Samarbete mellan skola och socialtjänst har blivit mer naturligt. Bättre slutbetyg och färre suicid är några av resultaten i Grums kommun de senaste fem åren.

Aneby kommun har högst andel behöriga elever i Jönköpings län till gymnasieskolans nationella program. Det visar ny statistik från Skolverket. I Aneby var 91.7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras behöriga.

I den här promemorian redovisar Skolverket statistik över slutbetygen för de elever som avslutade årskurs 9 våren 2025. Syftet är att ge en beskrivning av slutbetygen utifrån den officiella statistiken samt att lyfta de huvudsakliga resultaten. (pdf)

Gymnasieelever runt om i landet började höstterminen med ett nytt betygssystem. Tanken är att eleverna ska få mer tid att fördjupa sig i ämnen och fokusera på slutresultatet.

Flickor som är missnöjda med sina kroppar får sämre betyg i idrott och hälsa i årskurs 6, visar en ny studie. – Betyget ges under en utvecklingsmässigt känslig period, säger professor Carolina Lunde.

I en liberal demokrati behöver det finnas lika möjligheter att utbilda sig. Skolan är enligt lag skyldig att kompensera för skillnader i uppväxtvillkor, så att alla elever får samma förutsättningar att utveckla sin fulla potential. Denna rättighet gäller lika mycket för elever i städer, som i landsbygd. Det skriver Marcus Rossheim på ledarplats.

Regeringen satsar på en ny läroplan, förändringar i lärarutbildningen och ett nytt betygssystem, meddelar utbildningsminister Simona Mohamsson (L) på en pressträff. Till skolsatsningarna avsätts 4,3 miljarder i budgeten 2026. Totalt handlar det om 14 miljarder kronor de kommande tre åren.

Svensk skola behöver en tydligare kunskapsinriktning och elevers läsförmåga måste stärkas. Regeringen föreslår därför satsningar på bland annat nya läroplaner, ett nytt och rättssäkert betygssystem och en relevant lärarutbildning. De föreslagna satsningarna omfattar 820 miljoner kronor 2026. 

Skolverkets nya rapport om grundskolan i glesbygd bekräftar det Svenskt Näringsliv länge har påpekat: elever på landsbygden får inte samma möjligheter till en likvärdig utbildning som elever i städer, skriver Gustav Blix, ansvarig för grundskolefrågor.

Glesbygdskommuner har sämre förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning, jämfört med andra kommuner. Det beror bland annat på svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att lärarbehörigheten är lägre. Det visar en ny rapport.

I rapporten beskrivs förutsättningar och utmaningar för skolan i glesbygd. Studien visar att glesbygdskommuner har svårare förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning. (pdf)