Grova könsord som yttras av allt fler yngre barn. Det oroar lärarstudenten Madelene Hedberg, 30. "Rektorerna säger att det är föräldrars fel och tar inte sitt ansvar", säger hon.

En förbättrad ljudmiljö i skolan är ­nödvändig för vissa elever, men bra för alla, skriver representanter för DHB och Autism- och aspergerförbundet.

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018. "På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt", kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Svenska skolor har varit relativt förskonade från intrång och väpnat våld. Riskmedvetenheten har ökat, men det är helt andra scenarier skolorna förutser i sitt säkerhetsarbete. Nyligen publicerade Skolverket ett nytt stödmaterial till hjälp för skolor att höja sin krisberedskap.

Det är dags att politiker och stora medier vaknar och inser att förskoleupproret tas på allvar så att kvaliteten i förskolan tas på allvar – för barnen och allas vår framtid. Att pedagoger tystas ner genom att bli avrådda att bära den orange tröja som symboliserar förskoleupproret är oacceptabelt.

Lärarförbundets nya rapport visar att lärare upplever högre arbetsbelastning och mer stress på jobbet än andra yrkesgrupper. Konsekvensen blir sömnsvårigheter, att många hoppar över rast och ytterst – sjukskrivningar. (pdf)

Hälften av lärarna har för hög arbetsbelastning. Motsvarande siffra för arbetstagare i allmänhet är 21 procent. Det visar en ny rapport från Lärar­förbundet. "Det går ut över lärares sömn och hälsa", ­säger förbundets ord­förande Johanna Jaara Åstrand.

Jobbhälsoindex (tidigare Jobbhälsobarometern och som tas fram av bl a Svenskt Kvalitetsindex) för i år visar att privat anställda i utbildningssektorn är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. (pdf)

Jobbhälsoindex för 2018 visar att anställda i friskolor är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.

Mattias Fredin och hans kollegor undervisar 200 elever i veckan. Då är det minst sagt en utmaning att skapa goda relationer, särskilt med elever som inte vill delta på lektionerna för att de inte gillar ämnet.

Relationskompetens eller relationellt lärarskap. Oavsett vad man kallar det är den relationella förmågan minst lika viktig som didaktik och goda ämneskunskaper, menar två svenska forskare.

Oavsett skolstorlek, men framför allt för mindre skolor, kommer det att krävas nytänkande när det gäller arbetssätt och hur vi kan jobba med digitala möjligheter och kompetensutveckling på olika sätt, skriver Per-Arne Andersson, SKL.