I spåren av Pisa-chocken lyfter många fram formativ bedömning som lösningen på den svenska skolans problem. Riktigt så enkelt är det inte menar forskarna. Men högstadieläraren Annika Sjödahl har jobbat formativt i tretton år.

Formativ bedömning kan främja lärandet – men är ingen krislösning som ensam kan lyfta den svenska skolan.

Både formativ och summativ bedömning är viktiga delar i svensk undervisning, menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson: "Det finns ingen motsättning mellan dem."

Skolinspektionen vill nå en mer likvärdig bedömning och betygssättning med bland annat mer formativ bedömning.

Att ta med eleverna i bedömningen kan få dem mer motiverade. Det har Åsa Wennersten upplevt med sina elever.

Flertalet av de skolor som har olika typer av betygsavvikelser arbetar inte tillräckligt aktivt för att uppnå likvärdiga betyg. De brister till exempel när det gäller samverkan mellan lärare och uppföljning av skolans resultat. Det visar Skolinspektionens tillsyn av bedömning och betygssättning av 30 skolor läsåret 2012/2013.

Den 21 mars anordnade Skolinspektionen ett webinarium (seminarium via webben) i ämnet. Skolinspektionen arrangerar webbaserade seminarier om olika granskningar. Alla som vill är välkomna att delta i dessa webinarier, och det enda som krävs är en vanlig dator. Du kan se webinariet i efterskott här (webb-tv).

Jag lämnar jobbet sent på eftermiddagen. Dödstrött efter kulmen på två veckors ojämn kamp med och mot otympliga skolbyråkratiska formuleringar, avsedda att uttrycka information om vad mina elever egentligen lärt sig, något som på stålblank skolkanslisvenska kallas kunskapsutveckling, skriver Björn Kindenberg, SO-lärare år 6—7, Hässelbygårdsskolan, Stockholm.

Att som lärare få en handbok i vilka ord jag ska använda i skriftliga omdömen – det känns inte bra. Då visar man ingen tillit till professionen. Det säger Åsa Dahlberg, svensklärare i Bjurholm utanför Umeå, och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen vill rensa i lärarnas arbetsbörda. Därför slopas de skriftliga omdömena i årskurs sex till nio. Även i lägre årskurser minskar dokumentationskraven.

- Jag tycker det är tråkigt att man förminskar lärares professionella ansvar genom att kalla det byråkrati. Så kommenterar Sveriges Skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson Jan Björklunds utspel om IUP och skriftliga omdömen.

Skolverket och Skolinspektionen har flera gånger och under en längre period visat att betygssättningen inte sker likvärdigt. Föreliggande tillsyn av bedömning och betygssättning bekräftar på flera punkter en rad slutsatser som dragits i såväl Skolverkets rapporter som i Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. (pdf)