaffektivt bemötande”. Den metoden fungerar bara för vissa lärare på vissa elever, skriver psykologen Ulf Hagström.
Det är sorgligt att debatten om skolan präglas av ett så högt tonläge. Jag har aldrig sagt att lågaffektivt bemötande inte kan ingå i en lärares repertoar. Däremot bör de arbetssätt en skola väljer alltid förankras hos personalen innan de implementeras, replikerar Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund i Dagens Samhälle.
Elever slår mig som lärare mindre med lågaffektivt bemötande. Bråkstakar kan bli snälla om de lär sig hur de kan agera annorlunda, skriver Kalle Tägt, lärare i en specialskola.
Elever slår mig som lärare mindre med lågaffektivt bemötande. Bråkstakar kan bli snälla om de lär sig hur de kan agera annorlunda, skriver Kalle Tägt, lärare i en specialskola, på DN Åsikt.
Det är sorgligt att debatten om skolan präglas av ett så högt tonläge. Jag har aldrig sagt att lågaffektivt bemötande inte kan ingå i en lärares repertoar. Däremot bör de arbetssätt en skola väljer alltid förankras hos personalen innan de implementeras, replikerar Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.
Är lågaffektivt bemötande en bra metod för att handskas med bråkstakar i klassrummet? Läraren Isak Skogstad tycker inte det men får mothugg från Malin Broberg som också är lärare. "Känslor smittar. Det gäller både positiva och negativa", säger hon.
Storvretskolan var illa ute. Då klev rektorerna Lillemor Bergquist och Sussie Norman in och satsade på ordning och reda. "Eleverna hade tagit makten på skolan", säger de.
Mindre dokumentation skulle vara den viktigaste åtgärden för att minska arbetsbelastningen för lärare. Och nära 4 av tio gymnasielärare överväger att lämna yrket på grund av all dokumentation. Svaren framgår i en rapport från Lärarförbundet.
Känslan av att inte räcka till – den har läraren Linus Österholm blivit av med. På Realgymnasiet tar heltidsmentorerna hand om elevernas situation i skolan och sköter även en hel del administration.
Läraren Maria Åhs har arbetat som lärare i 24 år. Stressnivån har stigit enormt, upplever hon. Orsak: känslan av otillräcklighet och att ständigt stå under lupp.