Personer med autism har inte råd att förlora fler år på att få det stöd som behövs för att få livet att fungera, skriver företrädare för Autism- och Aspergerförbundet.
Det krävs ett rejält kunskapslyft i skolan om hur autism hos flickor yttrar sig, skriver Camilla Rosenberg och Gunilla Sundblad, Autism- och Aspergerförbundet.
Många barn med neuropsykiatriska diagnoser mår dåligt i skolan och har hög frånvaro. "Ska föräldrarna bära dem till skolan för att tillgodose skolplikten?" frågar sig utbildningssociologen Emma Laurin. " Nej, i stället måste skolan värna de varma relationer barn trots allt kan ha".
Mistrivsel blandt børn med autisme var i fokus, da to Venstre-politikere havde to ministre i samråd for at få dem til at redegøre for, hvordan regeringen vil sikre, at børn med diagnoser og deres forældre ikke behandles uretmæssigt i deres møde med det kommunale system.
För att eleverna med störst svårigheter ska lyckas krävs ofta särskilda undervisningsgrupper och en socialt lyhörd närvaro och flexibilitet hos lärare, säger språkläraren och forskaren Stina Gårlin.
Over hele landet svinger kommunalbestyrelser sparesablen over skolebudgettet. I Slagelse ved kommunalpolitiker Christopher Trung Paulsen på egen krop, hvad det vil sige at have en aspergerdiagnose. Alligevel stemmer han for et budget, som gør vilkårene ringere.
Vilgot har haft orolig sömn i hela sitt sjuåriga liv. Han har autism och sover just nu i föräldrarnas säng. ”Här kommer han kanske aldrig att sova i sitt eget rum”, säger mamma Kristina.
Det finns särskilda resursskolor för barn med adhd och autism. De ekonomiska resurserna skolorna har varierar mycket på grund av kortsiktiga politiska beslut. Det skapar stora problem för barnen och för deras föräldrar. (s. 10-11)
Självklart borde alla barn screenas för adhd, autism, hjärtfel, glutenintolerans, tillväxtrubbningar och alla de medicinska sjukdomar som barn har. Det skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita och medicine hedersdoktor vid Karolinska Institutet.
Vart femte barn med autism är frånvarande 40 dagar eller längre under ett läsår på grund av brist på anpassningar och stöd i skolan - en fördubbling jämfört med 2016, visar Skolenkäten 2022 från Autism- och Aspergerförbundet. Dessutom uppger mer än hälften att skolan saknar en plan för elevens återgång till skolan efter långvarig frånvaro.
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Autism- och Aspergerförbundet. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur skolgången för barn och elever med autism fungerar. Undersökningen genomfördes även under 2020. (pdf)