Att en av fem elever inte klarar sin gymnasieexamen innebär försämrade livschanser för tusentals unga. Nu måste Sveriges gymnasielärare få verktyg för att göra skillnad för varenda elev, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.
Hälften av alla niondeklassare i Ronneby som läser svenska som andraspråk har inte fått godkänt i ämnet. Anledningen tros bland annat vara att det är få examinerade och utbildade lärare i ämnet. "Det här är ett samhällsproblem och vi är inte unika" säger Annika Forss, Ronneby kommun.
Liberalerna (L) föreslår att det ska bli möjligt med obligatorisk lovskola redan från årskurs fyra. I nuläget får elever inte tillräckligt med stöd för att nå upp till kunskapsmålen, anser partiet.
Jag tror att Axel Darvik på allvar vill göra något åt skolresultaten i Göteborg. Men att svagbegåvade elever går om ett skolår kan inte vara ett alternativ. De skulle fortfarande brottas med inlärningssvårigheter, skriver Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik Strömstad Akademi, i en replik.
Vi liberaler tror att möjligheten att få gå om ett år kan vara ett lämpligt verktyg att använda när många andra stödjande insatser prövats och inte fungerat, skriver Axel Darvik (L), skolkommunalråd.
Fem av nio sörmländska kommuner har ökat andelen gymnasiebehöriga elever som avslutat sina studier i kommunernas grundskolor i år, visar en kartläggning som SVT har gjort. Detta trots distansundervisning och hemmastudier i pandemin.
Universitets- och högskolerådet (UHR) föreslår ändringar i myndighetens föreskrifter om behörighet och urval. I de reviderade föreskrifterna som idag går ut på remiss beskrivs de kompetenser som från den 1 januari nästa år ska ge grundläggande behörighet för högskolestudier.
Endast hälften av alla svensksomalier går ut högstadiet med gymnasiebehörighet, det visar en ny rapport. Men på Järvaskolan, där nästan alla elever har utländsk bakgrund, ser resultaten betydligt bättre ut.