I 2010 brukte Oslo 13,5 millioner kroner på elever med store helseutfordringer. I fjor var summen steget til 395 millioner. Nå slår byråden alarm.

Allt fler unga vuxna som varit hemmasittare söker sig till folkhögskolan för att läsa in grundskolan och gymnasiet. På Ågesta folkhögskola har majoriteten av deltagarna på allmän kurs varit hemmasittare och nästan alla har en neuropsykiatrisk diagnos som till exempel adhd eller autism.

Autismfältet håller på att byta människosyn – skolan och habiliteringen håller fast vid beteendebaserade insatser. Men vi behöver båda perspektiven mer än vi behöver konflikten mellan dem, menar professor Sven Bölte.

Föräldrar till barn med NPF som inte får stöd i skolan får nu tre råd från Maria vars son är autistisk och Cristian Wettergren ordförande i nätverket Rätten till utbildning. De betonar att processen ofta blir lång och att skolan måste utreda särskilt stöd, men menar samtidigt att många lärare vill hjälpa men är låsta…

Mamman Maria har stämt Kristianstads kommun för diskriminering. I flera månader tillbringade hennes autistiska son ”Johan” skoldagarna ensam, i ett litet grupprum, under en diskbänk. Redan i lågstadiet kom tecken på att skolan inte fungerade för ”Johan” och han halkade efter.

Enligt lagen har alla elever lika rätt till utbildning, ändå får elever med npf-diagnoser mycket sämre skolresultat. Maria som bor i Kristianstad har en son med autism som inte det fick det stöd i skolan som han behövde, enligt henne. Berättelsen förvånar inte Cristian Wettergren, Rätten till utbildning.

Skillnaderna mellan barn utan respektive med diagnoser är enorm. Ett av tio barn utan NPF går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Bara det är en skandal och ett misslyckande. Det skriver Susanna Kierkegaard på ledarplats.

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar halkar efter redan i mellanstadiet – och skillnaderna växer genom hela skoltiden. Det visar en ny studie. "Ungdomarna blir dömda till utanförskap. Sex av tio får inte en fungerande start på livet", säger Christian Wettergren, föräldranätverket Rätten till utbildning.

Klyftan mellan NPF-elever och övriga finns redan i årskurs 6. Men i stället för att minska när eleverna får mer tid och stöd, växer den genom hela skolgången — och blir som störst just när det spelar som mest roll: vid gymnasieexamen. (pdf)

Vad händer med de elever som inte får det stöd de har rätt till i skolan? I vår första studie visade vi att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) systematiskt misslyckas redan i grundskolan. Men berättelsen tar inte slut där. I den här registerstudien har vi för första gången följt en hel årskull hela vägen.

Nya siffror avslöjar att 6 av 10 elever med adhd, add och autism inte får den hjälp de har rätt till för att klara gymnasieexamen. Nu konfronterar 200 sekunder gymnasieminister Lotta Edholm om de usla siffrorna. "Det är bedrövligt", säger hon. (Webb-tv)