Vill du bli lärare i historia – utan att ha läst ämnet på högskolan? Eller är du arkitekt men vill undervisa i matte? Inga problem, med regeringens och januaripartiernas nya förslag till snabbspår till lärarleget

Färre utbildningsorter, fler lärarledda timmar, lämplighetstester och ta bort distansundervisningen. Det råder ingen brist på förslag om hur lärarutbildningen ska förbättras för att minska avhoppen.

I Gävle har mer än hälften av alla ämneslärarstudenter hoppat av under första läsåret. – Vi vet om det och tar in så många studenter så att platserna ska fyllas, säger Ingrid Nordqvist, utbildningsledare för ämneslärarprogrammet på Högskolan i Gävle.

Han ville inget hellre än att bli ämneslärare. Ändå hoppade Kevin Järnberg av efter 3,5 år. Här berättar han och tre andra lärarstudenter varför de hoppade av.

Varför har lärarlinjerna och i synnerhet ämneslärarutbildningen så många avhopp, trots att lärarbristen garanterar jobb? Läraren har pratat med flera experter, läst utredningar och promemorior.

En av tre ämneslärarstudenter hoppar av under första läsåret. Fyra av tio ämneslärarutbildningar får underkänt. Samtidigt är behovet av utbildade lärare större än någonsin. Något måste göras för att vända trenden.

Sveriges skolor skriker efter utbildade lärare. Samtidigt är avhoppen stora från lärarutbildningarna. I Stockholm tar i bästa fall bara var fjärde student examen på ämneslärarutbildningen. Så många som fyra av tio ämneslärarutbildningar får dessutom underkänt.

Trots mer än ett år av studier på distans har bara några få universitet och högskolor i Sverige märkt av en ökning i antalet som hoppat av sina utbildningar under årets två första månader. Det framgår av Ekots kartläggning.

Avhoppen från gymnasieskolan har minskat det här läsåret. Förklaringen är mest troligt den skakiga arbetsmarknad som har följt på pandemin.

Yasmine Enbom hoppade av gymnasiet efter att hon hade gått in i väggen. Efter att ha varit hemma under en längre tid började hon få hjälp via regionprojektet Omstart – som finns för att hjälpa unga som varken studerar eller arbetar.

Varför läser inte fler elever utan gymnasieexamen vidare i komvux? Den frågan undersöker Skolverket i en ny studie om just övergången mellan gymnasieskolan och komvux. Undersökningen fokuserar på studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan, det kommunala aktivitetsansvaret samt organiseringen av komvux.

Var fjärde elev avslutar inte gymnasiet. Nu satsar regeringen 16 miljoner kronor för att fler ska göra det.