Ju mer jag tänker på saken, ju säkrare blir jag på att sentensen kommer att hålla, åtminstone för en svensk publik. Den svenska skolans kris är trots allt evig och vi svenskar har en enastående och tidlös förmåga att fokusera på det perifera när vi ska ta oss an våra problem. Tesen att framtidens bildning…

Barn och hundar är en oslagbar kombination. Inte minst i skolans värld. I lektionssalarna skapar våra fyrbenta vänner underverk tillsammans med eleverna.

Vi gjorde ett experiment. Vi lät utbildningsmininster Gustav Fridolin (MP) testa hur det är att ha adhd – med och utan keps. Efter bara fem minuter konstaterar han: – Det var väldigt tufft.

Om kepsen kan hjälpa elever som har svårt att sortera bort intryck från ljud och ljus, så är ju kepsförbudet i så fall diskriminering. Så lyder diskriminerings-argumentet.

När småprat låter som skrik och gör fysiskt ont. När lysrören i klassrummet känns som blinkande stroboskop. Då kan hörselskydd och keps vara skillnaden som får en elev att orka stanna kvar i skolan. Så lyder adhd-argumentet.

Man tar av sig kepsen och mössan inomhus. Allt annat är ohyfsat. Och det behöver eleverna få lära sig i skolan. Så lyder hyfs-argumentet.

Är det egentligen en så stor grej med keps? Det är ju bara en huvudbonad. Men kepsen väcker starka känslor. Särskilt nu när allt fler skolor plötsligt tillåter keps i klassrummet.

Vi anser att det är absolut nödvändigt att regeringen och lokalpolitiker, istället för att agera genom kortsiktiga och enkla lösningar, satsar på att stärka det förebyggande och långsiktiga arbetet för att säkra tryggheten och studieron i landets skolor, skriver Jakob Amnér, förbundsordförande Sveriges elevråd.

Fyra av tio gymnasielärare vill byta jobb och hälften måste arbeta på fritiden, enligt en studie från Luleå tekniska universitet. "Arbetsvillkoren upplevs som väldigt problematiska. Man jobbar väldigt mycket och villkoren för kompetensutveckling upplevs som dåliga", säger Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap vid universitetet.

Det finns ett utbrett missnöje i den svenska lärarkåren med arbetsmiljön, inte minst villkoren för kompetensutveckling. Fyra av tio lärare funderar på att byta jobb, visar en ny rapport från Luleå tekniska universitet, där en enkätundersökning med nära 2400 svenska lärare ingår.

Anställda och elever utsätts nästan dagligen för våld, hot och kränkningar. Åtgärdar inte Ängelholms kommun och Villanskolans rektorsområde problemen innan den 11 maj kommer Arbetsmiljöverket att utfärda ett vite på 50 000 kronor.

Förskoleupproret liknar den svenska förskolan vid ett sjunkande skepp där barngrupperna är för stora och pedagogerna för få. Förskolans vardagshjältar förtjänar massivt stöd. Arbetsmiljön måste förbättras, skriver Jenny Sonesson på ledarplats.