Meritvärdet för årets niondeklassare i Norrköpings kommunala skolor har ökat sedan förra året, men andelen som är behöriga till gymnasiet ligger kvar på samma nivå.

De nationella proven uppfyller inte sitt syfte: Att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygsättning. Den svenska skolan behöver en annan lösning, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Att avskaffa betyget underkänt i betygssystemet vore att förvandla det sluttande planet i kunskapsutvecklingen till ett fritt fall. Skolans problem löses inte genom sänkta krav och sänkta trösklar. Bättre vore att gå över till ett system med antagningsprov till både gymnasiet och universitetet, och låta betygen vara vägledande snarare än avgörande, skriver Lars Anders Johansson,…

Socialdemokratiska Tider har rätt i att F, underkänt, bör tas bort. Men det betyder inte att gymnasiet får bli kravlöst, skriver Expressen på ledarplats.

I en ny rapport föreslår tankesmedjan Tiden att betyget ”F” avskaffas, så att fler elever kan komma in i de nationella gymnasieprogrammen. Men att avskaffa möjligheten att ge elever underkänt ökar inte elevernas kunskaper, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.

Slopa matematik som kärnämne och betyget underkänt. Det är slutsatser som skoldebattörerna Mats Wingborg och Sten Svensson drar i sin rapport med det långa namnet ”Obehöriga att underkänna – reformer för en skola som hjälper – inte stjälper – alla elever att bli behöriga till de nationella gymnasieprogrammen.”

S-tankesmedja vill öka behörigheten till gymnasiet.  

Försök att administrera fram rättssäkra och jämlika betyg är fullkomligt meningslösa, och ställer dessutom till med problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin. "Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med", säger han till Skolvärlden.

Lars Melin visar med all önskvärd tydlighet att det svenska betygssystemet knappast är trovärdigt. Han efterfrågar en ny professionell tradition och lärare med modet att stå emot påverkan. Han kunde lika gärna hoppas på ett åttonde underverk, skriver Louise Westerberg och Louise Ankarcrona, Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, i en replik.

Borlängeläraren Magnus Lindström tror inte att ordningsomdömen är rätt väg att gå. Tvärtom skulle det bara bli ytterligare ett sätt att få en dålig relation till eleverna tror han.

Det svenska betygssystemet är knappast trovärdigt. I grundskolan galopperar inflationen, och på gymnasiet kan exakt samma 80.000 elever fördelas efter två mycket olika mallar. Det som behövs är knappast en femte betygsskala utan en ny professionell tradition och lärare med modet att stå emot påverkan, skriver Lars Melin, docent i svenska.

Ordningsomdöme. För vems skull? Inte för lärarnas, och inte för elevernas heller. Det menar Christina Hultén, förstelärare i årskurs 4-6 i en skola i Malmö.