Det behövs mer än ordningsomdömen för att få studiero och ordning i skolan, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund och Leo Gerdén, ordförande Sveriges Elevråd.
Färre elever och lärare känner sig trygga i skolan, visar höstens Skolenkät. Även studieron har blivit sämre. "Tryggheten och ordningen i klassrummet har försämrats de senaste fem åren," säger Per Gillström, utredare på Skolinspektionen.
Det är nära nog naivt att politiker beslutar att införa uppförande- och ordningsbetyg i skolan. Det är exakt samma fenomen som i varje annan politisk fråga där man tror sig komma åt ett problem genom att reglera effekterna av samma problem, skriver SvD på ledarplats.
Färre elever och lärare känner sig trygga i skolan, visar höstens Skolenkät. Även studieron har blivit sämre. "Tryggheten och ordningen i klassrummet har försämrats de senaste fem åren," säger Per Gillström, utredare på Skolinspektionen.
Jan Björklund (L) och Daniel Riazat (V) är inte överens i frågan om ordningsbetyg i högstadiet och gymnasiet. ”Kommer eleverna att våga vara kritiska?” undrar Daniel Riazat. (webb-tv)
Idag debatterar riksdagen hur våld och hot i skolan ska kunna motverkas. Debatten är nödvändig, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Situationen i skolan blir allt hårdare för lärare och anmälningar om hot ökar. "Det är helt orimligt att vara rädd för att bli utsatt för knuffar, knytnävsslag och glåpord", säger Åsa Fahlén, förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund i Expressen TV.
Våld och hot accepteras i dag indirekt i den svenska skolan. När elever beter sig olämpligt, hotar eller tar till våld måste det medföra sanktioner, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.
Att visa hur handlingar får konsekvenser är att rusta för ett liv som vuxen i ett demokratiskt samhälle. Under fredagens riksdagsdebatt om hot och våld mot lärare och rektorer behöver Anna Ekström därför konkretisera hur detta problem ska åtgärdas, skriver Vesna Prekopic på ledarplats.