Jonas Vlachos framför en lögn när han skriver om nya betygen. Det skriver kunskaps- och resultatstrategen Johan Kant i en replik: ”Frågan är vad de som förordar systemet tänker att ’gänget’ som inte är så värst begåvade ska ägna sig åt.”

Vi kan äntligen fira att en historisk reform sjösätts. Men det återstår att lotsa den i hamn utan läckor och kursändringar, skriver Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.

Skrotat F-betyg, tiogradig betygsskala, obligatoriska bedömningsråd för lärare och ett nytt meritvärde som baserats både på lärares betyg och resultat på nationella slutprov. Riksdagen har godkänt förslagen om nytt betygssystem.

På tisdagen väntas riksdagen besluta om ett nytt tiogradigt betygssystem med nationellt rättade digitala slutprov. Men det dröjer innan det är på plats. "Skolverket har knappast kompetens att bygga det tekniska system som behövs", säger betygsutredaren Magnus Henrekson till Vi Lärare.

I dag väntas riksdagen rösta igenom ett nytt betygssystem med tio steg i stället för sex. Nationella slutprov ska införas och betygen ska bygga mer på samlad bedömning, något som delar lärarkåren. Hör Anna Insulander, lärare och specialpedagog och Rickard Öhman, gymnasielärare.

Nästa vecka kommer cirka 120 gotländska elever att gå ut nian utan betyg. Trots att stödinsatser finns blir gruppen större. ”Det är A och O att vara på plats i skolan”, säger Lisa Wanneby, rektor på Högbyskolan, som menar att stödet inte fungerar om eleven har stor frånvaro.

Kritiker av det nya betygssystemet menar att det inte är målrelaterat och att det saknar de grunder som lärare betygsätter. Nu svarar utredarna Magnus Henrekson och Thomas Persson på invändningarna.

Emeli Öberg från Hamra gick i särskola som barn, men fick sedan höra att hon befann sig i en gråzon mellan grundskolan och särskolan. På gymnasiet valde hon att hoppa av den anpassade gymnasieskolan för att få en chans att läsa in betygen. Emeli säger att det var jobbigt att vara ”mittemellan” och inte veta…

I svensk skola har vi många problem, ett av dem är att betygen inte visar på elevernas faktiska kunskaper. Konsekvensen blir att betygen inte längre fungerar som urvalsgrundande inför nästa nivå i utbildningen, skriver slöjdläraren Christoffer Hörnhagen.

Betygsutredningen vill se en kalibrering: Lärarnas betyg justeras efter resultatet i de nationella slutproven. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar det är nödvändigt. ”Inte för att lärare inte kan bedöma, utan för att Sverige inte kan ha tusen olika måttstockar och sedan låtsas som om resultatet är likvärdigt”.

Tre högstadielärare hävdar att förslaget till nytt betygssystem gör skolan relativ, atomistisk och obegriplig för eleverna. Det är hårda ord, men de träffar inte förslaget, skriver Magnus Henrekson och Kristina Ingemarsdotter Persson.

Inom kort ska riksdagen ta ställning till ett nytt betygssystem. Vi välkomnar detta försök att komma till rätta med betygsinflationen och problemen med urvalet till högre utbildning, skriver gymnasielärare.