Enligt lag ska alla barn få en ordentlig skolgång. Men alla får inte det. Jonas och Sofia Carlström är bara några av de föräldrar som kämpar för ett barn som inte passar i ”skolmallen”.
Efter en flera år lång kamp för att den autistiska dottern Gabriella ska få rätt till en lämplig skolgång polisanmäler nu Madeleine Moberg Lunds kommun.
En grundförutsättning är att skolledningen har en tydlig vision och viljeinriktning att arbeta för en inkluderande skola. Utifrån det bygger man en organisation som ger ett kontinuerligt utvecklingsstöd som hjälper skolan att utveckla sin förmåga att se, förstå, involvera, samarbeta och anpassa.
Hur bemöter skolan elever med autism? En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten beskriver exempel från två skolor som visar hur de utvecklar sin verksamhet för att elever med autism ska få en fungerande undervisning.
Frida Lundin, studentrepresentant i projektet ”Studenter med Aspergers syndrom på högskola och universitet” som drivs av Autism- och Aspergerförbundet, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Misa.
Vad har livet efter skolan att erbjuda den som har autism? De som inte kan fungera fullt ut på en traditionell arbetsplats har rätt att söka så kallad daglig verksamhet. Det är ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar. I Lidingö kommun kan man få arbetslivserfarenhet, praktik och ibland även ett fast jobb.
Allt fler som har Aspergers syndrom börjar studera på högskolan. Många vet inte vilken hjälp de kan få. Om någon talade om för dem vilken hjälp de kan få så skulle de klara studierna bättre. (Se sid 4-5)
Elever med autism har det ofta svårt i skolan. Som rektor måste man våga gå utanför de vanliga ramarna för att ge varje elev bäst förutsättningar, menar Agneta Hell på Specialpedagogiska skolmyndigheten.