En ny skola som planeras att öppna i Karlstad vill införa skoluniform. Men utbildningsminister Gustav Fridolin tycker inte att det hör hemma i svenska skolor.
Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment. "Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det", säger Karin Johansson, lågstadielärare och styrelseledamot i Lärarnas Riksförbund.
Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. "Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också", säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.
Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre. "Börja med att göra en IT-skyddsrond", föreslår läraren Helena Kvarnsell.
Andelen lärare i Sverige som uppger att de har för många arbetsuppgifter har fyrdubblats sedan 90-talet. Samtidigt är lärare en av de yrkesgrupper som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, exempelvis utmattning, ångest och depression, skriver Moa Duvarci Engman i en ledare i Skolporten.
Med mindre klasser ökar tryggheten och alla elever blir sedda. Det är en vanlig åsikt bland politiker och föräldrar. Fel menar grundskolechef Kristina Stenvall i Motala. Hon vill istället ha större skolor och större klasser.
Chefer löper högre risk än medarbetare att drabbas av nätmobbning på jobbet, enligt en pågående forskningsstudie. Rebecka Cowen Forssell vid Malmö högskola ger råd till de som drabbas.
Mikael Arevius är högstadielärare i SO sedan 13 år tillbaka och arbetar nu med att utveckla läromedel och utbildningar för stiftelsen Gapminder. Han har tillsammans med kollegan Henrik Olsson skrivit boken ”Rädda lärare”.
När nio lärare samlades till medlemsdialog på Rinkebyskolan hamnade fokus på arbetsmiljön. "Många hörde av sig efteråt och tyckte att det var ett väldigt bra möte", säger Mirjam Lidberg som då var Lärarförbundets ombud på skolan.
Barn som går i förskolor med utegårdar av trädgårdskaraktär har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar. Fördelarna med gröna ytor är många och tydliga, men de behöver synliggöras och ligga till grund för samhällsplaneringen, skriver Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt, Boverket, m.fl.