Skolan har under flera år misslyckats i att möta elever med npf-diagnoser. Det visade nyligen en rapport från riksdagens utbildningsutskott. Men enligt Skolverket kan en kommande förändring i betygssystemet göra skillnad framöver.

Regeringens betygsförslag omöjliggör transparens och förutsägbarhet för eleverna. Utredarna bemöter inte min kritik och blundar för problemen med relativa betyg, skriver Anna Insulander, lärare och specialpedagog, i en slutreplik.

Det går inte att formulera betygskriterier som leder till likvärdiga betyg. Vårt förslag säkerställer jämförbarhet mellan elever oberoende av vilka skolor de har gått på, skriver utredarna Magnus Henrekson och Kristina Ingemarsdotter Persson i en replik.

"Några elever som jag undervisar i nivå 2 har F från nivå 1. Om de klarar nivå 2, kan jag i så fall sätta betyg även på nivå 1?” I det här avsnittet av Skolverkspodden svarar vi på det och andra frågor om betyg och bedömning i gymnasieskolan. (pdf)

Istället för att korrigera problemen med det betygs­system vi har föreslår regeringen nu ett mättekniskt monster. Det skriver Anna Insulander, lärare och specialpedagog.

I nya betygen finns ingen skarp godkäntgräns – F försvinner. Men Anna Insulander skriver att kravet på ett meritvärde på fyra för godkända betyg, samtidigt som det saknas en kunskapsmässig referens för betyget fyra, innebär att 1–3 ändå innebär underkänt. ”Lärarna tvingas rangordna eleverna”, säger hon.

Regeringen höjer antagningskraven för lärarutbildningarna. Betyget C i svenska kommer att krävas från och med höstterminen 2027. I och med de höjda kraven ser Johan Hyrén, utbildningsledare för lärarutbildningarna på Högskolan Väst, att kvaliteten på framtidens lärare kommer att bli högre.

Skolor i Sverige använder nu kommersiella AI-system för att rätta prov och elevtexter och ge underlag för betygsättning. Det sker i praktiken, och utan tydlig tillsyn. Detta hotar både rättssäkerheten, likvärdigheten och möjligheten att granska bedömningar, skriver läraren Rickard Öhman.

Elever får E på nationella provet i svenska, trots att de presterar på en mycket låg nivå på skrivdelen. Det visar nya siffror från Skolverket som Ämnesläraren begärt ut. "Märkligt att man blundar för så viktiga saker", säger svenskläraren Fredrik Sandström.

När behovsgrupperingen i matematik togs bort i Kålltorpsskolan sjönk betygen och arbetsmiljön blev sämre för både elever och lärare, menar matteläraren Åsa Öhrnell.

Rapporten beskriver med hjälp av offentlig statistik den kraftiga överrepresentationen av friskolor bland de grundskolor som de senaste tio åren har högst andel elever som lämnar nionde klass med godkända betyg i samtliga ämnen. I motsatt ända av skalan finns de skolor som långvarigt har en låg andel elever som går ut grundskolan med godkänt…