Det finns fem villkor som måste vara uppfyllda för att betyg ska bli likvärdiga och prov ska ge positiva effekter, skriver betygsforskaren Pehr Måhl.

Skolledare, skolpolitiker, lärare, elever och alla berörda måste ta betygsutredningens resultat på allvar och analysera de problem som kan uppstå på rätt sätt. "Vi ska inte stå där om tio år och behöva börja om med allting från början igen", säger Jonatan Lamy, Sveriges Elevkårer.

I över tio år har Izabela Seger, skol­utvecklare i Järfälla kommun, arbetat och forskat om sambedömning. "Det är så viktigt för att öka likvärdigheten och rättvisan i bedömningen", säger hon.

Repliker och skratt ekar över idrottshallen i Viksjöskolan i Järfälla, utanför Stockholm, när skolans idrottslärare strålar samman i sin naturliga arbetsmiljö. Här arbetar skolledare och lärare systematiskt med sambedömning.

Vilka effekter normrelaterade uppgifter/prov får för elevernas inlärning och betygens likvärdighet är fortfarande en blind fläck i Sverige, skriver Per Måhl, lärare och författare.

När fler elever med språkstörning och dyspraxi började på Ormkärrskolan i Västerås var personalens kompetens inte tillräcklig. Att anställa en egen logoped – som kunde delas med två andra skolor – blev lösningen. "Nu når eleverna målen", säger rektor Malin Larsson.

76 procent av niondeklassarna i Kinda fick högre slutbetyg i svenska än vad nationella provet visade år 2023. Men nu slår kommunen fast: Det var inga glädjebetyg, enligt Sofia Frank, chef för bildningsförvaltningen.

Andelen elever som inte lyckas höja sina underkända betyg från sexan till nian ökar kraftigt i matematik, visar statistik från Skolverket. "Det särskilda stödet sätts in för sent", säger undervisningsrådet Sanna Vent.

Elever med nedsatt karakter i orden og oppførsel får ofte lavere standpunktkarakterer enn andre – selv når de presterer likt på eksamen. 

Ersängsskolan i Umeå är en av de skolor som lyckats bromsa betygsdippen hos tjejerna. Uppmärksamma lärare och närvaro är två av framgångsfaktorerna menar biträdande rektorn Andreas Stoltz.

Efter pandemin mår flickor sämre och betygen har dalat. Detta mönster syns över hela landet. Skolstrategen Fredrik Strandgren i Umeå menar att frågan måste lyftas nationellt. "Det är väldigt brådskande. Men det som är positivt är att vi redan nu ser att de åtgärder vi sätter in får effekt", säger han.