Oppositionen ställer sig kritisk till regeringens förslag om gymnasiets yrkesprogram. Lärarnas riksförbund är positiva men vill se att förslaget kompletteras.

Regeringen föreslår att alla yrkesprogram i gymnasiet måste innehålla kurser som ger högskolebehörighet från hösten 2019. Eleverna ska dock kunna välja bort de kurserna.

På ett år blev sex av sju elever på byggintroduktionsprogrammet i Lerum behöriga till det nationella byggprogrammet. En del av framgångsreceptet har varit att undervisa nyanlända elever och svenskfödda elever utan gymnasiebehörighet i samma klass.

God samverkan mellan läraren och studie­hand­ledaren krävs för att eleverna ska lyckas. Det betonar försteläraren Camilla Jönsson.

Språkintroduktion ska inte vara det enda introduktions­programmet för nyanlända, tycker statliga utredaren Ebba Östlin. "Många kan klara ett annat program om de får studiehandledning", säger hon.

Bara var femte elev som börjar på ett introduktions­program tar examen från ett nationellt gymnasie­program inom fem år. Ytterligare 8 procent får studiebevis. Framgångarna för gymnasiets ”nya” modell har uteblivit.

I Uppsala kommun satsar man miljoner för att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Pengarna ska främst gå till skolor som i dag har de svagaste resultaten.

Med lärarbristen följer en rad svårigheter för skolors planering och för eleverna. Från Skolinspektionens sida har vi tidigare lyft att skolor med större utmaningar många gånger har svårare att rekrytera behöriga och erfarna lärare. Detta är ett tydligt problem för likvärdigheten, skriver Helén Ängmo, Skolinspektionen.

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen. "Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion", säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Nya lärarvikarier som inte får någon introduktion. Undervisning som blir upphackad och rörig. Rektorer som får rycka in och sätta betyg. Skolinspektionens granskning visar att elever lätt kommer i kläm på skolor med många obehöriga lärare.

Nya lärarvikarier som inte får någon introduktion. Undervisning som blir upphackad och rörig. Rektorer som får rycka in och sätta betyg. Skolinspektionens granskning visar att elever lätt kommer i kläm på skolor med många obehöriga lärare.

Ett tillräckligt stöd till obehöriga lärare är nödvändigt för att elever ska få en sammanhållen undervisning trots den rådande lärarbristen. På hälften av skolorna i Skolinspektionens granskning behöver rektorerna utveckla stödet i form av exempelvis handledning, mentorskap och stöd vid bedömning och betygssättning.